KARLSLUND EN PÅ MILJONEN! - Att planera för framtiden i ett miljonprogramsområde
|
|
- Bengt Bergqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KARLSLUND EN PÅ MILJONEN! - Att planera för framtiden i ett miljonprogramsområde
2 Författare: Jonna Kignell & Sara Lager, Blekinge Tekniska Högskola, 2006 Titel: Karlslund en på miljonen! - Att planera för framtiden i ett miljonprogramsområde Handledare: Thomas Hellquist Bitr. handledare: Anders Törnqvist Tryck: KFS AB, Lund
3 Arbeta med förändringsplaner, säger jag, som om det var din barndoms miljö det gällde. Lika starka känslor som vällde upp inom mig när mitt minnenas landskap hade förändrats måste givetvis andra också uppleva. - Fredrik von Platen
4
5 FÖRORD Denna rapport är resultatet av det 20-poängs examensarbete som avslutar utbildningen vid programmet för Fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola. Utbildningen omfattar totalt 180 poäng och leder till en Teknologie Magister i Fysisk planering. Arbetet har genomförts av Jonna Kignell och Sara Lager under perioden augusti 2005 till mars Många personer har under arbetets gång bidragit med ovärderlig uppmuntran, kunskap och vägledning. Vi vill tacka våra handledare Thomas Hellquist och Anders Törnqvist för kloka synpunkter och givande diskussioner genom hela processen. Tack också till Sven-Allan Bjerkemo som i ett tidigt skede hjälpte oss att styra arbetet i rätt riktning. Vi vill även tacka alla representanter för Landskrona kommun och Landskronahem AB som ställt upp med viktigt underlagsmaterial och tid för diskussioner och vägledning. Särskilt tack till Mattias Bjellvi, planchef på Landskrona kommun och Anders Eneborg, projektledare på AB Landskronahem. Ett stort tack riktas till alla Er boende och arbetande i Karlslund som ställt upp och deltagit i våra intervjuer. Utan Er hade vårt examensarbete blivit mycket fattigare - både när det gäller arbetsprocessen och det slutliga resultatet! Avslutningsvis även tack till alla bostadsbolag och fotografer som bidragit med information och låtit oss använda Era fina bilder. Jonna Kignell Sara Lager Malmö, Lund,
6 SAMMANFATTNING Under 1960-talet rådde en stor bostadsbrist i Sverige. För att lösa problemet fattade riksdagen 1964 ett beslut om att en miljon nya bostäder skulle byggas under en tioårsperiod fram till Detta kallades för miljonprogrammet. Redan innan miljonprogrammet var färdigutbyggt uppkom en stark kritik av de nya bostadsområdena. Visuell monotoni, tristess och isolering var vanligt förekommande ord. Problem i form av tomma lägenheter, stor omflyttning och segregation har med tiden blivit vanliga och hamnat i fokus för massmedias intresse. Utgångspunkten för detta examensarbete har varit att ta fram ett planförslag för den framtida utvecklingen av miljonprogramsområdet Karlslund i Landskrona kommun. För att inte planera utifrån förutfattade meningar har vi lagt stor vikt vid att inte utgå från den allmänt negativa bild av miljonprogrammet som ofta getts i massmedia. Stor fokus har legat på att ge en bred och objektiv bakgrundsbeskrivning av denna tids byggande. Det är viktigt att komma ihåg att miljonprogrammet inte enbart består av det storskaliga, och monotona utan faktiskt representerar en stor mångfald av olika hustyper, skalor, material, former och uttryck. Det är också viktigt att förstå de goda intensioner som fanns med miljonprogrammet och inte låta problemen överskugga de kvaliteter som faktiskt skapades. Efter 1975 försköts bostadsföretagens roll och uppgift snabbt från nybyggande till förvaltning, underhåll och förbättringsåtgärder. Sedan problemen i miljonprogrammets områden började uppmärksammas och kritiken tog fart i början av 1970-talet har ett otaligt antal förnyelseprojekt genomförts runt om i landet i syfte att komma till rätta med problemen och höja områdenas attraktivitet. Åtgärderna har haft en mycket stor spännvidd och omfattar allt från mindre förändringar i utemiljöerna till totala ombyggnationer och rivningar. Från mitten av 1980-talet blev omfattande ombyggnationer mycket vanliga och inte sällan byggdes hela miljonprogramskaraktären bort i syfte att minska områdenas dåliga rykte. När det gäller förnyelsearbetet idag är det allt fler som börjar betona att det finns ett kulturhistoriskt värde även i miljonprogrammets bebyggelse och att det är viktigt med ett varsamhetsperspektiv vid alla typer av åtgärder. I varsamhetsbegreppet innefattas även ett varsamt förhållningssätt gentemot de boende i området. Det är viktigt att inte glömma bort att för dem som bor i dessa områden utgör miljonprogrammet en del av deras rötter och identitet. Utifrån de viktiga bakgrundskunskaper, som vi skaffat oss i det inledande skedet av examensarbetet, har vi kunnat göra en välgrundad analys av de egenskaper som är specifika för just Karlslund och föreslå åtgärder som vi anser lämpliga för att utveckla området vidare som en attraktiv del av Landskrona kopplades Landskrona in på Västkustbanan och blev därmed en del av den expanderande Öresundsregionen. I och med detta flyttades Landskronas tågstation ut från centrum till stadens utkant, endast 1,5 kilometer från Karlslund. Med utgångspunkt i detta nya, unika läge för Karlslund föreslår vi en utveckling och förtätning av området med totalt cirka 725 nya bostäder. Dessa utgörs av flera olika hustyper och upplåts både som hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter. På så sätt skapas ett bredare bostadsutbud och möjligheter till en mer varierad befolkningssammansättning. En viktig del av planförslaget består också i att skapa bättre kopplingar mellan Karlslund och övriga staden. En satsning på bra gång- och cykelförbindelser mot tågstationen, centrum, havet och andra viktiga rekreationsområden är viktiga för att ta tillvara de annars korta avstånden till dessa målpunkter. Även inom området föreslås ett sammanlänkande gång- och cykelstråk. Det så kallade Magnoliastråket länkar samman Karlslunds fyra delområden och bidrar till att skapa en identitet för området. Stråkets rörelse och aktivitet stärks genom fyra nya anslutande torg och
7 mindre platsbildningar. Utmed stråket nyskapas eller omgestaltas också tre parker med olika karaktär. En ny, tydlig entré skapas in till Karlslund som leder direkt upp till stadsdelstorget. Det tidigare torget har getts ett helt nytt läge för att kunna utgöra blickpunkten för den nya entrégatan och därmed bli det första man möts av när man kommer till området. Välkomna till Karlslund en på miljonen!
