Cancerdiagnostiserade patienters erfarenhet av sjuksköterskors bemötande

Cancerdiagnostiserade patienters erfarenhet av sjuksköterskors bemötande - en litteraturstudie Patients with a cancer diagnosis experience of nurses' attitude - a literature study Caroline Olsson Maria Tönnberg Wallinder Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Omvårdnad / Sjuksköterskeprogrammet Grundnivå / 15 hp Handledare: Berit Berggren Ulla Wrangstål Examinerande lärare: Kerstin Petzäll 2013-01-17

Sammanfattning Titel: Cancerdiagnostiserade patienters erfarenhet av sjuksköterskors bemötande - en litteraturstudie Patients with a cancer diagnosis experience of nurses' attitude - a literature study Avdelning: Kurs: Författare: Handledare: Avdelningen för omvårdnad, Karlstads universitet Omvårdnadsforskningens teori och metod III - examensarbete 15 hp, C-nivå Caroline Olsson Maria Tönnberg Wallinder Berit Berggren Ulla Wrangstål Sidor: 21 Nyckelord: Bemötande, cancer, patient, sjuksköterska Humanistisk omvårdnad är beroende av sjuksköterskor med ett professionellt och personligt bemötande. Sjuksköterskor skall bemöta patienter empatiskt, lyhört och respektfullt. Syftet med studien var att belysa cancerdiagnostiserade patienters erfarenhet av sjuksköterskors bemötande. Den forskningsmetod som tillämpades var en litteraturstudie. Litteraturstudien genomfördes med utgångspunkt från Polit och Becks niostegsmodell. Vetenskapliga artiklar valdes ut från databaserna CINAHL och PubMed samt genom manuella sökningar. Sökorden som användes var bad news, cancer diagnosis, nurse, oncologic nursing, patient, patient relations och psychosocial needs. Totalt ingick 11 artiklar i litteraturstudien som granskades utifrån granskningsmallar och därefter kondenserades dess resultat enligt analysprocessen. Resultatet presenteras i två huvudkategorier, emotionellt stöd och kompetens, samt i fem subkategorier. Det framkom i resultatet att trygghet samt en förtroendefull relation till sjuksköterskorna var den främsta källan till emotionellt stöd. Patienterna framhävde kompetens som en viktig faktor i mötet med sjuksköterskorna. Sjuksköterskor med kompetens ingav förtroende och tillit medan avsaknad av kompetens skapade stress och frustration hos patienterna. Godkänd Datum Examinerande lärare

Innehållsförteckning Introduktion... 4 Bemötande... 4 Cancer... 5 Problemformulering... 6 Syfte... 6 Metod... 6 Litteratursökning och urval... 7 Inklusionskriterier och exklusionskriterier... 9 Urval 1... 9 Urval 2... 9 Urval 3... 9 Databearbetning... 9 Etiska överväganden... 11 Resultat... 11 Emotionellt stöd... 12 Personliga egenskaper... 12 Relation... 12 Tillgänglighet... 13 Kompetens... 13 Klinisk erfarenhet... 13 Teoretisk kunskap... 14 Diskussion... 14 Resultatdiskussion... 14 Metoddikussion... 16 Klinisk betydelse... 17 Framtida forskning... 18 Slutsats... 18 Referenslista... 19 Bilaga 1: Artikelmatris

Introduktion Jakobssons (2007) studie visade att 40 procent av den svenska befolkningen vid något tillfälle hade blivit illa bemött av vårdpersonal. Vinsterna med ett bra bemötande var flera, bland annat upplevde patienterna att ett respektfullt och empatiskt bemötande av vårdpersonal skapade känslor av trygghet och kontroll (Kovero & Tykkä 2002). Även samhällsekonomiska vinster fanns att hämta. De patienter som fått ett bra bemötande hade enligt Jakobsson (2007), större chans att bli autonoma patienter med bättre förutsättningar till egenvård. Detta gav färre sjukvårdsbesök och mindre belastning på vårdpersonalen, vilket resulterade i minskade kostnader för samhället. Bemötande Bemötande innebär enligt Köhler et al. (2001) sättet att vara mot någon. Socialstyrelsens (2005) kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska anger riktlinjer avseende bemötande. Sjuksköterskan skall behandla patienter, närstående och all övrig vårdpersonal på ett empatiskt, lyhört och respektfullt sätt. Sjuksköterskan skall även stödja samt vägleda patienter för att uppmuntra till delaktighet i vård och behandling. Sjuksköterskors och annan vårdpersonals uppgift är att visa förståelse för patienters upplevelser av sin diagnos, sina behandlingar och sättet de väljer att hantera sin sjukdom på. Detta beskriver omvårdnadsteoretikerna Paterson och Zderad (1976) i sin teori om humanistisk omvårdnad. Humanistisk omvårdnad kräver sjuksköterskor med ett personligt bemötande och professionellt engagemang, som vågar möta patienterna i deras lidande. Det åligger sjuksköterskor att föra patienters talan, att värna om patienters rätt till respekt, autonomi, individualitet och värdighet (Gallagher 2007). Dessa begrepp finns även att finna i Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) som dessutom beskriver att vården skall inneha god kvalitet, skapa trygghet för patienter samt tillgodose behov av kontinuitet. Enligt Kovero och Tykkä (2002) beskrev patienter med nydiagnostiserad cancer känslor av hopplöshet, ångest och existentiellt hot. Vårdpersonal kunde hjälpa dessa patienter att återfå kontroll genom följande faktorer: information, snabb diagnos, snabbt påbörjad behandling samt genom ett bemötande som för patienterna var motiverande, uppmuntrande, empatiskt och individuellt. Patienterna hade ett stort informationsbehov under sin sjukdomstid och hade ofta begränsad kunskap om sin sjukdom, medicinska termer och behandlingsalternativ (Kiessling & Kjellgren 2004). Att vårda patienter som diagnostiserats med cancer eller annan svår sjukdom innebär för vårdpersonal att vårda människor i kris (Cullberg 2006). Målet i mötet med krisdrabbade patienter är enligt Cullberg (2006, s. 157) att stödja den drabbades egna läkningsresurser. Det handlar inte om att förneka eller förvanska patienters situation utan om att stödja dem i deras nya verklighet. Tre egenskaper krävs hos vårdpersonal för att kunna verka stödjande, nämligen: självkännedom, empati och kunskap (Cullberg 2006). Självkännedom är att vara medveten om sina egna brister och styrkor i mötet med patienter. Det kan handla om obehag att möta vissa känslor patienter uppvisar, egen oro eller ett för stort engagemang till vissa patienter. Med empati avses förståelse 4

