NYBRO. - Analys & förslag till riktlinjer för utveckling av stadens offentliga rum



Relevanta dokument
Att ta bort enkelt avhjälpta hinder!

SKYLTPOLICY FÖR HJO KOMMUN Råd & riktlinjer för utformning och placering av skyltar i Hjo kommun. Antagen av kommunens byggnadsnämnd

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Jägarparken. del av fastigheten Sandbäcken 3:1 Katrineholms kommun. Dnr Plan tillhörande

I de flesta husen längs Göteborgsvägen, Gästgivaretorget och Stationsvägen utgörs första våningen av butikslokaler.

FÖRDJUPADE STADSBYGGNADSPRINCIPER. Årstafältet - en plats för möten

PÅ SPANING EFTER DEN ANDRE. - en studie av Malmös offentliga rum och stråk som mötesplats

idéskiss Trafik och parkering

Lerum Enkätundersökning 2010

4. HANDEL HANDEL PARKERINGSDÄCK SMÅ BYGGNADER KOMPLETTERANDE HANDEL OCH SER- VICE SKYLTAR ÖPPNA OCH INTRESSANTA FASADER

BAKGRUND. Det ska synas att Malmö är Skånes huvudstad. Stadsmiljöprogrammet ska skapa riktlinjer för stadens golv, rum, väggar och ljus.

Rätt skylt på rätt plats

ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR NYBRO KOMMUN

KARLSLUND EN PÅ MILJONEN! - Att planera för framtiden i ett miljonprogramsområde

Identitet. SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city. Rörelse Helhet

Mölndals centrum. regler & råd för. Uteserveringar. En vägledning vid bygglovsprövning

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!

Vellinge Centrum Centrumförnyelse. Fredrik Meurling Examensarbete 30 hp Magisterprogrammet i Fysisk planering Blekinge Tekniska Högskola 2007

Bra platser Park/gräsytan mitt emot Rohman Haas är en bra mötesplats för mammor och barn.

Högaffeln 7 Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län

Analys - problem. Ytan mellan cirkulationen och torget upplevs som rörig med dess mångfald av olika markmaterial och utrustningsdetaljer.

Tusentals idéer för ett ännu bättre Akalla!

3. Skiss i skala 1:1000. Visar gång- och cykelbron från sidan. 1. Skiss i skala 1:500. Visar miljön på kajen från sidan.

TYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars

Strategi för handelns utveckling

Planbeskrivning. Vallbacken 21:6, Kvarteret Salem Detaljplan för skol- och kontorsändamål Gävle kommun, Gävleborgs län

TRÄDGÅRDSPARKEN Bollebygd Idéskiss

Bevarat boende, Skapat boende. Kept Dwelling, Created Dwelling A Transformation in Tyresö, Stockholm. Sebastian Ailert. Transformation Tyresö

VILKA HANDLINGAR BEHÖVS NÄR JAG SKA SÖKA BYGGLOV?

Gestaltningsprogram. Bilaga till planbeskrivningen. Utställningshandling 1(6) SPN-00/0000

Trygghetsvandring. Västermovägen på Brattberget. 17 oktober

Uteserveringar i Borås Stad

Designdialog Lyckeby Workshop 1. Grupparbete BILDPROTOKOLL ÖVNING 2. Designdialog Lyckeby Workshop

SAMHÄLLSBYGGNAD Plan-Bygg Antagen SBN Laga kraft

Utveckling och komplettering av gröna stråk

Program för stadsmiljön inom Hyllie centrumområde

Det är trappor till nästan alla affärer tyvärr. Om man som jag har en permobil är det omöjligt att komma in!

Mörbylånga kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Stora Vickleby 6:9 (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl

A N T A G A N D E H A N D L I N G

SKYLTPOLICY FÖR CENTRALA TROLLHÄTTAN Råd och riktlinjer för fasadskyltning

Arlöv. Flackarp - Arlöv, Arlöv, SLUTpresentation,

Planbeskrivning. Andersberg 32:1, Månskensgatan Detaljplan för bostäder med utökad byggrätt Gävle kommun, Gävleborgs län

Stadsbyggnadsförvaltningen. UTESERVERINGAR på offentlig plats i centrala Trollhättan

Policy för papperskorgar & askkoppar

PLANUPPDRAG. Detaljplan för Backsippan 16-19, Gideonsberg, Västerås. Byggnadsnämnden

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster.

