Utställningshandlingar för fördjupning av översiktsplan för skärgården och missiv har översänts för yttrande till följande remissinstanser:

Fördjupning av översiktsplan för skärgården Karlskrona kommun, Blekinge län Dnr. 431/2012 SÄRSKILT UTLÅTANDE Fördjupning av översiktsplanen för skärgården har varit föremål för utställning. Under utställningstiden, 24 januari 24 mars 2014, har samrådshandlingar funnits tillgängliga på Karlskrona kommun, Stadsbiblioteket, Hasslö bibliotek, Sturkö bibliotek, Lyckeby bibliotek, Nättraby bibliotek, Jämjö bibliotek samt på Karlskrona kommuns webbplats www.karlskrona.se. Utställningen annonserades i lokalpressen fredagen den 24 januari 2014. Utställningshandlingar för fördjupning av översiktsplan för skärgården och missiv har översänts för yttrande till följande remissinstanser: Nämnder och styrelser Barn- och ungdomsnämnden Handikappnämnden Idrotts- och fritidsnämnden Kulturnämnden Miljö- och byggnadsnämnden Kommunala bolag etc. AB Karlskrona Moderbolag AB Karlskronahem Affärsverken Karlskrona AB Politiska partier Centerpartiet Karlskrona Folkpartiet Liberalerna Karlskrona Kristdemokraterna Karlskrona Miljöpartiet Karlskrona Myndigheter, organisationer och bolag Blekinge Arkipelag Blekinge museum Blekingetrafiken Blekinge Tekniska Högskola E.ON Sverige AB Fortifikationsverket Försvarsmakten HK Landstinget Blekinge Lantbrukarnas Riksförbund, sydost Lantmäterimyndigheten Länsstyrelsen i Blekinge län Kustbevakningen Socialnämnden Tekniska nämnden Utbildningsnämnden Äldrenämnden Karlskrona Baltic Port AB Kruthusen Företagsfastigheter AB Utveckling i Karlskrona AB Moderata samlingspartiet Karlskrona Socialdemokraterna Karlskrona Sverigedemokraterna Karlskrona Vänsterpartiet Karlskrona Posten Region Blekinge Ronneby flygplats Räddningstjänsten Östra Blekinge Sjöräddningssällskapet Sjöfartsverket Skogsstyrelsen Blekinge distrikt Statens fastighetsverk Sydsvenska industri- och handelskammaren Södra skogsägarna TeliaSonsera Skanova Trafikverket 1

Marinbasen Polismyndigheten, Blekinge län Föreningar Alpha Divers Carlskrona Aspö Båtklubb Aspö intresseförening Björkholmens byalag Blekingefiskarnas centralförening Blekinge idrottsförbund Blekinge kust och skärgårdsförening Blekinge modell båtklubb Blekinge studentkår Brömsebro samhällsförening Båtsam Cykelfrämjandet Karlskrona Carlskrona nyföretagarcentrum Dragsö koloniträdgård Brändaholm Ekriket Fastighetsägarna Syd AB Föreningen Carlskrona Veteranbåtar Föreningen Gamla Carlskrona Handikappföreningarna Karlskrona Hasslö Båtförening Hasslönätet Hasslö Åboars Ideella Förening Hyresgästföreningen Hästholmen-Ytteröns samhällsförening Hästö intresseförening Inlängans intresseförening Jämjö båtklubb Jämjö utvecklingsgrupp Karlskrona Blekingsekesällskap Karlskrona Centrumförening Karlskrona Isseglarsällskapet Karlskrona Kanotklubb Karlskrona Naturskyddsförening Karlskrona Navigationssällskap Övriga Friluftsfrämjandet Företagarna Karlskrona KFH Kajaklubben Eskimå Kommunbygderådet Kustriket LRF Sydost LRF Ramdalaorten LRF Torhamn Motormännen lokalavdelning Blekinge Nättrabyåns FVOF Grannkommuner Emmaboda kommun Karlshamns kommun Mörbylånga kommun För kännedom: Blekinge läns tidning Övarvet Karlskrona Ornitologiska klubb Karlskrona Segelsällskap Karlskrona seniorhusförening Karlskrona skärgårds intresseorganisation Kristianopel samhällsförening Kålö stugförening Lyckeby båtsällskap Lyckeby gille Långörens intresseförening Långörens hembygdsförening Lövenäs småstugeområde Nättraby hembygdsförening Pantarholmens Båtklubb Saltö-Ekholmen trädgårds- och intresseförening Sandhamn intresseförening Senoren/Möcklö samhällsförening Stakholmens Båtförening Sturkö samhällsförening SYEF, Sveriges yrkesfiskares ekonomiska förening Tallebryggans Båtklubb Tjurkö intresseförening Trummenäs Båtklubb Torhamns Båtsällskap Torhamns samhällsförening Torhamns sockens nya byalag Ungskärs intresseförening Utlängans byalag Utlängan Stenshamns intresseförening Verkö byalag Västernäs byalag Ytterön-Hästholmens samfällighetsförening Östra Blekinge Hembygdsförening Östra Hästholmens samfällighetsförening Östra skärgårdens samhällsförening PRO Blekinge Sjöscoutkåren af Chapman Sjövärnskåren Blekinge Sportfiskarna i Blekinge Sportfiskarna Karlskrona SFR avd. 46 Sydkusten Torhamns surfklubb Villaägarna Karlskrona Östra Blekinge SPF Öriket Ronneby kommun Torsås kommun TV4 Karlskrona 2

Sydöstran Sveriges radio Blekinge Sveriges television Nedan följer en sammanställning av inkomna yttranden med kommentarer. Yttrandena finns tillgängliga i sin helhet på Karlskrona kommun, samhällsbyggnadsförvaltningen. LÄNSSTYRELSEN Länsstyrelsens råd och synpunkter bifogas i sin helhet. Kommentar: Karlskrona kommun har för avsikt att säkerställa riksintresset för totalförsvar. Vad gäller skjutfälten i skärgården är det primärt antalet potentiellt störda boende som riskerar att påverka framtida miljötillstånd. Kommunen avser därför att i dialog med försvarsmakten i fortsatt planering (detaljplan alt områdesbestämmelser) arbeta för att minska den risken. Flera olika vägar att åstadkomma detta bör prövas, framförallt att säkerställa goda ljudmiljöer i och kring bostäderna. Kommunen bedömer att ett framtagande av den typen av planer utgör ett bättre skydd för riksintresset än den av försvaret föreslagna begränsningen av tillbyggnader. Under tiden för framtagandet av sådana planer tillämpas dock begränsningar enligt försvarsmaktens förslag. Härmed anser kommunen riksintresset vara tillgodosett. Skrivningarna kring stadsmiljön i Kristianopel har förtydligats i handlingarna. Utbyggnad av infrastruktur på norra Tjurkö förutsätts ske på platsens villkor, och med ett bevarande av öns karaktär med smala vägar mellan stenmurar etc. Den faktiska utformningen av infrastrukturen behöver studeras i ett mer ingående skede tillsammans med projektering av vatten- och avloppssystem. Det har visat sig att en samordnad utbyggnad ofta ger stora synergieffekter, då återställning av ledningsgravar ofta ger en bra underbyggnad för gcvägar. Kommunen gör bedömningen att byggnationen på Sturkö bör kunna vara förenlig med bestämmelserna för strandskydd. Skrivningarna kring vattensport avses vara mer generella än att bara hantera vattenskoter. Även surfing, segling, kajak, rodd och annan vattenanknuten sport avses ges utrymme. Kommunen följer länsstyrelsens arbete med riktlinjer för byggnation i låglänta områden, och förslaget är anpassat för att fungera ihop med dessa. Vattenkvaliteten i kustområdet hanteras mer ingående i kommunens VA-plan, där en stor del av miljökonsekvensbeskrivningen tar upp den frågan. Detta då borttagande av undermåliga enskilda avlopp är en av de absolut viktigaste åtgärderna för att förbättra vattenkvaliteten. Samordningen mellan olika trafikslag bör studeras vidare, framförallt i dialog med trafikhuvudmannen. Vad gäller att även öppna en ny båtlinje till Aspö, gör kommunen bedömningen att kostnaden för detta är relativt stor, och att andra styrmedel för att hantera frågan bör prövas först. Primärt bör resandebeteenden hanteras, för att minska antalet bilar på färjan till förmån för gående och cyklister. Därutöver kan även turtätheten på den befintliga linjen ses över. Kopplingar till kollektivtrafik bör även där ses över. 3