för andra människors känslor och upplevelser. Människor föds varken med empati eller självkännedom, det är egenskaper som är i ständig utveckling. För att som vårdpersonal kunna stödja och möta drabbade patienter krävs kunskap och förståelse om den drabbades situation och behov samt en god kommunikativ förmåga (Cullberg 2006). Cancer En cancerdiagnos är för flertalet patienter synonymt med döden. Det är därför av största vikt att sjuksköterskor och annan vårdpersonal kan bemöta drabbade vårdtagare både professionellt och medkännande (Sægrov & Halding 2004). Cancer är en av nutidens största folksjukdomar och drabbar var tredje person i Sverige någon gång under dennes livstid, både män och kvinnor (Klint 2009). Under år 2007 diagnostiserades 50 000 nya fall av cancer i Sverige. Vanligaste typen av cancer är prostatacancer, som drabbar 34 procent av de män som diagnostiseras med cancer. Den näst vanligaste cancerdiagnosen är bröstcancer, som drabbar 29 procent av de kvinnor som cancerdiagnostiseras. Tredje vanligaste cancerformen är tjocktarmscancer som drabbar båda könen lika (Klint 2009). Tumörer uppkommer på grund av en onormal nybildning av celler i någon av kroppens vävnader (Ericson & Ericson 2010). I normalfallet ersätts gamla celler med nya genom en kontrollerad celldelning, styrt av cellens deoxiribonukleinsyra (DNA) molekyl. Detta för att förhindra att vävnad växer för mycket eller tränger in i närliggande vävnad. En tumör uppstår endera på grund av cellulärskada eller genom mutation (Nome 2003). Detta sker dock i flera steg och det krävs en större mängd genskador i en cell för att en tumörutveckling skall uppstå. Tillväxten kan variera stort. Vissa tumörer växer snabbt medan andra fordrar flera år för att utvecklas. För att en tumör ska synas på en röntgenundersökning krävs det att tumören uppnått en vikt närmare ett gram, vilket då innebär att cirka en miljard tumörceller redan hunnit bildas. Enbart en röntgenundersökning kan därmed inte garantera att en individ är frisk eller fri från cancer. Tumörer diagnostiseras genom vävnads-, blod- eller benmärgsprov (Nome 2003). Provet visar vilken typ av celler det är, om de är maligna (elakartade) eller benigna (godartade). Detta för att kunna ge patienten lämplig behandling. Maligna tumörer är det som i dagligt tal kallas cancer. Maligna tumörer är ofta de som orsakar mest skada hos individen då de växer ohämmat och har förmåga att växa in i angränsade vävnad och där förstöra och tränga bort normal vävnad. Maligna celler kan även växa in i blodkärl, lymfkärl eller andra hålrum och på så sätt sprida sig till annan vävnad i kroppen via blod eller lymfbanor, så kallad metastasering, och där bilda dottertumörer. Även en benign tumör kännetecknas av okontrollerad celltillväxt, skillnaden är dock att en benign tumör saknar förmåga att metastasera eller växa in i angränsande vävnad, medan en malign form infiltrerar intilliggande vävnad, skjuter den benigna formen bort angränsande vävnad. När en benign tumör avlägsnats ses individen som botad (Nome 2003). Arv är en bidragande faktor till om individen utvecklar cancer eller ej, men livsstil, levnadsvanor och miljö är de faktorer som har störst betydelse (Nome 2003). I allmänhet finns inget säkert svar på varför cancerutveckling sker, då det ofta är flera 5

faktorer som kan vara avgörande. Bland annat har studier visat på geografiska skillnader gällande incidens av de vanligaste cancersjukdomarna. Exempelvis bröstcancer och tjocktarmscancer är mindre vanliga i Asien än i USA och andra industriländer i väst, detta kan delvis förklaras med innevånarnas olika levnadsvillkor, livsstil samt kostvanor. Forskare har beräknat att närmare 80 procent av all cancer skulle kunna förebyggas genom faktorer vi själva har möjlighet att påverka (Nome 2003). Största bidragande faktorer till cancer är rökning, felaktiga kostvanor, alkohol samt solens ultravioletta strålning. Problemformulering Bemötande avser samspelet mellan människor. Det krävs förmåga och kompetens att se och förstå patienters situation och behov, då bemötande kan ha en både positiv och negativ inverkan på patienten. Att som sjuksköterska bemöta en patient med cancerdiagnos handlar ofta om att möta en människa i kris. Enligt kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska avser bemötande mer än själva mötet mellan människor. Det handlar om att kommunicera stödjande, att vägleda patienter samt att på ett lättförståeligt sätt förmedla information. Litteraturstudien genomfördes med anledning av att bemötande är en viktig och central del i yrket som sjuksköterska. Orsaken till att uppsatsförfattarna valde att fokusera på sjuksköterskors bemötande gentemot cancerdiagnostiserade patienter var att sjuksköterskor inom alla områden möter dessa patienter och därför anser uppsatsförfattarna att det krävs kunskap om detta möte. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att belysa cancerdiagnostiserade patienters erfarenhet av sjuksköterskors bemötande. Metod Den forskningsmetod som tillämpades var en litteraturstudie. En litteraturstudie är en sammanställning av aktuell forskning inom valt område och syftar till att aktualisera senaste evidens inom valt område. Med evidens inom sjukvården menas bästa tillgängliga bevis (Forsberg & Wengström 2008). Denna litteraturstudie genomfördes utifrån Polit och Becks (2008) niostegsmodell, se figur 1. 6

1 Formulerade frågeställningar, syfte och problemformulering 6 Granskade artiklarnas syfte, metod och resultat 7 Kritiskt utvärderade artiklarna 2 Planerade sökstrategi (databaser och sökord) 5 Läste artiklarnas titel och abstrakt 8 Analyserade och sammanställde data i olika teman 3 Sökte, identifierade och hämtade artiklar 4 Granskade artiklarnas relevans och användbarhet 9 Sammanställde databearbetning Figur 1: Översikt av studiens genomförande enligt Polit och Beck (2008), fritt översatt. Litteratursökning och urval Enligt första steget av Polit och Becks (2008) niostegsmodell formulerade uppsatsförfattarna frågeställningar, syfte och problemformulering. I steg två valdes två databaser ut att söka artiklar från: CINAHL och PubMed, båda rekommenderade i Polit och Beck (2008). Under det tredje steget valdes ett flertal sökord, både enskilda och kombinerade. Både sökord och kombinationer omprövades ett flertal gånger tills uppsatsförfattarna ansåg materialet kvalificerat för litteraturstudien. De sökord som slutligen användes var: bad news, cancer diagnosis, nurse, oncologic nursing, patient, patient relations and psychosocial needs. Sökorden kombinerades till en början på samma sätt i de två databaserna, men då många artiklar visade sig återkomma i PubMed efter den initiala sökningen i CINAHL valde uppsatsförfattarna att variera kombinationen av sökorden för att optimera chanserna att hitta fler relevanta artiklar. Sökningarnas resultat finns dokumenterade i tabell 1. Under steg fyra granskades relevans och användbarhet i de 531 artiklar som framkom efter första sökningen med kombinerade sökord, därefter utarbetades inklusionskriterier samt exklusionskriterier för att reducera antalet artiklar. 7

