Länsrapport - Ensamkommande flyktingbarn Gemensam uppföljning 205 Författare: Ragnhild Sjöström Årtal: 206
Författare: Ragnhild Sjöström Verksamhetsområde: Kommunal utveckling Arbetsplats/enhet: FoUrum Innehållsförteckning. Inledning... 2 2. Datainsamling.... Resultat.... Sammanställning av strukturenkäten..... Kompetens.....2 Kontinuitet och bemanning... 9.. Fortbildning...... Ungdomarna... 2 Bilaga; redovisning av resultat från inskrivnings-, uppföljnings-, utsluss-, samt utskrivningsenkät
. Inledning Varje år kommer ett stort antal barn och ungdomar till Sverige för att söka asyl. De flesta kommer i sällskap av sina föräldrar, men det finns även ett stort antal som saknar medföljande vårdnadshavare. Dessa barn räknas som ensamkommande barn. De kommuner som tar emot de ensamkommande barnen ansvarar för deras boende och omsorg. Ansvaret gäller under asylprocessen och efter att ett barn har beviljats uppehållstillstånd. Den januari 20 fick Migrationsverket utökade möjligheter att anvisa en kommun att ordna boende för ensamkommande barn. Det innebär att Migrationsverket vid brist på lediga asylplatser kan anvisa ensamkommande barn till samtliga kommuner oavsett om kommunen har en överenskommelse om att ta emot ensamkommande barn eller inte. Under 205 kom många fler ensamkommande asylsökande barn till Sverige än året innan, antalet ökade från ca 7 000 till drygt 5 000. Samtidigt ökade deras andel av det totala antalet asylsökande, från en tiondel till en femtedel. Till kommunerna i Jönköpings län anvisades drygt 00 ensamkommande barn. Den första länsrapporten som gjorts inom ramen för projektet systematisk uppföljning och som avser länets boenden för ensamkommande barn och ungdomar (HVB) genomfördes i november 202. Föreliggande rapport utgör den femte i ordningen. Materialet baseras på genomförda enkäter som sammanställs och analyseras av FoUrum. Resultatet återkopplas till verksamheterna i form av rapporter likt denna och/eller i form av analysseminarier i samband med nätverksträffar med boendeföreståndare. Projektet syftar till att erbjuda länets kommuner en samordnad uppföljning och en gemensam modell för utvärdering. Kommunerna ges redskap och stöd i att följa upp och utvärdera den egna verksamheten, utifrån ett antal gemensamt framtagna indikatorer. Den gemensamma uppföljningsmodellen består av fem olika enkäter där strukturenkäten riktar sig till föreståndaren på HVB-hemmen medan de andra fyra delarna riktar sig mot ungdomarna i verksamheterna. Strukturenkäten har besvarats av kommunerna Aneby, Gislaved, Sävsjö, Vetlanda och Vaggeryd. Enkät 2-5 (inskrivnings-, uppföljnings-, utslussnings-, samt utskrivningsenkät) har besvaratas av Aneby, Eksjö, Gislaved, Gnosjö, Jönköping, Mullsjö, Nässjö och Vetlanda. Enkät 2-5 ska besvaras regelbundet av alla boenden, så har dessvärre inte varit fallet. Orsakerna till att enkäterna inte besvarats varierar. En bidragande orsak har säkert varit det stora mottagandet av ensamkommande då arbetsbelastningen varit hög och flera nyanställningar har gjorts. 2
Materialet från enkäterna är inte tillräckligt omfattande för att vara underlag i en rapport. Trots det kommer en tabell som visar ungdomarnas skattning av verksamheten att redovisas. Övrigt resultat kommer att publiceras som bilagor. Vi hoppas dock att materialet i bilagan är så pass omfattande att intresse väcks för att fortsätta med att implementera metoden och följa upp verksamheten på detta sätt. Den gemensamma modellen för utvärdering bygger också på att man under projektperioden kan genomföra fördjupningar av några särskilt angelägna områden, där man kan få ytterligare kunskap om hur väl mottagandet fungerar. Även dessa fördjupningsrapporter genomförs av FoUrum och kan presenteras på olika sätt i verksamheten. Två sådana kvalitativa studier har genomförts och publicerats. En första studie, Äntligen hemma, baserades på intervjuer med ungdomar som genomgått Vårsols Saras boende i Jönköping. I november 20 publicerades en andra studie, Att lägga ett gemensamt pussel, som behandlar olika former av samverkan kring aktörer inom området