8 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 11 BAKGRUND OCH PROBLEMFORMULERING 12 SYFTE 12 UPPLÄGG OCH METODBESKRIVNING 13 AVGRÄNSNING 14 MILJONPROGRAMMET 17 BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 18 GENOMFÖRANDET 22 Stadsplanerna 22 Arkitekturen och husens utformning 23 Hustyperna 25 Grönstrukturen och utemiljöerna 28 Trafiksystemet 29 DE EFTERFÖLJANDE PROBLEMEN OCH KRITIKEN AV MILJON- PROGRAMMETS OMRÅDEN 31 Kritiken och problemen kring områdenas utformning 32 Tomma lägenheter och sociala problem 35 Det ökande segregationsproblemet 35 DAGENS SYN PÅ MILJON- PROGRAMMET - ETT VARSAMT FÖRHÅLLNINGSSÄTT 36 FÖRÄNDRINGSARBETEN 41 BAKGRUND 42 Socialt inriktat arbete under 1970-talet 42 Statligt subventionerade fysiska ombyggnationer under 1980-talet 42 Nedskärning av statliga bidrag och varsam förnyelse under 1990-talet 43 TIO OLIKA TYPER AV FÖRNYELSEÅTGÄRDER 45 ÅTGÄRDSKATEGORI 1-5 Jonna Kignell Förändringar av utemiljöerna 46 Fallstudie av Örtagården i Malmö revir och halvprivata zoner genom staket och grindar Fallstudie av Millesparken och Polstjärnan i Hällefors en satsning på kultur och konstnärlig utsmyckning Yttre förändringar av bebyggelsen 50 Fallstudie av Vallby i Västerås både Turn Around -omvandling och bevarandeinsatser Rivningar och demonteringar 52 Fallstudie av Stjärnbildsgatan, Bergsjön i Göteborg Nedmontering och omvandling till radhus Förtätning och ny bebyggelse 54 Fallstudie av Östra Gårdsten i Göteborg 44 nya småhus Lägenhetssammanslagningar och ändrad användning 56 Fallstudie av Kronogården i Trollhättan Seniorboendet Bo55 och nya studentlägenheter ÅTGÄRDSKATEGORI 6-10 Sara Lager Nya upplåtelseformer 58 Fallstudie av Hovsjö i Södertälje ny befolkningssammansättning efter omvandling till bostadsrätter Decentraliserad förvaltning och Boendeinflytande 60 Fallstudie av Holma i Malmö Självförvaltning av befintligt område Fallstudie av Norsborg i Botkyrka Boendeinflytande vid stadsförnyelse Socialt inriktade åtgärder 64 Fallstudie av Rinkeby i Stockholm Projektet Alla behövs Åtgärder för ökad trygghet 65 Fallstudie av Rosengård i Malmö Ökad trygghet genom belysningsåtgärder Ekologiskt inriktade åtgärder 68 Fallstudie av Västra Gårdsten i Göteborg Solhus-projektet LANDSKRONA 71 HISTORISK BAKGRUND 73 KARLSLUND BYGGS UT 74 LANDSKRONA IDAG 76
9 NULÄGESBESKRIVNING 79 KARLSLUNDS LÄGE I STADEN 80 BEFOLKNINGSSAMMANSÄTTNING 82 ÄGOFÖRHÅLLANDEN 82 TIDIGARE FÖRÄNDRINGS- ARBETEN 84 Pilängsprojektet 84 Norrestadsprojektet 84 Norrestad Karlslundsprojektet 88 BEBYGGELSESTRUKTUR 92 Skola och Utbildning 93 Vårdinrättningar 95 Idrottsanläggningar 95 Kommersiell service 95 Övriga verksamheter 95 GRÖNSTRUKTUR OCH UTEMILJÖ 96 Bostadsgårdarna 97 Större grönytor 97 Idrottsområdet 100 Grönområden i anslutning till Karlslund 100 Karlslundstorget 101 TRAFIKSTRUKTUR 102 Vägnätet 103 Gång- och cykelstråk 104 Kollektivtrafik 104 ANALYS 109 SAMMANHANG 111 Läge och kopplingar till olika målpunkter i staden 111 Identitet och karaktär 112 Miljonprogramskaraktär Idrottsområdet och Karlslundparken En mångkulturell stadsdel Landmärken Namnförvirring motverkar en tydlig identitet Tidigare förnyelseåtgärder 115 STRUKTURER 116 Bebyggelsestrukturen 116 Bebyggelsemönstret Hustyper och upplåtelseformer Karlslunds siluett Skalan Arkitekturen De intervjuades upplevelser och åsikter Grönstrukturen 122 Vegetationen Gårdarna Större grönytor Koloniodlingar Idrottsområdet Anslutande och omgivande grönområden Grönskan en länk till övriga staden De intervjuades upplevelser och åsikter Trafikstrukturen 130 Bilvägarna Entréerna Parkeringsytorna Gång- och cykelvägarna Kollektivtrafiken De intervjuades upplevelser och åsikter RUM 134 Gårdsrummen 135 De gröna rummen 136 Torgrummet 137 Gaturummen 137 Privat offentligt 138 FUNKTIONER 140 Offentlig service 140 De intervjuades upplevelser och åsikter Kommersiell service 140 De intervjuades upplevelser och åsikter Rörelser och offentliga mötesplatser 142 Rörelser Mötesplatser De intervjuades upplevelser och åsikter VÄRDERING 146 Kvaliteter att bevara 147 Tillgångar att arbeta vidare med och utveckla 147 Brister som bör åtgärdas 147 PLANFÖRSLAG 151 KONCEPT OCH HUVUDIDÉER 152 SAMMANHANG 156 Läge och kopplingar till olika målpunkter i staden 157 Stor expansion möjliggörs av Karlslunds läge
10 Satsning på hållbara kopplingar Identitet och karaktär 158 Bevarad miljonprogramskaraktär, men anpassad efter dagens behov! Förstärk det positiva i mångkulturen! Landmärken ger området identitet Namnsättning, skyltning och nya gatuadresser Tidigare förändringsarbeten 160 STRUKTURER 162 Bebyggelsestrukturen 163 Bebyggelsemönstret Hustyper och upplåtelseformer Arkitekturen Skalan Grönstrukturen 178 Vegetationen Gårdarna De större grönytorna Storleken Jonna Kignell Magnoliaparken Jonna Kignell Skogsparken Sara Lager Koloniodlingar Idrottsområdet Anslutande och omgivande grönområden Trafikstrukturen 188 Bilvägarna Entréerna Parkeringsytorna Kollektivtrafiken Gång- och cykelvägarna RUM 196 Gårdsrummen 197 De gröna rummen 197 Torgrummen 197 Gaturummen 197 Privat offentligt 198 FUNKTIONER 200 Offentlig service 200 Skola och utbildning Vårdinrättningar Kommersiell service 200 Rörelser och offentliga mötesplatser 200 Karlslundstorget Jonna Kignell Silverplatsen Sara Lager Studentplatsen Sara Lager Gullstrands plats Jonna Kignell Arne Jacobsens plats Sara Lager Perspektiv från Magnoliastråket 214 KÄLLFÖRTECKNING 219 BILAGA BILAGA BILAGA 3 228
11
12
13 INLEDNING INLEDNING 11