FRAMTIDENS SELMA. Tillsammans bygger vi Framtidens Selma: KEYWE

H A N D E L S H A M N E

Oskarshamn ska bygga ut staden i sin gamla industrihamn. Ambitionen är att låta staden möta vattnet. Området ska befolkas och berikas med stadsliv.

SAMMANFATTNING AV INKOMNA SYNPUNKTER

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter

Planläggning... 3 Planmonopol De olika plantyperna... 3 Översiktsplan... 3 Områdesbestämmelser... 3 Detaljplan... 4 Fastighetsplan...

Projektinriktad kontroll 2012 Rökfria miljöer - skolgårdar

Frågor och svar kring trafiklösningar inom Fyrklövern

GESTALTNINGSPRINCIPER

SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄTER, MEDBORGARDIALOGER SAMT ÖVRIGA SYNPUNKTER OCH KOMMENTARER

Riktlinjer för upplåtelse av offentlig plats

8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Mjölkudden. Skutviken. Östermalm. Gültzauudden Norra Hamn. Malmudden.

Offentlig miljö i Arvika

Detaljplan för fastigheterna SKARVEN 1 8 inom Teg i Umeå kommun, Västerbottens län

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och

15. Vallentuna/Lindholmen

Samhällsbyggnadskontoret ANTAGANDEHANDLING 1(12) Samrådsredogörelse

Miljö- och byggförvaltningen 2011

DOKUMENTATION OMBYGGNAD AV GLASSTORGET DIALOGMÖTE FÖRSAMLINGSHEMMET NORA

Uteserveringspolicy. för. Hedemora kommun

Våra löften till dig! Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen

NORMALT PLANFÖRFARANDE. Detaljplan för Broby 2:129, Broby backar PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

NORRA SOFIELUND - STADSDELSVISION

Nu bygger vi Nya Slottsholmen

Fem förslag har blivit ett

Sammanfattning av hyresgästernas uppfattningar vid upprustning av kvarteret Fresken i Blåsut

Planbeskrivning. Brunn 4:68, Hedesunda hälsocentral Detaljplan för centrum och vård Gävle kommun, Gävleborgs län

Förslag till design program för Ekskär

FÖRSLAG. gångvägar, gator, tunnelbanan. Förslaget förutsätter att de befintliga byggnaderna i kvarteret Åstorp rivs.

Drottningtorget - Framtidens torg. Trollhättan

Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Trollhättans kommun.

Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län

P L A N B E S K R I V N I N G

BEHOVSBEDÖMNING. Detaljplan för Kvarter Persikan i Aneby tätort, Aneby kommun. Samhällsbyggnadsavdelningen

Gnesta centrum - Sammanställning av medborgardialog

Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor

Detaljplan för Borgeby 34:1 m. fl. Borgeby skola i Borgeby, Lomma kommun, Skåne län

LÄRKETORPET GESTALTNINGSPROGRAM BILAGA TILL DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER I LÄRKETORPET ETAPP

1.1 Vad är en översiktsplan?

Hedemora gamla stadskärna

datum Detaljplan för fastigheten ZEBRAN 6 i Innerstaden i Malmö

KARLSKOGA KOMMUN

Nyexploateringen drivs som ett samverkansprojekt där både kommunen, Arvidsjaurhem och privata fastighetsägare berörs.

Bomiljöprotokoll - Hyresgästföreningen Tangenten

Beslut om utökat planuppdrag och beslut om samråd, detaljplan för bostäder vid Södergården

Detaljplan för fastigheterna Svärdet 8 och 9 inom stadsdel Haga i Umeå kommun, Västerbottens län

STADSATELJÉ MÄRSTA - EN DOKUMENTATION

Råd och riktlinjer för uteserveringar i Askersund

Björsjö 42:1, kvarteret Klarinetten (Tranmursskolan)

Riktlinjer för bebyggelsen Piteå Centrum, Häggholmen, Piteå kommun

Sagobyn och Kv. Laxen

Skyltprogram för de centrala delarna av Falköpings Stad, Falköpings kommun.

