Drogfria tonåringar? Ja, självklart! En broschyr för föräldrar om droger

Drogfria tonåringar? Ja, självklart! En broschyr för föräldrar om droger

Föräldratips att tänka på 1. Bry dig om ditt barn och ge ditt barn tid. 2. Stärk barnets självkänsla. 3. Sätt gränser, gör överenskommelser och var konsekvent, men respektera och visa förståelse för ditt barn. 4. Var medveten om hurudan förebild du är. 5. Diskutera tobak, alkohol och andra droger. 6. Ge inte ditt minderåriga barn tobak, alkohol eller andra droger. 7. Diskutera med andra föräldrar. 8. Finns inom räckhåll om fester ordnas (inte helt föräldrafritt). 9. Tro inte att alla andra får. 10. Lär dig känna igen eventuella tecken på missbruk och ingrip genast. Vill du din tonårings bästa? Denna broschyr riktar sig i första hand till föräldrar med ungdomar i högstadieåldern, men vi hoppas att även andra kan ha intresse av att läsa den. Vi hoppas att broschyren ska ge kunskap och leda till eftertanke. Som förälder har man ansvar för sitt barn och är självklart en mycket betydelsefull person för sitt barn. Tonåringen kanske inte alltid visar sin uppskattning och ibland kanske det inte fungerar som man tänkt, men det viktiga är att man försöker göra sitt bästa och inte ger upp! Om det trots allt går snett återstår bara att kämpa vidare. Ingen har sagt att föräldraskap alltid ska vara enkelt. Diskutera gärna tobak, alkohol och andra droger med ditt barn. Lär dig tillräckligt för att ha kunskaper att argumentera, diskutera och förklara. Fundera på hurudan förebild du är och hurudan förebild du vill vara. Som förälder bör man visa att man bryr sig om och tycker om sin tonåring. Vissa gränser är klara och tydliga medan andra regler kan diskuteras. Se och bekräfta ditt barn för vem det är och inte bara för vad han eller hon presterar! En person med bra självkänsla står lättare emot grupptryck när det gäller tobak, alkohol och andra droger. I broschyren finns lästips för den som vill fördjupa sig i något ämne. På Internet finns det också mycket information om droger. Vill du surfa finner du färska länktips på webbplatsen www.nykter.fi Vad är egentligen drogförebyggande? När vi föreställer oss att man gör något drogförebyggande är det lätt att enbart tänka sig upplysningsarbete, till exempel information i form av den här broschyren eller kampanjer. Men det är faktiskt så att det bästa drogförebyggandet sker i familjen, inom föreningslivet, i skolmiljön ja över huvud taget i sådana sociala miljöer där människor umgås och lär av varandra. Det bästa drogförebyggandet är kanske en trevlig skolmiljö, att föräldrar tar sig tid för barnen och hjälper barnen till en bra självkänsla eller att äldre i idrottsföreningen är bra förebilder för knattarna. Vad som sker i de miljöer där attityder till droger och handlingsmönster kring droger skapas är också av största vikt. Vad är en drog? Drog är egentligen ett ord som inte är helt lätt att definiera, eftersom det används på olika sätt. En del föreställer sig att drog och narkotika är samma sak, men det är det inte. Narkotika hänger ihop med narkotikalagar och företeckningar över olika ämnen som klassats som narkotika. Narkotika är alltså en juridisk term. Drogbegreppet brukar användas ungefär på samma sätt som man i Finland också använder begreppet rusmedel (päihteet). Det betyder att både narkotika, alkohol och tobak kan kallas drog. Narkotika är droger som inte är kulturellt accepterade medan både alkohol och tobak är kulturellt accepterade droger. Gemensamt för drogerna är att vi i vår kultur anser att de har negativa skadeverkningar på hälsan och det sociala livet. Därför är många droger på olika sätt reglerade i lagstiftningen i vårt välfärdssamhälle. För att kalla ett ämne för drog tänker man sig ofta att det i någon omfattning skall vara berusande, beroendeframkallande och giftigt. I Finland använder vi begreppet alkoholoch drogprevention (ehkäisevä päihdetyö) som innefattar det förebyggande arbetet mot skadeverkningar av främst alkohol, narkotika och tobak. Ett annat begrepp som brukar användas är rusmedelsförebyggande eller drogförebyggande arbete.

Känslor Känslor och beroende Visst är det trevligt att må bra och känna sig i balans, men obehagliga och mindre trevliga känslor i mindre doser hör också livet till. De negativa känslorna har till uppgift att ge oss lärdomar om livet och berätta för oss när vi gjort någonting fel mot oss själva eller andra. För att kunna känna och uppskatta glädje och harmoni behöver man ha tråkigt och vara lite nedstämd ibland. Det är dock en stor skillnad på nedstämdhet och depression. Det kan ibland vara svårt att skilja på en naturlig nedstämdhet och en mer allvarlig depression. Orkeslöshet, likgiltighet, sömnproblem, självmordstankar, kroppsliga problem till exempel förstoppning och värk är några vanliga tecken på depression. Om symptomen hållit i sig mera än två veckor brukar det klassas som depression i olika grader. Tveka inte att söka professionell hjälp. Obehandlad depression kan nämligen utvecklas till en kronisk depression, dock behandlingsbar, så kallad dystymi. För att de positiva känslorna ska komma fram behöver vi få ut de negativa känslorna som ligger ovanpå och blockerar. Om vi får ut de nedtryckta negativa känslorna så kommer de Genom att våga möta sina känslor, känna, acceptera, förstå och tillåta dem komma fram skulle vi slippa ut ur många destruktiva vanor och ovanor. positiva känslorna fram av sig själv. Bra sätt att få ut sina negativa känslor på är till exempel att regelbundet motionera, prata ut, sjunga, dansa, skrika, slå, gråta, skratta, skriva, måla på lämpliga ställen och sätt. Vad passar dig? Genom att sedan våga ge utlopp för våra positiva känslor så blir de i sin tur fler och fler. Känsla och beteende är två olika saker. Fast man känner en känsla så behöver man inte visa den i beteende om man inte vill. Det