14 INLEDNING BAKGRUND OCH PROBLEMFORMULERING Stadsdelen Karlslund ligger i Landskrona och uppfördes under det så kallade miljonprogrammet på och 70-talet. Redan innan Karlslund var färdigutbyggt hade området drabbats av en rad problem i form av dåligt rykte, social obalans och tomma lägenheter. Sedan dess har fastighetsägaren, AB Landskronahem, vidtagit en rad åtgärder och förnyelseprogram i syfte att förbättra både de fysiska miljöerna och det sociala klimatet i området. Stora förbättringar har åstadkommits till följd av insatserna, men fortfarande anses Karlslund vara en av de minst attraktiva stadsdelarna i Landskrona, med hög andel låginkomsttagare och hushåll med utländsk bakgrund. Kommunen saknar en helhetsomfattande plan för områdets utveckling. Några riktlinjer finns varken angivna i den aktuella översiktsplanen eller i några fördjupade studier. För att Landskronahems, och andras, åtgärder skall vara verkningsfulla för Karlslund i sin helhet, och inte bara utgöra punktinsatser med verkan för ett specifikt område, krävs en övergripande syn på områdets samtliga delar. SYFTE Syftet med vårt examensarbete är att ta fram ett kunskapsunderlag för Landskrona kommun gällande den framtida utvecklingen av stadsdelen Karlslund. Arbetet har två huvudsakliga mål. Det första är att, genom en omfattande analys, visa på vilka bevarandevärda kvaliteter som finns i området idag, liksom på vilka brister som behöver åtgärdas i framtiden. Det andra målet är sedan att föreslå åtgärder som tar tillvara dagens kvaliteter och kan förbättra bristerna. Genom ett välgrundat och genomtänkt planförslag, på såväl övergripande nivå som i detaljlösningar, hoppas vi kunna föreslå åtgärder för Karlslund som leder till att området utvecklas till en attraktiv stadsdel i Landskrona. För att på ett rättvist sätt kunna göra dessa bedömningar och åtgärdsförslag anser vi att det är viktigt med en bred förståelse för den typ av områden som Karlslund representerar. Ett underliggande syfte med arbetet är därför även att, på ett nyanserat sätt, beskriva miljonprogrammets bakgrund och grundläggande idéer. Vi anser att det är viktigt att inte redan från början dra några generella slutsatser om vad som bör åtgärdas i området, enbart grundat på den allmänna bilden av miljonprogramsområden som storskaliga, monotona, och otrygga. Ett planförslag för områdets utveckling bör bygga på en grundlig analys av vilka problem och brister som är specifika för just Karlslund. 12
15 INLEDNING UPPLÄGG OCH METODBESKRIVNING Examensarbetet är indelat i åtta kapitel. Efter denna inledning följer två kapitel som övergripande behandlar bakgrunden till miljonprogrammet samt de förändringsarbeten som bedrivits i dessa områden sedan de byggdes. I kapitlet Miljonprogrammet ges en kort historisk bakgrund till riksdagens beslut om att bygga en miljon bostäder under åren , samt en beskrivning av de planeringsideal som rådde under denna tid. Vi beskriver även den kritik som uppkommit av miljonprogrammet i efterhand, samt synen på dessa områden idag. I kapitlet Förändringsarbeten har vi studerat några av de omfattande förändringsprojekt som bedrivits i miljonprogrammets områden sedan de stod färdiga i mitten på 1970-talet. Först ges en kort bakgrundsbeskrivning av förutsättningarna för förändringarna. Sedan beskrivs de olika åtgärdstyper som man använt sig av runt om i landet för att hantera de problem som uppstått i denna typ av områden. Vi har valt att dela in åtgärderna i tio olika kategorier med olika inriktning och sedan beskrivit fem av dessa var. Varje kategori exemplifieras också genom en eller ett par korta fallstudier. Underlaget till fallstudierna har inhämtats genom litteraturstudier eller genom besök på plats. Jonna har beskrivit de fem första kategorierna och Sara har beskrivit de fem sista. I kapitlen 4 och 5 ger vi en beskrivning av Landskrona respektive stadsdelen Karlslund. Där redogörs både för den historiska utvecklingen och för dagens situation. Det sjätte kapitlet innehåller vår analys av området. Denna har delats in i fem delar; Sammanhang, Strukturer, Rum, Funktioner och Värdering. Denna indelning har valts för att analysen skall vara så heltäckande som möjligt och ta hänsyn till de många olika aspekter som finns på ett område, både i den lilla och den stora skalan. verksamma i Karlslund. Totalt har trettio boende och tio anställda i området deltagit i intervjuerna. Intervjuerna med de boende har skett på olika offentliga platser i Karlslund såsom vid torget, lekplatserna, odlingslotterna, utmed gång- och cykelvägarna och så vidare. De anställda har vi besökt vid deras respektive arbetsplatser. De mycket givande och intressanta åsikter som framkommit genom dessa samtal redovisas under egna underrubriker i analysen. I slutet av analyskapitlet sammanfattas de viktigaste slutsatserna under rubriken Värdering. Den sista delen av examensarbetet utgörs av ett planförslag för Karlslunds framtida utveckling. Först redovisas vårt koncept och våra huvudsakliga idéer. Sedan följer en beskrivning av hur förslaget anknyter till och påverkar de resultat som framkommit i analysen. Indelningen av kapitlet följer därför den i analysen och tar upp förslagets inverkan på samtliga rubriker; Sammanhang, Strukturer, Rum och Funktioner. De platser som vi anser är särskilt viktiga i förslaget har studerats mer i detalj. Totalt har fem platsbildningar och tre parker gestaltats på en mer detaljerad nivå. Jonna har ansvarat för utformningen och detaljlösningarna för nya Karlslundstorget och Gullstrands plats samt för Storleken och Magnoliaparken. Sara har ansvarat för gestaltningen av Silverplatsen, Studentplatsen, Arne Jacobsens plats samt Skogsparken. För att olika delar av arbetet skall kunna läsas fristående beskrivs varje rubrik utförligt och uttömmande. Av denna anledning kommer det i vissa fall att förekomma upprepningar för den som läser arbetet i sin helhet. Vår egen analys och bild av området har även kompletterats genom intervjuer med de boende och 13