INNEHÅLL 1. HANDLINGAR PLANENS SYFTE OCH BAKGRUND FÖRENLIGT MED 3 OCH 4 kap. MB PLANDATA... 3

Handlingar till Kommunstyrelsens extra sammanträde torsdagen den 20 februari 2014

Transkript:

NYBRO - Analys & förslag till riktlinjer för utveckling av stadens offentliga rum Alexandra Eliasson Examensarbete 30 hp, Magisterprogrammet i Fysisk planering Blekinge Tekniska Högskola, 2008 1

FÖRORD Detta arbete är ett examensarbete, 30 högskolepoäng i Magisterprogrammet Fysisk Planering som en del av 270 högskolepoäng, vid Blekinge Tekniska Högskola. Arbetet är utfört under våren och sommaren 2008 i Nybro stad. Handledare vid Blekinge Tekniska Högskola har varit Louise Nyström. 2

SAMMANFATTNING Nybro är en stad i Glasriket i Småland, tillhörande Kalmar län. 2004 antogs en Fördjupad översiktsplan för Nybro stad med övergripande riktlinjer för stadens utveckling men ett mer detaljerat stadsmiljöprogram med analys och förslag till riktlinjer för utveckling av stadens offentliga rum nns inte. Arbetet med att utveckla stadens kärna är redan i full gång men det är fortfarande många delar av Nybro stads offentliga miljöer som är slitna, omoderna, av väldigt blandade karaktärer och i stort behov av en uppfräschning och uppstramning. Den fysiska avgränsningen för mitt arbete är Nybro stad men framförallt stadsdelen Centrum och stadens mest offentliga miljöer. Syftet med mitt examensarbete är att ta fram ett förslag till ett stadsmiljöprogram för Nybro stad med förslag på åtgärder som kan genomföras för att få attraktivare offentliga miljöer i stadskärnan utifrån de förutsättningar, kvalitéer och brister som nns idag. Efter en sammanfattning av Nybro stads utveckling beskriver jag hur det ser ut i Nybro stad idag. Därefter följer analysen som bygger på Hans Gillgrens analysmetod Planeringens fyra moment. Slutligen redovisar jag mitt förslag till stadsmiljöprogram för Nybro stad med riktlinjer för att utveckla stadens offentliga rum. De olika rubrikerna som behandlas i stadsmiljöprogrammet är: identitet, färger, grönt, stadens entréer, tra k, platser, stråk och vattenkontakt, en stad för alla, trygghet och jämställdhet, gatumöbler, uteserveringar, markbeläggning, trappor och murar, skyltar, små byggnader och belysning. I stadmiljöprogrammet redovisar jag också två exempel på hur det skulle kunna se ut om man använder stadsmiljöprogrammet, en parkmiljö och en gatumiljö. Om mitt förslag till stadsmiljöprogram följs så kommer Nybro stad att bli en stadskärna med en unik, välorganiserad, enhetlig och omhändertagande karaktär. Förhoppningsvis kan det också leda till att Nybros pro lering som designstad och huvudstaden i Glasriket förstärks och därmed locka både in yttare och turister till staden. 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 7 Bakgrund 8 Problemformulering 8 Syfte 8 Upplägg & metod 8 Avgränsning 8 Liknande studier 9 Luleå 9 Sundsvall 9 HISTORIA 11 Nybro stads utveckling 12 IDAG 17 Nybro stad 18 Bebyggelsestruktur & arkitektur 18 Stadsdelar 18 Natur & rekreationsområden 22 Befolkning 22 Arbetsplatser, service, handel & andra verksamheter 22 Torget 23 Tra k 24 Gång- & cykelvägar 24 Vägnät 24 Kollektivtra k 24 Offentliga & privata platser 24 ANALYS 25 Analysmetod 26 Utgångspunkter 26 Planeringens fyra moment 26 1. Vilken är den nuvarande stadskaraktären? (Vad nns idag?) 26 2. De niera den eftersträvansvärd helheten/ stadskarakären. (Vad vill vi ha?) 27 3. Analysera a) vilka kvalitéer som nns i den nuvarande stadskaraktären och som bör tas tillvara för att nå den eftersträvansvärda. (Vad av det vi har idag är av värde för det vi vill bli?) 28 b) vilka brister som nns i den nuvarande stadskaraktären för att den ska bli den eftersträvansvärda. (Vad saknas idag för att vi ska få det vi vill ha?) 30 4. De niera behovet av åtgärder/dellösningar, egna och andras, för att värna om kvalitéer respektive rätta till bristerna. 30 Slutsatser av analysen 32 FÖRSLAG 33 Stadsmiljöprogram 34 Vad är då ett stadsmiljöprogram? 34 Utgångspunkter för förslaget 34 Allmänt 34 Identitet 36 Färger 37 Nybro-karaktär 37 Grönt 38 Allmänt 38 Träd & planteringar 38 Planteringskärl 38 Utformning 38 Lök- & utplanteringsväxter 40 Gatuträd 40 Lite olika avstånd 40 Växtpelare & trädskydd 40 Nybro-karaktär 40 Stadens entréer 42 Tra k 43 4

