FÄRSKA OCH ENSILERADE GRÖDOR

Relevanta dokument
Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp

Ekonomi biogas. Håkan Rosenqvist

Rörflen och biogas. Håkan Rosenqvist

Biogasproduktion från vall på marginalmark

Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat

Inhemsk biomassa för biodrivmedelsproduktion

Vass till biogas är det lönsamt?

Rörflen som biogassubstrat

Räkna med vallen i växtföljden

Halm som Biogassubstrat

Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON

Planering för bra vallfoder. Cecilia Åstrand

Energigrödor/restprodukter från jordbruket

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

Matsvinn. Åsa Odell, Vice ordförande LRF. Lantbrukarnas Riksförbund

Värdet av vall i växtföljden

Energigrödor och gödsel - problem och möjligheter

Småskalig biogasproduktion

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden.

Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Karin Eliasson. Energirådgivare Hushållningssällskapet Sjuhärad

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter

Biogasforskning vid SLU Alnarp

Energieffektivisering i växtodling

Kunskap om markkolsbidrag har betydelse för beräkning av biomassatillgång och växthuseffekt

Biogas och miljön fokus på transporter

Bibliografiska uppgifter för Hur kan det ekologiska lantbruket bli självförsörjande med biobaserade drivmedel?

Är Sverige konkurrenskraftigt inom eko? -helikopterperspektivet. Ulrik Lovang, Lovang Lantbrukskonsult

Studier av krusskräppans ekologi och effekter av icke kemiska kontrollåtgärder

Optimering och simulering: Hur fungerar det och vad är skillnaden?

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Nonnendagen 16 nov Fortsätter spannmålspriset att stiga?

Innehåll

Klimp för biogas. BioMil AB biogas, miljö och kretslopp. -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp. Martin Fransson

grovfoderverktyget.se Hans Hedström

Vall och helsäd som biogassubstrat Utvärdering av skördetidpunktens och snittlängdens påverkan på energiutbytet och substratkostnaden

Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling

Sol(s)ting Innovatum Intressanta exempel på affärsmodeller och teknik Martin Warneryd SP

Identifiering av energiverkens merkostnader vid förbränning av åkerbränslen samt lantbrukarens möjlighet att påverka bränslekvaliteten

Forskning för ökad baljväxtodling i Europa

Mejeriproduktionens miljöpåverkan. Johanna Berlin

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013

Energihushållning i växtodling

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

HQ-vall: Högkvalitetsvall till mjölkproduktion och lågkvalitetsvall till biogas

ENERGISKOG OCH HÅLLBARHET. utveckling av en modell för utvärdering av miljö och ekonomi. Serina Ahlgren (SLU) och Carina Gunnarsson (JTI)

MÄT POTENTIALEN OCH HITTA FÖRLUSTERNA I BIOGASPRODUKTIONEN

1(8) x ijt = antal mobiltelefoner av typ i=1,,m, Som produceras på produktionslina 1,, n, Under vecka t=1,,t.

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Skördepotential och kolinlagring av mellangrödor. Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas

... till tillämpning

Växtbiomassa i dammar och våtmarker en resurs för biogasproduktion?

Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor

Läglighetskostnader vid skörd av vall

Biogasmajs på 50 eller 75 cm radavstånd hur påverkas biomassaskörden? Frida Wännman Kvantenå, Sven-Erik Svensson, Jan-Eric Englund och Jeppa Olanders

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh

Klosettvatten till energigrödor

Vår bild av svensk biogasmarknad. Gasdagarna, 30 maj 2018 Erik Woode

Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län. Sara Anderson, 2050 Consulting

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat

Kalkyler för: energigrödor. rörflen höstvete korn träda. Fler kalkyler hittar ni på

Region Skåne. Sammanfattning av biogas utvecklingsmedel Beviljade utvecklingsprojekt hösten Löpnr Projektnamn Sökande Sökt belopp

Etanol från Cellulosa. BioEtanol. ETANOL - BRED RÅVARUPOTENTIAL Från Spannmål till biomassa med cellulosa. Barrskogsbältet. Processutvecklingssteg