Avseende bredbandsutbyggnad hänvisar kommunen ogärna i en översiktsplan till särskilda stödformer vars varaktighet kommunen inte styr över. I översiktsplanen har begreppet Naturum använts då det är ett vedertaget begrepp. De exakta formerna för detta bör dock diskuteras vidare med berörda organisationer. Avseende reproduktionsområden för fisk följer kommunen gärna MARMONI-projektet. Kommunen bedömer MKB:n som tillräcklig. Att mer ingående bedöma framtida störningar från båttrafik, liksom påverkan på flora och fauna i strandområden m.m. i ett så omfattande område låter sig inte göras med någon större säkerhet i bedömningarna. Kommunen har därför valt att avstå från att detaljera sig för mycket. Vissa justeringar i texten görs dock för att förtydliga. Länsstyrelsens förslag till formulering avseende föroreningar tillämpas i dokumentet. Texten kring miljökvalitetsnormer förtydligas. Att göra en fullgod kartläggning av ekosystemtjänsterna är ett intressant men mycket omfattande arbete som inte inkluderas i kommunens översiktsplanearbete. Det kan dock vara av intresse att bedriva i annan ordning. Gärna i samarbete med andra berörda organisationer. Länsstyrelsens övriga synpunkter har arbetats igenom och handlingen korrigerats därefter. MYNDIGHETER, ORGANISATIONER OCH BOLAG Skrivelser utan erinran har inkommit från: Kustbevakningen, Sjöfartsverket Trafikverket har inga ytterligare synpunkter över rubricerad FÖP utöver vad som framfördes i samrådsyttrandet. Kommentar: - Försvarsmakten Inom det område som omfattas av förslag till Fördjupad översiktsplan för skärgården finns flera riksintressen för totalförsvarets militära del. Dessa riksintressen med influensområden ska redovisas korrekt på kartan på sidan 185 i planen, med de av Försvarsmakten fastställda benämningarna/namnen. Den gräns som ska redovisas är gränsen för influensområde, då det är den som avgör vilka ärenden som ska remitteras till Försvarsmakten för samråd. Ett ökat antal boende inom influensområdena kring övnings- och skjutfält medför stor risk för skada på riksintresset för totalförsvarets militära del. Eftersom det inte finns möjlighet att reglera huruvida en bostad används för åretruntbruk eller deltidsbruk, är det endast möjligt att minska risken för fler boende inom bullerstörda områden genom storleksbegränsningar. För byggnation om de områden som berörs av buller från verksamhet vid övnings- och skjutfälten (överskridande rekommenderade nivåer) gäller därför följande: 4

Ingen nyetablering av bostadsbebyggelse. Byggnader som är under 60 m2, får byggas ut till maximalt 60 m2. Byggnader som är mellan 60-79 m2, får byggas ut till maximalt 80 m2. Byggnader som är större än 80 m2 får byggas ut utan begränsningar. För de ärenden som rör specifik utbyggnad för VA, så som våtutrymmen, görs en individuell bedömning. Samma sak gäller för ersättningsbyggnader av tidigare byggnader. Med utgångspunkt i ovanstående riktlinjer är det nödvändigt att det material som sänds till Försvarsmakten innehåller uppgifter om aktuell samt tillkommande boarea. Kommentar: Se svar till länsstyrelsen ovan Polismyndigheten har fått Karlskrona Kommuns förslag till fördjupad översiktsplan för skärgården för yttrande. Polismyndigheten har efter att tagit del av den fördjupade översiktsplanen för skärgården inget att erinra. Polismyndigheten vill dock framhålla förslagen för separerade gång och cykelvägar som viktiga utifrån ett trafiksäkerhetsarbete. Detta då det är en grupp av oskyddade vägtrafikanter och man kan anta att förbättringarna som är föreslagna kommer göra att fler trafikanter såväl skyddade som oskyddade kommer söka sig till skärgården Kommentar: - Region Blekinge har i egenskap av samverkansorgan med regionalt utvecklingsansvar och regional kollektivtrafikmyndighet i Blekinge län tagit del av ovan rubricerad utställningshandling. Vi ställer oss, precis som i program- och samrådsskede, fortsatt positiva till planens intention att utveckla skärgården, vilket går helt i linje med den antagna Blekingestrategin för 2014-2020. För att förtydliga att Blekingestrategin är en regional utvecklingsstrategi föreslår vi att skrivningen om Blekingestrategin på sidan 28-29 bör ändras från "Region Blekinge har i uppdrag av staten att ta fram en Blekingestrategi som ska... " till "Region Blekinge har i uppdrag av staten att ta fram en regional utvecklingsstrategi, i Blekinge kallad Blekingestrategin, som ska... ". l texten bör även tilläggas att Blekingestrategin gäller för åren 2014-2020. Region Blekinge delar kommunens syn att ny bebyggelse ska lokaliseras i anslutning till redan befintlig bebyggelse eller i strategiska lägen för att understödja service, allmänna kommunikationer och teknisk infrastruktur. Vi anser att det är av yttersta vikt att trafik- och bebyggelseplanering samordnas samt att kollektivtrafik, gång- och cykelvägar alltid prioriteras, vilket även återfinns i Blekingestrategin under insatsområde Livskvalitet. Av planförslaget framgår att kommunen vill utveckla både land- och vattenburen kollektivtrafik i form av utökade turer för busstrafiken och en skärgårdspendel mellan de större skärgårdssamhällena och Karlskrona centrum. Precis som både vi och Trafikverket påtalade i samrådsskedet vill Region Blekinge återigen påtala vikten av att både land- och vattenburen kollektivtrafik är viktig att vidareutveckla eftersom de möjliggör resor med olika start- och målpunkter. Vidare delar vi Länsstyrelsens uppfattning att det i fortsatt planarbete behöver utredas hur busstrafiken och skärgårdspendeln kan sammankopplas. Precis som vi påtalat i tidigare planskede bör även avstånd till busshållplatser samt gena och säkra gång- och cykelvägar till kollektivtrafiken belysas och utredas vidare. Detta för att kollektivtrafiken ska bli så attraktiv och konkurrens- 5

kraftig som möjligt gentemot bilen. Region Blekinge delar Trafikverkets uppfattning att kommunen bör överväga om inte även Aspö ska ingå i skärgårdspendeln, för att utgöra komplement till Aspöfärjan. l nuvarande Trafikförsörjningsprogram för åren 2012-2015 beskrivs riktlinjerna för kollektivtrafikens utveckling i Blekinge och hur det övergripande målet om fördubblat kollektivtrafikresande i länet ska nås. Kollektivtrafik till skärgården är inte ett prioriterat område i det gällande programmet, utan något som Region Blekinge tillsammans med kommunen får titta närmare på inför programmets kommande revidering. Vad det gäller policy för lägsta grundläggningsnivå, som bl.a. nämns i planens huvuddrag på sidan 46, framgår att policyn ska vara styrande för ny bebyggelse. Dock saknar vi kommunens tankar kring lägsta grundläggningsnivå för om- och tillbyggnader i befintlig bebyggelse samt befintlig infrastruktur i riskområden för framtida översvämningsområden. Kommunens ställningstagande kring klimatanpassning och skydd i befintliga strukturer bör beskrivas i planen, något som även Länsstyrelsen har påpekat. Kanske behöver en policy tas fram för detta som det sedan hänvisas till i planen. Region Blekinge delar även Länsstyrelsens syn att det är olämpligt att föreslå ny bebyggelse och nya bebyggelseområden som ligger i områden med översvämningsrisk. I planen saknar vi en beskrivning av hur kommunen planerar för att möta andra omständigheter kopplade till konsekvenser av klimatförändringar, t.ex. värmeböljor, vattenbrist, översvämning och påverkan på skyddsvärda naturområden. Detta kan medföra stora belastningar på samhället och bör beskrivas närmare i planen, exempelvis under planens huvuddrag. Vad det gäller kapitlet om miljökonsekvenser med början på sidan 96 anser vi att det rörliga friluftslivet (motorbåtstrafik, skotrar, vattenskidåkning etc.) kan medföra buller och att det bör beskrivas hur detta ska regleras. Även under rekreation och friluftsliv bör det rörliga friluftslivet redovisas. Vad det gäller stycket om strandskydd tas endast allmänhetens tillgänglighet upp. Vi anser att strandskyddet är minst lika viktigt för att skydda de specifika arter som lever i strandzonen, vilket bör kompletteras i texten. Vidare vill vi poängtera att kustvattnets kvalitet är en viktig förutsättning för hela kustområdets utveckling. Frågor som berör vattenkvalitet och hur en bättre status ska uppnås är komplexa och svåra frågor, men ägnas med tanke på hur avgörande de är för kustområdets utveckling väldigt lite utrymme i planen. Vattendirektivet och miljökvalitetsnormerna för vattenförekomster återfinns på sidan 166-167, men de är förvånansvärt uteslutna vid diskussion om vattenfrågor i materialet i övrigt. Vi efterlyser en beskrivning av hur kommunen ska agera och vad som aktivt ska göras för att följa vattendirektivets åtgärdsprogram som gäller kustvattnet och bidra till att vattenkvaliteten förbättras inom utsatt tidsram i direktivet. I planhandlingen blir konsekvensen att olika skrivningar står emot varandra. På sidan 105 under Hav i balans står att fler människor i skärgården ökar belastningen på enskilda avlopp vilket bidrar till övergödningen av Östersjön. Detta är oacceptabelt eftersom det bidrar till sämre vattenkvalitet, alltså i motsatt riktning mot vattendirektivets mål om miljökvalitetsnormerna. Hur detta ska förhindras är en knäckfråga som inte kan lämnas otillräckligt belyst. Vi vill även betona att texten om naturvärden i olika kapitel i planen bör genomsyras av en ekosystemsansats för säkerställande av biologisk mångfald. Avslutningsvis vill Region Blekinge påtala att det på sidan 176 under mål miljökvalitetsnormer står att kommunen ska verka för att inga gränsvärden överskrids, men en beskrivning av hur detta ska ske i stycket om miljökvalitetsnormer saknas. Vad det gäller förordnanden på sidan 190 saknas miljökvalitetsnormerna i denna sammanställning, även att de redovisas på sidan 176. Kommentar: Se svar till länsstyrelsen 6

