090310 Anteckningar från Gymnasierektorsgruppen inom GR Datum: Torsdag 19 februari Tid: 8.30-12.00 Plats: GR, Gårdavägen 2, lokal 377 Närvarande: Raymond Vaske Stenungsund, Margaretha Allen GR, Göran Careborg Lerum, Torbjörn Claesson Göteborg, Margaretha Max Axelsson Tjörn, Katarina Lindgren Öckerö, Bonny Wernersson Kungsbacka, Jessica Reneland Mölndal, Tom Haglund Partille, Gunilla Forsell Stenungsund, Kenneth Ardehed Stenungsund Anteckningar A. Information 1. Obehöriga lärare i grundskolan Björn Ringholm Rapport lämnades från undersökning som genomförts 2006 på uppdrag av Utbildningschefsgruppen. Mätår 2005-2006. 86 % hade pedagogisk högskoleutbildning. Variationen låg från 77 % till 90 %. Gymnasiet hade lägre liksom fristående skolor som hade betydligt lägre. Kommunerna blev upprörda, eftersom de inte kände igen sig i siffrorna. Göteborg gjorde en egen undersökning. Arbetsgruppen tog initiativ och träffade SCB och Skolverket för att framföra sina synpunkter. Sex skäl definierades till att det kan skilja sig i statistiken: * Lokal behörighet (inte officiellt behörig) Få personer * Försenad inrapportering (examensbevisen skickas inte ut förrän senare) * Examensbevis tas inte ut. Upp till 10 % som inte tar ut sina examensbevis. Orsaken är att man är berättigad till studentlägenhet, förtur till universitetet, rabatter, lic.examen på gång. * De som är klara men missat en enstaka kurs. (Kontrollera) Provanställ i stället * Många utbildade utomlands. Svårt att få dem validerade. Dessutom svårt att få in valideringen i SCB:s register. * De som har gått full utbildning i teoretisk ämnen och pedagogik men inte gått lärarutbildningen. Förslag från Björn: Rapportera in detta centralt och inte lokalt. Annars är det svårt för kommunen att få en samlad bild. Vikariat: SCB räknar minst en månads anställning som en del av statistiken. I kommunerna räknar man oftast 1 termin. Elevassistent kan ibland tolkas lite olika. SCB har ändrat i statistiken, så att det nu står lärare med högskoleexamen i stället. Modersmålslärarna, praktiskt estetiska lärarna och specialidrott kan vara knepiga i statistiken. 1
2. Intagningsstatistik Susanne Carlström medverkade kring regional statistik Behöriga sökande per plats: 0,72 (2008) 0,73 (2009). Fortfarande finns lite luft i systemet men det skiljer sig mellan kommunerna. Fördelning sökande Sökande fristående 2947 Sökande annan kommun 2332 Sökande hemkommun 4236 335 färre platser 151 färre grundskoleelever som sökt Fördelning per kommun Ale, Alingsås, Kungälv, Stenungsund, Lilla Edet och Öckerö har lite större skillnader. Behöriga sökande per plats det minskar i Ale, Härryda ökar ytterligare, Kungälv minskar, Mölndal går upp lite, Partille går ner, Öckerö går upp. Strömningarna på de nationella programmen visar en dipp på yrkesförberedande särskilt kring Byggprogrammet. Totalt antal platser: överkapacitet på samhällsvetenskap, natur, estet och el Bygg går ner en del, Omvårdnad ökar, El minskar lite, Energi lite upp, Handel går upp lite. Sökande per plats: Polhem det högsta trycket, Elof Lindälv (mekatronik) Hulebäck, Hvitfeldtska, IHGR, Bernadotte, Öckerö, YTC Sökande i förhållande till antal platser fristående skolor: Mikael Elias, Sam, Donner, LM Engström, Kitas ekonomi, NTIgymnasiet, Plusgymnasiet, Sigrid Rudebäck, SKF har flest sökande. Dipp på GTG. Sökande till fristående skolor: Inom GR 2947 Antal platser 4043. IT-gymnasiet startar dock inte. Sökande utifrån tillkommer. Sökande till fristående skolor per kommun GR totalt: 2803 (2008), 2947 (2009) 494 sökalternativ inom GR. Vissa har väldigt få platser per utbildning. 357 valalternativ kommunala, 37 valalternativ fristående. 11 361 grundskoleelever finns. Platser 9048 kommunala, 4043 fristående 1682 obehöriga (på höstterminsbetyget) sökande 2009 Lilla Edet, Ale och Göteborg ligger högt. Kungsbacka och Lerum går ner dramatiskt vad det gäller obehörighet. 2