Tabell 1. Databaser, sökord och urval som använts vid artikelsökning 121026. Databas Sökord Träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3 CINAHL S:1 Bad news 874 CINAHL S:2 Cancer diagnosis 21463 CINAHL S:3 Nurse 132454 CINAHL S:4 Oncologic nursing 10299 CINAHL S:5 Patient 379422 CINAHL S:6 Patient relations 55092 CINAHL S:7 Psychosocial needs 15321 CINAHL S:8 S:1 AND S:2 67 5 2 1 CINAHL S:9 S:2 AND S:3 AND S:6 130 13 2 2 CINAHL S:10 S:4 AND S:5 AND S:7 179 15 5 4 Summa 615301 33 9 7 PubMed S:1 Bad news 1800 PubMed S:2 Nurse 259403 PubMed S:3 Oncologic nursing 6106 PubMed S:4 Patient 4421532 PubMed S:5 Patient relations 154147 PubMed S:6 Psychosocial needs 5281 PubMed S:7 S:1 AND S:2 AND S:5 90 1 0 0 PubMed S:8 S:3 AND S:4 AND S:6 65 5 1 1 Summa 4848424 6 1 1 Manuell sökning 3 Summering samtliga sökningar 5463725 39 10 11 8

Inklusionskriterier och exklusionskriterier Med hjälp av inklusionskriterier och exklusionskriterier blev resultatet 122 träffar vid sökning med kombinerade sökord, 98 träffar i CINAHL och 24 träffar i PubMed. CINAHL: Inklusionskriterier för de valda artiklarna var research article, peer-reviewed samt skrivna på engelska. Artiklar med deltagare yngre än 18 år samt publikationsdatum före 2006-01-01 exkluderades. PubMed: Inklusionskriterier för de valda artiklarna var att de skulle vara skriva på engelska, då peer-reviewed och research article inte fanns som valbara alternativ. Uppsatsförfattarna fick därmed manuellt bedöma artiklarnas vetenskapliga tillförlitlighet. Artiklar med deltagare yngre än 18 år samt publikationsdatum före 2006-01-01exkluderades. Urval 1 I steg fem granskades de 122 artiklarnas titel och abstrakt vilket resulterade i 39 artiklar efter första urvalet, resterande artiklar visade sig sakna relevans. Artiklarna var av både kvantitativ och kvalitativ karaktär. Urval 2 Till urval 2, steg sex, lästes artiklarna i fulltext med fokus på syfte, metod och resultat. De artiklar som inte uppfyllde litteraturstudiens syfte, saknade granskning av etisk kommitté eller saknade något av forskningsprocessens steg valdes bort. Efter urval 2 återstod tio artiklar. Urval 3 De tio artiklar som fanns kvar efter urval 2 analyserades kritiskt enligt steg sju med hjälp av avdelningens granskningsmallar (Avdelningen för omvårdnad 2004), för att säkerställa att de uppfyllde kraven för en vetenskaplig artikel, svarade på litteraturstudiens syfte samt inte var av medicinsk karaktär utan hade sin vetenskapliga grund i ämnet omvårdnad. Åtta av de tio utvalda artiklarna uppfyllde samtliga krav och fick därmed ingå i urval 3. Förutom dessa åtta artiklar framkom tre artiklar genom manuell sökning, även de inkluderades i litteraturstudien. Databearbetning De artiklar som slutligen ingick i litteraturstudien analyserades och sammanställdes enligt steg åtta i Polit och Becks (2008) niostegsmodell. Resultaten i artiklarna lästes noggrant igenom ett flertal gånger och granskades kritiskt för att säkerställa att de svarade på studiens syfte. Relevant information i resultaten markerades för vidare bearbetning. Därefter analyserades artiklarnas resultat enligt analysprocessens steg och meningsbärande enheter identifierades för att sedan kondenseras, kodas och delas in i 9

kategorier, se exempel i tabell 2. Detta resulterade i två huvudkategorier och fem subkategorier som presenteras i denna litteraturstudies resultat, enligt steg nio. Den första huvudkategorin som framkom var emotionellt stöd som enligt uppsatsförfattarna innebär sjuksköterskors förmåga att upptäcka och tillgodose patienters behov av känslomässigt stöd. Emotionellt stöd indelades i tre subkategorier: personliga egenskaper, relation och tillgänglighet. Med personliga egenskaper åsyftas specifika egenskaper som sjuksköterskor besitter såsom bland annat förmåga att visa empati, sympati och respekt i mötet med patienter. Relation avser ett förtroendefullt förhållande mellan patienter och sjuksköterskor. Tillgänglighet är den disponibla tid som finns, samt sjuksköterskors förmåga att visa sig åtkomlig för patienterna. Den andra huvudkategorin som framkom var kompetens som enligt uppsatsförfattarna avser kunskap, förvärvad genom evidensbaserad vetenskap och tekniska färdigheter. Kompetens indelades i klinisk erfarenhet och teoretisk kunskap. Klinisk erfarenhet innebär att sjuksköterskor har arbetat kliniskt inom aktuellt område under en längre period, vilket har medfört ett utökat praktiskt kunnande. Teoretisk kunskap avser sjuksköterskors förmåga att förmedla fakta, men också att tillförlitligt och med vetenskaplig grund kunna besvara patienters frågor. Tabell 2: Illustrerad analysprocess Meningsbärande enheter Alla patienter betonade vikten av att behandlas som en unik individ och goda relationer underlättades av personal med sympatisk framtoning - vänliga ord, vänlighet och glädje var särskilt uppskattat. En enkel men viktig detalj i relationen med personal var användningen av förnamn. Patienterna uttryckte det viktigt att känna trygghet, de upplevde trygghet om vårdpersonalen lyssnade på dem samt svarade på deras frågor på ett tillförlitligt sätt. Kondenserad enhet Kod Subkategori Huvudkategori Viktigt för patienten att behandlas som en unik individ, goda relationer skapades med personal som hade en sympatisk framtoning Viktigt för patienterna att uppleva trygghet vilket möjliggjordes när vårdpersonal lyssnade på dem och svarade tillförlitligt på deras frågor Goda relationer skapas av sympatisk personal som behandlar patienter individuellt. Trygghet skapades när vårdpersonalen lyssnade och tillförlitligt svarade på patienternas frågor Relation Teoretisk kunskap Emotionellt stöd Kompetens 10