Biosfärområde Blekinge Arkipelag BBA arbetar sedan en tid tillbaka med projektet "Arkipelagrutten". Styrelsen vill därför understryka vikten av vad som säg i FÖP om möjligheterna till kommunikationer i Blekinge skärgård. Detta gäller såväl möjligheter genom allmänna kommunikationer som att skapa möjligheter genom märkning, information och service för båtled för privata båtar genom hela skärgården från väster till öster liksom att en cykelled skapas i kustområdet. Båt- och cykelled samt utvecklade offentliga kommunikationer på tvärs genom hela skärgården skulle enligt styrelsens bedömning få stor betydelse för utvecklingen av hållbar turism inom Biosfärområde Blekinge Arkipelag. Styrelsen noterar med tillfredsställelse att planen betonar betydelsen av arbete inom ramen för Biosfärområde Blekinge Arkipelag och av samverkansplanen som strategiskt underlag för fortsatt planering. BBA har pekat ut hållbar turism som ett av sina satsningsområden och noterar att planen pekar ut samarbete med BBA som ett av målen för kommunens arbete med besöksnäring och turism. Kommentar: Översiktsplanen har ytterligare förtydligats avseende de positiva effekterna av arkipelagrutten och kommunövergripande skärgårdstrafik. E.ON Elnät Sverige AB E. ON äger och driver elnät inom Karlskrona kommun genom sitt dotterbolag E.ON Elnät Sverige AB (fortsättningsvis E.ON Elnät eller bolaget). På uppdrag av E. ON Elnät vill jag framföra följande synpunkter på det utställda planforslaget Inom området for Möcklö har E.ON Elnäten regionnätsluftledning, 50 k V Lyckeåborg-Jämjö och en fördelningsstation, MLÖ-Möcklö, se bifogad karta. Då regionnätledningar samt fördelningsstationer har stor betydelse for regionen yrkar E. ON Elnät på att dessa ska redovisas såväl i planens verbala del som i dess kartdel, se bifogad karta över bolagets anläggningar i kommunen. E. ON Elnät förutsätter att bolagets anläggningar kan behållas i befintligt läge och utförande. Eventuella åtgärder eller flyttkostnader som uppstår till följd av denna och kommande planläggning bekostas av exploatören. För ytterligare synpunkter från bolaget hänvisas till samrådsyttrandet (daterat 20 12-09-19). Utöver detta har E. ON Elnät inget att erinra över den fördjupade översiktsplanen. Kommentar: Handlingarna revideras enligt synpunkten, och berörda ledningsägare kommer att höras ytterligare i kommande detaljplaneläggningar. Fortifikationsverket har tagit del av utställningshandlingen och de synpunkter som inkommit. Med anledning av de kommentarer som kommunen och allmänheten har lämnat vill Fortifikationsverket förtydliga vissa delar i det yttrandet som lämnats tidigare. Grebbegärden Det rådet inga tvivel om att Grebbegården är en viktig punkt för Östra skärgården, i själva verket är den oumbärlig för skärgårdsborna, lantbruket och det lokala näringslivet i skärgården. Utan hamnen stagnerar utvecklingen i hela Östra skärgården. Alla, i synnerhet Karlskrona kommun, är av den uppfattningen att hamnfunktionen bör bevaras och om möjligt utvecklas. Fortifikationsverket har ingen ambition eller vilja att förändra området i en riktning som innebär inskränkningar eller negativa konsekvenser för nämnda funktion. l utställningshandlingen och kommunens kommentarer framgår det med all tydlighet att Grebbegården bör utvecklas med avseende på hamnen och därtill kopplade servicefunktioner, lagringsmöjligheter m.m. Trots detta uttryckliga ställningstagande är Grebbegården inte utpekad i utställningens plankarta. Rimligen borde Grebbegården 7

markeras som utvecklingsområde för "Verksamhet/besöksnäring" i plankartan för Östra skärgården, på samma sätt som övriga utvecklingsområden är utpekade. Därigenom vinner kommunens och skärgårdsbomas intentioner mer trovärdighet och det utgör grund för vidare planläggning. Generellt är hamnar strategiska platser då de skapar förutsättningar för kommunikationer, attraktiva livsmiljöer, underlag för näringsliv/turism, friluftsliv och övrig kommunal service. Detta förhållande påpekas upprepade gånger i utställningshandlingen och bebyggelse föreslås vid hamnarna på Aspö mad, Tjurkö Herrgårdsviken, Sturkö Bredavik och Torhamn. Samma resonemang skulle även kunna appliceras på Grebbegården som har stor potential att bli ett attraktivt och funktionellt område ur alla tänkbara aspekter. Med anledning av det ovan sagda är det nödvändigt att göra några förtydliganden som har bäring på frågan om området är lämpligt för planläggning av kompletterande bostadsbebyggelse. I kommentarer och yttranden på samrådshandlingen framgår en farhåga att planering för bostadsbebyggelse skulle inskränka och begränsa hamnfunktionen i Grebbegården eftersom den medför störande buller m.m. Det är ostridigt att bostäder i hamnens närområde har en sådan inskränkande effekt men det är emellertid direkt kopplat bostädernas avstånd till hamnen. Det bör påpekas att i dagsläget finns fyra fastigheter bebyggda med bostadshus som har visuell kontakt med hamnen (inom 150 m), varav en bostadsfastighet ligger i direkt anslutning vilket illustreras i bifogad karta. Området norr och öster om hamnen, dvs. det militära övningsområdet, är relativt stort till ytan och här finns goda möjligheter att etablera bebyggelse utan att hamnverksamheten riskerar att orsaka störningar. Hamnfunktionen kan alltså hållas intakt och också utvecklas även om bostadsbebyggelse etableras. Det föreligger inget motsatsförhållande mellan dessa två funktioner under förutsättning att man skiljer hamn och bostäder åt geografiskt. Det faktum att området berörs av strandskydd innebär i princip inget hinder för bostadsbebyggelse i Grebbegården. Orsaken är att det har utgjort militärt övningsområde sedan 40-talet vilket medfört att det inte varit föremål för rörligt friluftsliv eller en frizon för det vilda pga. tillträdesförbud och regelbundna störningar. Grebbegården har haft olika militära användningsområden, bl.a förläggningsplats ända in på 1980- talet med förläggningar, kök, matsal och många andra faciliteter. Grebbegården har helt enkelt inte varit allemansrättsligt tillgängligt de senaste 70 åren och därför kan inte strandskyddets syften anses vara motverkade. Trots att den militära närvaron minskat finns det flera vägar, byggnader, ledningar och anläggningar m.m. som fortfarande har en avhållande effekt på allmänheten. Ä ven flertalet båtar ligger längs stranden och på land. Grebbegården är ett bra exempel på ett område där strandskyddets syften kan uppnås betydligt bättre genom aktiva utvecklingsåtgärder, jämfört med om det lämnas orört. Fler människor kommer kunna ta del av områdets fina kvaliteter än enbart de som bor i dess absoluta närhet. Återigen finns inget motsatsförhållande mellan utveckling av byggelse i strandnära lägen och samtidigt skapa värden för det rörliga friluftslivet. Allt hänger på att bostäderna placeras på ett sätt som inte avhåller allmänheten från tillträde och att funktioner och ytor skapas som höjer allmänhetens besöksvärde. Exempelvis tydliga gränser mellan privat och allmän mark, vägar, stigar, bryggor, badplatser, grönytor, parkbänkar, toaletter m.m. Sammanfattningsvis utgör varken den viktiga hamnfunktionen eller strandskyddet något hinder får att även bostadsbebyggelse utvecklas i Grebbegården. V A-behovet kan finansieras i samband med eventuell utbyggnad av kommunalt V A till Ytterön/Östra Hästholmen. Dröjer den utvecklingen är det dock möjligt att lösa V A- behovet lokalt. När den militära etableringen var som störs på 70-talet fanns både vattentäkt och vattenverk samt avloppsreningsverk med tillhörande pumpstationer och ledningar. skärgårdsbomas behov av båtplatser tryggas genom att antalet båtplatser ökas och driften sker genom en lokal båtklubb. Givetvis får samtliga frågor utredas vidare i ett eventuellt planarbete där fokus måste ligga på att bevara och utveckla hamnfunktionen och allmänhetens tillgänglighet till området. Kommentar: Grebbegården markeras i planen som utvecklingsområde för Verksamhet/besöksnäring. Kommunen delar inte Fortifikationsverkets tolkning av strandskyddslagen. 8