16 INLEDNING AVGRÄNSNING Eftersom detta är ett examensarbete inom fysisk planering har vi valt att enbart studera hur man med hjälp av fysiska åtgärder kan arbeta med området Karlslund i framtiden. Fokus ligger också på områdets yttre miljö och inte på de enskilda lägenheterna. Vi anser att det är viktigt att fysiska åtgärder kompletteras med sociala insatser, men detta ligger utanför ramen för detta examensarbete. Några sociala åtgärdsförslag kommer inte att ges här. 14
17
18
NYBRO. - Analys & förslag till riktlinjer för utveckling av stadens offentliga rum
NYBRO - Analys & förslag till riktlinjer för utveckling av stadens offentliga rum Alexandra Eliasson Examensarbete 30 hp, Magisterprogrammet i Fysisk planering Blekinge Tekniska Högskola, 2008 1 FÖRORD
Läs merTjänsteskrivelse. Yttrande över remiss angående Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag)
Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (6) Datum 2014-05-28 Vår referens Katarina Carlsson Utvecklingschef Tjänsteskrivelse Yttrande över remiss angående Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag)
Läs meridéskiss Trafik och parkering
17 Inledning Utvecklingen inom det studerade området från lantlig småstadsidyll till ett modernt centrum har skapat en komplex och varierad stadsbebyggelse. Den framtida staden bör utgå från vad som är
Läs merIdentitet. SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city. Rörelse Helhet
vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Masthuggskajen i Göteborg Rörelse Helhet SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city A N A L Y S Analyserna i detta kapitel är utarbetad utifrån
Läs merSöderut vid kristallfasaden
O m r å d e t Å n g f ä r j a n Söderut vid kristallfasaden Vy söderut längs med Helsingörskajen. Hamnpromenaden och den allmänna platsmarken skapar en naturlig övergång från Norra hamnen. Med reservation
Läs merrörelse mötesplats blandning - ledord för samtidens stationssamhälle planförslag: Västra Hjärup
rörelse mötesplats blandning - ledord för samtidens stationssamhälle planförslag: Västra Hjärup Therese Persson Examensarbete 30 hp Magisterprogrammet i Fysisk planering Blekinge Tekniska Högskola 2007-2008
Läs merRåstablick - ett komplext utbyggnadsområde i Solna Fokus på barriärer, trygghet och buller
Råstablick - ett komplext utbyggnadsområde i Solna Fokus på barriärer, trygghet och buller Eva Påhlman, examensarbete 20p 2001 Programmet för Fysisk Planering, Blekinge Tekniska Högskola FÖRORD Denna rapport
Läs merVellinge Centrum Centrumförnyelse. Fredrik Meurling Examensarbete 30 hp Magisterprogrammet i Fysisk planering Blekinge Tekniska Högskola 2007
Vellinge Centrum Centrumförnyelse Fredrik Meurling Examensarbete 30 hp Magisterprogrammet i Fysisk planering Blekinge Tekniska Högskola 2007 FÖRORD Examensarbetet omfattar 30 högskolepoäng och projektet
Läs merÅterbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!
Vision 2.1 Denna Vision är ett levande dokument och ett arbetsredskap för att utveckla en ny attraktiv stadsdel. Det innebär att Visionen kommer uppdateras allt eftersom utvecklingsprocessen fortsätter.
Läs merInvånarnas erfarenheter och upplevelser av Landskronas sociala rum
Anne Harju Växjö universitet MiV Invånarnas erfarenheter och upplevelser av Landskronas sociala rum Landskrona är en stad som under de senaste årtiondena genomgått en stor omvandlingsprocess. Staden har
Läs merFramtidens Järfälla. Järfälla har formulerat mål för att möta utmaningarna.
ramtidens ärfälla ärfälla har formulerat mål för att möta utmaningarna. de vi En står framtidsbild inför. En framtidsbild har tagits fram har tagits utifrån fram målen. utifrån ramtidsbilden som visar
Läs mer9 Ikraftträdande och genomförande
9 Ikraftträdande och genomförande Förslag: Lagen om regional fysisk planering och övriga lagförslag ska träda i kraft den 1 januari 2019. 7 kap. plan- och bygglagen (2010:900) och lagen (1987:147) om regionplanering
Läs merPÅ SPANING EFTER DEN ANDRE. - en studie av Malmös offentliga rum och stråk som mötesplats
PÅ SPANING EFTER DEN ANDRE - en studie av Malmös offentliga rum och stråk som mötesplats Alexandra Möllerström Examensarbete 30 hp Magisterprogrammet i Fysisk planering Blekinge Tekniska Högskola 2009
Läs merGRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT
GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD
Läs merDEL 5: AVSLUTNING 79
78 DEL 5: AVSLUTNING 79 DEL 5: AVSLUTNING 80 5. AVSLUTNING 5.1 Slutsatser av planförslag Skillnaden mellan bedömningarna i de båda värderosorna är ytterst påtagliga. Planförslaget innebär en väsentlig
Läs merOmvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter
2012-01-25 Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter Är det dags för Hallmans monumentalbyggnad från 1905 eller inte? Carl-Henrik Barnekow Utredning för omvandling av busstorget Bilden på
Läs merFrågor och svar kring trafiklösningar inom Fyrklövern
Kontoret för samhällsbyggnad 2014-08-15 Mats Jakobsson 08-590 970 96 Dnr Fax 08-590 733 37 mats.jakobsson@upplandsvasby.se Frågor och svar kring trafiklösningar inom Fyrklövern 1. Varför behövs två nya
Läs merMål för ett hållbart Järfälla
ramtidens ärfälla ärfälla har formulerat sex mål för att möta utmaningarna. tifrån målen har en framtidsbild tagits fram. ramtidsbilden visar hur mark och vatten ska bevaras och utvecklas till år 2030.