ensamkommande, och vilka kritiska punkter som kan uppkomma i denna samverkan. Har du kommentarer eller synpunkter på enkäten eller resultatet, mejla gärna Ragnhild Sjöström: ragnhild.sjostrom@rlj.se 2. Datainsamling Datainsamling till denna redovisning har genomförts från den november 20 till den 0 november 205. Föreståndare för verksamheterna har besvarat en webenkät som avser organisation på boendet. Enkät 2-5 ifylls löpande av boenden utifrån givna instruktioner. Inskrivningsenkäten fylls i av kontaktpersonen senast två veckor efter inskrivning och fokuserar på frågeställningar såsom boendeform, datum för asylansökan, tillsättande av god man, hemland och hemspråk, genomgången skolgång, m.m. Uppföljningsenkäten fylls i var sjätte månad av kontaktmannen och tar upp de frågor som ställdes vid inskrivningssamtalet samt frågor om skolgång och skolnärvaro. Den betydande delen i denna enkät utgörs av när ungdomen, med stöd av kontaktpersonen, fyller i brukarenkäten med frågor om upplevelser om boendet, den unges fritid samt om den unges uppfattning av sin egen utveckling. Utslussenkäten behandlar samma områden som uppföljningsenkäter och fylls i var sjätte månad fram till utskrivning. Utskrivningsenkäten fokuserar på den unges sysselsättning, boende, utbildningsnivå och kontakt med sina anhöriga.
Som nämndes i inledningen har dessa enkäter gjorts förhållandevis oregelbundet i verksamheterna. Det har därför hittills varit vanskligt att sammanställa enkäterna som resultat i en länsrapport. Oaktat detta är det inkomna resultatet intressant. Syftet med att redovisa resultaten från enkäterna är att de boenden som genomfört enkäter förhoppningsvis kan ha nytta av resultatet. Redovisandet av resultatet ska förhoppningsvis också tjäna som inspiration för andra boenden att regelbundet besvara enkäterna. Tabellerna redovisas utan långtgående kommentarer.. Resultat. Sammanställning av strukturenkäten.. Kompetens Kompetensen bland den anställda personalen på boenden är givetvis en avgörande kvalitetsindikator. Vi har efterfrågat de vanligast förekommande yrkes- och utbildningskategorier på HVB-hem. Utöver de elva vanligaste kategorierna har vi en fritextfråga kring Annan utbildning som redovisas i tabellform. Två nya kategorier har lagts till sedan mätningen våren 20, nämligen samhällsvetenskaplig utbildning och integrationspedagog. Dessa finns inte som svarsalternativ i de två första rapporterna. Övriga kompetensvariabler är ålders- och könsfördelning, samt etnicitet, vilket belyses i aktuella diagram. Etniciteten belyses endast genom variabeln annat modersmål än svenska.
00% 90% 80% 70% 60% 50% 0% 0% 20% 0% 0% 2 2 2 7 Fördelning utifrån yrkesgrupp (siffra i stapel visar antal) 8 5 5 6 7 8 6 6 5 6 5 2 5 5 7 2 5 2 5 0 7 2 0 0 Annan utbildning Integrationspedagog Samhällsvetenskaplig utbildning på högskolenivå) Undersköterska Sjuksköterska Socialpedagog Socionom Lärare Fritidspedagog Fritidsledare Behandlingspedagog (på högskolenivå) Förklaring: Denna tabell visar varje kommun som svarat på strukturenkäten HT 205 samt länssammanställning avkompetensbild i form av representation av varje benämnd yrkesgrupp. 5
Kommentarer från FoU-ledare avseende kompetens: Denna tabell visar resultatet av de sex mätningarna inom detta område. Det visar sig inom området Kompetens att andelen Annan utbildning har sjunkit sedan första mätningen och att andel behandlingspedagoger har ökat (se tabell ovan). En del av den personal som finns inom kategorin Annan utbildning är personer med högskoleutbildning med viss relevans, såsom etnologi, statsvetenskap och internationella relationer, etc. 6
Förklaring: Ovanstående två diagram visar vad varje enskild kommun uppgivit gällande åldersfördelningen på den personal som är anställd i verksamheten 205. Diagrammen visar också andelen olika åldrar i de olika verksamheterna. Siffrorna i staplarna visar antalet. 7
Förklaring: Ovanstående diagram visar könsfördelningen för varje enskild kommuns verksamhet. Siffran i stapeln visar antalet. Längst till vänster visas länets samlade resultat vid de tre senaste mätningarna. Vi kan konstatera att könsfördelningen i personalgrupperna är relativt jämn. 8