räcker med att känna den och acceptera att den finns och inte döma sig själv för känslan, för att den ska göra sitt och försvinna. Känslor är oftast förklädda, de betyder ofta inte det vi tror att de gör. Misstolkade känslor leder ofta till onödig skam och skuld. Alla känslor är okej, men alla beteenden är ju som känt inte okej. För ett barn eller tonåring kan man förklara det på följande sätt: Jag ser att du är arg och det får du vara, det är någonting som fått dig att bli arg, men du får absolut inte slå din lillebror för det! Du måste hitta ett annat sätt att få ut den arga känslan på. Känslor försvinner inte genom att man ignorerar dem och förtränger. De lagras och kommer ut i större doser istället. Dessa explosioner kallar vi ångest, panik, depression, fobier, utbrändhet med mera. Det handlar om att kroppen säger ifrån; nu orkar jag inte lagra mera känslor! Gamla förklädda känslor kan vara svåra att förstå sig på. Ibland kan man behöva professionell hjälp. Beroenden bottnar i rädsla för att möta känslorna, såren och tomheten inom oss. Vissa väljer att tillföra kroppen mat, kemikalier och socker, andra planerar in så mycket jobb och aktiviteter i sina liv så de inte har tid att känna efter hur de mår. Substanserna eller aktiviteterna vi tar till bedövar känslorna för en stund, men känslorna försvinner inte utan blir bara fler och större tills nästa gång de börjar röra på sig. En enkätundersökning bland 177 unga vuxna finlandssvenskar visar att de som fritt kunde uttrycka sina känslor och inte kände sig hämmade som personer drack mindre alkohol än de som kände sig hämmade och hade svårt att visa vad de kände. Lästips Rädslan sitter i kroppen Guide till ett modigare liv. Lavina Plonka Istället för att arbeta ihjäl oss, vräka i oss en massa sötsaker eller bita ihop och ignorera våra känslor så borde vi stanna upp och känna efter vad känslorna har att tillföra våra liv och tillåta dem komma upp och ut. Nästa gång du blir sugen på en tobak, alkohol, narkotika, godis, onyttig mat eller att jobba övertid, försök låta bli och se vad som händer med dina känslor. Vilken känsla kommer upp? Försök att känna känslan, hålla kvar den ett par minuter fast den är obehaglig och verkligen känna hur den känns, så ska du se att den avtar av sig själv efter en liten stund. Suget går garanterat också över. Hyvä itsetunto. Liisa Keltikangas Järvinen

Självkänsla Kompisrelationen och kärleksrelationen du har med dig själv Lästips Självkänsla ligger som grund till din psykiska hälsa. En god självkänsla gör dig mera avslappnad, glad och stabil. Livet blir helt enkelt lättare att leva när du är ärlig och snäll med dig själv. En person med bra självkänsla kan också lättare stå emot grupptryck när det gäller tobak, alkohol och narkotika. Självkänslans viktiga grund läggs de tre första levnadsåren i relationen mellan barn och förälder/ vårdare men går att reparera och stärka hela livet ut. Din självkänsla överförs till dina barn, så genom att stärka din egen självkänsla så stärker du även ditt barns självkänsla. Självkänsla är en färskvara och kan jämföras med kondition, båda behöver alltså tränas för att hållas i trim. Om du känner igen dig i följande påståenden kan du behöva träna upp din självkänsla. 1. Du ser ofta ner på och pratar mycket skit om andra. 2. Du försöker hela tiden visa vad du kan istället för att göra vad du vill. 3. Du jämför hela tiden dig själv med andra och funderar på hur de ser på dig och vad de pratar om dig. 4. Du är spänd i sociala situationer. Stärk din kroppsuppfattning genomt motion i alla former, yoga, dans, massage, beröring, avslappning med mera. Kom ihåg att alla känslor är okej att känna och hitta för dig passliga sätt att få utlopp för dem, till exempel skriva, dansa, gråta, prata ut, springa och kickboxa. Själv-känsla att förstå sig själv och andra Marianne Brodin och Ingrid Hylander Självkänsla och självförtroende är två begrepp som i talspråk ofta används synonymt, vilket är fel. Självkänsla är den inre känslomässiga relationen med dig själv och innefattar din självbild, kroppsuppfattning och hur du accepterar och behandlar dig själv och dina känslor medan självförtroende innefattar att du tror på din egen förmåga att prestera. I Finland satsas det oftast på att stärka barns självförtroende medan självkänslan helt glöms bort. Om man stärker självkänslan stärks självförtroendet automatiskt men om man enbart stärker självförtroendet så glöms oftast självkänslan bort. Genom att enbart stärka självförtroendet riskerar vi att få högpresterande depressiva människor som bränner ut sig och misshandlar sig själva. 5. Du har svårt att hitta fina kläder åt dig själv eller att ordna dig en lycklig tillvaro eftersom du inte tror dig vara värd det. Stärk din egen självkänsla Lägg märke till dina tankar under en dag. Hur många negativa tankar tänkte du om dig själv under dagen? Sluta med denna misshandel och byt ut de negativa tankarna till positiva tankar om dig själv! Skriv en kort dagbok varje kväll. Skriv något bra om dig själv som hänt under dagen, något du är tacksam för och något du skulle behöva hjälp med. Våga säga nej när du inte vill! Förklara varför du säger nej så förstår andra. Om de inte förstår så är det deras problem. Stärk din självbild genom att rita upp släktträd, se på fotografier av dig och dina förfäder, fundera på dina goda egenskaper och vad du tycker om att göra. Stärk ditt barns självkänsla Förklara för barnet att alla känslor är okej att känna, men att alla beteenden inte är okej. Känsla och beteende är två olika saker. Man får till exempel vara arg men man får inte slå sin lillebror. Bestraffa beteendet, inte barnet eller känslan. Se och bekräfta barnet för vem det är, inte bara vad det gör och presterar. Genom att säga: oj så högt du kan gunga, vad duktig du är, vad fint du kan måla, stärker du självförtroendet. Genom att säga: vad roligt du ser ut att ha när du gungar, jag älskar dig för att du är du, vilka fina färger du valde att måla med, stärker du självkänslan. Självkänsla nu! På ett enkelt sätt visar författaren hur vi kan stärka självkänslan. Mia Törnblom Självkänsla på djupet. I boken beskrivs hur arbetet med att befria en person från en negativ självkänsla går till. Marta Cullberg Weston

