Koncept MOT SÄBY OCH ODLINGSLANDSKAPET M O T B O R S T A H U S E N MOT TÅGSTATIONEN MOT CENTRUM PLANFÖRSLAG

Transkript

1

2 Koncept PLANFÖRSLAG MOT SÄBY OCH ODLINGSLANDSKAPET M O T B O R S T A H U S E N MOT TÅGSTATIONEN MOT CENTRUM 152

3 KONCEPT OCH HUVUDIDÉER Kraftig utbyggnad möjliggörs av läget i regionen Sedan den nya tågstationen i Landskrona byggdes har Karlslund hamnat i ett unikt läge, bara en och en halv kilometer från resten av Öresundsregionen! Motiverat av områdets goda kollektivtrafikläge i den expanderande regionen föreslår vi en kraftig förtätning och utbyggnad i Karlslund. Totalt omfattar planförslaget cirka 725 nya bostäder. Karlslund en integrerad del av kuststaden Landskrona För att omvandla Karlslund, från ett isolerat område till en naturlig del av staden, utökas och förbättras kopplingarna till omkringliggande stadsdelar och målpunkter. Genom att minska Ringvägens barriäreffekt mot centrum och Sandvången, samt genom att skapa en ny enhetlig väg till havet för gående och cyklister integreras Karlslund i kuststaden Landskrona. Magnoliastråket länkar samman området Karlslunds olika delar och platser binds samman, för gång- och cykeltrafik, av ett starkt aktivitetsstråk i nordsydlig riktning. Detta kompletteras av ytterligare fem stråk i öst-västlig riktning. Det så kallade Magnoliastråket samlar rörelsen i området och länkar samman bostadsområdena med varandra liksom med tre stora offentliga parker. Utmed stråket etableras också fyra nya platsbildningar. Tre av dessa korsas även av tvärstråken. Tvärstråken länkar samman bostadsområdena med idrottsområdet och Karlslundsparken, men även med målpunkter längre bort såsom tågstationen och havet vid Borstahusen. Tre parker med olika karaktär Utmed Magnoliastråket ansluter tre offentliga parker med olika karaktär. Den första parken i söder är Storleken. Parken finns redan idag, men förstärks som viktig mötesplats för barn och föräldrar från hela området. Till exempel återupprättas den ursprungliga 18 meter långa rutschkanan vid Storlekskullen. En ny isbana tillkommer också under vintermånaderna som förstärker identiteten som vinterpark. Mitt i området ligger Magnoliaparken. Denna park anlades av Landskronahem efter rivningarna av fem hus i Silverängen I förslaget bevaras delar av parken och ges en tydlig identitet som den lugna, rogivande parken i området. Längst norrut, i Kopparängen, ligger Skogsparken. Parken tar sin början i den befintliga skogsdungen, som förstärks, och sträcker sig sedan österut där olika sportanläggningar etableras i syfte att förstärka Landskronahems satsning på projektet Bostadsnära Idrotts- och Fritidsverksamhet. Parken karaktäriseras av fri lek och sportaktiviteter. Fem nya offentliga platser och torgbildningar Fem mer eller mindre nya mötesplatser skapas i området. Platsen mellan idrottshallen och stadion formar ett litet torg och utgör en mötesplats i idrottsområdet. Genom ett gång- och cykelstråk binds denna Arne Jacobsens plats samman med det nya Karlslundstorget. Torget har flyttats från sin tidigare placering för att utgöra en naturlig entré till Karlslund. Dit samlas områdets serviceinrättningar. Utmed Magnoliastråket som tar vid i anslutning till Karlslundstorget följer sedan ytterligare tre nya platser 153