Obehöriga sökande till skolkommun Regionen: 1228 till kommunala gymnasier FP 51 % obehöriga BF 43,8 %, IP 43 % Bygg har 31 % (tidigare 23 %) Totalt antal sökande från grundskolan: 10903 908 äldresökande Jättetryck utifrån Dessutom tillkommer nog ett par tusen. 3. Svenskt Näringslivs statistik kring programmens anställningsbarhet Markus Juntura, praktikant från Förvaltningshögskolan, redovisade GR-kommunernas resultat. 4. Seminarium om yrkeslärarbristen och förslaget från Yrkeslärarutredningen I samverkan mellan Göteborgs Universitet, UCT Tjörn, Meritea och GR Utbildning arrangeras seminarium 4 mars 14-17 5. Fokus Attityd- Handelskammarens undersökning Torbjörn Claesson redovisade sammandraget. Se utsänd handling. 18 kommuner i Västsverige deltar och SP, NV och TE ingår. Det är möjligt att få ut resultatet för sin egen kommun. I bottenskiktet bland elevernas intresseområden hamnar entreprenörskapet. Intresset för högre studier har minskat bland Göteborgseleverna. Däremot har intresset för industrin ökat. Man är obenägen att flytta för ett jobb eller en utbildning. Endast 57 % svarsfrekvens, vilket kan bero på en digital insamling. Kairos Future har också gjort en hel del spännande undersökningar. B. Dimensionering 1. Rapport från pågående diskussioner kring Byggprogrammet Ett initiativ har tagits från Arbetsförmedlingen ang. Byggsektorn och de varsel som nu läggs. Ett problem är elever som nu går tre år på gymnasiet. De är inte klara med sin utbildning utan behöver minst 2 år till som anställda för att uppnå sitt yrkesbevis. Konjunkturen medför problem för dem att fullfölja sin utbildning. Vad kan göras? Ett förslag är att ta tag i projekt som inte hinns med i högkonjunktur. Ett exempel är renoveringen av Gunnebo slott i Mölndal. Kan kommunerna hitta objekt som kan vara intressanta? Kan det vara en väg till yrkesbevis? 2. Rapport från Utbildningschefsgruppens möte Punkterna från mötet 6 februari gicks igenom. C. Internationalisering 1. SMOC GR in i nytt EU-projekt i samverkan med Västra Götalandsregionen Margaretha redogjorde för ett nytt EU-projekt under ledning av VGR, där GR tillsammans med andra delar av regionen kommer att beskriva goda exempel samt ta del av andra ingående länders resultat när det gäller implementering av olika policys, särskilt med fokus på yrkesutbildning. 3
2. Hur integreras internationalisering på ett naturligt sätt i skolornas arbete? Policys? BORDLÄGGS TILL NÄSTA MÖTE. D. Samverkansavtalet 1. Dags för 1 aprilprocessen Anmälan av nya utbildningar och utbildningar som kommer att avvecklas ska ske senast 1 april 2009 inför läsåret 2010/2011. Om det uppstår förändringar i en valrad måste dessa anmälas senast den första april. Det finns en risk för att vissa utbildningar försvinner helt från regionen i och med elevkullarnas nedgång. Regional garanti kan användas i så fall. Inom GR:s samverkansavtal är spelreglerna tydligt angivna. Däremot har oreda skapats under de två senaste åren i och med att Skolverket utlyst dels ansökningar om lärlingsutbildning dels om spetsutbildning vid helt andra tider under året, vilket försvårar överblicken över det regionala systemet. Regeringens förslag till ny gymnasieskola väntas komma i slutet av april. Det innebär att utbildningsutbudet för 2011 kan diskuteras först efter detta. 