Skogsekonomiska övningar med Pinus contorta och Pinus silvestris avsedda för Jägmästarprogrammets exkursioner i Strömsund

Biogasstrategin och biogasutlysningen

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm

Ekonomisk analys. Skörd av små fält med olika maskinsystem, Värmeforskrapport Några viktiga antaganden som är osäkra

ENERGIGRÖDOR FÖR BIOGASPRODUKTION

grovfoderverktyget.se

Ekonomisk analys av biogasanläggningar. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Bra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd

ODLING, HANTERING OCH LAGRING AV FODER I ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT - ETT KLIMATANPASSNINGSVERKTYG

Sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper. Forskning och utveckling inom ekologisk produktion Quality Hotel Ekoxen, Linköping oktober 2017

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Rötning Viktiga parametrar

Simuleringsbaserad optimering av tidtabeller (KAJT-projekt: FlexÅter) Johan Högdahl

Kalkyler för energigrödor fastbränsle, biogas, spannmål och raps

Omläggning till ekologisk svinproduktion

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt

Marknaden för biogasdrivna godstransporter. Bo Ramberg

Effektiva maskinkedjor för hög grovfoderkvalitet och lägsta kostnad

DAGVATTENKVALITETSMODELLER VILKA FINNS OCH HUR VÄLJER MAN?

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

BOTTEN OCH MELLANGRÖDOR I OLIKA VÄXTFÖLJDER WORKSHOP VID PARTNERSKAP ALNARP ONSDAG 22 MARS 2017 KL 13 16

Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion. Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter

TAOP86/TEN 1 KOMBINATORISK OPTIMERING MED

Ekonomi i miljöåtgärder

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara

Sommarmellangrödor. - fånggröda efter konservärt - ogräsbekämpare efter köksväxter

Transkript:

FÄRSKA OCH ENSILERADE GRÖDOR Maj 2017 Research Institutes of Sweden Ett projekt finansierat av

Bakgrund Färska grödor har lägre produktionskostnad eftersom lagringskostnader och lagringsförluster kan undvikas. Mål: att minska råvarukostnaden med minst 10% för substrat till biogasproduktion, genom en kombination av färska och ensilerade grödor ACCELERATING INNOVATION 2

Metod Genom fallstudier analysera hur olika färska och lagrade substrat bäst bör kombineras för att minimera kostnaderna, med hjälp av förbättrade produktionskalkyler och en vidareutvecklad optimeringsmodell ACCELERATING INNOVATION 3

Frågeställningar Hur påverkas substratkostnaden om biogasgrödor ersätts med 2:a generationens grödor såsom betblast, mellangrödor och vall? Kan vall och naturmarksgräs med ett anpassat skördesystem konkurrera med ensilerade grödor från stora fält? Hur påverkas grödvalet av pris, avkastning och markvärde? Hur ska färska och ensilerade grödore kombineras utan negativ påverkan på biogasprocessen? ACCELERATING INNOVATION 4

Översikt projektets delar Villkor - Tillgång - Behov Systemutformning - Kapacitet 4.Optimering Kalkylförutsättningar Systemval kostnader - Komponenter - Hela kedjan 5.Resultatanalys Kostnader Målfunktion Producera en given mängd gas - Till lägsta kostnad - Behov och tillgång per period - Lagrat o färskt substrat 2.Logistikkedjor 1.Förutsättningar 3.Kostnadssammanställning

GISanalys Zoner 0-5 5.1-10 10.1-15 15.1-20 20.1-30 30.1-50 50.1-100 ACCELERATING INNOVATION 6

Kategorier av grödor I: Grödor för inlagring Konv skördesystem Ex majs, helsäd, vall II: Specialgrödor för färsk inmatning Anpassade skördesystem Mellangrödor, betblast, III: Vall med utdragen skörd för färsk inmatning Anpassat skördesystem ACCELERATING INNOVATION 7