4 norrut i området. Vid den nyöppnade gatan i Silverängen anläggs Silverplatsen intill förskolan och grundskolorna. Där kan föräldrar sitta och vänta på sina barn vid skoldagens slut. I anslutning till utbildningsverksamheterna i Kopparängen förstärks två befintliga platser; en vid Komvux/ Kunskapscentrum och en utanför Gullstrandskolan, stadens gymnasieskola. Dessa ges namnen Studentplatsen respektive Gullstrands plats. Landmärken I syfte att skapa identitet för området, samt för att underlätta orienteringen, lyfts några element fram som viktiga landmärken i Karlslund. Två befintliga landmärken i form av Arne Jacobsens idrottshall och torgbelysningen får förstärkta roller i området. Dessutom etableras två nya landmärken. Dessa utgörs av två höga punkthus i åtta våningar utmed Magnoliastråket. Det första placeras vid områdets nya huvudentré i söder och blir därmed synligt för alla som passerar förbi på Ringvägen. Det andra punkthuset uppförs vid den nya Studentplatsen. Byggnaden skall rymma Tech Futurums verksamheter och fungera som en symbol för utbildningssatsningen i Landskrona och Karlslund. Ny varierad bebyggelse För att bryta det monotona arkitektoniska uttrycket i området ges den nya bebyggelsen en annorlunda gestaltning, både när det gäller skala och arkitektur. På så sätt skapas mer variation i området utan att större åtgärder behöver vidtas på befintliga byggnader. Även andra hustyper och upplåtelseformer införs i Karlslund genom nybyggnationen, dels för att skapa variation, men också i syfte att erbjuda ett bredare bostadsutbud och på så sätt få en mer varierad befolkningssammansättning. Bevarande av miljonprogramskaraktären, men anpassad efter dagens behov! Pilåkern och Pilängen upplevs som trevliga boendemiljöer med sina omslutande gårdar i välvårdad parkmiljö. Dessa områden bevaras i stor utsträckning och kommer även i framtiden att representera miljonprogramsepoken i Landskrona. I Silverängen och Kopparängen behöver strukturen stärkas och i vissa fall helt nyskapas. Den största delen av den nya bebyggelsen uppförs därför i dessa två delområden. Det utifrånmatade gatusystemet behålls till stor del. Två gator; Pilåkersgatan och Silvergården, öppnas upp för att förbättra tillgängligheten i området. I övrigt anläggs inga nya gator utan områdets inre delar bevaras bilfria. Tydliga entréer och stadsgator För att stärka Karlslunds identitet i staden är det viktigt att skapa tydliga entréer till området. Vi föreslår att Pilåkersgatan öppnas upp för biltrafik och får rollen som huvudentré till området. Gatan leder direkt upp till det nya Karlslundstorget som därmed blir det första man ser när man kommer till området. Vid torget svänger gatan av mot väster och skapar en direkt siktlinje upp mot Arne Jacobsens idrottshall. Samtliga gator i området omgestaltas för att minska deras barriäreffekt. De görs både smalare och mindre raka i sin sträckning för att signalera till bilisterna att hålla låga hastigheter. Ny bebyggelse och trädplanteringar hjälper också till att skapa mer definierade gaturum. 154

