TEMA Core Port. Ny miljöinvestering. Närsjöfart i fokus. On board check in

TEMA Core Port Ny miljöinvestering Närsjöfart i fokus On board check in N Y T T F R Å N C O P E N H A G E N M A L M Ö P O R T N R 3 2 0 1 4

I DETTA NUMMER LEDAREN Infrastruktur på framtidsagendan CMP:s hamnar har utsetts till Core Ports och har stor betydelse i utvecklingen av EU:s framtida transportkorridorer. Regional samsyn I Skånepaketet sammanfattas vad Region Skåne och 33 skånska kommuner vill göra för att säkra kapaciteten i godsoch passagerartrafiken. Sid 3 Transportkorridorer ger bättre flöden EU:s transportkorridorer ska öka både trafikkapaciteten och minska miljöbelastningen. Den längsta korridoren heter Scan- Med och kommer att gå genom Öresundsregionen. Sid 4 Tunnel mellan Danmark och Tyskland Tunneln under Fehmarn Belt kopplar ihop Danmark och Tyskland och är Nordens hittills största infrastrukturprojekt. Tunneln beräknas vara klar år 2022. Sid 6 CMP önskar sig bro och tunnel Högst upp på CMP:s agenda för framtida infrastruktursatsningar står en ny vägtunnel i Köpenhamn och en järnvägsbro i Malmö. Sid 8 Miljöinvestering i oljehamnen Oljehamnen i Malmö har utrustats med en ny släckvattenanläggning. Den fångar upp förorenat vatten om det skulle uppstå en brand. Sid 9 Närsjöfarten i fokus Även i år arrangerade CMP ett seminarium under politikerveckan i Almedalen på Gotland. Temat denna gång var Hur kan närsjöfarten lösa Sveriges transportproblem?. Sid 10 Enklare check in Ett nytt samarbete mellan CMP och Kastrups flygplats underlättar incheckningen för kryssningspassagerarna. Den här nya servicen kallas On board check in. Sid 10 Notiser Sid 11 Profilen: Steen erfaren sjöman Steen Rasmussen är den erfarna sjömannen som gick i land och valde CMP. Det senaste året har han varit engagerad i arbetet på den nya kryssningskajen i Köpenhamn. Sid 12 FOTO: JOHAN RAMBERG I HÖSTENS FÖRSTA NUMMER av CMP News är temat Core Port. Vi uppmärksammar att EU utsett oss till Core Port och kopplar detta till de infrastrukturinvesteringar som görs inom hela unionen och regionalt i norra Europa. Dessutom fångar vi självklart upp hur CMP:s egen agenda ser ut vad gäller framtida satsningar på infrastruktur och logistiklösningar. TROGNA LÄSARE AV CMP NEWS vet att investeringar och infrastruktursprojekt är ett återkommande tema i tidningen. I förra numret skrev vi om arbetet i Nordhavn i Köpenhamn, där Danmarks största landutfyllnadsprojekt nu genomförs ett projekt som ska ge CMP större ytor att expandera på. Ett annat exempel gäller Malmö och den infrastrukturstudie vi häromåret gjorde tillsammans med Region Skåne och Trafikverket, vilken också belystes i CMP News. I DETTA NUMMER PRESENTERAR vi bl a arbetet med EU:s transportkorridorer som håller på att ta form runt om i unionen och som säkra kapacitet och effektivitet. Alla trafikslag berörs och en av grundtankarna är att föra över mer gods till järnväg och sjöfart, dels för att avlasta vägtrafiken, dels för att minska miljöbelastningen. Om vi tittar närmare på vår egen region så domineras agendan av Fehmarn Belt-tunneln som 2022 ska knyta ihop Danmark och Tyskland. För egen del ser vi möjligheter i fortsatta investeringar i Köpenhamn och Malmö, som ska effektivisera transporterna till och från vår hamn. Dessa planer presenteras i en separat artikel. Dessutom bjuder vi på ett reportage om vår senaste miljöinvestering som är en ny släckvattenanläggning i oljehamnen. VI KAN SNART SAMMANFATTA ännu en framgångsrik kryssningssäsong. Därför känns det roligt att i CMP News kunna presentera en nyhet som förbättrar passagerarservicen. Det handlar om någonting som kallas on board check in och som förenklar bagagehanteringen. Den här typen av förbättringar bidrar till att stärka vår kryssningsverksamhet vilket gynnar både CMP och turiststaden Köpenhamn. Trevlig läsning! Johan Röstin, CEO för CMP CMP News ges ut av Copenhagen Malmö Port AB (CMP). Det finns även en webbutgåva av tidningen på danska, svenska och engelska på www.cmport.com. Ansvarig utgivare: Johan Röstin. Skribenter: Nils Francke, Kajsa Jacobsson, Fredrik Lilieblad och Lotta Solding. Kontaktadress: CMP, Terminalgatan 18, Box 566, 201 25 Malmö. Kontaktadress: CMP, Containervej 9, Box 900, 2150 Nordhavn, København. Prenumeration: Anette Lindgren, anette.lindgren@cmport.com. Produktion: Helium. Tryck: Tryckfolket. Läs mer om CMP på www.cmport.com. 2