Allmänt 43 Cykelparkeringar & cykelställ 43 Utformning av stadens gator 44 Gångfartsområde 44 Lokalgata 44 Uppsamlingsgata 44 Huvudgata/genomfartsgata 44 Gång- & cykelväg 45 Övergångställe 45 Platser, stråk & vattenkontakt 46 Torget 46 Storgatan 46 Gröna lungan 47 Vattenkontakt 47 En stad för alla 49 Lite olika mått 49 Utformning 49 Trygghet & jämställdhet 50 Några saker att tänka på 50 Gatumöbler 51 Allmänt 51 Askkoppar & papperskorgar 52 Allmänt 52 Utformning 52 Höjd 52 Soffor & bänkar 53 Allmänt 53 Utformning 53 Lekplatser 54 Uteserveringar 55 Allmänt 55 Avgränsning 55 Nybro- karaktär 55 Tak 55 Utformning 55 Placering 56 Tillgänglighet 56 Markbeläggning 57 Allmänt 57 Tillgänglighet 57 Utformning 57 Trappor & murar 58 Skyltar 59 Utformning 59 Mindre bra utformning 60 Kommersiell skyltning 60 Informationsskyltning 60 Tra kskyltning 60 Anslagstavlor 60 Gamla skyltar 61 Nybro-karaktär 61 Tillgänglighet 61 Belysning 61 Markiser 61 Flaggor 61 Galler 61 Trottoarpratare 62 Rikstäckande affärskedjors skyltar 62 Bygglov 62 Ett vackrare stadsrum 62 Små byggnader 63 Belysning 64 Allmänt 64 Trygghet 64 Utformning 64 Nybro-karaktär 64 Lokalt idag 65 Stolparmaturer 65 Pollare 65 Fasadbelysning 65 Belysningsutredningar 65 Stadskaraktär 66 Exempel 68 Storgatan 68 Badhusparken 69 Genomförande 70 Konsekvenser 70 KÄLLFÖRTECKNING 71 BILAGA 73 5

6

INLEDNING 7

8 Bakgrund 2004 antogs en Fördjupad översiktsplan för Nybro stad med övergripande riktlinjer för stadens utveckling men ett mer detaljerat stadsmiljöprogram med analys och förslag till riktlinjer för utveckling av stadens offentliga rum nns inte. Problemformulering Arbetet med att utveckla stadens kärna är redan i full gång, bland annat har miljön kring Bolanders bäck vid torget nyligen genomgått en stor förvandling från en osynlig bäckfåra till ett fantastiskt område med stora synliga vattenytor, promenadstråk, välplacerade och vackert utformade sittplatser och en lekplats. Även arbetet med att göra om hela stationsområdet är i full gång. Men det är fortfarande många delar av Nybro stads offentliga miljöer som är slitna, omoderna, av väldigt blandade karaktärer och i stort behov av en uppfräschning och uppstramning. Syfte Syftet med mitt examensarbete är att ta fram ett förslag till ett stadsmiljöprogram till Nybro stad med förslag på åtgärder som kan genomföras för att få attraktivare offentliga miljöer i stadskärnan utifrån de förutsättningar, kvalitéer och brister som nns idag. Exempel på sådana åtgärder är riktlinjer för hur belysning, gatumöbler, skyltar, plank, beläggningar, träd och planteringar i stadens offentliga miljöer ska utformas. Dessa åtgärder skulle gagna alla människor som rör sig i stadens offentliga rum och även kunna öka tillgängligheten och trygghetskänslan för dem som vistas där. Upplägg & metod Efter en sammanfattning av Nybro stads utveckling beskriver jag hur det ser ut i Nybro stad idag. Därefter följer analysen som bygger på Hans Gillgrens analysmetod Planeringens fyra moment. I analysen redovisas även synpunkter från boende i staden som framfördes under mötet Syn på stan samt svar från enkät som besvarats av tjänstemän på Samhällsbyggnadsförvaltningen på Nybro kommun. Slutligen redovisar jag mitt förslag till stadsmiljöprogram för Nybro stad. I stadmiljöprogrammet redovisar jag också två exempel, en parkmiljö och en gatumiljö, på hur det skulle kunna se ut om man använder stadsmiljöprogrammet. Det förekommer en del upprepningar i texten i förslaget till stadsmiljöprogram då de olika delarna är tänkta att kunna läsas fristående från varandra. Avgränsning Den fysiska avgränsningen för mitt arbete är Nybro stad men framförallt stadsdelen Centrum och stadens mest offentliga miljöer. I det förslag till stadsmiljöprogram för Nybro stad som jag redovisar i mitt arbete har jag valt att avgränsa mig till de detaljer och gatuinventarier som nns i stadens offentliga rum. Mer övergripande riktlinjer för stadens utveckling behandlas i gällande Fördjupad översiktsplan för Nybro stad. I analysdelen redovisar jag alla svar från den genomförda enkätundersökningen, även de svar som gäller mer övergripande frågor, men dessa behandlas alltså inte sedan i förslaget utan kommer att behandlas i arbetet