Month Jordberga Örebro Week 20 May 21 May 22 May 23 June 24 June 25 June 26 June 27 June/July 28 July 29 July 30 July/August 31 July/August 32 August 33 August 34 August 35 August 36 August/September 37 September 38 September 39 September 40 September/October 41 October 42 October 43 October 44 October/November 45 November 46 November 47 November 48 November/December Grass-clover Whole-crop rye Whole-crop triticale Whole-crop wheat Sugarbeets Sugarbeet tops Green rye Maize Landscape conservation grass Cover crops Grass-clover crops Whole-crop rye Whole-crop triticale Whole-crop wheat Green rye Maize Landscape conservation grass Cover crops

Substratkostnad

Substratkostnad

Optimering Minimera f x spz S P B7 = x spz CLu s + CCult s + CHarv sp s=1 p=1 z=a1 Allokering x (ha); substrat s, period p, zon z Kostnader: Markanvändning (SEK/ha), Odling (SEK/ha), Skörd och bärgning (SEK/ha), Transport (SEK/ton vv), Lagring (SEK/ton ts), Förbehandling (SEK/ton ts) Parametrar; avkastning, metanutbyte, vattenhalt, mm

Villkor Möta planerat produktionsbehov varje månad Max 33% färska substrat i mixen Generella markanvändningsvillkor i varje zon Upp till 20% av arealen tillgänglig Specifika markanvändningsvillkor för grödor Biprodukter (t ex betblast beroende av betodling) Växtföljdsvillkor (betor, spannmål, mellangrödor)

Scenarier 1. Referens 2. Ensilerade endast 3a. Mixat (färska och ensilerade) 3b. Mixat utan restiktioner 4a. Avancerade biodrivmedelsgrödor 4b. Avancerade biodrivmedelsgrödor med förfruktseffekt ACCELERATING INNOVATION 13

Resultat Referensscenario Jordberga

Scenario 3b mixat utan restriktioner (100% färska grödor tillåtet)

Scenario 4b Avancerade biodrivmedelsgrödor + växtföljdseffekt

Scenario 4b

Örebro Jordberga Scenarios 1, Reference 2, Ensiled 3a, Mixed 3b, Mixed unrestricted 4a, Advanced biofuels 4b, Advanced biofuels with crop rotation values Total annual cost, MSEK 46.9 46.1 44.3 42.0 59.2 56.5 Average cost, SEK/Nm3 4.94 4.86 4.67 4.43 6.24 5.95 Average cost, SEK/t DM 1349 1287 1274 1256 1594 1475 Savings, % (reference) - 2 5 10-26 -20 Total annual cost (MSEK) 14.7 12.3 12.2 12.1 17.2 15.7 Average cost (SEK/Nm3) 4.38 3.67 3.64 3.61 5.11 4.67 Average cost (SEK/t DM) 1101 974 969 965 1 225 1 119 Savings, % (reference) - 16 17 17-17 -7

Scenario 4b Örebro Avancerade biodrivmedelsgrödor + växtföljdseffekt Negativt markvärde => efterföljande grödor har fördel av vallen

Scenario 4b Örebro Advancerade biodrivmedelsgrödor + växtföljdseffekt

Sammanfattande resultat Vall dyrare än helsäd och majs, både i Jordberga och Örebro Vall är mer konkurrenskraftigt i Örebro jmf med Jordberga Förfruktsvärdet gör vall från stora fält optimalt i scenariet för avancerade biodrivmedelsgrödor Naturmarksgräs mer konkurrenskraftigt i Jordberga pga högre markvärde än i Örebro Begränsning till avancerade biodrivmedelsgrödor såsom betblast, grönråg och naturmarksgräs ökar substratkostnaden, med 26% i Jordberga och med 17% i Örebro Scenarierna med avancerade biodrivmedelsgrödor innebär komplext system med fler grödor, både färska och ensilerade ACCELERATING INNOVATION,21

Slutsatser Optimering användbart verktyg för strategisk planering av komplexa system Om man vill öka produktionen av biogas utan konkurrens med livsmedel får man acceptera ökade kostnader Mellangrödor, restsubstrat och substrat från marginalmarker kan ha stor potential Nya logistiksystem kan behöva utvecklas Markvärdet och odlingskostnad är avgörande för kostnaden Vi vet för lite om påverkan på biogasprocessen när mixen ändras

Tack för uppmärksamheten! ACCELERATING INNOVATION 23