Bred samsyn kring regional infrastruktur FOTO: JOHAN RAMBERG Skånepaketet fokuserar på nya investeringar i väg- och järnvägstrafiken samt i sjöfarten. Samsyn är nyckelordet när Skåne kraftsamlar kring framtidens infrastruktur. De gemensamma förslagen har samlats i det så kallade Skånepaketet. Detta paket ska säkra kapaciteten i gods- och persontrafiken och bidra till ökad tillväxt i hela Sydsverige. Behovet av transporter i och genom södra Sverige ökar. Redan idag passerar varje år mer än en miljon lastbilar genom Skåne. Värdet på godset dessa lastbilar transporter motsvarar ungefär hälften av värdet i hela den svenska utrikeshandeln. Även de skånska hamnarna är avgörande för den svenska exportindustrin. Utbytet av varor och tjänster ger ekonomin drivkraft. Ökad tillväxt kommer att betyda ett växande transportbehov i regionen, konstaterar Pontus Lindberg, ordförande för Regionala Tillväxtnämnden i Region Skåne. För att möta utvecklingen har Region Skåne genom åren medverkat i en rad infrastrukturanalyser och projekt både i Sverige och inom EU, där utvecklingen i närliggande länder också fångas upp. Utblicken är dessutom global, där nya, möjliga transportvägar från Asien till norra Europa finns med i regionens framtidsspaning. Det gäller att ha en uppfattning om hur den stora bilden ser ut och vad som krävs för att få hela Skåne att utvecklas, betonar Pontus Lindberg. Lika viktigt är det att skapa en skånsk samsyn kring de investeringar som bör prioriteras i en av Sveriges viktigaste tillväxtregioner. Prioriteringarna har samlats i Skånepaketet inför regeringens åtgärdsplanering 2014-2025. Paketet fångar upp investeringar som Region Skåne och 33 skånska kommuner vill göra för att säkra kapaciteten i gods- och passagerartrafiken. Det omfattar väg- och järnvägstrafiken samt sjöfarten och pekar på att det behövs investeringar på drygt 36 miljarder kronor. Vi vill satsa på utvalda stråk och bl a rusta upp europavägarna i Skåne och bygga ut järnvägskapaciteten på Södra stambanan, berättar Pontus Lindberg. Vi lyfter även fram hamnar som inte alltid prioriteras när nya infrastruktursatsningar diskuteras. Ett konkret exempel gäller CMP i Malmö, där vi vill förbättra järnvägstransporterna till och från hamnområdet och på så sätt utöka kapaciteten, fortsätter han. Nästa steg för Region Skåne är en systemanalys av de egna behoven i anslutning till Sverigebygget - regeringens förslag kring den nya stambanan mellan Stockholm- Göteborg och mellan Malmö-Stockholm via Jönköping. Förslaget har tydliga kopplingar till bostäder, kollektivtrafik och växande arbetsmarknadsregioner. Regionens analysarbete startar i höst. Vi vill komma in tidigt i processen och fånga upp behoven vad gäller kollektivtrafik, godstransporter och bostäder, säger Pontus Lindberg. Återigen gäller det att hålla ihop om möjligt i hela Sydsverige och göra bedömningar av var insatserna ger största möjliga nytta. Pontus Lindberg, ordförande för regionala tillväxtnämnden i Region Skåne FOTO: CHRISTIAAN DIRKSEN 3

TEMA CORE PORT Effektivare flöden målet med nya transport Reykjavik Helsinki Turku Hamina Kotka Oslo Tallinn Örebro Stockholm Moscow Göteborg Riga Ventspils Vent tspils Glasgow Edinburgh Belfast Klaipèda Klaip ip pèda Copenhagen Copenhag Kaunas Vilnius Trelleborg Malmö almö alm Dublin Gdańsk sk Minsk M Manchester Liverpool Cork Rostock Hamburg Szczecin Birmingham Bremen Amsterdam Utrecht Rotterdam Cardiff Felixstowe London London Southampton Magdeburg Osnabrück abrück Berlin in n Hannover Lille Düsseldorf sseldorf Cologne logne Brussel Wroclaw w Liege Prague Frankfurt Katowice Ostava Le Havre Luxembourg Orient / East-Med Baltic - Adriatic Kyyiv (Kiev) Gent Calais Mediterranean Warszawa Antwerpen Brügge North Sea - Baltic Poznan Frankfurt Fr rrankfurt (Oder) er Dover Mannheim eim Metz Paris Würzburg urg Rhine - Alpine Brno Nurembe be berg eg Nuremberg Stuttgart Chernivtsi Zilina Regensburg Regen ns ns nsburg Atlantic Passau u North Sea - Mediterranean Strasbourg Rhine - Danube Wien München Scandinavian - Mediterranean Dijon Bern Chişinău Bratislava Linz Budapest Basel Innsbruck Arad Sulina Brasov Timisoara Ljuljana Tr Udinese Trieste Lyon Verona