Tjurkö Eftersom varken kommunen eller staten har något intresse av att äga stenbrottsbatteriet är det desto viktigare att det pekas ut som utvecklingsområde får verksamhet och besöksnäring. Det är en logisk konsekvent av samma resonemang som förs när Tjurkö stenhuggeri, Hägnan och Tjurkö Skans pekas ut som utvecklingsområden. Stenbrottsbatteriet kommer förr eller senare hamna i en privat ägares hand och utan möjlighet till utveckling med kommersiella inslag är det mest troligt att det införlivas i en privatägd fastighet och blir del av en enskild tomt. Det vore olyckligt dels får byggnadsminnet i sig som troligen kommer förfalla utan skötsel och dels får kommunen som mister en värdefull turistattraktion och kulturhistorisk tillgång. Kommentar: i samband med att kommunen valde att avstå ett förvärv av batteriet, togs ställning till att det inte har någon större utvecklingspotential som besöksmål. Den bedömningen kvarstår. NÄMNDER, FÖRVALTNINGAR OCH KOMMUNALA BOLAG Karlskrona Moderbolag avstår från att lämna synpunkter Affärsverken kör reguljära båtturer i skärgården på uppdrag av Blekingetrafiken och hyr ut båtar för privata arrangemang samt tillhandahåller data- och telekommunikation. Vi ställer sig positiva till att delta i utvecklingen av skärgården enligt översiktsplanens förslag. Affärsverken har inte i sak några synpunkter på att staten agerar huvudman för utbyggnaden av bredband i stället för en ekonomisk förening. Vi bygger idag ut infrastruktur för bredband på affärsmässiga grunder till privatpersoner och företag. En uppdatering av vår utbyggnadsplan pågår för att kunna infria regeringens bredbandsmål 2020. Utbyggnadsplanen är i linje med kommunens IT- infrastrukturplan. När det gäller så kallade "byanät" har vi idag ett färdigt koncept som byanäten i form av ekonomiska föreningar kan förhålla sig till. Konceptet bygger på dagens regelverk från länsstyrelsen och PTS. Vi tycker konceptet fungerar väl. Om "byanätet" väljer Affärsverken som part tar vi på affärsmässiga grunder ett ansvar för byggnation, drift och funktion under avtalstiden. Efter avtalstiden kan den ekonomiska föreningen avyttra nätet och då lämna över driftåtagandet till den en ny ägare. När det gäller väldigt glesbebyggda områden och då i synerhet skärgården kan det bli fråga om en annan mer kostnadseffektiv bredbandsteknik där man utnyttjar fibern i stamnätet men använder en annan access teknik. I övrigt har Affärsverken inga synpunkter på översiktsplanen. Kommentar: - Handikappförvaltningen är positiv till förslaget till fördjupning av översiktsplanen för skärgården. l förvaltningens yttrande över samrådsförslaget sammanfattades de övergripande strategierna för fördjupningen av översiktsplanen. Detta upprepas därför inte i förvaltningens yttrande över granskningshandlingen. I samrådshandlingen påpekade handikappförvaltningen att mångfaldsperspektivet under rubriken Sociala konsekvenser saknades. I granskningshandlingen finns detta perspektiv med, vilket förvaltningen uppskattar. Under detta avsnitt nämns specifikt FNs barnkonvention och CEMR-deklarationen vars syfte är att integrera ett jämställdhetsperspektiv i kommunala verksamheter. Handikappförvaltningen anser att även FNs konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning bör ingå som en utgångspunkt. Att kommunens medborgare består av personer med olika bakgrund, förutsätt- 9

ningar och förmågor måste alltid finnas med i all kommunal planering på alla nivåer- det vill säga även i översiktsplan, fördjupningar av översiktsplanen och detaljplaner. Förvaltningen förutsätter att ny bebyggelse, servicefunktioner, kollektivtrafik och utbyggnad av rekreationsmöjligheterna i skärgården kommer att utformas så att de möjliggör delaktighet för personer med olika funktionsnedsättningar. Förvaltningen vill vara delaktig i den fortsatta planeringen utifrån detta perspektiv. Kommentar: Konkreta tillgänglighetsfrågor för människor med funktionsnedsättning hanteras i första hand i detaljplanering och bygglovhantering. Barn- och ungdomsförvaltningens verksamheter finns nämnda som en del av den offentliga servicen i skärgården. Angivna mål i översiktsplanen för utbildning är rimliga. Både på Hasslö och Aspö finns numera f-6 skolor. I vissa textavsnitt står det att de är f-5 skolor. Organisatoriska förändringar har skett från läsåret 13/14. I övrigt inget att erinra mot planförslaget. Kommentar: Texten har justeras. Äldrenämnden anser att i Fördjupning av översiktsplan för skärgården har många för seniorer och äldreomsorgen viktiga frågor beaktats. Hur infrastruktur och stödfunktioner byggs ut i ett område påverkar kvinnors och mäns, flickors och pojkars möjligheter att få sin vardag att fungera. Utifrån kunskap om skillnader i kvinnors och mäns trafikvanor är genusperspektivet viktigt för att optimera lokalisering av servicepunkter såsom dagligvaruhandel och gemensamhetslokaler för seniorer. Andelen äldre personer motsvarar ungefär 20 % av samtliga kommuninvånare. I vissa områden på landsbygden och i skärgården är siffran ännu högre. Kvinnor lever längre än män vilket innebär att ensamboende kvinnor utgör en stor andel av invånarna 65 år och äldre. Många äldre kvinnor saknar körkort och är då beroende av vardagsservice i närområdet och en välfungerande kollektivtrafik. De förändringar som fördjupning av översiktsplanen syftar till påverkar alla invånare i området oavsett om de är nyinflyttade eller tillhör de som bott där en längre tid. Service och stödfunktioner ska utformas så att de motsvarar alla invånarnas behov. Genusperspektivet kompletterat med andra påverkande faktorer såsom bostadsort och ålder är viktiga förutsättningar för det fortsatta planarbetet. Kommentar: Planen är medvetet utformad för att möjiggöra varierande boendeformer, som ska passa så många människor som möjligt. Samtidigt syftar planen till att samla bebyggelsen i byar, för att underlätta för kommunal och privat service. Idrotts- och fritidsförvaltningen Skärgården är en viktig del av friluftsliv i Karlskrona med en potential som kan betyda mycket för Karlskrona att utveckla för att få fler besökare, fler vattenaktiviteter och ännu fler vattennära aktiviteter. Friluftslivets betydelse för folkhälsan kan inte nog poängteras oavsett om aktiviteterna består av t.ex. att titta på fåglar, fiska, paddla eller segla. Utvecklingsmöjligheterna för ornitologer finns kopplat till Torhamns udde där informationen bör förstärkas för även andra än ornitologer. Boende för fågelintresserade kan utvecklas i den östra delen av skärgården. Slingor för paddling i skärgårdsmiljö kan komplettera slingor på öarna. Genom bra information om boende, kulturellt intressanta platser, världs- 10