Etiska överväganden Allt informationsmaterial har utan förförståelse granskats kritiskt, analyserats och redovisats enligt rekommendationer från CODEX (2012) samt Forsberg och Wengström (2008). Om eventuell förförståelse ändå förekommit grundas denna enbart i tidigare privata erfarenheter, då uppsatsförfattarna saknar yrkeserfarenhet som sjuksköterska. Detta innebär att inget egenintresse finns att förvränga resultatet (Gustafsson et al. 2011). Etappvis kan läsaren följa hela forskningsmetodens process, steg för steg enligt Polit och Becks (2008) niostegsmodell. Studien baseras på redan dokumenterad kunskap och uppsatsförfattarna har, enligt Gustafsson et al. (2011), rättvist bedömt tidigare forskning utan att förvanska befintligt forskningsresultat. En fullständig redogörelse av resultatet finns dokumenterad i litteraturstudien, ingen tolkning eller förvanskning har därmed skett. Allt material har nogsamt refererats för att påvisa att ingen stöld av befintligt material har förekommit. Övergripande del av materialet som studerats i litteraturstudien var engelskspråkig. Då uppsatsförfattarnaa själva översatt materialet kan viss feltolkning inte helt uteslutas. Om feltolkning skett är detta helt oavsiktligt och ingen medveten förfalskning av resultatet (Gustafsson et al. 2011). Resultat Resultatet presenteras i två huvudkategorier: emotionellt stöd och kompetens, samt i fem subkategorier: personliga egenskaper, relation, tillgänglighet, klinisk erfarenhet, och teoretisk kunskap. Resultatets huvudkategorier och subkategorier redovisas i figur 2. Det framkommer i resultatet hur patienter med cancerdiagnos upplevt sjuksköterskors bemötande. Emotionellt stöd Personliga egenskaper Relation Tillgänglighet Kompetens Klinisk erfarenhet Teoretisk kunskap Figur 2: Schematisk överblick av huvudkategorier och subkategorier 11

Emotionellt stöd Personliga egenskaper Enligt Remmers et al. (2010) uppskattade patienterna när sjuksköterskorna visade sina egna inre styrkor. Humor, värme och en positiv attityd var ett vanligt och uppskattat inslag i mötet mellan patienter och sjuksköterskor (Dowling 2008; Spears 2008). Halkett et al. (2006) och Spears (2008) påpekade fördelen med att sjuksköterskor hade förmåga att kommunicera på ett respektfullt och hjälpande sätt vid passande tidpunkt, framförallt vid svåra och psyksikt påfrestande situationer för patienterna. Sjuksköterskor som var personliga i mötet med sina patienter möjliggjorde utvecklandet av en förtroendefull relation (Dowling 2008). Patienterna uppskattade de sjuksköterskor som agerade deltagande och medkännande samt visade ett genuint intresse för deras liv och hälsa (Halkett et al. 2006; Rassin et al. 2006). Det var viktigt för patienterna att sjuksköterskorna visade förståelse, respekt och gav tröst enligt Larsson et al. (2007) och Remmers et al. (2010). Remmers et al. (2010) framhävde vikten av att förmedla hopp och beskrev även patienternas uppskattning av att bli respektfullt bemötta av sjuksköterskorna. Det var viktigt att de hade förmåga att lyssna och visa hänsyn. Detta möjliggjorde för patienterna att visa sig sårbara och svaga inför sina sjuksköterskor, det lindrade lidandet när de inte behövde ta sig samman för att förklara eller dölja sina känslor. Framförallt hade patienterna en önskan om att behandlas med respekt som människor och individer, få stöd efter sina personliga behov och önskemål, samt inte pressas att prata om sin sjukdom då många patienter uppskattade ensamtid (Nixon & Narayanasamy 2010; Remmers et al. 2010). Tystnad och beröring, som exempelvis att sjuksköterskan håller patientens hand, uppskattades av flertalet patienter och skapade en känsla av trygghet (Rassin et al. 2006; Remmers et al. 2010). Remmers et al. (2010) beskrev även patienternas önskan om att deras farhågor och frågor togs på allvar samt att deras individuella reaktioner i olika situationer accepterades. Kristiansen et al. (2010) poängterade vikten av sjuksköterskors förmåga att förmedla emotionellt stöd utan att visa sina egna känslor. Patienterna kunde då uttrycka sin sorg och oro utan att själva agera tröstande, vilket ofta var fallet i mötet med familj och vänner. Sjuksköterskor med avsaknad av förmåga att förstå patienternas emotionella reaktioner skapade istället stress och frustration hos patienterna (Kristiansen et al. 2010). Relation Första mötet mellan sjuksköterskan och patienten var avgörande för den framtida relationen (Moene et al. 2006). Det var värdefullt för patienterna att utveckla en förtroendefull relation med sjuksköterskorna, eftersom de upplevdes vara den viktigaste källan till emotionellt stöd (Halkett et al. 2006; Nazareth et al. 2008; Remmers et al. 2010; Spears 2008). Halkett et al. (2006) och Nazareth et al. (2008) påvisade att förtroendefulla relationer till sjuksköterskor främjade patienters möjlighet till individuella val och aktivt deltagande i sin vård. Sjuksköterskornas närvaro vid exempelvis påfrestande behandlingar förmedlade tröst och stärkte patienterna, vilket fördjupade relationen dem emellan (Kristiansen et al. 2010). En förtroendefull relation ökade patienternas välbefinnande under sjukhusvistelsen (Remmers et al. 2010). Patienterna kände sig uppmärksammade av sina sjuksköterskor och det gav en känsla av 12