Läs merAdministrationsverktyg för marinvåg
Computer Science Opponent(s): Ewelina Helmersson & Mollin Widegren Respondent(s): Christer Oscarsson & Jonas Larsson Administrationsverktyg för marinvåg Opposition Report, C-level 2010:VT 1 En generell
Läs merYttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen
Yttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen YimbyGBG YimbyGBG är ett politiskt obundet nätverk av medborgare som vill se mer tät, levande blandstad i Göteborg. Vi vill genom positiv, konstruktiv
Läs merDe gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och
04 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e r l a g o c h r i k t l i n j e r - f r å n t e o r i t i l l i d é 0 4 0 4 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e
Läs merVISIONER Vision 2015 Visioner för översiktsplanen Strategisk plan
VISIONER Vision 2015 Visioner för översiktsplanen Strategisk plan Visioner Vision 2015 Kommunfullmäktige antog i maj 2004 en vision för Hammarö, Vision 2015. Utarbetandet av visionen har varit en process
Läs merKulturmiljöer i Landskrona. Riktlinjer för bebyggelsen i Kv. Esperanza
Kulturmiljöer i Landskrona Riktlinjer för bebyggelsen i Kv. Esperanza 1 Förord Esperanza är en värdefull kulturmiljö i Landskrona, ett område med många arkitektoniska kvaliteter ritat av den internationellt
Läs merDEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE
DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE MANIFEST FÖR ETT SAMVERKANDE SKÅNE Skåne är år 2030 en attraktiv och livskraftig region med flera starka tillväxtmotorer och en mångfald av livsmiljöer. Skåne har dragit
Läs merPlug Inn. - Underlag från Nyréns till Fas 2
Plug Inn - Underlag från Nyréns till Fas 2 PARAMETRAR Planfrågor Marken måste vara Kvartersmark enligt gällande detaljplan, alt icke planlagd mark. Bestämmelser för kvartersmarken i gällande detaljplan
Läs merSamhällsbyggnadskontoret Attraktivt boende
Samhällsbyggnadskontoret Attraktivt boende Sammanfattning av workshop för Översiktsplan 2012 Inledning I samband med arbetet med att ta fram en ny översiktsplan har samhällsbyggnadskontoret arrangerat
Läs merPatientlagen och Patientdatalagen
YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Patientlagen och Patientdatalagen Några lagar som styr vårdadministratörens arbete Examensarbete 35 poäng Författare: Ann Ericsson Handledare:
Läs merSammanfattning av styrelsens yttrande
2014-08-20 1 (8) HSB BRF KALLKÄLLAN Medlem i HSB Stadsbyggnadskontoret Box 2554 403 17 Göteborg YTTRANDE ÖVER DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER VID MJÖLKTORGET Diarienummer: 0688/09 Styrelsen för HSB Brf Kallkällan
Läs merUTVECKLING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN
UTVECKLING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN Varför ett program för Jönköpings landsbygd och kommundelar? Jönköpings kommun arbetar kontinuerligt med att utveckla landsbygdens olika områden och skapa vitala och tilltalande
Läs merFÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.
FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar som haft barn på Terapikoloniers sommarverksamheter, eller som själva deltagit tillsammans med sina barn på någon Terapikoloniers
Läs merStartpromemoria för planläggning av bostäder inom kv. Risinge i Tensta (ca 200 nya bostäder).
STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN -54 SID 1 (6) 2013-03-08 Handläggare: Peter Lundevall Tfn 08-508 272 92 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av bostäder inom
Läs merPLANBESKRIVNING. Detaljplan för Jägarparken. del av fastigheten Sandbäcken 3:1 Katrineholms kommun. Dnr Plan.2011.9. tillhörande
Dnr Plan.2011.9 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för Jägarparken del av fastigheten Sandbäcken 3:1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2013-10-29
Läs merGestaltningsprogram. Bilaga till planbeskrivningen. Utställningshandling 1(6) SPN-00/0000
Gestaltningsprogram Bilaga till planbeskrivningen SPN-00/0000 1(6) tillhörande detaljplan för del av fastigheten Ljura 1:2, med närområde (bostäder vid Albrektsvägen) inom Ljura i Norrköping den 6 februari
Läs merDnr: SBK 2009/167. Copyright BLOM Pictometry. Planbeskrivning. Detaljplan för del av Malmudden. Svartholmen 3
Dnr: SBK 2009/167 Copyright BLOM Pictometry Planbeskrivning Detaljplan för del av Malmudden Svartholmen 3 Luleå kommun Norrbottens län Samrådshandling 2012-01 1 Innehåll Handlingar 3 Planens syfte och
Läs merTYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars
TYCK TILL om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD Samråd 16 januari till 9 mars Vår vision: "Den attraktiva småstaden med de stora livskvaliteterna". Oskarshamn ska ha 30 000 invånare år
Läs merSamrådshandling Dnr Btn 2011/0692-214:M. Detaljplan för Småhus vid Hyacintvägen
Samrådshandling Dnr Btn 2011/0692-214:M Detaljplan för Småhus vid Hyacintvägen omfattande del av fastigheten Arenberga 1:279 i Märsta, Sigtuna kommun, Stockholms län Översiktskarta PLANOMRÅDE STADSBYGGNADSKONTORET
Läs merMed publiken i blickfånget
Med publiken i blickfånget Tidningsredaktioners arbete med publikundersökningar under 1930-1980-tal Ulrika Andersson 1 Författare: Ulrika Andersson Författaren Foto: JMG, Göteborgs universitet Tryck: Vulkan
Läs merUtställningsförslag Fördjupad översiktsplan för Järna tätort med omgivning i Södertälje kommun
Södertälje Nykvarn 2012-12-31 YTTRANDE Till Samhällsbyggnadskontoret Plan Södertälje kommun 151 89 Södertälje E-post: sbk.plan@sodertalje.se Utställningsförslag Fördjupad översiktsplan för Järna tätort
Läs merDel av Västerås 4:86. Detaljplan för: Vallby, Västerås
DP 1781 Detaljplan för: Del av Västerås 4:86 Vallby, Västerås GRANSKNINGSTID: 3 oktober 25 oktober 2013 Granskningshandling, 2013-09-26, dnr: 2011/104-BN Stadsbyggnadskontoret, Västerås stad PLANPROCESSEN
Läs merGestaltningsprogram för Västa Eriksberg. Granskningshandling
Gestaltningsprogram för Västa Eriksberg Granskningshandling Planförslag INLEDNING Bakgrund Västra Eriksberg ligger i norra delen av stadsdelen Norrböle och gränsar i söder mot Erikslids centrum, i väst
Läs merPLANUPPDRAG. Detaljplan för Backsippan 16-19, Gideonsberg, Västerås. Byggnadsnämnden
2012-11-20 Dnr 2012/31-BN 213 Marie Ahnfors Tel 021-39 32 94 Byggnadsnämnden Detaljplan för Backsippan 16-19, Gideonsberg, Västerås PLANUPPDRAG Syfte Detaljplanens syfte är att pröva möjligheten att komplettera
Läs merUndersökningens genomförande beskrivs i Bilaga. I SKOP:s arkiv återfinns undersökningen under registreringsnummer S5DEC09.
-research ab oktober/december 2009 SKOP har på uppdrag av Botkyrka kommun intervjuat drygt 2.400 personer som bor i de sex kommundelarna a) Alby, b) Hallunda/Norsborg/Eriksberg, c) Fittja, d) Tullinge,
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,
Läs merEn hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20
En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen
Läs merSE DISKRIPANSEN MELLAN POLICY OCH BESLUT
Möllevången, 110214 Hej igen kära politiker! Vad bra att ni tittar lite närmare på det som finns att fundera extra kring vad gäller kvarteret Oket. Det är också roligt att så många i stadsbyggnadsnämnden
Läs mer"SÄTT SPÅR I FRAMTIDEN NU!
"SÄTT SPÅR I FRAMTIDEN NU! Projektet "Sätt spår i framtiden nu!" handlar om att genomföra en aktion för att minska vårt ekologiska fotavtryck. Här får du möjligheten att fördjupa dig i kopplingen mellan
Läs merFÖRDJUPADE STADSBYGGNADSPRINCIPER. Årstafältet - en plats för möten
STADSBYGGNADSKONTORET STADSBYGGNADSPRINCIPER, ETAPP 4 PLANAVDELNINGEN SID 1 (9) 2016-05-23 FÖRDJUPADE STADSBYGGNADSPRINCIPER UNDERLAG ETAPP 4 Årstafältet - en plats för möten Illustration Archi5 Box 8314,
Läs merProgram för markanvisningsprocess: Södra Råbylund II, Vittran 1 och Älvan 1
Tekniska Förvaltningen Mark- och exploateringskontoret 2014-08-20 1(8) Program för markanvisningsprocess: Södra Råbylund II, Vittran 1 och Älvan 1 Markanvisningsprocess Lunds kommun avser sälja två fastigheter,
Läs merminnen, landskap & objekt däremellan; Booklet Examensarbete Milla Mon Persson Basic Design Studio
minnen, landskap & objekt däremellan; Booklet Examensarbete Milla Mon Persson Basic Design Studio Fjärås Bräcka, sommaren -88 Luften inuti den gamla Volvon är varm och den tycks nästan stå stilla. Bilbältet
Läs merRiktlinjer för bebyggelsen Piteå Centrum, Häggholmen, Piteå kommun
Riktlinjer för bebyggelsen Piteå Centrum, Häggholmen, Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för bebyggelsen Piteå Centrum, Häggholmen, Piteåkommun/del av
Läs merMarkanvändning och bebyggelseutveckling
54 Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun Markanvändning och bebyggelseutveckling Tätorterna Ellenö Utgångspunkter Om Ellenö Ellenö är kommunens sydligast belägna samhälle, cirka 6 km söder om Färgelanda.
Läs merInledande analys av Medarbetarenkäten i Landstinget Gävleborg
Mall-ID 111115 Datum 2011-12-19 Dnr Upprättare Johanna Alfredsson/ Samhällsmedicin ArbetsPM Inledande analys av Medarbetarenkäten i Landstinget Gävleborg Vintern 2011, perioden mellan den 14 november och
Läs merVANDRA LÄNGS GALÄRVÄGEN
VANDRA LÄNGS GALÄRVÄGEN Att aktivera och levandegöra en gammal led. Att definiera en identitet Fördjupningsprojekt Strömstad planering och gestaltning för hållbar utveckling Chalmers Arkitektur Pierre
Läs merSocial konsekvensanalys
Dnr: PLAN.2015.4352 2016-05-23 Social konsekvensanalys Detaljplan för del av Torstäva 13:9 m.fl. Trummenäs, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska planläggning
Läs mertillhörande förslag till detaljplan för koloniområdet FLANSBJER i Husie i Malmö
2007-05-30 Dp 4980 SAMRÅDSHANDLING BESKRIVNING tillhörande förslag till detaljplan för koloniområdet FLANSBJER i Husie i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, illustrationsplan,
Läs merVilka av Landskronahems områden ska säljas?
-:ta ~, Socialdemokraterna Landskrona Landskrona 2015-11 -20 IJ\N I' n,.,1_ 2015 -lf- 23 Interpellation till Landskronahems styrelseordförande Kenneth Håkansson (FP) Vilka av Landskronahems områden ska
Läs merStadsmässighet definition för Upplands Väsby kommun
Styrdokument, policy Kontoret för samhällsbyggnad 2013-05-06 Fredrik Drotte 08-590 979 71 Dnr Fax 08-590 733 37 KS/2013:184 Fredrik.Drotte@upplandsvasby.se Stadsmässighet definition för Upplands Väsby
Läs merLidingö Hembygdsförenings yttrande över Planprogram för Centrum/Torsvik
s yttrande över Planprogram för Centrum/Torsvik (LHF) får med anledning av samråd kring planprogram för Centrum/Torsvik lämna följande synpunkter. Yttrandet har beretts av föreningens Natur- och Kulturgrupp
Läs merLINGHEM - MANSTORP MANSTORPS ÄNGAR. Markanvisning Februari 2016. Manstorps ängar
MANSTORPS ÄNGAR Manstorps ängar 1 Markanvisning Februari 2016 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Förutsättningar i området i Linghem... 4 Kvaitéer och siktstråk... 5 Det offentliga och privata rummet... 5 Gårdsgatan,
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Södermalm Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Stockholms län Resultat för Södermalm Hemtjänst Resultaten för er stadsdel Det här är en sammanställning av resultaten för er stadsdel från undersökningen Vad
Läs merSamhällsbyggnadskontoret Program för miljoner möjligheter
Samhällsbyggnadskontoret Program för miljoner möjligheter sammanfattning av seminarium för Översiktsplan 2012 Inledning I samband med arbetet med att ta fram en ny översiktsplan har samhällsbyggnadskontoret
Läs merBEHOVSBEDÖMNING. Detaljplan för Kvarter Persikan i Aneby tätort, Aneby kommun. Samhällsbyggnadsavdelningen 2013-02-12
1(6) Samhällsbyggnadsavdelningen 2013-02-12 BEHOVSBEDÖMNING Dnr 2012-0818-214/205 Detaljplan för Kvarter Persikan i Aneby tätort, Aneby kommun Enligt 5 kap 18 plan- och bygglagen ska en miljöbedömning
Läs merHållbara stadsutvecklingsprojekt 2012-01-25
Hållbara stadsutvecklingsprojekt 2012-01-25 Hammarby Sjöstad, Stockholm Inflyttning i området började år 2000 och pågår fortfarande Fullt utbyggt har området ca 25 000 boende Funktionsblandad med bostäder,
Läs merFörslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil.
Förslag Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil. Målet är en hållbar stads- och transportutveckling. Struktur
Läs merRapport. Grön Flagg. Förskolan Kåsan/Fröviskolan
Rapport Grön Flagg Förskolan Kåsan/Fröviskolan Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-29 13:33:31: Det är inspirerande att läsa er rapport och se hur ni har integrerat hållbar utveckling i er verksamhet!
Läs mer1. Workshops 2. Problembeskrivning 3. Visionsarbete 4. Framtagande av planprogram och detaljplaner
ANSÖKAN 1 (7) 2012-06-11 2011/123 Lena Åström Strategisk samhällsplanerare 0431-40 29 66 lena.astrom@engelholm.se Komplettering avseende ansökan om statligt stöd för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling
Läs merKlagande Riksåklagaren, Box 5553, 114 85 STOCKHOLM. Motpart MF, Anstalten Beateberg, 142 36 TRÅNGSUND Ombud och offentligt biträde: Advokaten JE
ÖVERKLAGANDE Sida 1 (5) Rättsavdelningen 2011-01-1 4 ÅM 2011/0283 Överåklagare Nils Rekke Ert datum Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Klagande Riksåklagaren, Box 5553, 114 85 STOCKHOLM
Läs merA N T A G A N D E H A N D L I N G 593
A N T A G A N D E H A N D L I N G 593 Handlingen består av: Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Samrådsredogörelse Utlåtande Fastighetsförteckning Planområde Detaljplan för
Läs merGenomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun
Beslut Sveaskolan AB Ringugnsgatan 1 216 16 Limhamn 2009-08-28 1 (4) Dnr 44-2009:569 Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun Skolinspektionen har genomfört
Läs merKAP. 5: SAMMANFATTNING OCH PROGRAM FÖR PLANERING AV EN FRAMTIDA MARKANVÄNDNING
Kap.5: Sammanfattning och program för planering av en framtida markanvändning KAP. 5: SAMMANFATTNING OCH PROGRAM FÖR PLANERING AV EN FRAMTIDA MARKANVÄNDNING 51 Vägval Myttinge - förslag till framtida användning
Läs merBOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18
BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18 Innehållsförteckning Bostadspolitisk strategi... 4 Förutsättningar och behov... 5 Strategier Boendeplanering utifrån befolkningsstrukturen...
Läs merKoncept MOT SÄBY OCH ODLINGSLANDSKAPET M O T B O R S T A H U S E N MOT TÅGSTATIONEN MOT CENTRUM PLANFÖRSLAG
Koncept PLANFÖRSLAG MOT SÄBY OCH ODLINGSLANDSKAPET M O T B O R S T A H U S E N MOT TÅGSTATIONEN MOT CENTRUM 152 KONCEPT OCH HUVUDIDÉER Kraftig utbyggnad möjliggörs av läget i regionen Sedan den nya tågstationen
Läs mer2 Strategier. 2.1 Framtidsfrågor 2.2 Mål
ÖP 2 Strategier 2.1 Framtidsfrågor 2.2 Mål 2.1 Strategier Framtidsfrågor kunna åtgärdas, i synnerhet om det är bra för såväl kommunen som regionen. Men det är viktigt att betona att Partille även måste
Läs merVad är värdefullt i kulturmiljöerna och för vilka är de värdefulla?
Vad är värdefullt i kulturmiljöerna och för vilka är de värdefulla? Kulturmiljövård och kulturminnesvård Kulturmiljöer utgör av människan påverkade miljöer. I kulturlandskapet ser vi detta som spår av
Läs merInte(GR)erad bostadsplanering
Inte(GR)erad bostadsplanering med fokus på äldre Workshop kring goda och attraktiva boendemiljöer för äldre 8 september 2011, Aschebergska Eken, Lillhagsparken 1 Ett gott och attraktivt boende för äldre
Läs merFRAMTIDENS SELMA. Tillsammans bygger vi Framtidens Selma: KEYWE
FRAMTIDENS SELMA Det goda vardagslivet En gåvänlig stadsdel. En mötesplats för alla åldrar. Allt du behöver i vardagen. Goda förbindelser och gröna områden. Vi talar om det nya Selma Lagerlöfs Torg. Tillsammans
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 201120 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal
Läs merPM 18 november 2014. Haninge kommuns modell för arbete med sociala aspekter av hållbarhet.
PM 18 november 2014 Sociala aspekter av hållbarhet i Brandbergen Under sommaren och hösten 2014 har den ordinarie arbetsgruppen för Brandbergens utvecklingsprogram bjudit in representanter från Socialförvaltningen,
Läs merVision Angered Angered i ett tillväxtperspektiv. BILAGA: Bakgrundsinformation om Angered inkl diagram
Vision Angered Angered i ett tillväxtperspektiv BILAGA: Bakgrundsinformation om Angered inkl diagram Ett stadsutvecklingsarbete i samverkan mellan SDN och SDN 2 (9) Innehåll Vision Angered Angered i ett
Läs merPlanförutsättningar. Del 2 Planförutsättningar. Introduktion Områdesbeskrivning Redogörelse för planförutsättningarna
Del 2 Introduktion Områdesbeskrivning Redogörelse för planförutsättningarna En områdesbeskrivning har gjorts i syfte att inventera Östra Dalslundsområdet med dess planförutsättningar för geoteknik, trafi
Läs merDen nya översiktsplanen föreslår en fördubbling av antalet åretruntboende i Marstrand. 1 Vilka idéer har ditt parti om hur detta skall bli verklighet?