5

6 Kopplingar till övriga Landskrona Ortofoto: Teknik & Stadsbyggnad, Landskrona kommun,

7 SAMMANHANG Läge och kopplingar till olika målpunkter i staden Stor expansion möjliggörs av Karlslunds läge I takt med att Öresundsregionen växer kommer allt fler att vilja bo i goda kollektivtrafiklägen. För att utnyttja Karlslunds läge, bara en och en halv kilometer från stadens nya tågstation, sker en kraftig expansion av området. Totalt omfattar planförslaget cirka 725 nya lägenheter i Karlslund. De goda förbindelserna och det ökade serviceunderlaget innebär också att koncentrationen av utbildningsverksamheter och den befintliga servicen i området bör kunna bibehållas och även utökas till viss del. Svaneholmsgatan anläggs en separat gång- och cykelbana jämsides med vägen. På så sätt skapas en sammanhängande väg från Karlslund till Borstahusen med siktlinje mot havet nästan hela vägen. Stråket ges en enhetlig plantering för att förtydliga dess sträckning ytterligare. Satsning på hållbara kopplingar För att omvandla Karlslund från ett isolerat område i Landskronas utkant till en naturlig del av staden har vi både utökat och förbättrat kopplingarna till omkringliggande stadsdelar och målpunkter. Eftersom Landskrona är en liten stad med korta avstånd har vi valt att i första hand satsa på kopplingar i form av gång- och cykelstråk samt kollektivtrafik för att på så sätt uppmuntra till ett hållbart trafiksystem. Ringvägen utgör idag ett av de största hindren för att Karlslund skall kännas som en del av övriga staden. För att minska vägens barriäreffekt omgestaltas den och ges en mer stadsmässig karaktär. Genom att antalet övergångar ökas från tre till fem korsningspunkter länkas området samman med Kunskapsskolan och Sandvången. De två nya kopplingarna ansluter där till befintligt gång- och cykelnät och fortsätter in mot Landskrona centrum. För att förstärka Karlslunds koppling till havet anordnas en gen gång- och cykelförbindelse västerut mot Borstahusen. Denna tar sin början vid Hjalmar Brantings väg i norr och går på befintlig gång- och cykelbana fram till Västra Fäladen. Där anordnas en ny väg upp fram till Löparegatan. Utmed Löparegatan och Den nya gång- och cykelvägen mot Borstahusen får en siktlinje mot havet i stort sett hela vägen. Foto: J. Kignell och S. Lager, oktober För att förbättra kollektivtrafikens koppling mellan Karlslund och Borstahusen föreslås att linje 4 dras in i på Pilåkersgatan och får ett stopp där. Linjen går sedan vidare med ett stopp vid idrottshallen och ett på Karlslundsvägen innan den fortsätter ut på Ringvägen igen. Söder om Pilängen och Pilåkern öppnas en gång- och cykelväg upp parallellt med Ringvägen. Denna knyts samman med den befintliga gång- och cykelvägen som går från tågstationen fram till Stenorsvägen. Den nya 157

8 gång- och cykelvägen fortsätter fram till Hälsingborgsvägen. Där man kan välja att fortsätta västerut mot Borstahusen, att svänga av söderut mot centrum eller norrut mot Säbyholm. Att stärka de viktiga kopplingarna till närliggande rekreativa målpunkter, som Karlslundsparken, idrottsområdet, grönstråket i norr samt koloniområdet, är viktigt för att ta vara på den stora tillgång som de utgör. Genom att samtliga bilvägar i området omgestaltas blir det lättare att ta sig över dessa tidigare mycket stora barriärer. För att grönstråket och koloniområdet skall bli mer lättillgängligt görs grönstråket glesare och mer genomsiktligt. Kopplingarna till idrottsområdet och Karlslundsparken stärks genom fyra sammanlänkande gång- och cykelstråk. Från Storleken i öster löper ett tvärgående stråk förbi det nya Karlslundstorget fram till en ny platsbildning, Arne Jacobsens plats, mellan idrottshallen och Karlslundsbadet/stadion. Därifrån går stråket vidare till Karlslundsparkens södra entré. Från båda de nya platsbildningarna Silverplatsen och Studentplatsen anknyter ytterligare två tvärgående stråk mot idrottsplatsen och Karlslundsparken. Stråket som går förbi Studentplatsen tar sin början redan vid tågstationen och utgör därmed en viktig länk även för utomstående besökare. Längst i norr etableras ett cykel- och promenadstråk i det befintliga grönstråket. Stråket går norr om bostadsområdet hela vägen bort till Karlslundsparkens norra entré. Samtliga fyra entréer till parken förtydligas genom välkomst- och informationsskyltar. Inne i idrottsområdet tas en ny väg upp i nord-sydlig riktning för att förbättra tillgängligheten även mellan de olika idrottsanläggningarna och möjliggör därmed för människor att promenera runt i området. Identitet och karaktär Bevarad miljonprogramskaraktär, men anpassad efter dagens behov! Karlslunds typiska miljonprogramskaraktär bevaras i stor utsträckning. Områdena Pilåkern och Pilängen upplevs idag som trevliga boendemiljöer med omslutna, halvprivata gårdar och trevlig grönska. Dessa områden lämnas i stort sett orörda både när det gäller bebyggelsestruktur och arkitektur. De kommer även i framtiden att på ett tydligt sätt representera miljonprogramsepoken i Landskrona. Mellan de två områdena, vid Pilåkersgatan, uppförs fyra nya punkthus i syfte att stärka områdets entré. I övrigt görs inga ingrepp i bebyggelsestrukturen. I Silverängen och Kopparängen kommer bebyggelsemönstret kompletteras med nya hus för att stärka, och i vissa fall helt nyskapa, strukturen. Den största delen av den nya bebyggelsen uppförs i dessa två delområden. Det utifrånmatade gatusystemet behålls till stora delar. Två gator; Pilåkersgatan och Silvergatan, öppnas upp för att förbättra tillgängligheten i området. I övrigt anläggs inga nya gator utan områdets inre delar bevaras bilfria. Förstärk det positiva i mångkulturen! Vi anser att man i den fysiska miljön bör ta vara på och förstärka det positiva i att Karlslund är en mångkulturell stadsdel. Detta kan till exempel ske genom en medveten design av områdets utemiljöer eller genom uppmuntran till olika aktiviteter. Genom att Karlslundstorget får ett nytt läge och hamnar i marknivå blir det lättare att kunna etablera torghandel. Torghandel med frukt och grönsaker är något som har blivit ett positivt signum för det exotiska och mångkulturella i många storskaliga förortsområden världen över. 158