välbehag enligt Dowling (2008). De kunde samtala med sina sjuksköterskor på ett avslappnat sätt vilket upplevdes tröstande (Halkett et al. 2006). Fördelen med att sjuksköterskor förmedlade emotionellt stöd var att de kände till patienternas sjukdomshistoria på ett mer ingående sätt än släkt och vänner, de belastade heller inte patienterna med sina egna känslor (Kristiansen et al. 2010). När patienterna sökte stöd från anhöriga blev ofta resultatet att de fick trösta och ge stöd, istället för det omvända. Andra patienter upplevde däremot att de fick tillräckligt med emotionellt stöd från släkt och vänner enligt Kristiansen et al. (2010). Vissa patienter förnekade helt behovet av emotionellt stöd (Nixon & Narayanasamy 2010). Relationell kontinuitet med specifika sjuksköterskor ansågs mycket värdefullt för patienterna för att utveckla en förtroendefull relation menar Larsson et al. (2007) och Moene et al. (2006). Enligt Halkett et al. (2006) och Kristiansen et al. (2010) betonade patienterna vikten av att behandlas som en unik individ för att erhålla emotionellt, informativt och praktiskt stöd, detta stärkte då relationen mellan parterna. En enkel men viktig detalj i relationen mellan sjuksköterskor och patienter var användningen av förnamn (Moene et al. 2006). Tillgänglighet Disponibel tid var en förutsättning för emotionellt stöd. Trots tidspress upplevde patienterna att sjuksköterskorna avsatte tid för att inleda en meningsfull dialog genom att lyssna och trösta. Vissheten att sjuksköterskorna fanns tillgängliga och hade en vilja att förmedla känslomässigt stöd gav trygghet (Halkett et al. 2006; Kristiansen et al. 2010; Spears 2008). Sjuksköterskorna förenklade sjukhusvistelsen för patienterna så att de kunde fokusera på sig själva och sin återhämtning, de visste att sjuksköterskorna försåg dem med all nödvändig information och fanns tillgängliga för dem, från diagnos till behandlingens avslut (Halkett et al. 2006). Sjuksköterskorna fanns även tillgängliga när patienterna inte ville belasta sin släkt eller sina vänner (Spears 2008). Enligt Kristiansen et al. (2010) kunde tillgängligheten av emotionellt stöd från sjuksköterskorna i viss mån kompensera bristen på stöd från patienternas anhöriga. Kompetens Klinisk erfarenhet Erfarna sjuksköterskor som uppvisade goda praktiska färdigheter skapade förtroende och trygghet samt minskade lidande hos patienterna (Dowling 2008; Halkett et al. 2006; Kvåle & Bondevik 2010). Dowling (2008) beskrev även att de praktiska färdigheterna var viktiga för relationen mellan sjuksköterskor och patienter. Goda praktiska färdigheter var stödjande för patienterna och fick dem att känna sig väl omhändertagna, vilket ingav förtroende ansåg Spears (2008). Vid bristfälliga praktiska färdigheter påverkades patienterna negativt och upplevde känslor av frustration och stress (Kvåle & Bondevik 2010; Spears 2008). Sjuksköterskor med klinisk erfarenhet hade lättare att bedöma patienternas stödjande behov, vilket var en betydande egenskap (Remmers et al. 2010; Spears 2008). Nazareth et al. (2008) menade att sjuksköterskor som istället saknade klinisk erfarenhet inom området upplevdes av patienterna som inkompetenta. 13

Sjuksköterskor bör kunna se vilket stöd patienterna är i behov av för att kunna individanpassa sina åtgärder enligt Remmers et al. (2010). Remmers et al. (2010) nämnde även vikten av att sjuksköterskor tidigare hade mött patienter i liknande tillstånd och därmed hade erfarenhet av de känslor och tankar som kunde uppkomma hos patienterna, detta stöds av Kristiansen et al. (2010). Det kunde vara att exempelvis uppmärksamma när patienterna ville lämnas ensamma eller hade behov av ett upplyftande samtal (Remmers et al. 2010). Den professionella kompetensen togs dock för given av de flesta patienter, enligt Remmers et al. (2010). Teoretisk kunskap Sjuksköterskorna var viktiga vårdinformatörer och patienterna önskade dem därför som kontaktpersoner (Nazareth et al. 2008; Remmers et al. 2010). En hel del information levererades av sjuksköterskor enligt Halkett et al. (2006). Det var viktigt att sjuksköterskorna tog sig tid att lyssna och svara tillförlitligt på eventuella frågor som uppkom för att skapa trygghet hos patienterna (Kvåle och Bondevik 2010; Moene et al. 2006). Kvåle och Bondevik (2010) menade att det var viktigt att information förmedlades på ett lättförståeligt sätt för att inte skapa förvirring och osäkerhet hos patienterna. Patienterna ansåg att det var viktigt att sjuksköterskorna anpassade sin information och rådgivning, för att skapa förutsättningar för patienterna att hantera nyuppkomna situationer (Larsson et al. 2007). Sjuksköterskor var även viktiga för att förklara medicinska termer samt upprepa information som tidigare levererats men inte registrerats av patienterna på grund av stresstillståndet som deras sjukdomstillstånd skapat (Remmers et al. 2010). När patienterna upplevde sjuksköterskorna kompetenta, kände de trygghet att diskutera sina behandlingsalternativ och tankar när behov uppstod (Halkett et al. 2006). Diskussion Litteraturstudiens syfte var att belysa cancerdiagnostiserade patienters erfarenhet av sjuksköterskors bemötande. Emotionellt stöd och kompetens var de övergripande begrepp som framträdde tydligast i resultatet och blev därmed litteraturstudiens två huvudkategorier. Patienternas erfarenhet redovisades i resultatet utan att uppsatsförfattarna tog hänsyn till form av cancerdiagnos eller prognos, då en generell bild söktes över olika patienters erfarenhet av bemötande. I resultatet framkom att trygghet och en förtroendefull relation till sjuksköterskan var den främsta källan till emotionellt stöd enligt patienterna. Patienterna framhävde kompetens som en viktig faktor i mötet mellan patienter och sjuksköterskor, då kompetens ingav förtroende och tillit. Resultatdiskussion Flera av resultatets huvudfynd stöds av riktlinjer som Socialstyrelsen (2005) utformat i en kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Ett av fynden var att patienter uppskattade när sjuksköterskor visade respekt och förståelse (Larsson et al. 2007; Remmers et al. 2010). Vid avsaknad av dessa förmågor skapades istället stress och frustration (Kristiansen et al. 2010). Enligt Socialstyrelsens (2005) kompetens- 14