arvet, fiske, ridning och olika aktiviteter nära havet kan turismen utvecklas. Samtidigt ska det ske med försiktighet kring känsliga områden. Med styrning av aktivitet till slingor och leder kan känsliga områden bevaras och skyddas. Att iordningsställa platser för grillning och ilandstigning kan beteenden styra besökande och skydda de som behövs. Att göra skärgården tillgänglig med iläggningsplatser för båtar och kanoter för funktionsnedsatta och andra skapas nya möjligheter liksom badmöjligheter på öarna för personer med behov av tekniska hjälpmedel att ta sig ner i vattnet. Fiske parat med utveckling av uthyrning av båtar kan öka tillströmningen av långväga turister, från t.ex. Tyskland, England och Nederländerna, till Karlskrona skärgård. Generellt sett bör kommunikation om skärgårdens möjligheter förstärkas så att även personer med en dagsresas avstånd lockas till området i större omfattning. Olika typer av surfare bör beredas plats runt Torhamn. Knytningen till utveckling av surfklubbens verksamhet bör ske med omklädningsmöjligheter. Med bra cykelleder inom kommunen kan inte minst de egna kommuninvånarna få tillgång till havsnära aktiviteter på andra platser än där de bor. Komplettering med möjligheter att ta med cykel på buss och båt kan göra skärgårdsområdet än mer intressant och stärka möjligheterna till längre dagsutflykter för kommuninvånarna. Av planen framgår att förstärkning bör ske av service för de fast boende vilket då också gynnar tillfälliga besökare. Det kan ge den havsnära landsbygden en uppåtgående spiral av möjligheter till ett bra liv. Som framgår av planen bör skötsel och renhållning fungera för både boende och besökande vilket kan lösas i samarbete med den ideella sektorn och/eller skärgårdsboende som behöver komplettera sina möjligheter till försörjning. Nav av platser bör skapas för service och renhållning. Kristianopel, Torhamn, Sturkö/Tjurkö, Trossö och Hasslö är lämpliga platser som bör kunna erbjuda dessa möjligheter. Kommentar: De efterfrågade funktionerna är inte av den typ som kan styras i en översiktsplan, men går ändå i samma riktning som planens ambitioner. Planen är medvetet utformad för att stimulera den typen av initiativ. Socialförvaltningen: Planen kan med fördel förstärkas med nationella jämställdhetsmål. Kommentar: Planen är utformad utifrån CEMR-deklarationen som är EU:s rekommendatiner för att implementera jämställdhet i lokala beslut och processer. GRANNKOMMUNER Emmaboda kommun framför att de inte har någon erinran mot förslaget och önskar att även i fortsättningen få ta del av mellankommunala frågor av intresse. Kommentar: - Torsås kommun Ingen erinran. Kommentar: - 11

Karlshamns kommun framhåller att en gemensam skärgårdslinje mellan Karlshamn, Ronneby och Karlskrona utvecklas ställer sig positiva till att utvecklingsplanerna för skärgården, Karlskrona kommun, går i linje med utnämningen Biosfärområde Blekinge Arkipelag Kommentar: Planen har förtydligats i ambitionen att åstadkomma en gemensam skärgårdslinje i Blekinge. HEMBYGDSFÖRENINGAR, INTRESSEORGANISATION ETC. Gamla Carlskrona Som föreningen tidigare uttryckt så anser vi att förslaget med strategier för skärgårdens utveckling, som nu ligger ute för allmän granskning, är väl genomtänkt och ambitiöst med hänsyn till bevarande av natur, kulturell identitet och den marina historien. Noterar också att presentationen i "utställningshandlingen" är föredömligt lättöverskådlig. Som det mycket riktigt påpekas i förslaget, och helt i överensstämmelse med Föreningen Gamla Carlscronas uppfattning, så innehåller Karlskrona skärgård en mängd områden med höga bevarandevärden, såväl kulturmiljö som ingår i världsarvet, men också kultur- och naturmiljö som är av riksintresse. Vi noterar tacksamt att det i kommunens strategi för en levande skärgård, också tydligt understryks att "Utvecklingen ska ske långsiktigt hållbart i samklang med naturen, och med en bevarad kulturell identitet". Vi hänvisar till föreningens tidigare yttranden av den 2012-09-06, och 2013-06-26, och de svar vi därefter erhållit från kommunen. Därmed anser vi att den fördjupade översiktsplanens inriktning helt stämmer överens med Föreningen Gamla Carlscronas synpunkter. Kommentar: Kommunen tackar för den positiva återkopplingen! Båtsam lämnar följande synpunkter på förslaget till översiktsplan för skärgården. De synpunkter som Båtsam lämnade i sina yttranden i programskedet och samrådsskedet kvarstår varför vi hänvisar till dessa. Därutöver vill Båtsam komplettera med följande: Bilda "skärgårdsstiftelse" för bättre skötsel Blekinges skärgård behöver en bättre samordning av skötsel och förvaltning för att vara attraktiv och tillgänglig för båtlivet och turismen. Det gäller tillgång till och skötsel av toaletter, sophämtning, bryggor och andra förtöjningsmöjligheter samt information och marknadsföring av skärgården. Båtsam anser att bland annat berörda kommuner i länet, landstinget, länsstyrelsen, företag och föreningar inom skärgårdsområdet och båtlivet borde bilda en gemensam organisation tex skärgårdsstiftelse såsom man gjort i andra regioner med skärgård. l översiktplanen bör det tydligare framgå hur arbete med bildandet av en gemensam organisation för skötsel av skärgården skall komma igång. Kommentar: Ett uppdrag att undersöka möjligheterna till en sådan organisation har meddelats till Utveckling i Karlskrona AB. Ta fram plats för vinterförvaring av båtar tex Rosenholms Udde Det är brist på vinteruppläggningsplatser för större och djupgående båtar. Kommunen planerar kraftig utökning av antalet bryggplatser vid Hattholmen. Därför kommer obalansen mellan antal båtplatser och möjligheter till vinteruppläggning att öka. Båtsam har utan framgång 12

försökt få kommunen intresserad av att pröva användandet av Rosenholms Udde för ändamålet. Detta är sannolikt ett mycket lämpligt område att använda för att utveckla olika typer av service till båtlivet vilket också skulle skapa sysselsättning. Båtsam föreslår att man i översiktplanen pekar ut lämpliga områden för båtlivsservice och därvid bland pröva användandet av Rosenholms Udde. Kommentar: Karlskrona kommun arbetar aktivt med frågan, men i andra forum än översiktsplanen. Synpunkten vidarebefordras till Tekniska förvaltningen och Utvecklingsbolaget för vidare beaktande. Ta fram policy för föreningsdrift av fritidsbåtshamnar och vinteruppläggningsplatser En levande skärgård förutsätter ett aktivt båtliv. Många av båtägarna i kommunen är medlemmar i båtklubbar. Dessa är därför viktiga för ett bra båtliv och utvecklingen av skärgården. Genom att engagera föreningar når man både ökat ansvarstagande för anläggningar och miljön samt god sjösäkerhet. Föreningsdrift med ideella insatser gör det också möjligt för fler att ha råd med att delta i båtlivet och besöka skärgården. Båtsam uppfattar kommunens intresse för föreningsmedverkan i båtlivet som oklart. Ett skäl till detta är att en stor fritidsbåtshamn driven av en båtklubb har kommunaliserats. Ett annat är den oklarhet som råder beträffande dels avtalsfrågor med båtklubbarna och dels kommunala taxorna för fritidsbåtsplatser. Båtsam som företräder 22 båtklubbar med drygt 3700 personer engagerade anser att kommunen bör utarbeta en policy för samarbetet med båtlivet med inriktningen att prioritera och utveckla "självförvaltningen" av kommunala båtplatser och vinteruppläggningsplatser. Detta bör tas med som en viktig åtgärd i översiktsplanen för skärgården. Kommentar: Synpunkten vidarebefordras till Tekniska förvaltningen och Utvecklingsbolaget för vidare beaktande. Östra Hästholmen och Ytteröns samhällsförening För att åstadkomma hållbarhet och levande skärgård är det betydelsefullt att översiktsplanen på ett medvetet och aktivt sätt verkar för att vända trenden att skärgården avfolkas. Vår prioritering är en fortsatt hållbar utveckling av Ytterön och Östra Hästholmen med målet att bibehålla en levande ö. En av de stora tillgångarna är den unika miljön vi redan omges av och som under tidens gång har genomgått en mycket stor förändring. Det gäller att använda denna unika miljö som finns just nu som en tillgång för att nå målet och inte ett hinder. De boende som utgör, och skapar förutsättning för en levande ö måste komma i första rummet. Vi tycker det är mycket positivt med de samråd och aktiviteter som genomförts i samband med framtagningen för att skapa lokal förankring och vill gärna ge en eloge för detta. Vi anser att våra synpunkter har blivit beaktade och vill nu gå ett steg vidare genom att ge exempel på konkreta åtgärder för ett fortsatt samarbete inom ett antal för oss prioriterade områden. Översiktsplanen ska underlätta för en fortsatt kontrollerad utveckling. I första hand bör områden som redan är eller har varit bebyggda prioriteras. Man måste dock väga in specifika eller allmännyttiga intressen i denna bedömning så att möjligheter för utveckling av möjliga näringar som t ex byggnader för lantbruk, fiske, fritidsliv /turism inte blockeras. Det är viktigt att nybyggnation kan ske även inom områden där det redan finns befintlig byggnation, även de områden föreslagna för områdes bestämmelser. Vi föreslår att speciella paket med tydliga exempel tas fram som uppmuntrar de som vill bosätta sig på sådana ställen. För att locka nya 13