med den nya Fördjupade översiktplanen för Nybro stad. Avsikten är inte att redovisa åtgärderna i några fysiska planeringsförslag på olika platser eller möbelförslag utan att redovisa förslag till riktlinjer om vad man ska tänka på vid planering av olika delar av stadens offentliga rum. Detta för att förutsättningar och ideal förändras med tiden och jag vill att mitt förslag till stadsmiljöprogram ska vara så tidlöst som möjligt. Avsikten är inte heller att redovisa sådant som redan är styrt genom PBL, Plan- och bygglagen, eller andra lagar utan mitt förslag ska fungera som ett lokalt komplement till dessa. Liknande studier Jag inledde arbetet med mitt examensarbete med att studera exempel på liknande studier som gjorts för andra städer, till exempel i Luleå och i Sundsvall. Nedan redovisas en sammanfattning av hur dessa kommuner har valt att arbeta och lägga upp sina stadsmiljöprogram. Luleå Luleås syfte med att ta fram ett stadsmiljöprogram var att lyfta fram stadens kvalitéer, att det ska kunna vara ett arbetsunderlag för olika kommunala förvaltningar samt ge konkreta riktlinjer för utformning av stadsrummen. Avgränsningen är alla allmänna platser på centrumhalvön. Målet är att skapa en attraktiv och välfungerande stadskärna. Allt i stadsmiljöprogrammet är anpassat för de gående i staden och för att skapa en levande stadsmiljö. Luleå är en sjöstad och större vattenkontakt är något som eftersträvas i stadsmiljöprogrammet för att stärka sin identitet som sjöstad. De olika rubriker som Luleå har valt att bearbeta i sitt stadsmiljöprogram är: stadens identitet, funktioner, gaturummen, offentliga platser, utformning/detaljer samt stadens möblering. Sundsvall Sundsvall har arbetet fram sitt stadsmiljöprogram efter en beställning från kommunfullmäktige i Sundsvall som innebär att ta fram ett stadsmiljöprogram för bevarande och utveckling av stadskärnans bebyggelse, gatu- och grönmiljöer. Stadsmiljöprogrammets avgränsning är framförallt området mellan Selångesåns norrsida, Europaväg 4, järnvägen och Floragatan. Stenstaden Sundsvall utgör riksintresse för kulturminnesvård och det är just att lyfta fram stenstaden som är Sundsvalls mål med stadsmiljöprogrammet. De olika rubriker som Sundsvall har valt att bearbeta i sitt stadsmiljöprogram är: historisk bakgrund, stenstadens funktion, stadens element, stadens rum, gatorna, torgen, broarna, parkerna, parkeringsplatserna, belysningen, konsten, tryggheten samt skötsel och underhåll. Till stadsmiljöprogrammet nns tre bilagor där stenstadens tidstypiska särdrag, skyltar, och uteserveringar behandlas. 9

10 Ortofoto över hela Nybro stad med stadsdelen Centrum markerad.