beskrivning för legitimerad sjuksköterska skall sjuksköterskan ha förmåga att kommunicera på ett lyhört, respektfullt och empatiskt sätt. Något som vi anser bör vara en självklarhet i mötet med andra människor. Det framkom även i litteraturstudiens resultat att det var viktigt med sjuksköterskor som kunde avsätta tid att lyssna och förmedla information på ett tillförlitligt sätt, detta skapade trygghet för patienterna (Kvåle & Bondevik 2010; Moene et al. 2006). Goda praktiska färdigheter ingav förtroende och skapade trygghet för patienterna (Dowling 2008; Halkett et al. 2006; Kvåle & Bondevik 2010; Spears 2008), medan bristfälliga praktiska färdigheter istället gav känslor av stress och frustration (Kvåle & Bondevik 2010; Spears 2008). Uppsatsförfattarna observerade att ett flertal av resultatets subkategorier samspelade med varandra. Relation var den subkategori som visade sig påverkas av flera av de andra subkategorierna. Relationen påverkades av personliga egenskaper, tillgänglighet och klinisk erfarenhet. Samtliga av dessa begrepp påverkade relationen endera positivt eller negativt. De personliga egenskaperna var viktiga för utvecklandet av en relation mellan patient och sjuksköterska. Dowling (2008) menade att sjuksköterskor som var personliga i sitt möte med patienter möjliggjorde en förtroendefull relation. Enligt Hendry (2011) upplevde patienter att sjuksköterskor med positiva personliga egenskaper, såsom gladlynthet och vänlighet, var de som förmedlade det bästa kommunikativa stödet, vilket var viktigt för den framtida relationen. Även relation och tillgänglighet visade sig samverka, en sjuksköterskas närvaro förmedlade tröst och stärkte patienterna, vilket fördjupade relationen (Kristiansen et al. 2010). Goda praktiska färdigheter var enligt Dowling (2008) en förutsättning för en god relation mellan patienter och sjuksköterskor. Sjuksköterskor var ett viktigt emotionellt stöd för patienter när de inte ville belasta sin släkt och sina vänner visade flera studier. Det framkom dock att släkt och vänner inte alltid upplevdes som ett stöd för patienterna. De upplevdes istället stundtals som en börda, att det var patienterna som fick trösta och inte omvänt (Kristiansen et al. 2010). Pålsson och Norbergs (1995) studie visade dessutom att de anhöriga ökade bördan när de genom samtal försökte lugna patienterna, ofta uttryckte de sig på ett frånvarande och förnekande sätt. Meningar som du måste se framåt och oroa dig inte, det ordnar sig var sällan uppskattat av patienterna. De ansåg istället att de ofta fick mer stöd från patienter i samma situation och med liknande erfarenheter, än från anhöriga och vårdpersonal (Pålsson & Norberg 1995). Detta faktum förvånade oss då vi hade en föreställning om att patienterna skulle föredra sina närstående som stöd, framför vårdpersonal och andra patienter, i svåra situationer. Det väckte även tanken på vikten av vad som sägs, hur det sägs och i vilket sammanhang. Flera av studierna noterade att patienter upplevde sjuksköterskor som saknade klinisk erfarenhet inkompetenta, samtidigt som sjuksköterskor med klinisk erfarenhet upplevdes kompetenta, vilket ingav förtroende och trygghet för patienterna. Detta faktum förvånade uppsatsförfattarna som anser att bristande klinisk erfarenhet inte behöver vara synonymt med inkompetens. Sverige utbildar sjuksköterskor under tre års tid på universitetsnivå för att förbereda dem för ett yrkesliv inom vården. Enligt Karlstads universitets utbildningsplan för sjuksköteprogrammet (Kau 2011) utbildas sjuksköterskor med syftet att inhämta kunskap och förutsättningar för att bli en professionell och kompetent yrkesutövare. Ordet kompetens innebär enligt Socialstyrelsens (2005, s. 7) Förmåga och vilja att utföra en uppgift genom att tillämpa 15

kunskap och färdigheter. Kelly och Aherns (2009) studie visade att problemet inte ligger i kunskapsnivån hos nyutbildade, det vill säga sjuksköterskor som saknade klinisk erfarenhet, utan att problemet kom av ett för stort ansvar och för höga förväntningar, vilket resulterade i stress och osäkerhet. Denna stress och osäkerhet kan vara anledningen till att patienterna upplevde kliniskt oerfarna sjuksköterskor inkompetenta. Litteraturstudien påvisade att emotionellt stöd var den huvudkategori som framkom tydligast i resultatet och av den anledningen fick mest utrymme i resultatdelen. Patienterna påtalade genomgående vikten av det emotionella stödet medan kompetens många gånger togs för given (Remmers et al. 2010). Roxberg et al. (2008) hävdade att för att kunna förmedla emotionellt stöd krävs en förmåga hos sjuksköterskan att ge tröst och visa förståelse, en förmåga som inte kan läras in, utan kommer direkt från hjärtat. Vi ställer oss därför frågan om förmågan att trösta kanske är sjuksköterskans och sjukvårdens viktigaste egenskap och uppgift många gånger. Liksom Hippokrates uttryckte sjukvårdens uppgift stundom bota, ofta lindra, alltid trösta (Brattgård 2005). Metoddiskussion Litteraturstudien utgick från Polit och Becks (2008) niostegsmodell. Vi valde att söka artiklar från CINAHL och PubMed som rekommenderas vid omvårdnadsforskning (Polit & Beck 2008). Niostegsmodellen bidrog till att underlätta urvalsprocessen av artiklarna. Till en början söktes artiklar med flertalet olika sökord för att finna vilka som gav flest relevanta artiklar till studiens syfte. Dessa sökord kombinerades sedan för att optimera möjligheten att få användbart material till litteraturstudien. Databasen CINAHL användes initialt på grund av möjligheten att söka artiklar som var peerreviewed, detta kriterium underlättade vid bedömningen av den vetenskapliga tillförlitligheten. Det reducerade även antalet sökträffar och underlättade därmed urvalet. Av denna anledning användes fler sökord och kombinationer i CINAHL än i PubMed. Vi insåg i efterhand att det kunde varit en fördel med fler sökord och kombinationer även i PubMed, då det varit önskvärt med fler artiklar kvar efter urval 3. Slutligen valdes tre artiklar ut manuellt. Under urvalsprocessen valdes artiklar bort som saknade något av forskningsprocessens steg, eller som beskrev bemötandet mellan patienter och andra yrkeskategorier än sjuksköterskor. Även artiklar vars abstrakt inte uppfyllde litteraturstudiens syfte valdes bort som ett steg i urvalsprocessen. Risken finns dock att det inträffade bortval av artiklar som kunde haft relevans om de studerats i fulltext. Artiklarna representerade avsiktligt både manligt och kvinnligt kön, i olika åldrar, från skilda kulturer samt med olika typer av cancersjukdomar. Detta medvetna val gjordes för att belysa en generell bild av cancerdiagnostiserade patienters erfarenhet av sjuksköterskors bemötande. För att ytterligare säkerställa den generella bilden av bemötandet användes artiklar av både kvalitativ och kvantitativ karaktär. Samtliga artiklar besvarade litteraturstudiens syfte. De inklusionskriterier som valdes för CINAHL var research article, peer-reviewed samt engelskt språk. Artiklar som innefattade deltagare under 18 år samt vars publikationsdatum var före 2006-01-01 exkluderades. Dessa kriterier valdes för att begränsa antalet artiklar och därmed underlätta urvalsprocessen. Inklusionskriterierna 16