Hjärnan Lästips Hjärnan styr vår kropp och vårt psyke. Det är därför viktigt att vi tar bra hand om vår hjärna. När hjärnan mår bra minskar vi riskerna att bli beroende av tobak, alkohol och andra droger. För att hjärnan ska fungera optimalt behöver den syre, stimuli, vila och rätt näring. Genom att vistas utomhus och motionera håller vi hjärnan i trim, ökar blodcirkulationen och tillför den syre. Positiva tankar är hälsofrämjande medan negativa tankar skadar både kroppen och psyket. Att stimulera båda hjärnhalvorna är viktigt. Den högra hjärnhalvan står för omedvetna förmågor som till exempel intuition, kreativitet, helhetsuppfattning och känslosamhet. Den vänstra hjärnhalvan rymmer till exempel medvetande, språkförmåga i både tal och skrift, matematik, logik, analysförmåga och framtidsplaner. Om man stimulerar båda hjärnhalvorna hittar även resten av kroppen en fin balans. Att låta hjärnan vila regelbundet är av stor betydelse för dess funktion. Sömn, avslappning och meditation hjälper hjärnan att vila. Hjärnan består till största delen av fett. För att fungera behöver hjärnan mycket av rätt sorts fetter. Kroppen kan inte tillverka essentiella fettsyror själv, så vi måste få dem via kosten. Hjärnan tycker mycket om till exempel solrosfrön, sesamfrön, linfrö, nötter, lax, makrill, spenat, kål, bönor, gröna grönsaker, avokado, ägg, mörk choklad, jordgubbar, blåbär, tomat, aprikos, kiwi, ananas, bananer, plommon, selen, zink, kalcium, magnesium, kalium, natrium, B-vitamin och C-vitamin. Socker Om man äter mycket socker finns det risk för att vikten ökar. Ändå får vi kanske inte i oss alla de viktiga näringsämnena vi behöver för att må bra. Av socker stiger blodsockerhalten snabbt och sjunker snabbt. Man kommer lätt in i en ond cirkel. Sockret påverkar kroppens signalsubstanser serotonin och dopamin och gör att vi mår bra, men det blir svårare att balansera blodsockret liksom humöret. Om man blivit beroende av socker har man också större risk att bli beroende av tobak, alkohol och andra droger. Om vi verkligen vill göra någonting förebyggande måste vi enligt sockerexperten Bitten Jonsson börja med sockret. Många barn, ungdomar och även många vuxna skulle ha nytta av att tänka igenom sin sockerkonsumtion och minska den! Mat för hjärnan. Hur tillfredsställer vi hjärnan? Finns det mat som är särskilt belönande? Charlotte Erlanson-Albertsson Sockerberoende. Söt fantasi eller bitter verklighet? I den här boken ryms den senaste forskningen om sockrets påverkan på blodsockret, hormonerna, hjärnan och humöret. Anki Sundin Ät dig glad Balansera din hjärna, balansera ditt liv. Dr Jay Lombard och Dr Christian Renna Sockerbomben. Boken ger hopp om ett liv efter sötsuget och visar vägen till ett hälsosammare liv. Bitten Jonsson och Pia Nordström

Statistik från 2000-talet Men alla andra får... Enorma samhällskostnader Skador av droger kostar enorma summor för samhället och skattebetalarna. De direkta kostnaderna av alkohol var 750 miljoner euro, enligt Stakes för år 2004. Här har inte sjukfrånvaro, sjukpensioneringar och alkoholdödsfall räknats in. För polisen och för rättsväsendet blev kostnaderna ca 260 miljoner euro. Hälsovårdens kostnader var ca 190 miljoner euro. Socialvårdens utgifter uppskattades till 154 miljoner euro. Egendomsskador, forskning, drogförebyggande arbete och övervakning av alkohollagstiftningen beräknades kosta samhället ca 144 miljoner euro. Kommunernas och statens andel av kostnaderna har beräknats vara ungefär lika stora. Privata försäkringsbolag hade dessutom betalat ut ersättningar som orsakats av alkohololyckor och egendomsskador till ett värde av ca 200 miljoner euro. Samhällskostnaderna stiger kraftigt om man räknar med sjukfrånvaro på grund av alkoholbruk, förlorad arbetskraft på grund av sjukpensioneringar och alkoholdödsfall. Kostnaderna för detta beräknades år 2004 stiga till över 520 miljoner euro. Värdet av liv på grund av alkoholdödsfall uppskattades till 3,5 miljarder euro. Rökning förorsakar också fortgående kostnader för samhället i form av hälsovård och förlorad arbetsinsats. Man uppskattar att en rökare under en tidsperiod på 19 år i snitt kostar 20000-40000 euro mer för samhället än en person som slutat röka. Missbruk av narkotika och läkemedel beräknades indirekt kosta mellan 400 och 800 miljoner euro år 2004. En ökad användning av droger och alkohol förorsakar inte kostnader enbart för alkohol och drogarbetets specialtjänster inom kommunen, utan det leder även till ett ökat tryck på kommunens hela servicesystem allt från socialvård och hälsovård till allmän säkerhet. Majoriteten är drogfri Hur många dricker sig fulla minst en gång per månad av grundskolans åttonde och nionde klassister? Använt 5 eller flera gånger. Alkohol Kring 20 procent dricker sig full minst en gång per månad. Kring 80 procent dricker inte alls eller är sällan fulla. Stakes skolhälsoundersökning 2000-2007 med 47000-49000 elever från hela Finland genomförs varje år. Tobak Röker dagligen. Röker ibland eller sällan. Röker inte eller slutat. Årskurs 9. Stakes skolhälsoundersökning 2006 Cannabis Har du någon gång provat aller använt marijuana eller hasch? Provat mindre än 5 gånger. Aldrig provat. Årskurs 9. Stakes skolhälsoundersökning 2006. Att alla andra får är något som en tonårsförälder ofta kan få höra. Frågor som vilka är alla andra? och är det alla andra? kan i bästa fall då klargöra om det faktiskt är så, eller om tonåringen bara tror att han eller hon faktiskt är ensam