Nedan följer svar på era frågor från Utvecklingspartiet! Den nya översiktsplanen föreslår en fördubbling av antalet åretruntboende i Marstrand. 1 Vilka idéer har ditt parti om hur detta skall bli verklighet?
Läs merHedemora gamla stadskärna
Upphävande av detaljplaner i Hedemora gamla stadskärna i Hedemora kommun, Dalarnas län ANTAGANDEHANDLING 1 BESKRIVNING HANDLINGAR Planbeskrivning Plankarta med bestämmelser PLANPROCESS För att kunna anta
Läs merBegäran om planbesked för fastigheten Sicklaön 82:1, Uddvägen 11.
2013-09-23 1 (7) TJÄNSTESKRIVELSE MSN 2012/57-214 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Begäran om planbesked för fastigheten Sicklaön 82:1, Uddvägen 11. Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden beslutar
Läs merTrädvårdplan Skönstaholm
LANDSKAPSLAGET AB Peter Myndes Backe 12 118 46 Stockholm +46 8 442 48 20 info@landskapslaget.se www.landskapslaget.se Trädvårdplan Skönstaholm TRÄDVÅRDPLAN 2011.12.22 TRÄDVÅRDPLAN 2011.12.22 2 TRÄDVÅRDPLAN
Läs merDnr 08-0220 2008-11-27. Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm
1 Dnr 08-0220 2008-11-27 Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm Yttrande över samrådsförslag till Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010)
Läs merBEHOVSBEDÖMNING (med checklista)
Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av samhällsbyggnadskontoret maj 2013, reviderad september och november 2013 BEHOVSBEDÖMNING (med checklista) Behovsbedömningen utgör underlag för beslut om detaljplanen
Läs merINNEHÅLL VARNHEM EKOBYN. INTRODUKTION - sammanfattning. Klimatförändringar. Funktioner. Projektmål. Ekoby - vad och varför?
INNEHÅLL 4 INTRODUKTION - sammanfattning Projektmål Lokalt sammanhang Lokala utvecklingsmål 6 VARNHEM Klimatförändringar Ekoby - vad och varför? 12 EKOBYN Funktioner Designkriterier 16 23 27 Illustrationsplan
Läs merAVGÅNG RAUS - en ny station i södra Helsingborg
AVGÅNG RAUS - en ny station i södra Helsingborg FÖRORD Detta examensarbete ger 20 poäng på Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Karlskrona och är den avslutande delen på utbildningen teknologi magister programmet
Läs merÅrlig uppföljning av regionala miljökvalitetsmål
SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY ANVISNINGAR 2013-08-29 NV-05447-13 Årlig uppföljning av regionala miljökvalitetsmål Syfte Årlig uppföljning syftar till att förse regering och riksdag med underlag
Läs merKonstprogrammet för entrétorget, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge
Konstenheten TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: 2015-03-26 KUN 2014/334 Handläggare: Susanne Andersson Kopp Konstprogrammet för entrétorget, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Ärendebeskrivning Konstprogrammet
Läs merStrukturbild för Skåne - strategier för Det flerkärniga Skåne
Strukturbild för Skåne - strategier för Det flerkärniga Skåne Strukturbild för Skåne överbrygga glappet mellan det regionala utvecklingsprogrammet och den kommunala översiktsplaneringen för att skapa hållbara
Läs merUPPFÖLJNING AV 2010 ÅRS JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN. Nämndens mål: Vi tar tillvara olikheter och mångfald
SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING ADMINISTRATIVA AVDEL NINGEN BILAGA 6 VB 2010 SID 1 (6) 2011-01-26 UPPFÖLJNING AV 2010 ÅRS JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN Nämndens mål: Vi tar tillvara olikheter och mångfald
Läs merPlan- och bygglag (1987:10)
Sida 1 av 49 SFS 1987:10 Källa: Rixlex Utfärdad: 1987-01-08 Omtryck: SFS 1992:1769 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2003:132 Plan- och bygglag (1987:10) [Fakta & Historik] 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag
Läs merMarkanvändning och bebyggelseutveckling
TÄTORTERNA Markanvändning och bebyggelseutveckling ELLENÖ Utgångspunkter Om Ellenö Ellenö är kommunens sydligast belägna samhälle, cirka 6 kilometer söder om Färgelanda. Avståndet till Uddevalla är 2 mil.
Läs merOch detta ska göras utan väntan på beslut om väg 111:ans flytt.
Till Planutskottet i Höganäs kommun Planavdelningen, Jakob von Post UTVECKLINGEN AV NYHAMNSLÄGE Sammanfattning Med stor oro ser Nyhamns Byförening på den avsaknad av utveckling som nu tycks gälla för vår
Läs merKävlinge kommuns Översiktsplan 2010
Kävlinge kommuns Översiktsplan 2010 - en sammanfattning Hur kommer Kävlinge kommun att utvecklas framöver? Var kommer det att byggas bostäder? Vilka vägar och cykelvägar planeras? Planerad utbyggnad 2010
Läs merPLANFÖRUTSÄTTNINGAR. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. -Från tanke till handling-, Ramprogram, 2002 6
vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping B a k g r u n d - H i s t o r i a - N u t i d PLANFÖRUTSÄTTNINGAR Jönköping ligger i den norra delen av småland vid Vätterns sydligaste
Läs merCase: Kundservice. Vad är det som idag kan kallas service? Madeleine Lindqvist 2009-08-03
1 Vad är det som idag kan kallas service? Madeleine Lindqvist 2009-08-03 I alla tider har människor varit krävande och förväntat sig bland det bästa, men aldrig förr, som i dag har service betytt så mycket.
Läs merPlanläggning... 3 Planmonopol... 3. De olika plantyperna... 3 Översiktsplan... 3 Områdesbestämmelser... 3 Detaljplan... 4 Fastighetsplan...
Detaljplaner Detta informationsmaterial är upphovsrättsligt skyddat enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Varje eftertryck och/eller kopiering utan tillåtelse av
Läs mer