research article och peer-reviewed användes även för att öka materialets tillförlitlighet. Uppsatsförfattarna eftersträvade aktuell forskning, därav ålderskravet på artiklarnas publikation. Personer yngre än 18 år valdes bort på grund av uppsatsförfattarnas begränsade kompetens om yngre patienter, men även med anledning av att litteraturstudien skulle beröra allmänsjuksköterskans intresse. Engelskt språk valdes som inklusionskriterium eftersom en stor del av de vetenskapliga artiklarna, som fanns att tillgå, var engelskspråkiga. Det är dessutom det enda språk utöver de skandinaviska språken som uppsatsförfattarna behärskar. Skandinaviska artiklar, det vill säga artiklar skrivna av svenska, norska eller danska författare visade sig ofta vara skrivna på engelska, därför valde vi att inte inkludera andra språk än engelska. Vid sökningar i PubMed valdes endast engelskt språk som inklusionskriterium. Artiklar med deltagare yngre än 18 år och publikationsdatum före 2006-01-01 exkluderades. Fler kriterier användes inte då research article och peer-reviewed inte fanns som valbara alternativ. Uppsatsförfattarna insåg i efterhand att det hade underlättat om fler inklusions- och exklusionskriterier använts, då stor tidsåtgång krävdes för granskning av artiklar som visade sig sakna relevans. Artiklarnas resultat bearbetades med hjälp av meningsbärande enheter som markerades och kondenserades enligt analysprocessen. Denna metod underlättade utarbetandet av subkategorier och huvudkategorier till resultatet. En begränsning med studien var begreppet nurse. Avsikten var att belysa patienters erfarenhet av sjuksköterskors bemötande men då det engelska ordet nurse ibland innefattar även annan vårdpersonal finns en risk att någon av artiklarna som valts i litteraturstudien åsyftar patienters erfarenhet av annan vårdpersonal än enbart sjuksköterskor. Klinisk betydelse Sjuksköterskors bemötande visade sig i litteraturstudiens resultat vara oerhört viktigt för patienterna och deras välmående. Patienterna upplevde psykisk stress under sin sjukdomstid och sjuksköterskors bemötande inverkade på deras förmåga att hantera situationen. Enligt omvårdnadsteoretikerna Paterson och Zderad (1976) kräver en humanistisk omvårdnad, sjuksköterskor med ett personligt bemötande och ett professionellt engagemang. Litteraturstudiens resultat visade att detta krav i många fall uppfylldes för patienterna. Den belyste även tillfällen då sjuksköterskor misslyckats i sitt bemötande. Bra bemötande stärkte patienterna enligt resultatet och gav dem möjlighet att uppleva trygghet, vilket var en förutsättning för en god omvårdnad. Denna kunskap anser uppsatsförfattarna bör vara av stort värde att använda kliniskt för att förbättra omvårdnaden av cancerdiagnostiserade patienter. Genom att både positiva och negativa aspekter av bemötandet har belysts i litteraturstudien finns goda möjligheter att kliniskt förbättra de brister som påträffades. 17

Framtida forskning Sjuksköterskor möter ofta patienter med en cancerdiagnos, av den anledningen anser uppsatsförfattarna det betydelsefullt att inneha kunskap om hur bemötandet av dessa patienter kan se ut. Litteraturstudien innefattar artiklar med varierad kulturell förankring, med deltagare i olika åldrar samt av olika kön för att få en generell bild av patienters erfarenhet av bemötande. Fortsatt forskning skulle kunna genomföras av kvantitativ karaktär för att tillföra fler deltagares syn på bemötande och därmed ge en mer omfattande bild av begreppet. Områden som skulle kunna studeras är om det finns skillnader mellan olika kulturers syn på bemötande samt om det finns eventuella åldersoch könsskillnader och hur dessa i så fall påverkar omvårdnaden. Det skulle även vara intressant att undersöka om patienter med olika cancerdiagnoser har samma erfarenhet av bemötande. Slutsats Sjuksköterskors bemötande visade sig påverka cancerdiagnostiserade patienter både positivt och negativt. Patienternas önskan att bemötas med respekt och förståelse tillgodosågs av de flesta sjuksköterskor. Sjuksköterskor som var personliga i sitt möte med patienterna, visade humor och värme, möjliggjorde utvecklandet av en god relation. Även sjuksköterskors förmåga att finnas tillgängliga för patienterna var betydelsefullt, då de många gånger ansågs vara den viktigaste källan till emotionellt stöd. Klinisk erfarenhet var ett begrepp som merparten av patienterna belyste, i de fall sjuksköterskor hade flera års klinisk erfarenhet upplevde patienterna mer tillit och trygghet än i de fall sjuksköterskorna saknade klinisk erfarenhet. Även teoretisk kunskap ingav förtroende och bekräftade kompetens hos sjuksköterskorna. 18

Referenslista Avdelningen för omvårdnad (tidigare Institutionen för hälsa och vård) (2004). Studiehandledningen. Omvårdnadsforskningens teori och metod III examensarbete, 15 hp (kurskod: OMGC21, rev 2011-06-12). Karlstad: Karlstads universitet. Brattgård, D. (2005). Om konsten att dö etiska aspekter. I Beck Friis, B. & Strang, P. (red.) Palliativ medicin. Stockholm: Liber. s. 56 66. CODEX (2012). Forskarens etik. [Elektronisk]. Uppsala: Vetenskapsrådet och Centrum för forsknings- & bioetik. Tillgänglig: http://codex.vr.se/forskarens etik.shtml [2012-11-26]. Cullberg, J. (2006). Kris och utveckling. Stockholm: Natur och Kultur. Dowling, M. (2008). The meaning of nurse-patient intimacy in oncology care settings: From the nurse and patient perspective. European Journal of Oncology Nursing, 12 (4), 319-328. Ericson, E. & Ericson, T. (2010). Medicinska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur. Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier. Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och Kultur. Gallagher, A. (2007). The respectful nurse. Nursing Ethics, 14 (3), 360-71. Gustafsson, B., Hermerén, G. & Petersson, B. (2011). God forskningssed. [Elektronisk]. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig: http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/ 2011_01.pdf [2012-09-16]. Halkett, G., Arbon, P., Scutter, S. & Borg, M. (2006). The role of the breast care nurse during treatment for early breast cancer: The patient s perspective. Contemporary Nurse, 23 (1), 46-57. Hendry, J. A. (2011). A qualitative focus group study to explore information, support and communication needs of women receiving adjuvant radiotherapy for primary breast cancer. Journal of Radiotherapy in Practice, 10 (2), 103-115. Jakobsson, U. (2007). Möten och bemötande i hälso- och sjukvården. Socialmedicinsk Tidskrift, 84 (6), 541-8. Kau (2011). Utbildningsplan Sjuksköterskeprogrammet. [Elektronisk]. Karlstad: Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper. Karlstad universitet. Tillgänglig: http://www3.kau.se/utbildningsplaner/sv/vgssk_20111.pdf [2012-11-23]. 19