9 Torghandel i förortsområdet Biljemeer utanför Amsterdam i Holland. Foto: J. Kignell och S. Lager, oktober

10 När det gäller utemiljöernas fysiska utformning föreslår vi att visdomsord och talesätt på olika språk ingraveras i några av stenarna i markbeläggningen. Orden sprids över hela området, både på offentliga platser och på mer undanskymda ställen, och utgör på så sätt små skatter att leta efter. Genom att alla ord och talesätt översätts till svenska kan man gå runt i området och lära sig om olika språk och seder. Landmärken ger området identitet Landmärken och referenspunkter är viktiga i ett område för att skapa identitet och även för att underlätta orienteringen. I Karlslund har vi valt att förstärka två befintliga landmärken samt uppföra två helt nya. Vid nya Karlslundstorget återuppförs Monika Goras karaktärsfulla belysning som på så sätt blir något utav det första man möter när man kommer till Karlslund. området får ett eget namn och att detta tydligt signaleras genom skyltning på olika sätt. Vid de tre entréerna till området bör det finnas skyltar som välkomnar besökaren till Karlslund. Karlslund är idag namnet på hela området och det måste tydliggöras! Varje platsbildning och park bör också ges ett namn som fysiskt markeras på platsen. När det gäller gatuadresserna i området anser vi att de tidigare namnen på lokalgatorna, det vill säga Koppargården, Silvergården och så vidare, helt bör tas bort. Dessa gator ligger inom parkeringsytorna och behöver inte ha några specifika namn, det räcker med att uppsamlingsgatorna är namngivna. Silvergården öppnas i förslaget upp som uppsamlingsgata och föreslås därmed döpas om till Silvergatan. Arne Jacobsens idrottshall frigörs från omkringliggande vägar. Genom att Karlslundsvägens norra del tas bort kan Karlslundsparken bilda byggnadens direkta fond. Framför hallen omgestaltas parkeringsytorna för att utgöra en mer monumental, stor förplats för byggnaden. Genom att den nya entrégatan vinklas rakt mot byggnaden hamnar den i blickfånget för alla som kommer till Karlslund denna väg. De nya landmärkena i området utgörs av två höga punkthus. Det första placeras vid områdets nya huvudentré i söder och blir därmed synligt för alla som passerar förbi på Ringvägen. Det andra punkthuset skall rymma Tech Futurums verksamheter och uppförs vid den nya Studentplatsen. Byggnaden placeras i blickfånget för Emaljgatan i väster och ramar in den nya platsen. Tanken är att byggnaden skall fungera som en symbol för utbildningssatsningen i Landskrona och Karlslund. Namnsättning, skyltning och nya gatuadresser. Namnförvirringen är mycket påtaglig i hela området. Olika namn har olika innebörd för olika personer. För att lösa detta problem är det viktigt att varje plats i Namn på platser kan markeras på olika sätt. Inspiration från Ypenburg utanför Haag i Holland. Foto: J. Kignell och S. Lager, april Tidigare förändringsarbeten De tidigare åtgärder som vidtagits i Karlslund utgör en viktig utgångspunkt för vårt planförslag. Till exempel är utemiljöerna på många håll mycket fina idag med riklig 160