om att inte ha eller få. Kontakt med barnets kompisars föräldrar är ju en annan viktig informationskälla för att inte gå på alla andra försöken. Ja för att vara tonåring och hitta sig själv handlar ju delvis om att testa sina föräldrars gränser och värderingar. Testa om föräldrarna faktiskt står för det de säger eller om det är bara tomt prat. Så trots att de ibland tjatar och tjatar, så är de sedan ändå nöjda ifall föräldern har stått för trycket. Men det kan ju också vara så att tonåringarna faktiskt har missförstått saker och ting. Som 16-17 åringarna på en yrkesskola som efter mycket funderande trodde att 95 procent av 18-åringarna i Finland dricker alkohol varje vecka. Då de fick veta att Stakes undersökningar visar att det är bara 35 procent av 18- åriga flickor och 44 procent av pojkarna (2005 års statistik) så var reaktionerna mycket förvånade: Nämen, de får ju bara gå in på Alko och handla, de får ju dricka hur mycket de vill då de är 18. Tänk er en diskussion om helgen och alkohol i korridoren på ett högstadium eller i en skola på andra stadiet. Vilka berättar mest entusiastiskt om sina bravader i helgen? Trots att majoriteten drack väldigt lite eller inte alls, så är det fyllehistorierna som berättas mest högljutt. Undersökningar visar att en del omedvetet höjer på sin egen konsumtion eller gör sin alkoholdebut i ett tidigare skede än vad man själv vill, för att de tror att det är vanligare med alkohol än vad det i verkligheten är. Detta kallas majoritetsmissförstånd, och leder ju till att alla höjer sin konsumtion, både de som vill och de som inte vill. Därför att de flesta ungdomar vill höra till majoriteten, vill vara normala. Är det klokt? Åtminstone de tonåringar som inte vill behöver vi stöda. Det har också visat sig att om vuxna förklarar om detta majoritetsmissförstånd för tonåringar så minskar det på trycket som tonåringarna känner utifrån att börja dricka. Det spelar också roll hur vi vuxna talar om alkohol. Till exempel i vår förfäran över att en liten del av sjätteklassisterna redan dricker varje vecka (= en av hundra) genom att säga nog är det usligt när debutåldern för alkohol har sjunkit så lågt. Detta plus det alkoholglorifierande skryt en högstadieelev hört i skolans korridor kan uppfattas som att hon eller han är onormal som inte ens provat dricka. En del ungdomar spelar också fulla. Ofta behövs det egentligen bara att man ifrågasätter och funderar rakt med tonåringar om detta för att dom skall inse hur majoritetsmissförståndet fungerar och därför genomskåda det. Man kan börja med att fråga dem hur stor andel av 18-åringarna i vårt land som dricker varje vecka, ur exemplet ovan och från det få en bra diskussion. Okej, det är bara att erkänna. De flesta av oss har använt det. Kanske inte senaste veckan, men någon gång. Jamen, alla andra får eller Alla andra har Speciellt som tonårsförälder får man räkna med att få höra dylika argument av sina tonåringar. Bland åttondeklassisterna är det klart över hälften som aldrig dricker sig berusade och bland niorna är nästan hälften aldrig berusade. 10 11

Alkohol godkänner du ditt barns alkoholdrickande? Varje förälder känner sitt barn bäst och vill sitt barn väl. När det gäller alkohol brukar föräldrarna vara eniga om att de inte vill att barnet ska bli missbrukare. Lea Pulkkinens forskning visar att föräldrar har stor möjlighet att påverka sina barn när det gäller användningen av rusmedel. Många föräldrar tror att deras barn kommer att dricka mindre om de blir bjudna på alkohol hemma. Faktum är att de flesta forskare är eniga om att barn som blir bjudna på alkohol hemma dricker mera när de är ute än barn som inte blir bjudna hemma. Att bli bjuden på alkohol upplevs som ett godkännande från föräldrarna. Som 25-åring återtar i regel en person medvetet eller omedvetet föräldrarnas beteende och normer, även när det gäller alkoholkonsumtionen. Männen tar ofta till sig båda föräldrarnas alkoholvanor men främst fädernas och kvinnorna tar främst till sig moderns alkoholvanor. Det finns många orsaker till att hålla åldersgränsen 18 år när det gäller alkohol. En ung människa utvecklas fysiskt och psykiskt och tar större skada av alkohol än en vuxen. Att börja dricka alkohol som ung ökar dessutom risken för beroende. Det finns forskning, som visar att det är fyra gånger vanligare att de som börjar dricka alkohol regelbundet vid 14- årsålder blir beroende av alkohol, än de som börjar dricka alkohol regelbundet vid 20-årsålder. Under alkoholpåverkan är det lättare att råka ut för olyckor, våldtäkter eller pröva någon form av narkotika. Vissa forskare menar att alkoholen kan stimulera till aggressivt beteende. Tre av fyra våldsbrott begås av berusade. Som förälder är man barnets förebild. Fundera på vilken bild av dig själv du vill ge ditt barn? Skaffa kunskaper så att du kan förebygga och ingripa i ett tidigt skede om det går snett. Storkonsumtion av alkohol Vi vet att storkonsumtion av alkohol kan medföra skador på hälsan, familjeproblem och sociala problem. Berusade personer blir ofta inblandade i trafikolyckor, andra olyckor och våldsbrott och den berusade kan skada sig själv eller någon annan. Alkoholen påverkar alla organ i kroppen. Hjärnan kan skadas och omdömet försämras. Man kanske gör eller säger saker man inte skulle ha gjort eller sagt i nyktert tillstånd. Levern, bukspottkörteln, hjärtat, magsäcken, benstommen och musklerna kan skadas. Levern förbränner alkoholen. Dricker man mycket alkohol hinner levern inte bryta ner alkoholen och den börjar så småningom fungera sämre och skrumpnar. Alkoholen kan även kopplas till cancer i flera organ. Storkonsumtion av alkohol kan även leda till förändringar i hormonproduktionen. Männen blir då så småningom kvinnligare och kvinnorna manligare. Ny forskning visar att en riklig och regelbunden alkoholanvändning kan skada kvinnornas äggceller och männens