Novara ara Bordeaux Venice Ven Milan Rijeka eka a Zagreb Canstantja Bucharest Craiova Craio n Turin Belgrade Genova Bilbao Bologna Bologn gn na Ravenna Sarajevo Victoria La Spezia Perpignon Ancona Burgos Marseille Livorno Sofia Valladolid Porto Pogorica ca Pristina Zaragoza Skopje Aveiro Ankara Rome Tarragona Barcelona Tirana a Madrid Naples Lisboa Valencia Sines Bari Taranto Igoumenitsa Thessaloniki Thess essalo ess Seville Murcia Bobadilla Gioia Tauro Cartagena Athens Patras Palermo Algeciras Nicosia Valleta FAKTA: Core Port knutpunkt för sjötrafiken Som en del av satsningen på effektiva transportkorridorer har EU utsett ett antal hamnar i unionen till så kallade Core Ports. Det är hamnar som via sitt geografiska läge och sin moderna infrastruktur har störst betydelse i utvecklingen av de nya korridorerna. I ScanMed-korridoren som går från Helsingfors till Palermo finns 26 4 Core Ports, bl a CMP:s anläggningar i Köpenhamn och Malmö. Det gör att vi har lättare att få medfinansiering för investeringar och utvecklingsprojekt, t ex för anslutande järnvägs- och vägförbindelser eller andra infrastruktursatsningar som behöver göras på våra anläggningar i framtiden, säger Johan Röstin, CEO inom CMP.

TEMA CORE PORT korridorer År 2030 ska de vara klara EU:s transportkorridorer som både ska öka trafikkapaciteten och minska miljöbelastningen. Och sjöfarten är en given del i de många olika satsningar som nu håller på att förverkligas. Idén med transportkorridorer har diskuterats inom EU sedan 1990-talet. Dagens arbete bygger på nio korridorer i det som kallas det transeuropeiska transportnätet (TEN-T). Grundtanken att till skapa ett effektivt transportnätverk som länkar samman större sociala och ekonomiska centra inom EU på ett bättre sätt än tidigare. Det ska stärka den inre marknaden, främja konkurrenskraften och den ekonomiska utvecklingen. Med effektivt menas exempelvis att flaskhalsar och det som kallas missings links byggs bort så att trafikflödena blir bättre och kapaciteten ökar, berättar Johan Röstin, CEO på CMP. Ett annat mål är att avlasta vägtrafiken och föra över mer gods till andra trafikslag. Lika viktigt är det att knyta ihop alla trafikslag i korridorerna så att gods och människor enkelt kan slussas mellan väg-, järnvägs-, sjö- och flygtrafiken. Sist men inte minst ska korridorerna minska den miljöbelastning som följer med transporterna, t ex då genom att öka sjö- och järnvägstransporterna. Enligt planerna ska alla korridorer fungera optimalt 2030. 900 MIL GENOM EU En av de transportkorridorer som planeras heter Scandinavian Mediterranean Corridor (ScanMed). Det är den längsta av EU:s nio korridorer och ska sträcka sig 900 mil från Helsingfors i norr till italienska Palermo i söder. Den berör därmed Öresundsregionen och CMP:s verksamhet. De största investeringarna i ScanMed ska göras i järnvägstrafiken. Mer än 80 procent av alla satsningar väntas hamna inom detta trafikslag, t ex i form av utökad elektrifiering, fler dubbelspår och i investeringar som gör att längden på tågen kan utökas, berättar Gert Nørgaard, CMP:s Strategy & Planning Manager, som deltar i arbetet med TEN-T. Hittills har merparten av arbetet handlat om analys och utredningar för att visa var det finns flaskhalsar och missing links. Mycket kraft läggs också på att kartlägga hur trafikflödena ser ut vad gäller godsvolymer och olika trafikslag. En skillnad jämfört med tidigare är att vi operatörer fått en större roll i arbetet med transportkorridorerna, konstaterar Gert Nørgaard. Detta är positivt och innebär att vi kan komma med krav, önskemål och bidra med lösningar i högre grad än förut. Som en del av TEN-T har ett antal av EU:s hamnar utsetts till så kallade Core Ports (se faktaruta). Det är hamnar som anses ha störst betydelse i utvecklingsarbetet som väntar. MOTORVÄGAR TILL HAVS Vad gäller sjötrafiken i övrigt handlar många av förbättringarna om ökad kapacitet och flexibilitet i hamnarna, exempelvis genom att frigöra ytor för lagring och godshantering. CMP är dock en av få europeiska hamnar som kunnat expandera på detta sätt. Flertalet hamnar har inte tillgång till ny mark i anslutning till nuvarande anläggningar, säger Johan Röstin. Många kan däremot öka sin effektivitet genom att satsa på intermodala lösningar, där gods kan lastas