Förklaring: Etnicitet inom området kompetens innefattar endast Annat modersmål än svenska. Arbetsgruppen som jobbar med att utveckla enkäten har diskuterat detta men inte kommit fram till någon bättre definition på etnicitet...2 Kontinuitet och bemanning Kontinuitet och bemanning är liksom kompetensen av avgörande betydelse för att skapa ett kvalitativt boende och omsorg i form av god vård. En stabil, kontinuerlig, och tillräckligt omfattade personalstyrka behövs för att kunna tillgodose ungdomarnas behov av stöd. En viktig variabel för kontinuitet, förutsägbarhet och trygghet är vanligtvis att andelen tillsvidareanställda är i majoritet. Detta visas i diagrammen Fördelning fast/timanställd personal. En annan faktor som kan inverka negativt på kontinuiteten är givetvis en alltför stor personalomsättning. Det andra diagrammet visar andelen nyanställda i verksamheten. Denna faktor är svår att mäta i länet, då många boenden är nystartade eller utökade i antal mottagande och därmed bemanning i verksamheten, vilket naturligt ger många nyanställda. Den variabeln blir intressant att mäta först efter en längre tid. 9
Förklaring: Ovanstående diagram visar fördelning av antal och andel tillsvidare/månadsanställd samt timanställd personal. De fyra vänstra staplarna visar länets samlade resultat. Förklaring: Tabellen avser fördelningen fast/timanställd personal ur ett länsperspektiv. 0
Förklaring: Ovanstående diagram visar antal och andel nyanställda av totalt tillsvidare/månadsanställd anställd personal de senaste 6 månaderna i en samlad data över länet. Det framgår att nyanställningar har ökat under hösten 205, jämfört med tidigare mätningar... Fortbildning Variabeln fortbildning är givetvis viktig men något svårare att åskådliggöra i ett diagram, då fortbildning kan ske på många olika sätt inom verksamheten. I denna rapport har det konstaterats att åskådliggörandet av variabeln fortbildning tydliggörs om fokus läggs på två frågor, nämligen vilka utbildningar som genomförts under perioden och vilka utbildningar man avser att genomföra framöver. Det underlättar genom att man ser vilka utbildningar som andra boenden genomfört och därmed kan få tips och referenser på utbildningar som man planerar. Den andra fördelen är att man kan samordna och planera utbildningar med andra enheter som har samma utbildningsbehov.
Aneby-5-höst Gislaved-5-höst Sävsjö-5-höst Vaggeryd-5-höst Vetlanda-5-höst Aneby-5-höst Gislaved-5-höst Sävsjö-5-höst Vaggeryd-5-höst Vetlanda-5-höst Genomförda utbildningar Kulturkompetens Sexuell hälsa Migrationsstress Att leda utan att vara chef Sexuell hälsa KUR-dagar HRL-utbildning Diverse fortutbildningar och konferenser Utbildning i Traumaskador och MI MI Behov av utbildningar Hot och våld MI Hitta Rätt Fortsatt kulturkompetens Trauma och trauma medveten omsorg MI-utbildning MI-utbildning Mi fördjupning MI grund för ny personal Kulturkunskap Afghanistan Traumamedveten omsorg... Ungdomarna Syftet med denna indikator/variabel är att över tid mäta flödet i verksamheten utifrån hur länge ungdomarna stannar i HVB-boende innan de integreras i samhället i form av eget boende. Detta diagram blir givetvis mera meningsfullt då man kan se utvecklingen över tid. Förklaring: Ovanstående diagram visar antal ungdomar och var dessa är placerade under 205. Siffran i stapeln visar antal och hela stapeln visar antalets förhållande till totalt antal ungdomar. De tre 2
staplarna längst till vänster visar länets resultat för de tre senaste mätningarna. Uppföljning av ungdomarnas skattning av verksamheten 0 9 8 7 6 5 2 0 202_2 20_ 20_2 20_ 20_2 205_ 205_2 Förklaring Ovanstående tabell är hämtad från uppföljningsenkäten som 85 ungdomar från åtta olika kommuner svarat på.
Sammanfattningsvis kan det konstateras att 205 år resultat sammanfaller relativt väl med tidigare års resultat. Det ökande antalet anvisade ensamkommande barn till länets kommuner har inte haft någon större påverkan på resultatet. Av svaren framgår det dock att andelen nyanställd personal på HVB hemmen är större än tidigare år.
Bilaga Redovisning av resultat från inskrivnings-, uppföljnings-, utsluss samt utskrivningsenkät. Enkät 2-5 (inskrivnings-, uppföljnings-, utsluss- samt utskrivningsenkät) ifylls löpande av boenden utifrån givna instruktioner på individnivå där varje individs utveckling kan följas av kommunen. Inskrivningsenkäten fylls i av kontaktpersonen senast två veckor efter inskrivning, och fokuserar på frågeställningar såsom boendeform, datum för asylansökan och tillsättande av god man, hemland och hemspråk, genomgången skolgång etc. Uppföljningsenkäten fylls i var sjätte månad av kontaktpersonen och tar upp de frågor som ställdes vid inskrivningssamtalet, samt även frågor om skolgång och skolnärvaro. Den stora delen i denna enkät är när ungdomen, med stöd av kontaktpersonen, fyller i brukarenkäten med frågor om upplevelser om boendet, den unges fritid samt om den unges uppfattning av sin egen utveckling. Utslussenkäten fokuserar på samma område och avser när ungdomen bor under mer självständiga former t.ex. egen lägenhet. Utskrivningsenkäten, som fylls i av kontaktpersonen, fokuserar på den unges sysselsättning, boende, utbildningsnivå och kontakt med sina anhöriga som ungdomen har. Som nämndes i inledningen så har dessa enkäter gjorts så pass oregelbundet i verksamheterna att det hittills varit osäkert att sammanställa dessa som resultat i en länsrapport. Orsakerna till att dessa enkäter inte fyllts i och skickats in varierar. Det inkomna resultatet är dock intressant. Syftet med att redovisa resultaten från de boenden som genomfört dessa enkäter, då dessa kan ha nytta av resultatet och att resultatet kan tjäna som inspiration för de andra boenden att komma igång med enkäterna. Materialet nedan baseras på tidsperioden november 20 till den 0 november 205 Vi väljer att redovisa tabellerna utan långtgående kommentarer.
Inskrivningsenkät Materialet baseras på 20 individer som svarat på frågorna i inskrivningsenkäten. Antal inskrivna per kommun 60 50 0 0 20 0 0 8 0 9 2 52 7 2 Förklaring: Tabellen ovan visar hur många enkäter som bevarats i respektive kommun. Antal inskriva kvinnor och män Kvinna 5% Man 95%
Den unges status Har uppehållstillstå nd % Asylsökande 67% Boendeform % % Kollektivboende (HVB) Träningslägenhet/utslussn ingslägenhet (HVB) Annat 98% Hemland 8% 5% Afghanistan 9% Eritrea Somalia 9% % 56% Annat Syrien Marocko
Procent Procent Hemspråk 2% 0% 8% Dari Arabiska % 5% 5% Somaliska Tigrinska/Tigrinja Annat Pashto Ålder vid inskrivning 60 50 8, 0 0 0,5 20 0 0 5, 5, 0,5 2 år år 5 år 6 år 7 år Antal års skolgång i hemlandet 8,0 6,0,0 2,0 0,0 8,0 6,0,0 2,0 0,0, år 0 år eller fler 5, 5,9 6, 8, 8,9 9, 0, 0,8 2, 6, år 2 år 7 år 9 år år 6 år 5 år 8 år 0 år
Kan läsa och skriva Nej % Ja 89% Talar den unge fler språk än sitt hemspråk? Ja 6% Nej 9% Har den unge yrkesarbetat? Ja % Nej 57%
Uppföljningsenkät Materialet baseras på 52 individer som svarat på frågorna i uppföljningsenkäten. 50 5 0 5 0 25 20 5 0 5 0 Antal uppföljningar per kommun Antal uppföljningar Antal berörda individer Förklaring: Tabellen ovan visar hur många enkäter som bevarats i respektive kommun.