11 grönska och välvårdad vegetation. Området har också berikats med nya funktioner inom utbildning och vård, vilket ger förutsättningar för liv och rörelse även under dagtid. Det vi vill tillföra när det gäller utemiljön är främst ett tydligare samband mellan de olika platserna så att ett sammanhängande, aktivt stråk skapas. Vi anser också att det är viktigt med en tydligare funktion och identitet för varje plats för att berika utemiljön ytterligare och locka fler människor till att vistas ute i området. De rivningar som vidtagits i Silverängen och Kopparängen anser vi ha inneburit att bebyggelsestrukturen i dessa två områden blivit otydlig och osammanhängande. Ny bebyggelse bör av denna anledning främst uppföras i dessa två områden. För att skapa möjligheter för en mer varierad befolkningssammansättning bör nya hustyper och upplåtelseformer införas i området, något som tidigare inte gjorts i Karlslund. 161

12

13 STRUKTURER Bebyggelsestrukturen Bebyggelsemönstret Bebyggelsemönstret i Pilåkern och Pilängen är tydligt ordnat på ett sätt som skapar trevliga gårdsrum och utemiljöer. Dessa områden kommer därför inte att förtätas eller kompletteras av ny bebyggelse i någon större grad. I Silverängen och Kopparängen är bebyggelsemönstret upplöst och oordnat. Detta grundar sig både i den ursprungliga planen för områdena, men även i senare rivningar. I syfte att stärka, och i vissa fall helt nyskapa, bebyggelsestrukturen sker en omfattande förtätning i dessa två delområden. Den grundläggande tanken när det gäller bebyggelsemönstret i planförslaget är att bygga vidare på de ursprungliga nord-sydliga och öst-västliga riktningarna för att på så sätt skapa tydliga och lättförståliga strukturer. Utmed områdets nya huvudstråk för gångoch cykeltrafik; Magnoliastråket, sker en förtätning från norr till söder som därmed förstärker denna huvudriktning. I huvudsak placeras de nya byggnaderna utifrån fyra olika mönster. De befintliga kvarteren förtätas på ett sätt som förstärker den ursprungliga tanken om hus grupperade kring gårdar. De helt nya kvarteren i området uppförs antingen genom en ny variant på denna gårdsprincip eller genom fritt liggande punkthus. 163

14 Friliggande punkthus Punkthus införs i Karlslund som ett helt nytt inslag i bebyggelsen. På så sätt skapas mer variation i området och orienteringen förbättras. Genom att punkthusen skiljer sig helt från de befintliga hustyperna kan man också tydligt avläsa att husen är senare tillägg i strukturen. Vid entrén till området i söder uppförs fyra nya punkthus (1). Dessa bidrar till att stärka både Pilåkersgatan för biltrafik och det nya huvudstråket, Magnoliastråket, för gång- och cykeltrafik. Det yttersta av husen skall fungera som landmärke i området och uppförs därför i åtta våningar så att det blir väl synligt för alla som passerar förbi på Ringvägen. Valet av punkthus har gjorts för att inte klä in de befintliga husen med ny bebyggelse. Genom uppförandet av punkthus med korta fasader fortsätter husen i Pilängen att vara väl synliga från Pilåkersgatan. I västra Kopparängen uppförs sju punkthus på den tidigare öde och igenvuxna grönytan (2). Byggnaderna ligger i norra delen av Magnoliastråket och tar upp samma mönster som använts vid stråkets början i söder. Husen läggs om lott så att alla får fri utsikt mot den nya parken i öster, samtidigt som parkrummet avgränsas helt av byggnaderna. Även söder om denna punkthusgrupp uppförs ett punkthus vid den nya Studentplatsen (3). Byggnaden uppförs i åtta våningar för att fungera som landmärke i området. Magnoliastråket förses på så sätt med ett högt punkthus i söder och ett i norr. Längst norrut i Karlslund uppförs en rad av åtta nya punkthus utmed Tenngatan (4). På så sätt kan gatans fulla kapacitet utnyttjas samtidigt som gaturummet blir tydligare definierat. Husen placeras relativt glest och uppförs i två våningar för att inte skapa en barriär mot koloniområdet utan istället fungera som en sammanbindande länk däremellan. Utmed Stenorsvägen i Silverängen uppförs en rad med sex nya punkthus (5). Dessa placeras närmare gatulinjen för att förtydliga gaturummet och avgränsar samtidigt parken i öster. Friliggande punkthus utmed Stenorsvägen. 164