om mellan väg-, järnvägs- och sjötrafik på ett enklare sätt. Möjligheterna att utöka vattendjupet i hamnar och farleder är ett annat förbättringsområde. Bakgrunden är att utökade vattendjup innebär att större fartyg kan trafikera hamnarna. Många av de förbättringar som föreslås fångas i begreppet Motorways of the Sea. En självklar del av dessa motorvägar är som sagt utbyggnaden av intermodala logistiklösningar, som integrerar sjöfarten med vägoch järnvägstrafiken och gör transportkedjan effektivare. Satsningen på motorvägar till havs öppnar då för att mer gods kan föras över till sjöfarten och dels avlasta den hårt belastade vägtrafiken, dels minska miljöbelastningen. Vad gäller miljöaspekterna så gör sjöfarten dessutom en översyn av vilka energislag som kan vara aktuella på längre sikt, säger Gert Nørgaard. Ett exempel är flytande naturgas (LNG), som kan bli ett alternativt fartygsbränsle i framtiden. Flera hamnar i ScanMed-korridoren utreder nu om de ska bygga upp en struktur för tankning och lagring av LNG. Om drygt 15 år är det alltså tänkt att korridorerna ska fungera optimalt. Lite förenklat kan man säga att dagens utrednings- och analysarbete i nästa steg utmynnar i ett antal förslag. Sedan görs prioriteringar av förslagen som blir till konkreta investeringar och satsningar. Det ska 2030 ge Europa ett effektivare och mindre miljöbelastande transportnätverk. Johan Röstin, CEO CMP FOTO: JOHAN RAMBERG 5

TEMA CORE PORT Aarhus Helsingør Helsingborg Esbjerg Ringsted Copenhagen Malmö Ystad Trelleborg Øresund Odense Flensburg Fehmarnbelt LOLLAND Rødbyhavn Gedser BALTIC SEA FEHMARN Puttgarten Kiel Rostock Lübeck Hamburg Bremen Railway Train to be open 2018 Scandinavian - Mediterranean Corridor Fixed structure to be built Hannover Tunnelbygge toppar regionala agendan I framtiden reduceras avståndet mellan östra Danmark och Tyskland till en drygt 10 minuter lång bilresa. Orsaken är tunneln under Fehmarn Belt. Detta är inte bara Nordens största infrastrukturprojekt utan också en av de största satsningarna i ScanMed-korridoren. Berlin När tunneln är klar förs mer godstrafik över till vägoch järnvägstrafiken. Det kan göra att vissa hamnar tappar godsvolymer, förutspår, Gert Nørgaard, Strategy & Planning Manager, CMP. Men nedgången blir sannolikt kortvarig eftersom vägtransporter är förhållandevis dyra, fortsätter han. Vägtrafiken begränsas också av regler kring hur länge en chaufför får köra utan att vila. Det gör att sjöfarten i 6

TEMA CORE PORT Klaipèda BORNHOLM FAKTA Den nya Fehmarn Belt- tunneln blir cirka 19 kilometer lång. Det är en kombinerad väg- och järnvägstunnel, som knyter ihop danska Rödby och Puttgarden i Tyskland. Byggnadsstart för det nya tunnelbygget sker under 2015 och tunneln ska stå klar 2022. Kostnaden beräknas till 5,5 miljarder euro. Projektet präglar den regionala agendan gällande framtida infrastruktursatsningar. Och som en följd kommer godstrafiken från Tyskland som nu går via Stora Bältbron i framtiden att transporteras i den nya tunneln. Järnvägen är det trafikslag som väntas öka sin konkurrenskraft mest när Fehmarn Belt-tunneln invigts. Det har även gjort studier av vilka godsterminaler som gynnas när tunneln förändrar regionens tranportflöden. Bland vinnarna nämns anläggningar i Öresund. regionen förmodligen inte påverkas negativt av den nya förbindelsen särskilt inte på sikt eftersom fartygstransporter är konkurrenskraftiga. JÄRNVÄGEN GYNNAS I prognoser* som gjorts beräknas 1 100 lastbilar trafikera Fehmarn Belt-tunneln varje dygn. Vad gäller järnvägstrafiken väntas nära 80 godståg passera bron varje dygn 2025. Järnvägen är det trafikslag som väntas öka sin konkurrenskraft mest när tunneln invigts. Det har även gjort studier** kring vilka godsterminaler som gynnas när Fehmarn Belt-tunneln förändrar regionens tranportflöden. Bland vinnarna nämns anläggningar i Öresund samt i tyska Lübeck. Fehmarn Belt-tunneln är en av de största satsningar i den framtida ScanMed-korridoren. Fram till 2030 planeras dessutom mängder av mindre regionala förbättringar av infrastrukturen. Även här handlar det om att ta bort flaskhalsar och skapa fler intermodala transportlösningar. En annan förändring i vår region är de regler, som från 2015 skärper kraven på sjöfartens utsläpp av svavel i Nordsjön och Östersjön, säger Gert Nørgaard. Som en effekt av detta kan konkurrensen från vägtrafiken öka, men även här bedöms sjötrafiken hävda sig långsiktigt. Sjöfarten är som sagt ett konkurrenskraftigt alternativ och de hårdare reglerna kan dessutom bidra till att göra branschen mer energieffektiv och förbättra miljöanpassningen. * Siffror från Fehmarnbelt-förbindelsens hemsida. ** Detta enligt rapporten: The Fehmarn Belt fixed link and effects on logistic strategies and industrial development zones. Bakom rapporten står EU, Baltic Sea Region och Region Skåne. 7

TEMA CORE PORT CMP hoppas att den så kallade Norra Hamnbron snart kan börja byggas. Bron möjliggör trafik från närbelägna Malmö godsbangård. Ny bro och tunnel på CMP:s önskelista Ökande godsvolymer och en växande järnvägstrafik det är utvecklingstrender som präglar CMP:s agenda gällande framtida infrastruktur. På önskelistan står en ny vägtunnel i Köpenhamn och en järnvägsbro i Malmö. Gert Nørgaard, Strategy & Planning Manager. På CMP:s önskelista står också en ny vägtunnel som ger en fast förbindelse till Nordhavn. FOTO: DENNIS ROSENFELDT Godsflödena väntas öka kraftigt i framtiden. Bara i Skåne beräknar det svenska Trafikverket att omsättningen i hamnarna ökar med mellan 70 och 90 procent. Samtidigt bedöms tågtrafiken i hamnen i Malmö expandera från 10 tåg per dag 2012 till 46 tåg per dag 2030. Mer gods kommer att transporteras via järnväg till Skandinavien i framtiden detta i ett läge när även RoRo-trafiken väntas öka sina volymer under de närmaste 3 5 åren, konstaterar Johan Röstin, CEO på CMP. Vi ser att den här utvecklingen skapar kapacitetsproblem och därför måste hanteras på ett effektivt sätt. Att CMP:s hamnar utsetts till Core Ports (se faktaruta sid 4) underlättar utbyggnadsplanerna. Dessa planer tar i mångt och mycket sikte på att bygga bort flaskhalsar och missing links, dvs samma typ av förbättringar som präglar det övriga arbetet i den framtida ScanMed-korridoren. SÄKRA KAPACITETEN Till bilden hör att CMP har tillgång till någonting unikt nämligen nya markytor i anslutning till anläggningarna i Köpenhamn och Malmö. Under 2011 invigdes Norra Hamnen i Malmö, som utökat hamnområdet med 250 000 kvadratmeter och kraftigt byggt ut den intermodala kapaciteten. I anslutning till det nya hamnområdet har det även skapats ytterligare 650 000 kvadratmeter mark för industriellt bruk. I Köpenhamn invigdes i maj en ny kryssningsterminal och 2020 ska en ny containerterminal i Nordhavn tas i drift en upp till 450 000 kvadratmeter stor anläggning för container- och RoRo-verksamheten. I takt med att Nordhavn byggs ut måste vi öka kapaciteten i transporterna till och från hamnområdet. Annars påverkas kryssnings- och containerverksamheten negativt, säger Gert Nørgaard, Strategy & Planning Manager, CMP. På önskelistan står en ny vägtunnel, som ger en fast förbindelse till Nordhavn och länkas ihop med Nordhavnsvej som håller på att byggas. Det blir en 1 kilometer lång tunnel som kan stå klar inom 7 8 år. Högst upp på önskelistan i Malmö står en ny järnvägsbro som förbinder Frihamnen och Mellersta Hamnen med Norra Hamnen. Den kallas Norra Hamnbron och skulle frigöra kapacitet på godsbangården och korta kötiden för godståg som ska till Norra Hamnen. Norra Hamnbron är en typisk missing link och CMP har fått EU-medel för att utreda byggandet av denna bro, berättar Gert Nørgaard. Vi hoppas att utredningsarbetet ska utmynna i ett investeringsbeslut 2016. På CMP:s önskelista står även satsningar på anläggningar för Liquid Natural Gas (LNG), fasta anläggningar för strömförsörjning av besökande fartyg samt utökade vattendjup i Öresund och i direkt anslutning till kajer och terminaler. Det förutsätter att det finns en efterfrågan från sjöfarten och att investeringarna i övrigt kan bli lönsamma. 8

FOTO: JOHAN RAMBERG Släckvattenanläggningen i Oljehamnen i Malmö är färdigbyggd. Världens första släckvattenanläggning i hamn Det är en ren miljöinvestering, från och med idag hamnar det inte något förorenat släckvatten eller förorenat dagvatten i havet om en brand skulle uppstå, vilket det tack och lov aldrig har gjort. Det säger Jens Haugsöen, oljehamnschef på CMP i Malmö. I oktober förra året började arbetet med världens första släckvattenanläggning i en oljehamn. Om brand skulle uppstå tas förorenat släckvattnet nu om hand så miljömässigt optimalt som möjligt. Verksamheterna i Oljehamnen, Nordic Storage, Statoil, Vopak, OK/Q8, STS, Preem, Norcarb Engineered Carbons AB, Univar och Wibax står för 67 procent och CMP för resten av de totalt nästan 5 miljoner kronor som projektet kostat att färdigställa. Flertalet av verksamheterna har dessutom krav från Miljöförvaltningen som nu är uppfyllda. Släckvattensystemet är ett tillägg till CMPs vanliga dagvattensystem. Vid brand lägger man om dagvattnet till släckvattensystemet. Ett glasfiberarmerat rör en så kallad GAP-ledning på cirka 800 meter har lagts ner i marken för att transportera släckvattnet och en bassäng på cirka 22 meter har gjutits för att ta hand om släckvattnet tillfälligt. En släckvattenanläggning kräver i princip inte någon personal, en person startar pumpen i buffertbassängen när nivån är tillräckligt hög, därefter fungerar anläggningen automatiskt. Det är stora dieseldrivna motorer som pumpar vattnet, förklarar Jens Haugsöen. Från bassängen förs vattnet sedan vidare via en pump till en SAFIR-cistern på 9.900 kubikmeter. Stefan Kristenssons Åkeri AB har utfört grävningsarbetet samt byggt bufferttanken dit allt dagvatten styrs via pumpstationerna. Depåservice AB har monterat den markförlagda GAP ledningen och Depåservice har även tillsammans med Malmströms El AB installerat motorstyrda ventiler och pump. Jens Haugsöen, Oil Harbours Manager FOTO: JOHAN RAMBERG 9

CMP uppmärksammade närsjöfart i Almedalen 2014 var rekordår för Almedalsveckan, den vecka då politiska partier, intresseorganisationer, företag, media och många andra samlas i Visby för Sveriges största politiska mötesplats. Det behövs politiska styrmedel för att flytta trafik från motorväg till sjö och järnväg. Totalt genomfördes i år ca 3 500 arrangemang i Visby under Almedalsveckan. Allt från partiledarnas tal till seminarier och debatter. För andra året i rad arrangerade CMP ett eget seminarium. Temat i år var Hur kan närsjöfarten lösa Sveriges transportproblem?. På eftermiddagen den 2 juli samlades FOTO: JOHAN RAMBERG intresserade för att lyssna till en debatt med Anders Ygeman (S) som är ordförande riksdagens trafikutskott, Jessica Rosencrantz (M) som är ledamot i riksdagens trafikutskott, Karolina Skog (MP) som är kommunalråd i Malmö för framtidens trafik, samt CMP:s CEO Johan Röstin. Debatten kom mycket att handla om vilka trafikslag som bör prioriteras i satsningarna på infrastruktur i Sverige och i vilken utsträckning politik ska vara ett medel för att styra val av transportslag. Såväl Anders Ygeman som Karolina Skog menade att det behövs politiska styrmedel för att flytta trafik från motorväg till sjö och järnväg. Jessica Rosencrantz menade istället att politiken inte ska ställa olika trafikslag mot varandra utan mer låta marknaden styra hur gods transporteras och att hamnarna skulle kunna samarbeta bättre för att främja närsjöfarten. Debatten lär fortsätta även efter Almedalen 2014. Checka in på flyget innan du går iland Tack vare ett banbrytande samarbete mellan CMP och Kastrups flygplats kan kryssningspassagerare nu checka in på flyget innan de går iland. Arnt Møller Pedersen, COO, Cruise & Ferries FOTO: DENNIS ROSENFELDT Den morgonen då de ska lämna fartyget och senare på dagen flyga hem kan vara lite besvärlig för passagerarna. Var ska de exempelvis göra av sitt bagage och hur dags måste de vara ute på flygplatsen? Nu har CMP och Kastrups flygplats löst de problemen. Vi är pionjärer i Europa med det här systemet, som ger fördelar både för passagerarna och för oss, säger Arnt Møller Pedersen, COO för Cruise & Ferries på CMP. Med hjälp av ett system som utvecklats av det amerikanska företaget Bags kan passagerarna checka in och få sina boardingkort utskrivna i lugn och ro medan de är kvar på fartyget. Bagaget ställer de bara utanför hytten kvällen före, så att det sedan kan köras i förseglade lastbilar direkt till flygplatsen. När passagerarna slipper bekymra sig över sina väskor och inte behöver stå i kö vid flygplatsens incheckningsdiskar får de mer tid över till sightseeing och shopping inne i stan. De kan gå direkt till säkerhetskontrollen när de kommer till Kastrup. Systemet förstärker Köpenhamns, CMP:s och flygplatsens varumärken och den ledande position vi redan har hos rederier och passagerare, säger Arnt Møller Pedersen. Den nya tjänsten On board check in hade Europapremiär i början av augusti, då passagerarna på Emerald Princess och Eurodam fick möjlighet att, innan de ankom till Köpenhamn, checka in inför hemresan med SAS. Under resten av säsongen kommer passagerarna ombord på de två fartygen att kunna använda sig av den nya tjänsten. Från och med nästa år kommer en programvaruplattform för fler rederier och flygbolag. Målet är att de flesta av de stora kryssningsrederierna använder sig av denna möjlighet, så att passagerarna får en ännu bättre upplevelse och processerna optimeras. 10

NOTISER Kvalitetspris till CMP för tredje året i rad CMP:s bilverksamhet prisas återigen för sin kvalitet. Det är tredje året i rad som det japanska rederiet NYK Line ger sitt kvalitetspris till bilverksamheten i Malmö. Bakgrunden är att CMP har haft noll skador i sin hantering under 2013/2014. Det ger en topposition bland Europas bilhamnar. Kvalitetspriset delades ut vid det årliga seminarium som det japanska rederiet NYK Line anordnar. Efter en förfrågan från NYK Line genomfördes årets seminarium i Malmö den 11 september. Ett tjugotal bilhamnar i Europa deltog i arrangemanget, som alltså utmynnade i att CMP prisades för tredje året i rad. Fantastiskt roligt att vi återigen uppmärksammas för vårt kvalitetsarbete. Det bekräftar att vi ligger på topp i Europa och att inriktningen på ständiga förbättringar ger resultat, säger Johan Röstin, CEO på CMP. NYK Line har en av världens största fartygsflottor för biltransporter. CMP är ensamt om att ha fått ta emot rederiets kvalitetspris tre år i rad. Kravet är bl a att hamnen ska ha noll skador i sin bilhantering och även i övrigt leva upp till de tuffa kvalitetskraven. Priset är ett kvitto på att vi är på rätt väg och vet vad i håller på med, alltså att det skadeförebyggande arbetet fungerar fullt ut. Och eftersom få skador ger mer gods kan kvalitetsarbetet bidra till att ännu fler bilkunder väljer Malmö, konstaterar Björn Larsson, Terminal Manager med ansvar för CMP:s bilhantering. Mycket att göra på nya Oceankaj Under kryssningssäsongen är det vissa dagar som kräver en extra insats. En sådan dag inträffade den 8 augusti, då sex kryssningsfartyg ankom CMP i Köpenhamn tre av dem anlände den nya Oceankajen, som invigdes i maj i år. De tre fartygen som lade till vid Oceankaj Royal Princess, Norwegian Star och Eurodam hade dessutom alla så kallad turnaround, det vill säga byte av passagerare, så det var mycket praktiskt att ta hand om på de tre nya passagerarterminalerna som byggts just för dagar som dessa. Cirka 8 000 kryssningsresenärer avslutade sin resa i Köpenhamn. En del av dem skulle direkt till flygplatsen, medan andra stannade några timmar eller en natt i Köpenhamn. Under tiden som fartygen ställdes i ordning inför nästa kryssning anlände 8 000 nya passagerare till Oceankaj för att checka in. Ett sådant skiftbyte med 16 000 resenärer inblandande innebär att minst 32 000 väskor ska transporteras mellan fartyg och terminal! Dagar av det här slaget ställer enorma krav på terminalpersonal, buss- och taxibolag, ankomstföretag, guider och alla andra i Köpenhamn som arbetar med kryssningar. CMP fick inte besök av kryssningsfartyg bara på den nya Oceankaj; samma dag ankom Azamara Journey till Orientkaj samt Legend of the Seas och Mein Schiff 2 till Langeliniekaj. Det är just sådana här dagar som vi kan testa vår kapacitet på allvar. Oceankaj är ju byggd för detta och terminalerna klarar därför att checka in och ut alla dessa gäster. Det är ändå alltid spännande att se hur vi lyckas. Jag är mycket nöjd med resultatet, säger Arnt Møller Pedersen, som ansvarar för affärsområdet Cruise & Ferries inom CMP. CMP har idag en mycket hög servicenivå när det gäller kryssningar, men vi ska inte ensamma ta åt oss äran för det. Vi har ett utmärkt samarbete inom nätverket Cruise Copenhagen Network, där turistnäring, transportbolag, ankomstföretag och flygplatsen i Kastrup alla medverkar till att passagerarnas upplevelser när de påbörjar eller avslutar sin kryssning i Köpenhamn eller byter från båt till flyg blir positiva. Samtliga i nätverket arbetar målinriktat med att erbjuda både kryssningsresenärer och besättningar ett så trevligt besök som möjligt i den danska huvudstaden, förklarar Arnt Møller Pedersen. CMP utsedd till Cruise Port of the Year 2014 på Seatrade-konferensen i Barcelona Satsningen på att attrahera och behålla kryssningsturismen har blivit en stor framgång, och de nya och förbättrade anordningarna för fartyg och passagerare på Oceankajen har visat sitt värde redan under den första säsongen. Ännu en gång har det omfattande arbetet med att göra CMP (Copenhagen Malmö Port) till en framgångsrik kryssningsdestination belönats. På Seatrade Med-konferensen i Barcelona, som nyligen avslutades, delades utmärkelserna Seatrade Insider Cruise Awards ut, och representanter för kryssningsbranschen utsåg CPM till Cruise Port of the Year 2014 i konkurrens med bland annat Istanbul och Tallinn. Jag gläder mig verkligen åt den här utmärkelsen. Det är ytterligare ett bevis på att vår satsning på att dra till oss och behålla kryssningsresenärer varit lyckad och att vi arbetar i rätt riktning, säger Arnt Møller Pedersen, COO för Cruise & Ferries på CMP. Det är ett fantastiskt erkännande av det stora arbete som såväl våra egna medarbetare som våra samarbetspartners i turistbranschen lägger ned på att utveckla hamnen och Köpenhamn som ledande kryssningsdestination i Nordeuropa och Baltikum. Jag är säker på att vår nya kryssningsterminal på Oceankajen medverkat till att vi fått priset. De förbättrade faciliteterna för både fartyg och gäster har visat sitt stora värde redan den första säsongen, säger Arnt Møller Pedersen. CMP har haft en intensiv period, och både Köpenhamn och Malmö har fått besök av många kryssningsresenärer. Sammanlagt räknar man med att det under säsongen blir besök av 780 000 passagerare och 230 000 besättningsmedlemmar under 324 ankomster. Den 30 augusti satte CMP nytt passagerarrekord. Tre stora kryssningsfartyg Royal Princess, Costa Luminosa och MSC Poesia anlöpte Oceankajen med totalt över 8 700 passagerare som avslutade sin kryssning i Köpenhamn och lika många som i stället påbörjade resan i den danska huvudstaden. Detta är den näst sista utgåvan av CMP News i pappersformat. Från och med 2015 blir tidningen helt digital. Vill du få e-postnyheter? Skicka ett e-postmeddelande med ditt namn till cmport@cmport.com. Skriv ja tack till e-postnyheter på ämnesraden 11

Profilen PROFILEN: STEEN RASMUSSEN Sjömannen som gick iland FOTO: DENNIS ROSENFELDT Det är Steen Rasmussen som tar emot fartygen när de anlöper till CMP i Köpenhamn. Steen är en riktig sjöbjörn; han har jobbat på många slags fartyg, från kusttrafik till kemikalietransporter. Han har sett hela världen, från Svalbard till Västafrika och Sydamerika. Steen har massor av historier om sitt liv på sjön. Idag är det han som tar emot fartygen när de kommer till CMP. Jo, nu är rollerna ombytta. Nu står jag på kajen och väntar som representant för hamnen. Det är en stor fördel att jag vet vad fartygen behöver. Vi är till för att erbjuda dem så god service som möjligt. Varje dag ser olik ut här i hamnen. Steen Rasmussen anställdes 2007 som hamnassistent på Maritim Service i Köpenhamn. Förutom att ha utbildat sig till matros och sedan arbetat fem år i maskinen på olika fartyg är Sten utbildad VVS-montör. 2012 använde han en ledighetsperiod för att plugga till styrman (kustskeppare) på navigationsskolan i Marstal. Jag ville gärna lära mig något nytt i stället för att bara vara ledig. Det var tufft att sätta sig i skolbänken igen. Jag hade inte samma bakgrund som de andra, så jag fick verkligen kämpa. Men det gick riktigt bra. De senaste åren har Steen bland annat arbetat med det system som används för att ta emot avloppsvatten från kryssningsfartygen, och med färskvattenleveransen till båtarna. Han ansvarar för alla slangar till och från kajen. Det går mycket snabbare nu när vi slipper använda tankbilar. Via rörledningarna kan fartygen tömma dubbelt så mycket spillvatten jämfört med förut. Även om Steen numera är en landkrabba tänker han ofta på livet ombord. Det är kanske inte lika roligt till sjöss nuförtiden, men visst händer det att jag drömmer mig tillbaka till de tankfartyg, särskilt kemikaliebåtarna, som jag arbetade på tidigare. Det var ett utmanande jobb och jag känner en viss dragning fortfarande. Men nu har jag flickvän och då är det absolut mycket bättre att jobba iland!