0 9 8 7 6 5 Uppföljning av ungdomarnas skattning av verksamheten 2 0 202_2 20_ 20_2 20_ 20_2 205_ 205_2 Kön Kvinna % Man 96%
Den unges status Har uppehållstillstå nd % Asylsökande 67% Är den unge över 8 år och fortfarande kvar i verksamheten? Ja 7% Nej 8% I vilken boendeform vistas den unge? Annat 2% Träningslägenh et/utslussningsl ägenhet (HVB) 8% Kollektivboende (HVB) 80%
Finns det en upprättad genomförandeplan för den unge? Nej 8% Ja 82% I vilken omfattning har den unge haft planerade kontaktmannasamtal? 5% 6% 9% Mindre än en gång i veckan En gång i veckan Oftare än en gång i veckan Går den unge i skolan? Nej 2% Ja 98%
Vad är huvudorsaken till frånvaro? Antal av dem som har 0 % eller högre frånvaro 0 9 8 7 6 5 2 0 Övrigt Problem i skolan Sen ankomst Omotiverad Oro, sover dåligt Sjuk Uppföljning av ungdomarnas skattning av verksamheten 0 9 8 7 6 5 2 0 202_2 20_ 20_2 20_ 20_2 205_ 205_2
Du vet vem du ska tala med om du inte är nöjd med något i boendet? Nej 0% Ja 90% Deltar du i någon fritidssysselsättning? Nej 9% Ja 8% 00 90 80 70 60 50 0 0 20 0 0 Vilken typ av fritidsktivitet deltar du i? Andel av samtliga svarande, n=52
Utslussenkät Materialet baseras på 8 individer som svarat på frågorna i utslussenkäten. 0 25 Antal utslussningar per kommun 2 20 5 6 8 0 5 0 2 6 Förklaring: Tabellen ovan visar hur många enkäter som bevarats i respektive kommun. Antal månader i eget boende -6 månader % 0- månader % 6-2 månader 6% Längre än ett år 56%
Procent 70 60 50 0 0 20 0 0 Vilken typ av stöd har du från verksamheten? 59 62 6 66 28 Huvudsakliga sysselsättning Folkhögskola 8% Komvux % Arbete Praktik % 5% Nationellt gymnasieprogram % Språkintroduktion 8%
Om din sysselsättning i huvudsak är studier - har du haft någon form av anställning de senaste 2 månaderna? Nej 7% Ja, sommarjobb 58% Ja, timanställning eller vikariat % 0 9 8 7 6 Upplevelse av utslussningen Värdera följande påståenden enligt en 0-gradig skala. = instämmer alls, 0 = instämmer helt Medianvärde Du får det stöd du behöver i utslussverksamheten Du känner dig trygg i ditt boende. 5 8 0 9 9 Du får det stöd du behöver i skolarbetet. 2 Du får det stöd du behöver för att klara ett självständigt boende. 0
Procent Deltar du i någon fritidssysselsättning? Nej 9% Ja 8% 70 60 50 Fritidsaktivitet, Andel av de som svarat vilken aktivitet de sysslar med, n=56 6 6 0 0 20 0 8 7 0 Fotboll Gym Andra sporter Övrigt
0 Upplevelse av fritid och sysselsättning Värdera följande påståenden enligt en 0-gradig skala. = instämmer alls, 0 = instämmer helt Medianvärde 9 8 7 6 5 2 0 8 8 8 Du tränar fysiskt regelbundet. Du är nöjd med din fritid. Det går bra för dig i skolan eller annan sysselsättning. 0 Upplevelse av svenskakunskaper Värdera följande påståenden enligt en 0-gradig skala. = instämmer alls, 0 = instämmer helt Medianvärde 9 8 7 6 5 8 8 8 7 Du förstår svenska Du talar bra svenska Du läser bra svenska Du skriver bra svenska 2 0
0 Socialt kontaktnät och redo för eget boende Värdera följande påståenden enligt en 0-gradig skala. = instämmer alls, 0 = instämmer helt Medianvärde 9 8 7 6 5 2 0 8 8 Du har det sociala kontaktnät som du behöver utanför verksamheten. Du känner dig redo för ett eget boende utan stöd. Utskrivningsenkät Materialet baseras på 29 individer som svarat på frågorna i utskrivningsenkäten 2 0 8 6 Antal utskrivna per kommun 8 0 2 2 2 2 0 Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Nässjö Sävsjö Vetlanda Okänd Förklaring: Tabellen ovan visar hur många enkäter som bevarats i respektive kommun.
Andel utskrivan män och kvinnor Okänt 0% Man 90% Anledning till utskrivning 7 6 6 6 5 2 2 2 2 0
Vilken sysselsättning har den unge? Arbete 7% Praktik % Vet ej 7% Studier 82% Vilken försörjning har den unge? Annat/okänt 7% Lön 7% Försörjningsstöd % Dagersättning 2% Studiebidrag 50%
Till vilken typ av boende flyttar den unge? Andrahandskontra kt genom kommune; HVB-boende; Folkhögskola; 2 Till den egna familjen; 5 Steg 2; Eget första- eller andrahandskontra kt; Vet ej; Asylboende för vuxna; Familjehem; Vilken utbildningsnivå har den unge uppnått? Ej avklarad gymnasieskola % Annat 7% Avklarad grundskola 7% Avklarad gymnasieskola % Ej avklarad grundskola %