2. Nya rutiner kring modersmålsundervisning inom Gemensamma gymnasiet Kenneth Ardehed informerade om modersmålsundervisningen inför HT 2009. Modersmålsundervisningen för Göteborgs stad sköts från och med 2008 av Språkcentrum i Lundby stadsdel. GR har agerat för att kurser i modersmål på gymnasienivå även fortsättningsvis ska kunna erbjudas via Gemensamma gymnasiet. En kontaktperson samordnar samtliga kurser och samköp sker. Kurserna läggs i så fall ut på nätet via GR:s nya administrativa system och eleven kan söka via sin studievägledare. Kurserna har speciella koder men för att se vilket språk som avses måste tillägg göras. Ev. måste beställningar göras senast 15 maj. Ärendet utreds vidare. 3. Behörighetsgivande kurser Fråga lyft av Göran Careborg, Lerums gymnasieskola Hur prioriteras dessa kurser på skolorna? Lerums gymnasieskola har en tradition av att eleverna får läsa många fler kurser. De flesta kurser läggs på Ind-valet. Exempelvis kanske Matematik C läggs på Ind-valet samtidigt, som eleverna vill läsa de kurser som är väldigt populära. Hur ser det ut i andra skolor? De flesta närvarande menade att detta är ett rektorsbeslut. På Polhemsgymnasiet gäller i princip 2500 p, men i mån av plats och då det inte kostar något så är det ok att läsa mera. De behörighetsgivande kurserna ligger i blocken. Härryda erbjuder i mån av plats, utom för de elever som har inriktning mot innebandy, där det är ok att läser mera. En mängd kurser ska nu in i programmet, vilka inte kan ligga på det individuella valet enligt den nya förordningen som gäller sedan 080701. Frågan tas upp vid nästa möte? Skicka ut förordningstexten kring detta innan nästa möte. 4
Öckerö gymnasieskola har tidigare erbjudit mer, men nu stramas det upp. Ekonomi är en orsak, men också på grund av stressfaktorer. Bara speciella skäl kommer att gälla framöver. Nösnäsgymnasiet: beslut måste föregå kring elevens studieväg. Man har inte tekniskt satt stopp för eleverna, men sanering har skett de senaste åren. Enskilda elever kan man göra undantag för. Partille har på vissa program erbjudit utökning. Tjörn har stramat upp sina valmöjligheter. Upprop kring behörighetsgivande kurser har skickats från en syv på Vägledningscentrum i Göteborg. Kan vi via Gemensamma gymnasiet lägga in fler sådana kurser? 4. Reflektioner kring ansökan om spetsutbildningar Mölndal: Kommunen sökte för två inriktningar: NV Biomedicin och SP samhällsvetenskap varav den sistnämnda beviljades. Ett lärarlag har haft planer kring en utvecklingsprocess sedan en tid tillbaka. När spetsutbildningarna kom i höstas satte arbetet igång. En av lärarna arbetar på universitetet. Tätt samarbete skedde mellan alla inblandade parter. Varför fick Fässbergs spetsutbildning? Jessica R menade att det beror på hög lärarkompetens (3 lektorer), kopplingen till universitetet (universitetet; estetik och medier och samhällsvetenskapliga institutionen har varit med och granskat), eleverna kan läsa kurser samtidigt, lärare från GU kan vara elevhandledare och projektarbete sker i samverkan. Det var också en väldigt tydlig spets. Andra orsaker som anges i svaret är att utbildningen bygger på tre tematiska spetsområden med forskning, tvärvetenskapligt perspektiv och djupet i ämneskunskaperna. Ansökan byggde på god formalia, innehöll inga lokala kurser, skrevs enligt anvisningarna, höll hög kvalitet gällande programmålen som stöds av poängplanen och hade ett specialutformat programmål. Skolverket ansåg att man hade möjlighet att nå riksrekrytering. Komplettering fick ske kring hur man når riket via media, press mm. Slutligen avgjorde principerna för urvalet. Meritvärdet gäller. Betygen i samhällsorienterande liksom svenska och engelska kommer att dubbleras i värde. Kopplingen till universitetet var viktig och kanske inte lika mycket kring arbetslivet. Läs gärna Skolverkets beslut kring alla som fick utbildningen. Lärarlaget är positivt till att ta emot besök eller att komma ut och berätta. Mölndal har kontaktat de 9 andra skolorna för att göra en gemensam marknadsföringssida. Lerum: Ett uppdrag lämnades från kommunstyrelsen om att söka kring matematik i samverkan med Chalmers. Det gick inte hem. Spetsen var otydlig. Inga idéer om riksrekrytering fanns med i ansökan. Det var mera ett led i att göra skolan attraktiv. 5
Polhem och Nösnäs sökte ihop: Nösnäs redogjorde för att det var ett byråkratiskt fel i ansökan. Två skolor sökte i samma ansökan med två organisationsnummer. Skolverket uppmanade dem att dra tillbaka ansökan, eftersom det gynnar dem i nästa omgång. Nu kommer man att söka som två skolor, men att kommentera samverkan mellan skolorna. Skolverket uttryckte det som så här: Ni kanske inte ska fokusera så mycket på regionen och dess näringsliv!!! Partille: Kommunen sökte men fick inte igenom ansökan mycket på grund av att man inte uppfyllde kraven. Tveksamhet finns kring att ansöka en gång till (i alla fall från skolan). Man avvaktar nu den politiska nivån. 5. Framtidsvägen Inget nytt mer än att proposition kommer i slutet av april. 6. Garanterad undervisningstid Delrapport från arbetsgruppen under ledning av Raymond V. Ett beslut från UG till UC föreligger om att undersöka hur det ser ut med garanterad undervisningstid. En arbetsgrupp har tillsatts för att ta reda på hur det förhåller sig. Två arbetsmöten är genomförda. Ett möte kvarstår. Deltagare: Fredrik Olsson, Erik Lennerstedt, Åke Hallberg, Kjell Hemmingsson, Mats Altby (ej kunnat deltaga) Digital matris har tas fram. Förslaget ska redovisas 6 mars till UC. Definition av begreppet undervisningstid: Lärarledd undervisning i förhållande till utlagt schema. Hur många veckor läggs undervisningen ut på? Verksamhetschefen rapporterar kommunens resultet. De treor som går ut i vår utgör mätgrupp. Timplaner digitalt samt schemat för 6 terminer ska utgöra underlag. Ett studieförberedande program och ett yrkesförberedande program ska ingå. Gruppen föreslår SP samt valfritt yrkesprogram. Förvaltningschefen kommer att inbjuda de fristående skolorna att delta (som en del av insynsmöjligheten). Viktiga frågor att ta ställning till: Schemabrytande aktiviteter, veckoantal, APU-frågor, Projektarbete, Uppföljning av lärare under APU. Hur garanteras undervisningstid för elever som inte får ut 15 veckors APU. Två öppna frågor: Distanskurser, Projektarbetstiden, kvalitetssäkringsfråga: Hur följs utlagd tid upp? En mall i pdf-format med skrivbara rutor ska utgöra undersökningen. 1 april-1 maj är preliminärt svarstiden. Sammanställning sker ev. via GR? 7. Tjänstefördelning/uppdragsfördelning Nätverket gick LAGET RUNT kring hur det ser ut på gymnasieskolorna. E. Rapport från GR:s gymnasieskolenätverk Teknikcollege: Flera nya ansökningar på gång. Vård- och omsorgscollege: Granskning kommer att ske snart. Servicenätverket: Rullar på bra. Lärande på arbetsplatsnätverket: Många lärlingsplatser i regionen och regionalt lärlingsråd. kommer att anordnas 17 mars. 6
IV-nätverket: Inget att rapportera. Möte 13 mars. IVIK-nätverket: Nystart i ett år till. Gymnasieekonomgruppen: Prislistan revideras. Nästa möte 17 mars 8.30-12.00. Vid anteckningarna Margaretha A 7