Kelly, J. & Ahern, K. (2009). Preparing nurses for practice: A phenomenological study of the new graduate in Australia. Journal of Clinical Nursing, 18 (6), 910-918. Kiessling, T. & Kjellgren, K. I. (2004). Patienters upplevelse av delaktighet i vården. Vård i Norden, 24 (4), 31-5. Klint, Å. (2009). Cancer i siffror 2009. [Elektronisk]. Stockholm: Socialstyrelsen. Tillgänglig: http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/8348 /2009-126-1272009126127.pdf [2012-09-12]. Kovero, C. & Tykkä, E. (2002). Att insjukna i bröstcancer. Vård i Norden, 22 (3), 15-20. Kristiansen, M., Tjørnhøj-Thomsen, T. & Krasnik, A. (2010). The benefit of meeting a stranger: experiences with emotional support provided by nurses among Danish-born and migrant cancer patients. European Journal of Oncology Nursing, 14 (3), 244-52. Kvåle, K. & Bondevik, M. (2010). Patients perceptions of the importance of nurses knowledge about cancer and its treatment for quality nursing care. Oncology Nursing Forum, 37 (4), 436-42. Köhler, P. O., Hene, B. & Messelius, U. (2001). Natur och kulturs svenska ordbok. Stockholm: Natur och kultur. Larsson, M., Hedelin, B. & Athlin, E. (2007). A supportive nursing care clinic: Conceptions of patient with head and neck cancer. European Journal of Oncology Nursing, 11 (1), 49-59. Moene, M., Bergbom, I. & Skott, C. (2006). Patients existential situation prior to colorectal surgery. Journal of Advanced Nursing, 54 (2), 199-207. Nazareth, I., Jones, L., Irving, A., Aslett, H., Ramsay, A., Richardson, A., Tookman, A., Masom, C. & King, M. (2008). Perceived concept of continuity of care in people with colorectal and breast cancer a qualitative case study analysis. European Journal of Cance Care, 17 (6), 569-77. Nixon, A. & Narayanasamy, A. (2010). The spiritual needs of neuro-oncology patients from patients perspective. Journal of Clinical Nursing, 19 (15-16), 2259-70. Nome, O. (2003). Allmän onkologi. I Reitan, A. M. & Schölberg, T. (red.) Onkologisk omvårdnad. Stockholm: Liber. s. 267-292. Paterson, J. G. & Zderad, L. T. (1976). Humanistic nursing. New York: John Wiley & Sons, Inc. Polit, D. & Beck, C. (2008). Nursing research, Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. Philadelphia: Lippincott, Williams and Wilkins. 20

Pålsson, M-B. E. & Norberg, A. (1995). Breast cancer patients experiences of nursing care with the focus on emotional support: the implementation of a nursing intervention. Journal of Advanced Nursing, 21 (2), 277-285. Rassin, M., Levy, O., Schwartz, T. & Silner, D. (2006). Caregivers' role in breaking bad news: patients, doctors, and nurses' points of view. Cancer Nursing, 29 (4), 302-8. Remmers, H., Holtgräwe, M. & Pinkert, C. (2010). Stress and nursing care needs of women with breast cancer during primary treatment: a qualitative study. European Journal of Oncology Nursing, 14 (1), 11-6. Roxberg, A., Eriksson, K., Rehnsfeldt, A. & Fridlund, B. (2008). The meaning of consolation as experienced by nurses in a home-care setting. Journal of Clinical Nursing, 17 (8), 1079-87. Sӕgrov, S. & Halding, A-G. (2004). What is it like living with the diagnosis of cancer? European Journal of Cancer Care, 13 (2), 145-53. SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Justitiedepartementet. Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. [Elektronisk]. Stockholm: Socialstyrelsen. Tillgängllig: http://www.social styrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9879/20051051_20051052.pdf [2012-11-13]. Spears, J. (2008). Emotional support given by ward-based nurses to sarcoma patients. European Journal of Oncology Nursing, 12 (4), 334-41. 21

Bilaga 1: Artikelmatris Författare Titel Årtal Syfte Metod Huvudresultat Dowling, M. Manuell sökning The meaning of nursepatient intimacy in oncology care settings: From the nurse and patient perspective 2008 Syftet med studien var att undersöka betydelsen av en förtrolig relation mellan sjuksköterska och patient inom cancervården. Kvalitativ, fenomenologisk studie. 23 kvinnliga sjuksköterskor och 30 patienter, både män och kvinnor deltog i studien från tre olika irländska sjukhus. Data analyserades enligt van Manen och Relationen mellan sjuksköterska och patient beskrevs av patienterna som både informativ och terapeutisk. Det första mötet hade stor påverkan på den kommande relationen. Halkett, G., Arbon, P., Scutter, S. & Borg, M. CINAHL Kristiansen, M., Tjørnhøj-Thomsen, T. & Krasnik, A. CINAHL Kvåle, K. & Bondevik, M. Manuell sökning The role of the breast care nurse during treatment for early breast cancer: The patient s perspective The benefit of meeting a stranger: Experiences with emotional support provided by nurses among Danish-born and migrant cancer patients Patients perceptions of the importance of nurses knowledge about cancer and its treatment for quality nursing care 2006 Syftet med studien var att belysa, ur ett patientperspektiv, vilken roll bröstcancersjuksköterskan fyller. 2010 Syftet med studien var att undersöka patientens behov och erfarenhet av känslomässigt stöd från sjuksköterskor samt förutsättningar för tillhandahållande av stöd bland cancerpatienter i Danmark. 2010 Studien syftade till att få kunskap om hur och varför patienterna uppfattade att sjuksköterskors kunskaper om cancer och cancerbehandlingar påverkade kvaliteten på omvårdnaden. Colaizzi s metod. Kvalitativ, hermeneutiskfenomenologisk metod. 18 kvinnliga patienter från ett stort sjukhus i södra Australien deltog i åldrarna 39-77 år. Data analyserades enligt van Manens metod. Kvalitativ, fenomenologisk studie. 18 stycken danska cancerpatienter intervjuades i åldrarna 20-70 år, både män och kvinnor. Dataanalysen utgick från Georg Simmels teori. Kvalitativ, fenomenologisk studie. 23 norska patienter i åldrarna 40-70 år, både män och kvinnor, tillfrågades, 20 deltog. Data analyserades enligt Giorgi s metod. Patienterna upplevde att bröstcancersjuksköterskorna fyllde en viktig roll under hela sjukdomstiden. De gav stöd, levererade information samt visade förståelse för olika behov och upplevdes av patienterna som att de alltid fanns där, var tillgängliga. Patienterna uppfattade det stöd som levereras av sjukvårdspersonal som tillgängligt, empatiskt och värdefullt. Patienterna ansåg det viktigt med en kompetent sjuksköterska som kunde förmedla viktig information då detta gav en känsla av säkerhet och trygghet för patienten samt lindrade lidandet.