bosättare till vår ö krävs enligt vår mening extra insatser tex aktiv marknadsföring, bo-paket, nätverk och det vill vi prioritera och medverka till och ser därför fram emot en dialog. Kommentar: Synpunkten vidarebefordras till Utvecklingsbolaget för att beaktas vidare. Den unika naturhamnen Korran håller på att växa igen och där krävs en satsning i närtid. Detta gäller även andra grunda vikar som nu håller på att slammas igen. Vi föreslår att ett vassbekämpningsprogram startas samt att möjligheten för en kanal mellan "Korran" och "Maren" ytterligare utreds. Kommentar: Att öppna en kanal mellan Korran och Maren förefaller olämpligt pga naturvärden i de marker där kanalen i så fall ska grävas. Dock arbetarkarlskrona kommun aktivt med att minska övergödningen och därmed den oönskade växtligheten i vikar genom att inom ramen för kommunens VA-plan minska andelen enskilda avlopp som belastar de känsliga recipienterna. För att bevara östra Hästholmens och Ytteröns naturmiljöer krävs en mycket aktiv djurhållning. Vi vill bevara våra naturmiljöer och anser att stöd behövs för de som har djurhållning så att det är ekonomiskt möjligt att verka och bo på ön. Vi föreslår att skötsel av framförallt reservaten måste ske på lokal basis för att därmed skapa lokala jobb och möjligheter för människor att bo kvar. Prioritering av samarbete med Länsstyrelsen bör ske för att skapa förutsättningar för att främst sköta och utveckla reservaten tex genom stöd från EU. Kanske genom en stiftelse med bred lokal förankring En väl fungerande infrastruktur som tillgång till vatten och avlopp och goda kommunikationer tillsammans med lokala arbetstillfällen är helt avgörande för en positiv och hållbar utveckling av vår ö. Vi föreslår att denna fråga prioriteras för fortsatt dialog. Vatten och avloppsfrågan måste få en hållbar långsiktig lösning. Bryggor är av största vikt för boende såväl som besökande. Vi ställer oss positiva till de föreslagna bryggor som utpekas i planen. Vi föreslår att satsning på bryggor och inte bara hamnar bör ske för att främja besöksnäringen men främst öka attraktionskraften för de som vill bosätta sig på öarna och då kan erbjudas en bra båtplats. Det nämns i översiktsplanaen att kommunen vill skapa ett besökscentrum, ett naturrum för Blekinge arkipelag. Föreningen föreslår att vår ö som ligger mitt i området är en utmärkt lokalisering, tex den gamla militära anläggningen på Killeberget som vi återigen uppmanar Kommunen att skydda för vidare "plomberingar" som ev skulle kunna omöjliggöra ett sunt nyttjande. Där finns nu en ny fin brygga med djupt vatten. VA, fiber etc finns inom räckhåll och kommunikationerna är goda vilket möjliggör uppbyggnaden av ett litet marint kompetenscentrum, som del av ett nätverk med utbildningsorganisationer, forskning, samverkan i/runt Östersjön etc. Forskning skulle kunna ske inom aktuella områden som b la effekterna av utbyggnaden av kommunalt avlopp, påverkan av de befarade förändringarna av klimatet, möjligheter till förnyelsebar och säker energiförsörjning. Mitt i marint reservat, naturreservat etc.. Även den befintliga befästningsparken med anknytning till 0137 finns i omedelbar närhet och skulle som sagt kunna utgöra en kulturell del i anläggningen. Oavsett vår vision för Killeberget, bör omedelbara åtgärder tas tex fortsatt kontakt med försvarsmakten för att bevara de kvarvarande fortifikato- 14

riska värdena för framtida generationer. Karlskrona skärgård ses som en unik tillgång för områdets/regionens utveckling. Vi i Östra Hästholmens och Ytteröns samhällsförenings styrelse uppskattar det arbete Karlskrona kommun bar gjort med den fördjupade översiktsplanen. Vi är övertygade om att en levande skärgård är nyckelordet för att skapa en attraktiv miljö, både för boende och besökare. Lokal medverkan är även fortsättningsvis mycket viktig och vi ser fram emot möjligheter till en fortsatt dialog för att hitta bra lösningar och komma till konkret handling. Kommentar: Översiktsplanen syftar aktivt till att möjliggöra den utveckling som föreningen föreslår för Ytterön/Hästholmen, och förslaget har arbetats fram i en nära dialog med öns invånare. Västernäs Samfällighetsförening Området västerut från Skällösundsbron runt Västernäs fram till Möcklösundsbron består till största delen av åkermark och ängsmark inramat av stengärdsgårdar. Befintlig bebyggelse finns ovanför denna åker och ängsmark. Det är av största vikt att denna åker och ängsmark inte bebyggs, då detta är ett av de sista orörda kulturlandskapen i Karlskrona östra skärgård, som ska bevaras för kommande generationer. Den framtida bebyggelsen i Västernäs ska vara enstaka kompletterande hus intill befintlig bebyggelse, som smälter in i miljön. Koncentrationer av nybyggda hus passar inte in i landskapsbilden i Västernäs, det skulle påverka landskap, fauna och kulturlandskap negativt. Drivkraften för byggandet av 30-40 villor i Västernäs kommer från markägare som inte är bosatta på Senoren och inte från de boende i Västernäs. 30-40 villor med en tomtyta på 900 m2, vägar och vändplatser kommer att ta en yta på cirka 50 000 m2 i anspråk= 250 x 200m. Planerna på byggnationen av 30-40 villor bör läggas ned omgående. Kommentar: Kommunen menar att en utbyggnad i enlighet med förslaget är förenligt med kulturmiljön på Senoren, förutsatt att det sker med god anpassning till platsens förutsättningar. Östra Skärgårdens Samhällsförening (ÖSS) är den gemensamma föreningen för hela Östra Skärgården Redovisar nedan synpunkter på och kommentarer till utställningshandlingen daterad 2013-12-04 med utgångspunkt från de inlagor som ÖSS samt de lokala intresseföreningarna för Östra Skärgården gjort till Samrådet. 1. Övernattningsstugor stenshamn Kan konstatera att Samhällsbyggnadsförvaltningen helt delar vår syn på att avvisa förslag om byggnation övernattningsstugor på Stenshamn. Frågan borde därmed vara avgjord. 2. Grebbegården Vi ser att Samhällsbyggnadsförvaltningen följer vår linje och att man kategoriskt avvisar detaljplan för bostäder samtidigt som man är helt införstådd med d.en betydelse Grebbegårdens hamn har för Östra skärgården. 3. skärgårdstrafiken Samhällsbyggnadsförvaltningen har framfört våra synpunkter om skärgårdstrafiken till trafikhuvudmannen. Vi förväntar oss en kontakt ifrån denne. 15

4. Räddningstjänst l helikopterutryckning Frågan har vidarebefordrats till berörda. Vi inväntar svar därifrån. 5. Östra skärgårdens hamnar ÖSS har framfört krav på satsningar på samtliga öars hamnar. Krav på muddring, förbättrade hygienanläggningar och sophantering m.m. Här anser vi att Samhällsbyggnadsförvaltningens svar är alldeles för luddigt och att man gör en lösning av dessa frågor beroende av en organisation som ännu inte finns; nämligen en Skärgårdsstiftelse. Vi anser inte att en dylik stiftelse är nödvändig för att hantera dessa frågor utan att det bör kunna ske inom befintlig organisation och att ansvaret bör kunna fördelas mellan olika parter. Dessutom utgör ÖSS och öarnas lokala intresseföreningar bollplank som man kan diskutera och genomdriva åtgärder tillsammans med. Att bygga upp en ny organisation innebär nyanställningar och andra kostnader som tar medel i anspråk. Risken är då att pengar avsätts för byråkrati och administration i stället för till skärgården. slutsats: Redovisa tydligare hur ni vill förbättra hamnarnas funktioner och miljön kring dem så att vi får attraktiva, välkomnande hamnar för båtgäster och andra besökande. Lägg inte resurser på ökad administration utan på konkreta åtgärder. Kommentar: Frågorna kring både skärgårdsstiftelse och mer detaljerad utredning kring olika hamnars framtida nyttjande hanteras av kommunens utvecklingsbolag. Frågan vidarebefordras därför till dem. Saltö- Ekholmens Trädgårds- och Intresseförening (SETI) har tagit del av utställningshandling "Fördjupning av översiktsplan för skärgården, Karlskoma kommun, januari 2014", och har följande synpunkter på innehållet i utställningshandlingen: SETI anser att det är olyckligt att kommunen väljer att inte redovisa alla de skriftliga synpunkter som har skickats in till kommunen i utskickad samrådsredogörelse. SETI saknar redovisningen av föreningens skrivelse och tillika kommunens svar på denna! SETI tycker det är positivt att del av södra Saltö äntligen blir föremål för en fördjupning av översiktsplanen. SETI tycker det är positivt att riksintresset för yrkesfisket föreslås vara kvar på södra Saltö samt att den befintliga industrimarken föreslås fortsätta som sådan och att bostadsändamål föreslås fortsätta på högplatån och den västra delen av området. SETI föreslår att Karlskrona kommun utifrån att denna fördjupning av översiktsplanen vinner laga kraft, justerar planerad exploateringsgrad av bostäder på södra Saltö som anges i översiktsplanen "2030". SETI föreslår att hamnytorna och kajerna i Fiskhamnen restaureras och får behålla sitt höga värde och status, som just viktig hamnfunktion, i en sjöstad som Karlskrona. SETI föreslår att Karlskrona kommun redovisar i fördjupningen, de karteringar som finns för högt vatten och då riskerna för översvämningar och vad som utifrån det är olämplig mark att bebygga. Kommentar: Det finns tyvärr ingen registrerad skrivelse från SETI från planens samråd. Hanteringen av Saltö fördjupas inte ytterligare i den aktuella fördjupningen av översiktsplanen, utan hanteras vidare i annan ordning. Havsnivåfrågan hanteras mer ingående i planen. 16

ENSKILDA Thomas Hall. Jag vill framhålla det fina och gedigna arbete som gjorts med översiktsplanen och de hänsyn som presenteras när det gäller bland annat natur och miljö. Planen är ett viktigt dokument över skärgårdens framtid och utveckling. Ett imponerande arbete. Jag vill som privatperson lyfta fram och förtydliga några frågor som för mig känns angelägna och som jag också fått fram från grannar och vänner på Möcklö. En del kan ses som ett stöd till redan befintliga tankar och en del kanske lyfter fram frågor på ett något annorlunda sätt. 1. Tankar om förtätning av bebyggelse på V Möcklö Möcklö är en halvö med många fina lägen som skulle kunna användas för bebyggelse. Jag tänker då på att förtätning redan skett och sker årligen genom nya hus där man väljer ett fint och skyddat läge, gärna mot väster och i lä för den vind som ofta känns så starkt på Möcklö. Att bygga mot öster eller norr skulle jag absolut avråda eftersom det innebär kalla och blåsiga lägen och viss ljudpåverkan från befintliga vindkraftverk. Däremot finns f ina lägen på södra delen av V Möcklö (nära Senoren) som kan utvecklas ytterligare. Här har också viss ny bebyggelse uppförts under senare år och närheten till vattnet, västerläge och fina naturlägen känns spännande. Vidare finns flera fina lägen på Ö Möcklö som inte tagits upp i planen. Här finns stora möjligheter till väldigt attraktiv bebyggelse som en förtätning av redan befintlig bebyggelse. stora naturhänsyn måste naturligtvis tas eftersom området är och gränsar till natura 2000 område. Jag vänder mig mot en samlad bebyggelse {villaområde) och vill istället föreslå en fortsatt förtätning av redan befintlig bebyggelse och med hänsyn till landskapets och naturens förutsättningar. Möcklö är en liten plats så avstånden till väg eller service känns mer som ett lyxproblem än en realitet. 2. Känslig natur Möcklö är precis som ni beskriver ett jordbrukslandskap i gränslandet mellan fastland och skärgård. Ett oerhört känsligt och viktigt landskap som danats under tusentals år. Lämningar efter tidigare bosättningar, öppna åkrar, bestånd av gamla ekar och annan lövskog bär respekt med sig. Flera duktiga lantbrukare håller idag landskapet öppet och bidrar till den skönhet som möter dem som är på väg ut mot skärgården, såväl boende som alla turister som besöker oss under sommaren. Fält av raps, havre, råg m m vittnar om ett levande lantbruk. sydöstra Möcklö och området närmast Hallarumsviken borde ha ett ännu starkare skyddsvärde och borde i framtiden klassas som naturreservat. Här finns fantastiska marker med ovanlig växtlighet och ett rikt djur och fågelliv. Även på V Möcklö finns områden som borde skyddas och då tänker jag på enbacken på västra delen av västra Möcklö. skyddade naturområden ger också större attraktion att vilja bosätta sig här och inbjuder till ett rörligt friluftsliv. 3. Vägen Vägen söderut mot Sturkö har en mycket kraftig trafik som ökat markant under senare år. Idag är den klart störande inom ett avstånd av 200 meter vilket försvårar bebyggelse nära denna väg. Trafiken är också mycket aggressiv vilket innebär att uppsatta 70 km/h inte hålls av någon. Hastigheter över 100 km/h på denna 70 väg är en realitet idag. Planen att bygga en cykelbana längs med vägen välkomnas av alla som bor här ute. Idag är det med stor fara och rädsla som barn korsar vägen vid busshållplatsen på Möcklö. En reglering av hastigheten till 50 km/h skulle välkomnas vid sträckan efter macken och bortom nuvarande och tänkt tätbebyggelsen på Möcklö 17

4. Vatten och avlopp Idag planeras för utbyggnad av vatten och avlopp på stora delar av Möcklö vilket är en investering för framtiden. Kommunens plan att gå vidare med denna projektering 2019-2020 välkomnas men ställer stora krav på många äldre personer med bristande ekonomiska förutsättningar att klara av dessa höga investeringar som måste till för ett fungerande system. Det är därför med varsamhet man måste gå fram med denna förändring så att också äldre människor kan bo kvar på landsbygden. Möcklö är en ganska besvärlig halvö när det gäller stora ingrepp i naturen. Mycket berg ställer stora krav på sprängningsarbete med stora konsekvenser för ingrepp i miljön. En miljöprövning välkomnas därför inför kommande arbete med vatten och avlopp. Likaså välkomnas en diskussion kring hur fastigheter med "svåra lägen" kan få hjälp med alternativa lösningar för i första hand sitt avlopp. 5. Det rörliga friluftslivet Planen beskriver det rörliga friluftslivet som en viktig faktor för boende och besökare i skärgården. För Möcklös del begränsas det rörliga friluftlivet idag av brist på förståelse/intresse från markägare när det gäller tillgänglighet. Låsta grindar och ståltråd avgränsar under vår, sommar och höst stora delar av ö Möcklö för ett rörligt och tillgängligt friluftsliv. Detta bryter mot en rad bestämmelser och här måste nog både kommun och länsstyrelse titta närmare på frågan. För båtlivet finns en äldre ångbåtsbrygga på Östra Möcklö som borde upprustas för att kunna välkomna tillfälliga besökare eller boende som vill ta sig ett bad. Möjligvis finns stöd för detta hos länsstyrelsen? Jag vill önska er lycka till med översiktsplanen och ber ödmjukast om beaktande av mina och andras synpunkter i och med denna skrivelse. Kommentar: synpunkterna på Möcklös utveckling stöds i planen. Ett mer formellt skydd av naturen bedöms kunna vara intressant på längre sikt. Synpunkter kring hastigheten på vägen vidarebefordras till Trafikverket. Frågor kring utbyggnaden av VA kommer att noggrannare redogöras för i samband med att utbyggnader blir aktuella för respektive område. Sven-Olof och Anna-Karin Petersson I handlingen har del av vår fastighet Torhamn 7:26, i handlingen benämnt Västra Torhamn, lagts ut som lämpligt område för bostadsbebyggelse. Vi anser att detta är ytterst olämpligt och att området skall kvarstå för drift i dess nuvarande form, lantbruksdrift. Det aktuella området ligger mitt i och i direkt anslutning till våra fastigheters brukningscentra med bl.a. ladugård och djurhållning, nötkreatur och får. Att omvandla detta åkerområde med närheten till vad ovan angivits omöjliggör fortsatt drift av verksamheten samt att djurhållningen tvingas upphöra inom ett område där betesdrift är en av de få kvarvarande möjligheterna inom lantbruksdriften. Det är viktigt att djurhållning och betesdrift, liksom odling av stråfoder/vallfoder, kan fortsätta inte minst för ett bibehållande av det öppna landskapet med möjligheter till hävdade marker och biologisk mångfald. Skulle det aktuella området tas i anspråk för bebyggelse skulle verksamheten tvingas upphöra. Vi förordar att det område som Karlskrona kommun redan äger och har anskaffat för utveckling av boendemöjligheterna i Torhamn, beläget norr om Torhamns kyrka och beläget båda sidor om Träsmedsvägen läggs ut för framtida bebyggelse. Det är i högsta grad rimligt att mark som kommunen redan äger i första hand tas i anspråk för ett för bygden angeläget syfte, fler bostäder och att existerande verksamheter kan fortsätta och utvecklas. Vi är tacksamma för en vidare kontakt med ansvarig handläggare i ärendet för en vidare kontakt för att utpeka aktuella fastighetsgränser, brukningscentrats belägenhet inom fastigheten Torhamn 7:26 etc. Kommentar: En dialog mellan kommunen och fam Petersson har förts, och förslaget har justerats i enlighet med fört resonemang. 18

Mats Andersson Min fastighet 6:4 på Möcklö är delvis utpekad som område för ev bebyggelseutveckling. Mitt förslag är därmed att utöka utpekat område för ny bebyggelse (se bifogad karta). Kartan visar ett område för ny bebyggelse, samt en del av fastighet 6:4 som ej bör utpekas pga. Dess låga läge samt dess värde ur jordbrukssynpunkt Kommentar: Förslaget har studerats och bedömts lämpligt. Planen har justeras. Eva Runesson Karlskrona kommun planerar 500 bostäder på Senoren, Sturkö och Tjurkö. l en ny kartläggning av länsstyrelsen hamnar Blekinge högt upp på listan över exploaterade kustområden. Utvecklingen är oroväckande, anser Naturskyddsföreningen. Enligt länsstyrelsen skadar för mycket kustnära byggande ekosystemet och utvecklingen behöver följas noga. Det är anmärkningsvärt att Karlskrona som EKO-kommun kan lägga ett sådant förslag. Var finns miljötänket? Det går inte att blunda för hur förslaget kommer att förändra vår hembygd. Om 500 bostäder byggs blir det ytterligare 500 bilar över Möcklö-bron. Klarar naturen det? Naturen är en ändlig resurs. Den ska brukas inte förbrukas. Vem har rätt att tillåta exploateringen av marken våra förfäder trampat och kommande generationer ska trampa. Kommentar: förslaget är framarbetat bl.a. utifrån ambitionerna i handlingsplanen för Blekinge biosfärområde, som syftar till en långsiktig hållbar utveckling av skärgården. En av de viktigaste faktorerna är att hålla skärgården befolkad, varför ett relativt stort antal bostäder föreslås. Simon Nordström och Oskar Jonasson Vi förvärvade flera fastigheter 2008/2009 om ca 22 ha och har sedan dess rustat upp och tagit fram de gamla åkermarkerna och startat upp projekt som tänkt ska gynna Ytterön & ö Hästholmens utveckling. Vi har på vår fastighet Y1:29 anlagt Karlskrona skärgårds förmodligen enda vinodling i ett samarbetsprojekt mellan permanentboende och fritidsboende från Ytterön och Hästholmen. Det har också uppförts en ligghall för betande djur (Får) som skall hålla landskapet som till stora delar är naturreservat, öppet från igenväxning. Detta har möjliggjorts av ett redan mycket gott samarbete med bland annat Länsstyrelsens naturvårdsenhet. För att kunna utveckla och bidra till en levande skärgård både inom turism samt ett attraktivt område för boende, kommer det sannolikt att behövas viss byggnation för att ge möjlighet till utvecklande av verksamheten under de närmaste åren, vilket antagligen kräver undantagstillstånd från strandskyddet. Vi tänker oss en turism/besöksnäring inom närproducerad mat-/ekotursim och att denna kärnverksamhet skulle attrahera besökare av de stora naturvärdena som finns i närområdet och främja friluftslivet. Visionen är att anläggningen/området ska utgöra ett besöksmål/nav i vår fantastiska skärgård. Vi ser också möjlighet till att på sikt skapa lokala arbetstillfällen. Vi önskar därför att vår fastighet Y1:29 området med öppen ängs-/ åkermark ner till Lönhamnsviken (Bilaga 1) klassas så att utveckling av denna verksamhet kan bli möjlig t.ex. genom dispens för byggnation inom strandskyddat område. Kommentar: Den tänkta verksamheten bedöms helt förenlig med kommunens utvecklingsambitioner för skärgården. Den aktuella fastigheten ligger dock till allra största del inom både naturreservat och strandskyddat område, varför det på just den platsen bedöms vara svårt att realisera byggnation. 19

Lena Olert-Unggren Tjurkö är i dag den ön, som är minst exploaterad. Låt den förbli det! Gör den till en attraktiv ö för fritids boende, permanentboende, Karlskronabor och turister. Jag är inte emot ny bebyggelse på Tjurkö, men ny bebyggelse måste passa in i gammal skärgårdsmiljö. Det får inte bli ett modernt tätbebyggt villasamhälle. Jag undrar därför- Vad menar kommunen med "ett tätare och mer sammanhållet skärgårdssamhälle med tydlig och egen identitet" och "större bebyggelseutveckling utformade som nya skärgårdssamhällen"? Vad skiljer skärgårdssamhällen från villaområden i stadsmiljö? Tjurkö skulle kunna bli en mycket attraktiv ö för kultur- och friluftsliv. På kort tid skulle man kunna nå ön med den föreslagna båtpendeln. I Fortifikationsverkets synpunkter framhålls att Tjurkös attraktionskraft kan ökas med ett besöksstråk längs Tjurkös västra strand. Mitt förslag är "Börja leden vid Herrgården, gör den befintliga gamla utskeppningshamnen till en fin liten gästhamn. Leden går vidare förbi stenhuggeriområdet med Vrålebo. stenhuggeriområdet kan bli en turistattraktion, men behöver rustas upp redan i dag. Om 20 år är det försent! Leden passerar vidare vår fina badplats Hägnan och når slutligen fram till vårt nästa kulturområde "Stenbrottbatteiet" vid Kungsholmen. Den leden skulle vara oerhört vacker längs med Aspösund med den fina virtuella kontakten med Kungsholmen och fri horisont på ett håll och Karlskrona på andra hållet. I Länsstyrelsen yttrande till kommunen framhålls bl a Riksintressen. Jag hänvisar till Länsstyrelsens yttrande 7/1 O 13 Dnr 401-1927-13, sid 4 ang Stenhuggeriområdet. Beakta och ta hänsyn till detta! Ang vatten och avlopp. 2008 drog vi in vatten- och avlopp, av kommunen godkänd infiltrationsanläggning i stugan på Tjurkö. Innan vi bestämde oss, ville jag veta, vad kommunen hade för planerang vatten och avlopp på Tjurkö. Jag fick då veta, att på Tjurkö fanns det ej några planer för kommunalt vatten- och avlopp inom överskådlig tid. Eftersom grunden består av berg skulle det vara alltför kostsamt för kommunen. Är verkligen inte 5 år en överskådlig tid för kommunen?? Kommentar: Ambitionerna för hur ett skärgårdssamhälle bör utvecklas framgår i översiktsplanens inledande avsnitt om attraktiva skärgårdssamhällen. Den föreslagna stigen skulle onekligen utgöra ett mycket positivt tillskott för Tjurkö som besöksmål, och är förenlig med översiktsplanen. Kommunens möjlighet till långsiktiga och tydliga besked i VAfrågan blir större i samband med att en VA-plan nu arbetats fram. Magnus Broomé Vill först och främst än en gång berömma er för ett mycket gott arbete. Nedan följer dock några synpunkter på föreslagen plan även i denna fas. Verksamhet & Besöksnäring Ser att markdispositionen på N Ytterön reviderats så att vår grannfastighet har blivit utmarkerat som ett verksamhetsområde för besöksnäring av orsaker jag inte känner. