Johannisbergs flygplats, Västerås Flygbullerutredning

Handläggare Wigholm Pär Tel +4610-5058476 Mobil +46701-847476 Fax +46520-10395 Par.Wigholm@afconsult.com RAPPORT 1 (9) Datum 2010-11-01 Uppdragsnr 559124 Sofie Andersson Rosell Planarkitekt Stadsbyggnadskontoret, Västerås stad Box 1150 721 29 Västerås Johannisbergs flygplats, Västerås Flygbullerutredning Pär Wigholm Uppdragsansvarig Johannisbergs flygplats, Västerås Flygbullerutredning ÅF-INFRASTRUCTURE AB / INGEMANSSON 223221 Göteborg 1 Granskad Wigholm Pär Åsa Lindkvist Kvalitetsrådgivare ÅF-Infrastructure AB / Ingemansson Gärdhemsvägen 26, 461 32 Trollhättan. Telefon 010-505 00 00. Fax 0520-103 95. www.afconsult.com Org nr 556185-2103. Säte i Stockholm. Certifierat enligt SS-EN ISO 9001 och ISO 14001

RAPPORT 2 (9) Innehåll 1 BAKGRUND/UPPDRAG 3 2 UNDERLAG 3 3 BERÄKNINGSMETOD 4 3.1 Beräkningsinställningar 4 3.1.1 Profil vid start och landning 4 3.1.2 Meteorologi 4 3.1.3 Lateral dämpning 4 3.2 Flygbullernivå, FBN 5 3.3 Maximalnivåer, L Amax 5 4 BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 6 4.1 Trafikmängder 6 4.2 Bansystem 7 4.3 Flygvägar 7 5 BEDÖMNINGSGRUNDER 9 6 RESULTAT 9 6.1 Flygbullernivå, FBN 9 6.2 Maximalnivå, LAmax 9 7 KOMMENTAR 9 Bilagor Bilaga 559124-01 visar beräkningsresultatet för flygbullernivån, FBN = 50 db respektive 55 db. Bilaga 559124-02 visar de områden som utsätts för maximalnivåer över 70 db(a) respektive 80 db(a).

RAPPORT 3 (9) 1 Bakgrund Västerås Stad behöver uppdaterad information om den flygbullerpåverkan som verksamheten vid Johannisbergs flygplats bidrar med till sin omgivning som underlag till planering. Flygplatsen utnyttjas främst av ett antal flygklubbar: Västerås flygklubb (VFK), Västerås segelflygklubb (VSFK) samt fallskärmshoppningsklubben FK Aros. Figur 1. Johannisbergs flygplats, inringad, belägen SV om Västerås. ÅF-Ingemansson har fått i uppdrag att utreda flygbullerpåverkan för flygverksamheten vid Johannisbergs flygplats. I rapporten redovisas beräkningarnas utförande samt en grafisk beskrivning av flygbullernivån, FBN = 50 db(a) respektive FBN = 55 db(a) samt den maximala ljudtrycksnivån LAmax = 70 db(a) samt LAmax = 80 db(a) på bullerkartor. 2 Underlag Följande underlag har använts i uppdraget: Digitalt kartunderlag levererat av Lantmäteriet. In- och utflygningsvägar har erhållits från Västerås Flygklubb, kontakt Ove Englund samt Västerås segelflygklubb, kontakt Hans Eriksson

RAPPORT 4 (9) Information om flygplanstyper som angör flygplatsen har erhållits från: o Västerås Flygklubb, kontakt Ove Englund o Västerås segelflygklubb, kontakt Hans Eriksson o FK Aros, kontakt Tobbe Norling-Forsythe Information om bullerdämpning hos VFK:s PA28 flygplan har erhållits från Ove Englund VFK samt från Frank Biedebach vid Gomolzig Flugzeug- und Maschinenbau GmbH 3 Beräkningsmetod Flygbullerberäkningar utfördes i mjukvaran INM 7.0b 1 (Integrated Noise Model). Samtliga flyplanstyper presenterade i tabell 2 finns inte i INM programvarans interna databas, därför har lämpliga 2 ersättningstyper används vid beräkningar. Samtliga flygplanstyper kunde representeras av tre ersättningstyper, Piper PA-28, CNA172 och GASEPF. Piper PA-28 representerar den bullrigaste flygplanstypen. PA-28 används dock ej för de dämpade PA-28-planen som VFK förfogar över, dessa dämpade plan representeras i beräkningarna av ersättningsflyget CNA172. 3.1 Beräkningsinställningar 3.1.1 Profil vid start och landning Standardprofiler för den aktuella flygplanstypen har använts vid start och landning 3. 3.1.2 Meteorologi Beräkningar utfördes med standardvärden 4 för temperatur, lufttryck och vindhastighet. 3.1.3 Lateral dämpning Beräkningar avser plan, mjuk mark kring flygplatsen. Inverkan av flygplanets bankningsvinkel togs inte med i beräkningar p.g.a. flygvägsdata inte fanns tillgängligt i vektorformat. 1 Beräkningsmodellen bygger på en standardiserad beräkningsmetod som uppfyller kraven i ECAC Doc 29 3rd edition och är godkänd av Luftfartstyrelsen (numera Transportstyrelsen). 2 Ersättningstyperna är godkända av FAA (Federal Aviation Administration) 3 Motsvarar 3 o glidvinkel mot landningsbanan 4 Enligt ISA (International Standard Atmosphere) Temperatur 15 o C, lufttryck 1013 hpa, motvind 14,8 km/h

RAPPORT 5 (9) 3.2 Flygbullernivå, FBN För att beskriva bullerbelastningen från flygtrafik används i Sverige begreppet flygbullernivå, FBN. FBN är ett ekvivalent dygnsviktat medelvärde över ett år. FBN baseras på den konstanta ekvivalenta A-vägda ljudtrycksnivån LAeq. De enskilda bullerhändelserna viktas beroende på tidpunkten på dygnet eller veckan då de inträffar. Den ekvivalenta ljudnivån, L Aeq, är det energimässiga medelvärdet under ett bestämt tidsintervall, T. De enskilda bullerhändelserna beskrivs genom L AE, som även kallas SEL (Sound Exposure Level). L AE, är den A-vägda ljudtrycksnivå som med en varaktighet av 1 sekund, motsvarar samma ljudenergi som den samlade ljudenergin från hela bullerhändelsen. Viktningen av antalet flygoperationer under olika tider på dygnet visas i tabell 1. Tabell 1. Korrektioner för trafikens fördelning över dygnet Period Antalet flygoperationer multipliceras med: Dag: kl. 07 19 1 Kväll: kl. 19 22 3 Natt: kl. 22 07 10 Bullerbelastningen i en punkt beräknas på energibasis genom att summera bidragen från samtliga flyghändelser, som sker under en tidsperiod och som är av intresse. Genom att lägga in ett stort antal punkter i ett nät är det möjligt att få fram kurvor, som beskriver bullerbelastningen runt flygplatsen. Nivåkurvorna markeras med 5 db intervall. 3.3 Maximalnivåer, L Amax Bullerkurvan för maximalnivån LAmax = 70 db har beräknats för samtliga aktuella flygplanstyper och flygvägar till och från flygplatsen. Flygplanstyperna är behandlade var och en för sig och resultatet speglar ingen addering av flera flygplanstypers maximala ljudnivåbidrag utan en största utbredning av flera överlagrade beräkningar.

RAPPORT 6 (9) 4 Beräkningsförutsättningar 4.1 Trafikmängder Nedanstående tabell visar antalet starter för det flyg som utnyttjar flygplatsen, tillsammans med dygnsfördelningen på vardagar och helger. I beräkningarna har förutsatts att antalet och dygnsfördelningen av landningarna är detsamma som för starterna. Tabell 2. Trafikmängd och dygnsfördelning Flygplanstyp Starter/år Vardag Helg 07-19 19-22 22-07 07-19 19-22 22-07 VFK Piper PA-28 (med 2200 25% 5% 0% 65% 5% 0% Gomolzigdämpare) Piper PA-18 250 10% 5% 0% 80% 5% 0% Diamond DV 20 Katana 400 25% 5% 0% 65% 5% 0% VSFK Segelflygplan (med - vinschning) Grob 109 B 500 20% 5% 0% 70% 5% 0% UL-B Atec Zephyr 700 20% 5% 0% 70% 5% 0% Socata MS 180 T 150 10% 5% 0% 80% 5% 0% Rallye TMG Schleisser ASH 50 10% 5% 0% 80% 5% 0% FK Aros Cessna Caravan C208 700 20% 5% 0% 70% 5% 0% Gästande flygplan Cessna F152 500 30% 20% 0% 40% 10% 0% Cessna F172 1500 30% 20% 0% 40% 10% 0% Div flyg 325 30% 20% 0% 40% 10% 0% Om antalet starter per år fördelas jämt på årets dagar blir beräkningsmässigt antalet starter varje vardag ca 10 st. och varje helgdag 46 st.

RAPPORT 7 (9) 4.2 Bansystem Flygplatsen består idag av tre banor: 05-23 som är asfalterad samt en gräsbana 05-23 parallell och närliggande asfaltsbanan. Det finns även en gräsbana 16-34. På bana 05-23 går enligt VFK 95 % av all motordriven flygtrafik, framförallt sker trafiken på den asfalterade banan. Bana 16-34 används ca 5% av tiden. Bana 16-34 Bana 05-23 Figur 2. Bana 05-23 samt 16-34 4.3 Flygvägar I figur 3 har de utnyttjade medelflygvägarna ritats in. Starterna är angivna med blått och landningarna med rött. Landningarna på bana 05 samt 34 är uppdelade på två flygvägar, beroende på vilket håll trafiken kommer ifrån. Hänsyn har tagits till en spridning omkring medelflygvägen. Spridningen omkring flygvägen har antagits vara upp till 500 m på var sida på ett avstånd av 2-3 km från landningsbanan och 0 m vid landningsbanan. I samband med start eller landning på bana 23 finns ett sk. flygvarv där planen ansluter sig till på en höjd av 700 fot, se figur 4 nedan.

RAPPORT 8 (9) Figur 3. Flygvägar Figur 4. Flygvarvet bana 05-23, (bild från Västerås flygklubb www.vfk.nu)

RAPPORT 9 (9) 5 Bedömningsgrunder I samband med behandlingen av infrastrukturpropositionen fastställde riksdagen i mars 1997 följande riktvärden för flygbuller att tillämpas vid planering av bebyggelse. Tabell 3. FBN, db(a) L Amax, db(a) Utomhus, vid uteplats 55 70 Inomhus, nattetid 30 45 6 Resultat 6.1 Flygbullernivå, FBN Bilaga 559124-01 visar beräkningsresultatet för flygbullernivån, FBN = 50 db respektive 55 db. 6.2 Maximalnivå, LAmax Bilaga 559124-02 visar de områden som utsätts för maximalnivåer över 70 db(a) respektive 80 db(a). 7 Kommentar Beräkningar för maximal ljudnivå är dimensionerande för bullerutbredningen. Årsekvivalent ljudnivå (FBN) blir relativt låg på grund av det på årsbasis låga antalet flygrörelser.

Johannisbergs flygplats, Västerås - Bilaga 559124-01 Flygbullerutredning Flygbullernivå FBN 1,2 m över mark Flygbullernivå (FBN) db(a) = = 50 55 Skala 1:40000 0 0,2 0,4 0,8 1,2 ÅF-Ingemansson Gärdhemsvägen 26 461 59 Trollhättan Tel: 010-505 00 00 1,6 km

Johannisbergs flygplats, Västerås - Bilaga 559124-02 Flygbullerutredning Maximal ljudnivå 1,2 m över mark Maximal ljudnivå db(a) = = 70 80 Skala 1:40000 0 0,2 0,4 0,8 1,2 ÅF-Ingemansson Gärdhemsvägen 26 461 59 Trollhättan Tel: 010-505 00 00 1,6 km