15

16 Hus kring inre gårdar Komplettering av befintliga kvarter. I södra Silverängen och södra Kopparängen kompletteras de befintliga kvarteren med ny bebyggelse på ett sätt som skapar omslutna inre gårdar (6) respektive (7). Husen bidrar till att avskärma gårdarna från de intilliggande offentliga parkerna och skapar mer hela rumsbildningar än tidigare. Ut mot parkerna uppförs radhus och punkthus för att skapa ett luftigt och varierat uttryck. I Silverängen kompletteras den befintliga bebyggelsen endast i söder ut mot parken. I Kopparängen uppförs nya hus både mot parken i norr och som avgränsning mellan de tre olika gårdarna. Det befintliga studenthuset rivs då byggnaden helt saknar strukturellt sammanhang med övriga området sedan tidigare rivningar. Nya punkthus och radhus vid Skogsparken. 166

17

18 Hus kring inre gårdar Nya kvarter. Mitt i Silverängen uppförs två helt nya kvarter söder om den så kallade Magnoliaparken (8). Kvarterens bebyggelsestruktur bygger, precis som i de kompletterade kvarteren, på tanken om byggnader kring en inre gård. Husen läggs emellertid om lott istället för med öppna hörn. Varje öppning in till gården får på så sätt ett hus i fonden vilket ger gårdarna en mer halvprivat karaktär eftersom människor inte lockas att gena emellan på samma sätt. Nytt kvarter kring inre, grön gård. 168

19

20 Hus som formar både yttre och inre gårdar. Den befintliga bebyggelsen i norra Kopparängen kompletteras av sex nya huslängor på ett sätt som skapar sju tydligt avgränsade gårdar (9). Tre av gårdarna ligger vända ut mot gatan och görs om till parkeringsgårdar. De fyra inre gårdarna bildar gröna rekreationsrum för de boende. Ut mot parken görs dessa gårdar smalare både genom att husen placeras tätare och genom privata trädgårdar som går ut en bit på gården. På så sätt avskiljs de tydligt från den offentliga parken. Nya radhus sett från yttre gård i norra Kopparängen. 170

21

22 Parkeringshus Utmed Stenorsvägen, Tenngatan och Pilåkersgatan uppförs sex nya parkeringshus för att klara det ökade parkeringsbehovet (10). Parkeringshusen placeras på ett sätt som bidrar till att dela upp de stora parkeringsytorna i mindre parkeringsrum, att definiera gatorna, samt till att sluta de inre parkrummen. Ny verksamhetsbebyggelse. Det befintliga Karlslundstorget flyttas i förslaget till områdets nya entré i söder. De två skollokalerna som ligger där idag rivs för att lämna plats för det nya torget. Verksamheterna flyttas istället till lokalerna vid det gamla Karlslundstorget, som därmed omvandlas till skolgård (11). Vid det nya Karlslundstorget uppförs fyra nya byggnader för att inrymma olika servicefunktioner, men även bostäder i de övre våningarna (12). Byggnaderna utformas och placeras på ett sätt som skapar trevliga rumsbildningar med god tillgänglighet både från entrégatan och från gång- och cykelstråken. Öppningar görs mellan byggnaderna för att möjliggöra viktiga siktlinjer både in och ut från torgytan. Grundskolan i Karlslund kommer att behöva utökas som en följd av utbyggnaden i området. Lokalerna vid det tidigare Karlslundstorget görs om för skoländamål (11). På den befintliga skoltomten för Pilängskolan och Tusenskönans skola uppförs tre nya byggnader för en utvidgning av förskolan och grundskolan (13). I anslutning till de befintliga gymnasieskolorna vid Emaljgatan samt i Silverängen uppförs totalt sex nya kompletteringsbyggnader för utbildningsändamål (14). I industriområdet öster om Karlslund föreslås att nya kompletteringsbyggnader uppförs utmed Stenorsvägen i syfte att stärka gaturummet (15). 172

23 Inspiration: Parkeringshus i tegel med stora ljusinsläpp. Sjukhusområdet i Lund. Foto: J. Kignell och S. Lager, november