sädesceller. Storkonsumtion av alkohol försämrar chansen att bli gravid och kan leda till sterilitet. Alkohol ökar risken för att man har oskyddat sex, vilket kan leda till sexuellt överförbara sjukdomar och oplanerade graviditeter. Om en gravid kvinna dricker alkohol tränger alkoholen igenom moderkakan och vidare till fostret. Alkoholen kan vara speciellt känslig för fostrets hjärna och kan orsaka inlärningsproblem och beteendestörningar. FAS, fetalt alkoholsyndrom, är den mest kända skadan av att den blivande mamman druckit alkohol under graviditeten. FAE, fetala alkoholeffekter, kan vara allvarliga eller lindriga. FAE-barn har inga hjärnmissbildningar, men ändå olika grad av skador på nervsystemet. Eftersom alkohol kan skada fostret rekommenderar vi att den blivande mamman helt avstår från att dricka alkohol under graviditeten. Inte heller vid amning bör mamman dricka alkohol, då den överförs via bröstmjölken till babyn. Många dör på grund av alkoholen. I Finland räknar man med att ca 4000 personer dör av alkohol årligen. En del hävdar att siffran är ännu högre. Alkohol och trafik Alkohol och trafik hör definitivt inte ihop. Man ska inte köra något fordon alkoholpåverkad. Uppmärksamheten, situationsbedömningen, avståndsbedömningen, omdömet och synförmågan försämras. Reaktionstiden förlängs. Risktagningen ökar och risken för att rattfylleristen skadar eller dödar sig själv eller någon annan ökar. Alkoholen är inblandad i var fjärde dödsolycka i trafiken. Problem med att fördela uppmärksamheten börjar redan vid alkoholhalter på 0,2 promille. När promillehalten är ca 0,4 promille börjar synfältet smalna, ögats förmåga att följa rörliga objekt försvagas och reaktionstiden förlängs. Gränsen för straffbart rattfylleri är 0,5 promille. Gränsen för grovt rattfylleri är 1,2 promille. Enligt undersökningar ökar olycksrisken i trafiken redan vid låga halter av alkohol i blodet. Promillegränsen på sjön är 1,0 promille. Ungefär hälften av alla som drunknar har alkohol i blodet. Vi anser att man helt och hållet ska avstå från alkohol när man ska köra bil eller annat fordon eller sitter vid rodret på en båt. Även dagen efter är prestationsförmågan fortfarande nedsatt, vilket påverkar bilkörningen och framförandet av båten. 12 13

Har alkoholen positiva effekter på hälsan? Alkohol och speciellt vindrickande har fått en del uppmärksamhet för att man i vissa studier konstaterat att det kan finnas en skyddande effekt. Den skyddande effekten ses för hjärt- och kärlsjukdomar och typ 2-diabetes och uppnås endast vid drickandet av små mängder. Åldern har betydelse. Om alkoholen har hälsosamma effekter för hjärta och kärl är det först från 40-50 års ålder. Alkohol är absolut inte hälsosamt för växande barn och ungdomar. Om alkoholen har förebyggande effekt mot hjärt- och kärlsjukdomar så är det enligt forskarna först från 40-50 års ålder. Också för dem är det små mängder som gäller. Rapporterna talar om mängder mellan 0,3 0,75 deciliter vin per dag och med en eller två vinfria dagar per vecka. Kvinnor har lite lägre gränser än män. Om dessa förebyggande effekter finns är det alltså inget hejdlöst drickande. Alla experter är sedan överens om att med stora mängder alkohol så försvinner de positiva effekterna och effekterna blir motsatta och risken för hjärt- och kärlsjukdomar ökar. Helt klart är det också att alkoholen inte har positiva effekter för barn och ungdomar som växer och utvecklas. Det är stor skillnad på om en vuxen dricker och på om en minderårig dricker. Barns och ungdomars hjärtan och blodkärl är i så bra skick så de behöver inte vin. Däremot finns det många risker med minderårigas drickande. Så också en förälder som själv dricker alkohol ibland kan med gott samvete hålla hårt på och vara tydliga med åldersgränserna för alkohol. Alkoholism Det finns många olika orsaker till alkoholism. Kring varje alkoholmissbrukare finns många som lider av missbruket. Det kan vara till exempel familj, barn, föräldrar, kompisar, arbetskamrater, arbetsgivare och andra. I cirka var fjärde sjukhussäng ligger en alkoholmissbrukare. Måttlighetsdrickandet ger mest samhällskostander Alkoholen förorsakar stora samhällskostnader bland annat i form av sjukvård. En del tror att det är storkonsumenterna av alkohol som kostar mest i samhället. Men i verkligheten är det medelkonsumenterna, som står för de största alkoholkostnaderna. Det här beror bland annat på att måttlighetskonsumenterna är många och kan dricka sig kraftigt bersusad vid några tillfällen per år och utsätter sig då för större risker. I antal sker det alltså många fler olyckor och skador bland medelkonsumenterna av alkohol än bland storkonsumenterna, därför att medelkonsumenterna är så stor grupp. Slutsatsen av detta är att förebyggande arbete och ändrade vanor bland måttliga alkoholkonsumenter kan ge stora hälsooch kostnadseffekter i samhället. 14 15 Lästips Om alkohol. Hur farligt är det egentligen med alkohol? Vad händer i kroppen när vi dricker? Ola Lauritzon, medförfattare dr Olle Haglund Flodhästen i vardagsrummet Om medberoende och om mötet med barnet inom oss. Flodhästen i vardagsrummet belyser vad som händer barn som växer upp i skuggan av alkoholism, arbetsnarkomani, trångsynt religiositet, incest, våld eller andra former av utsatthet. Tommy Hellsten Mukavaa yhdessä. Lea Pulkkinen Möt din rädsla från medberoende till frihet. Den här boken är till för alla som vågar och längtar efter att utforska sitt inre på ett mycket djupt plan. Leg läkare Thomas Krishnananda Trobe

Tobak Rökfrihet lönar sig Skadeverkningar av tobak Hälsan Graviditet Beroendet av nikotin ökar risken för alkoholism Ett av de mest kända farliga ämnena i tobaksröken är nikotin, som påverkar hjärnan så att risken för alkoholproblem ökar. Docent Bo Söderpalm i Göteborg säger sig vara övertygad om att färre personer blir alkoholister om vi kan minska användningen av tobak. Att förebygga att unga börjar röka eller snusa skulle med andra ord även förebygga alkoholproblem. I en rad olika försök har forskarna under ledning av Bo Söderpalm studerat hur råttor med gemensam social bakgrund förhåller sig till drickandet av alkohol. Försöksråttor som haft tillgång till att välja mellan vatten och alkohol väljer oftare alkohol än tidigare om de tillförts nikotin. Då råttorna fått nikotin har deras dopaminsystem blivit mera känsligt också för alkohol och då nikotintillförsel dessutom tycks försämra impulskontrollen ökar riskerna för alkoholberoende. Oberoende av om du själv är rökare eller rökfri kan du som förälder förebygga att din tonåring börjar röka. Genom att inte godkänna att ditt barn börjar röka är risken mindre att han eller hon blir rökare än om du är tilllåtande. Flest unga avstår från tobaksrökning om föräldrarna är rökfria och inte heller godkänner att tonåringen börjar röka eller använda snus, som är en tobaksprodukt. Läs gärna om skadeverkningar av tobak för att ha argument. Poängtera att rökfrihet är positivt! Tobaksrökningen är utpekad som ett allvarligt hälsoproblem av 60000 forskningsrapporter. För att minska skadeverkningarna finns en tobakslag i Finland. Lagen vill skydda speciellt barn och ungdomar från skadeverkningarna. Det är förbjudet att sälja eller på annat sätt överlåta tobak till personer under 18 år. Alla daghem, skolor och andra läroanstalter med i huvudsak elever under 18 år bör vara rökfria, både inom- och utomhus samt under och utanför skoltid. Tobaksrökning är också förbjuden i allmänna kommunikationsmedel, offentliga utrymmen, köpcentrum, bingohallar, möteslokaler och från och med den 1 juni 2007 är det även förbjudet att röka inomhus i restauranger. Vi vet nu att också den passiva rökningen är skadlig! Varannan rökare dör i förtid. I Finland dör ungefär 5000 personer årligen av tobaksrökning och i hela Europa dör ca en miljon människor. I Europa kostar tobaksrökningen hälso- och sjukvården 100 miljarder euro per år. Tobaksröken innehåller flera tusen kemiska ämnen varav fler än 50 är kända som cancerframkallande. Rökningen påverkar i stort sett alla organ i kroppen. Hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och kronisk obstruktiv lungsjukdom är de största sjukdomsgrupperna. De mest kända farliga ämnena i tobaksröken är nikotin, tjära och kolmonoxid. Andra erkänt farliga ämnen är till exempel ammoniak, aceton, DDT, kvicksilver, formaldehyd och cyanid. Nikotin är en beroendeframkallande drog, som tröstar, lugnar, piggar upp och ökar koncentrationsförmågan. Nikotin sammandrar blodkärlen och ökar risken för hjärtinfarkt. Tjäran kladdar igen luftrören, samlas i lungorna och ökar risken för cancer. Lungcancer är den kanske mest kända tobaksrelaterade sjukdomen. Kolmonoxid försämrar blodets förmåga att transportera syre, vilket ger en viss syrebrist i kroppens organ. Om mamman röker under graviditeten får fostret de skadliga gifterna direkt från modern via navelsträngen, vilket kan vara mycket farligt för fostret. Genförändring Om ett barn börjat röka före 15 års ålder kan det uppstå en genförändring, som inverkar så att barnet insjuknar i tobakssjukdomar. Den som röker som ung kan minska sina chanser att få barn senare i livet. Miljön Att skogarna skövlas är ett miljöhot. Naturen tappar balansen när skogar försvinner. Det är risk för att jorden förstörs av torka och översvämningar. Största delen av tobaksodlingarna finns i u-länderna. Odlingsmarken skulle behövas bättre till att odla mat än tobak. På vissa håll används fortfarande gammaldags bekämpningsmedel, som förgiftar grundvattnet. 16 17

Marijuana Marijuana är cannabisplantans torkade blommor och toppskott. När plantan skördats, torkas och mals delarna så att den ser ut ungefär som oregano. Den kan rökas blandad med vanlig tobak som egenhändigt rullade cigaretter. Förr ansåg man att marijuana var svagare än hasch, men styrkan kan variera beroende på hurudan råvara man har vid framställningen. Hasch Hasch är cannabisplantans kåda pressad till kakor, som varierar i form och färg. De kan vara allt från ljust rödbruna till svarta i färgen. Konsistensen kan vara hård som bark i bitar eller mjuk och något formbar, som små stavar eller bitar. Den intas huvudsakligen genom rökning i olika slag av pipor. Ett gram hasch räcker till ett rus för ett par nybörjare. Cannabis förvaras till exempel i täta plastpåsar. Hascholja Hascholja kan användas genom att den droppas i vanlig tobak som röks. Oljan är trögflytande och grönbrun till färgen, men kan också vara ofärgad. Hascholjan är en koncentrerad form av hasch, vilket innebär att halten av den rusgivande substansen är hög. Narkotika och andra droger Cannabis Cannabis är den vanligaste illegala drogen i Finland och den narkotika som vanligen prövas först och mest. Cannabis utvinns ur hampa, som kan odlas också i Finland. I vissa länder har man en liberalare inställning till cannabis. Om vi skulle legalisera cannabis i Finland skulle användningen öka, vilket skulle betyda ett ökat antal olyckor och skador förorsakade av cannabis. Att använda cannabis har både akuta skaderisker och andra verkningar kommer smygande. Det finns även risk för att cannabis kan vara en inkörsport till andra droger. Cannabis är samlingsnamnet för tre huvudtyper av drogberedningar eller marijuana, hasch och hascholja. Det vanliga är att man röker cannabis, men drogen kan även ätas eller drickas. Alla preparaten innehåller ca 420 olika kemiska ämnen, varav 61 är cannabinoider, till exempel tetrahydrocannabinol (THC). Cannabinoiderna är olösliga i vatten och tas upp i kroppens fettvävnader, till exempel i hjärnan. THC lagras i fettvävnaderna i flera veckor. Ju oftare man röker desto mer lagras. Cannabisanvändaren befinner sig i ett akut rus eller i ett kroniskt rus. Hur påverkar cannabis människan? Thomas Lundqvist, docent i psykologi i Lund med 30 års erfarenhet av narkomanvård, förklarar hur cannabis påverkar människan i praktiken så här: Då man röker jämför man med sitt normaltillstånd. I början finns bara det akuta ruset. Sedan växer det kroniska ruset fram och blir det nya normaltillståndet. Under det nya normaltillståndet är man slö och passiv och röker för att känna sig normal och för att få känslan av att vara påtänd. Tillståndet är beroende av hur mycket man rökt, vilken mängd man rökt och hur länge man missbrukat. Drogen är förrädisk. Förändringarna i tankeprocessen sker under en lång period och är därför svåra att upptäcka. När man blir beroende av cannabis är man själv inte medveten om att man hamnat i ett psykiskt fängelse. Man blir bland annat sämre på att hitta ord och får svårt att förstå vad andra menar. Personer i omgivningen märker oftast förändringen tydligare. På ett förenklat sätt kan man säga att man blir dum när man röker cannabis, men man märker det inte själv. Cannabis skapar indirekt negativa känslor, som röks bort och skapar nya negativa känslor, som sedan röks bort. Man är inne i en ond cirkel. Den normala mognaden avstannar medan den fysiska fortsätter. Cannabisbruk förekommer inom alla samhällsklasser och både bland människor med låg och hög begåvningsnivå. Cannabis är en lömsk drog bland annat för att en del betraktar den som ofarlig och harmlös. Cannabis röks ensam eller med kompisar, till vardags eller fest. Det röks före maten, före en film för att slappna av i filmstämning, före man går och lägger sig för att slappna av och kunna somna, på morgonen för att hitta en avslappnad attityd inför den nya dagen eller på söndagseftermiddagen när man tar det lugnt och så vidare. 18 19

Lästips Om hasch och påverkan. En presentation av vad internationell forskning visat kombinerat med den bild av haschrökare som visar sig i den kliniska vardagen på Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund. Thomas Lundqvist Vägen ut ur haschmissbruket Thomas Lundqvist Dan Ericsson Eventuella märkbara kännetecken på haschmissbruk Röklukten är söt, frän och tung och fastnar i kläder, hår och andedräkt. Användaren kan försöka dölja doften med parfymer, rökelse, tobak och dylikt. En påverkad person har stora pupiller och ofta röda ögonvitor. Blicken är blank, suddig, matt och trött. Personen kan ha ett starkt sug efter sötsaker eller vara törstig. Personen kan vara lättirriterad, otillgänglig, slö och har förlängd reaktionstid. Koncentrationsförmågan och inlärningsförmågan är dålig och den verbala förmågan försämrad. Om cannabisanvändaren nekar till sitt bruk och man vill ha ett erkännande kan cannabis spåras via ett enkelt urinprov. Några psykiska kännetecken Minnesstörningar uppträder i samband med cannabisruset och korttidsminnet är försämrat. Beroende utvecklas. Den som skaffat sig vanan att röka kan ha svårt att sluta. Akuta störningar kan vara så kallad snedtändning, som ger kraftig ångest, förföljelseidéer och aggressivitet. Flaschbacks är återuppflammande rusupplevelser utan att drogen tagits på nytt. Hjärnan påverkas. Ändrade tankemönster är vanliga hos dem som rökt cannabis länge. Efter en tid kan haschrökaren bli deprimerad, likgiltig, paranoid och ångestfylld. Den psykiska utvecklingen avstannar, men den fysiska fortsätter. Tidsupplevelsen förändras. Senare blir han tyst, fundersam och sömnig. Cannabispsykoser är långdragna eller bestående psykosreaktioner som utlöses eller orsakas av cannabis. Fysiska skadeverkningar av cannabis Förkylningar, halsont, hosta, rinnande näsa och kronisk bronkit är exempel på skadeverkningar. Hjärtat slår snabbare. Hjärt- och kärlsjukdomar hör även till skadeverkningarna. Hormonbalansen störs både hos flickor och pojkar, vilket kan leda till minskade chanser att få barn. Risken för lungcancer ökar. 20 21 Ecstasy Ecstasy kan ibland marknadsföras till ungdomar med ingen eller liten erfarenhet av narkotika. Den används oftast som partydrog men kan också förekomma hos härdade narkotikamissbrukare. Det är små tabletter, vita eller färgglada med olika figurer, bokstäver och siffror instansade eller pulver i kapslar. Ecstasy är en laboratorieframtagen drog som patenterades redan 1914, men började användas först på 1970-talet inom amerikansk psykiatri och spreds då även inom missbrukarkretsar. Ecstasy kan klassas som hallucinogent amfetamin. En person som är hög på ecstasy: känner energi och lycka, får förstärkta och förändrade sinnesintryck, blir kramig och öppen, positiv känsla till allt och alla, orkar hålla igång och dansa flera timmar i sträck, upplever sömnlöshet, nervositet och upprymdhet som kan sitta i ännu längre än själva ruset, muntorrhet, ökad puls, illamående, yrsel, käkstelhet är vanligt. Efter ett tag av användning uppkommer ofta följande problem: njurarnas sätts ur spel och det påverkar vätskebalansen i kroppen, vätskebrist och överhettning vanligt och kan leda till kollaps, dödsfall har förekommit, direkt fara för personer med förhöjt blodtryck, hjärtfel, epilepsi, diabetes eller astma, en ganska stor andel av ecstasyanändrana får hjärnskador, förvirrat uppträdande, ångest och depression, psykoser, panikattacker. Amfetamin Amfetamin är en centralstimulerande drog. I likhet med cannabis är amfetamin relativt billigt i mindre doser. Amfetamin är syntetiskt och framställs på konstgjord väg. Det förekommer som ett kemikaliskt vitt, gult eller brunt pulver, i tabletter, kapslar, kristaller eller vätska. Pulvret kan likna druvsocker eller finkornigt tvättmedel och förvaras i små påsar eller kuvert. Amfetamin intas på olika sätt: genom näsan, direkt på slemhinnorna i munnen, kan blandas i dryck eller sväljs som tablett eller i kaplsar, rökas eller injiceras. En person som är hög på amfetamin: är ofta mycket pratsam och självsäker, beter sig knyckigt och snabbtänkt på ett ryckigt och okontrollerat sätt, kan inte stå stilla, är rastlös, blir torr i munnen, kan få stora pupiller, glansig blick, har ofta en stark känsla av vakenhet och energi, trötthet och hunger försvinner. Efter ett tag av användning uppkommer ofta följande problem: stor viktminskning, undernärd, vitaminbrist, uttorkning, infektioner, skador på hjärna, lever, njurar och mage, karies och andra tandproblem, kramper i käkmusklerna, sömnsvårigheter, man kan inte sova påverkad, depressioner, ångest, huvudvärk, humörsvängningar och aggressivitet misstänksamhet, vantolkningar av omvärlden, upplever sig förföljd och hotad, amfetaminpsykos, påminner om paranoid schizofreni, psykoserna kan vara långvariga men också korta och övergående, risk för stroke, hepatit B eller C och HIV. Opiater Heroin och morfin Opiater har till skillnad från de centralstimulerande drogerna en lugnande inverkan. Det finns naturliga och syntetiska opiater. Av naturligt råopuim från växtriket framställs morfin och kodein och av dessa kan heroin framställas. Metadon, buprenorfin och petidin är exempel på syntetiska opiater. Opium säljs som mörkbruna bitar eller pulver som vanligen äts eller röks. Heroin som säljs på gatan blandas med annat pulver och färgen varierar i olika nyanser av brunt och vitt. Pulvrens styrka varierar kraftigt. Den finns alltid en stor risk för överdosering, vilket är livshotande när det gäller opiater. Men den vanligaste opiaten bland narkotikamissbrukare i Finland idag är läkemedlet buprenorfin, enligt A-klinikstiftelsen. En person som är hög på heroin: heroin och även andra opiater har en förlamande effekt på det centrala nervsystemet, den omedelbara effekten är känslor av vällust, känslor av hunger, smärta och att sexlusten försvinner, vänder sig inåt, illamående och oro, då dosen ökas blir andningen långsammare, pupillerna krymper till storleken av ett knappnålshuvud, huden känns kall, klibbig och blir blåaktig. Efter ett tag av användning uppkommer ofta följande problem: andningsförlamning kan leda till döden, risk för överdoseringar, svåra abstinensbesvär, frossa, illamående, muskelkramper, ångest, risk för hepatit B eller C och HIV.

Lästips Hallucinogener Läkemedel Sniffning Bland andra är LSD, meskalin, psilocybin och PCP narkotika som tillhör typen hallucinogener. De ger speciella effekter som liknar vissa psykotiska fenomen. De förvrider sinnesintrycken och framkallar hallucinationer. Rent LSD är ett vitt, luktfritt och vattenlösligt pulver. LSD förekommer i form av läskpappersbitar ofta med någon tryckt figur på, exempelvis små seriefigurer, och intas via munnen. LSD bereds också i vätskeform och tas exempelvis i form av tabletter och kapslar. Redan mycket små doser ger starka effekter. Kokain och crack Kokain framställs av kokabuskens blad och förekommer ofta i form av fint, vitt, kristalliskt pulver. Ämnet intas genom näsan, slemhinnor, genom injicering eller via munnen och blandas då t.ex. med alkohol. Effekten påminner om amfetamin och är centralstimulerande. Det är intensivare och har kortvarigare effekt och leder ofta till snabbare missbrukstakt. Crack framställs genom en enklare kemisk process och är beigefärgat. Läkemedel som ges som sömn- och lugnande medicin kan vara extremt beroendeframkallande. Exempel på sådana läkemedel är bensodiazepiner och barbiturater. Andra läkemedel i samma kategori är smärtstillande medel som påverkar centrala nervsystemet bland annat morfinderivat, bantningspreparat det vill säga amfetaminliknande medel, vissa hostmediciner som innehåller kodein och/eller efedrin och vissa läkemedel som påverkar tarmverksamheten och innehåller opium. Att samtidigt använda alkohol och barbiturater eller alkohol och propoxifen kan rentav vara livsfarligt. Buprenorfin (t.ex. Subutex och Temgesic) är förutom läkemedel också den mest använda opiaten bland narkotikamissbrukare i Finland, enligt A-klinikstiftelsen. Från början användes buprenorfin för medicinering vid stark smärta. Längre fram upptäcktes det att medicinen fungerade som läkemedel vid avgiftning och substitutionsbehandling för personer som var beroende av opiater. Sniffning kan döda. Sniffning innebär att man berusar sig genom att inandas olika typer av ångor genom näsan. Det går även att sniffa pulver, till exempel krossade tabletter. Effekten av sniffning är omedelbar. Ungdomar kan lätt få tag på till exempel olika lösningsmedel eller lim att sniffa. Sniffningen kan förutom att döda hjärnceller slå ut andningen och i värsta fall genast leda till döden. GHB Gammahydroxidsmörsyra (GHB gamma) verkar förlamande på centrala nervsystemet. Missbruket av drogen GHB har ökat i Finland men är knappast utbredd, men missbrukare har avlidit av GHB-förgiftningar, även i Finland. GHB missbrukas för sin förmåga att ge avslappning och välbehag. GBL är ett lösningsmedel som omvandlas till GHB i kroppen. GHB ger en mängd skadeverkningar som illamående, kräkningar, kramper sänkt hjärtfrekvens, andningsförlamning, hallucinationer, medvetslöshet och koma. Bieffekter i nervsystemet kan vara huvudvärk, förvirring, minnesluckor, yrsel, motoriska svårigheter och spasmer. Boken om Knark och sånt Åsa Graaf och Mia Persson Anhörig. Katerina Janouchs djupt personliga berättelse om att älska en missbrukare. Katerina Janouch Denna broschyr är framställd av Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik rf telefon 06-3180 900, webbplats www.nykter.fi Boktryckeri Fram Oy Ab, Vasa 2008 22 23

Vad är en drog? Hur påverkar cannabis människan? Finns det samband mellan känslor och beroende? Har alkohol positiva effekter på hälsan? Vad vet du om narkotika? Godkänner du ditt barns alkoholdrickande? Ökar nikotin risken för alkoholism? De här frågorna och en del andra behandlas i den här broschyren. Det finns enkla tips om hur du som förälder kan förebygga din tonårings användning av tobak, alkohol och andra droger. 24