24

25 Hustyper och upplåtelseformer I syfte att bryta de monotona arkitektoniska miljöerna i Karlslund och samtidigt erbjuda ett mer varierat bostadsutbud blandas nya hustyper och upplåtelseformer in i området. Den tidigare bebyggelsestrukturen som enbart bestod av flerfamiljshus i form av lamellhus och skivhus kompletteras med nya radhus och punkthus. Marklägenheter i form av radhus blir en helt ny boendeform i området. Även punkthusen kommer att innebära ett helt nytt inslag som inte minst kan vara viktigt för orienteringen i området. De nya bostäderna upplåts både som hyresrätter, bostadsrätter och med äganderätt. Några av de befintliga husen föreslås säljas ut som bostadsrätter för att inte de enskilda kvarteren skall bli allt för uppblandade och svåra att lösa juridiskt. Den allra största delen behålls dock som hyresrätter. Meningen är inte att byta ut hela områdets befolkning mot mer resursstarka hushåll utan att blanda olika hushållstyper så att Karlslund i framtiden kan vara ett mångsidigt område där olika människor kan mötas under vardagliga former. identitet för olika platser och det blir lättare att orientera sig i Karlslund. Variationen bidrar också till att det blir mer intressant och spännande att röra sig i området. De nya husen ges ett nytt uttryck med grund i den befintliga arkitekturen. Husen får platta eller låglutande takformer och uppförs i tegel eller puts. Vita fasader eller fasaddetaljer kan med fördel användas för att anknyta till de vita fönster- och balkongbanden på den befintliga bebyggelsen. Fasaderna görs enkla i sin utformning med få detaljer. Balkonger glasas in för hela hus eller inte alls. Husens entréer görs genomgående så att det är möjligt att komma in både från gårdssidan och från gatan. I största möjliga mån bör detta även gälla de befintliga husens entréer. I övrigt föreslås inga ingrepp på den befintliga bebyggelsen. Genom att bostadsutbudet breddas med nya hustyper och upplåtelseformer erbjuds människor också en möjlighet att bo kvar i området även om deras livssituation eller boendepreferenser förändras. En utbyggnad med markbostäder och upplåtelseformer som bostadsrätt och äganderätt stämmer också väl överens med de intentioner som kommuner har i sin översiktsplan. Där anges att Landskrona idag har ett överskott på hyreslägenheter i flerfamiljshus, medan det råder brist på villor och marklägenheter med äganderätt, speciellt i centralorten. Arkitekturen Målet med planförslaget när det gäller arkitekturen är att motverka det idag ensidiga och monotona uttrycket samtidigt som den befintliga karaktären bevaras i största möjliga utsträckning. Genom en större arkitektonisk uppblandning skapas en tydligare 175

26 Skalan Att bryta den stora och ensidiga skalan i området är viktigt för att områdets boendemiljöer skall upplevas som trevliga och tilltalande. Genom att området kompletteras med nya hustyper kan skalan varieras och på så sätt ge ett mer småskaligt intryck. De nya husen uppförs i två, tre, fyra, fem och åtta våningar. Vid områdets nya entré uppförs en rad av punkthus i fyra våningar. Utmed gatorna blir husen mellan tre och fem våningar höga. In mot parkerna görs husen lägre och uppförs i två våningar kombinerat med uppstickande punkthus i fyra våningar. Vid Storleken i södra Silverängen uppförs husen i tre och fyra våningar eftersom de annars skulle kontrastera allt för mycket mot de direkt intilliggande befintliga sjuvåningshusen. Två av punkthusen utmed Magnoliastråket skall fungera som landmärken i området, ett vid Karlslunds entré ute vid Ringvägen och ett vid den nya Studentplatsen. Dessa byggnader uppförs i åtta våningar. De nya byggnadernas skala bidrar till att Karlslund smälter in bättre i omgivningarna. Genom att bebyggelseskalan varieras, både höjdmässigt och på längden, kommer strukturen att knyta an bättre till bostadsområdet Sandvången i söder. Mot koloniområdet Kopparhögarna i norr trappas skalan ner till tvåvånings punkthus för att skapa en mjuk övergång dit. Axonometri över Karlslund. 176

27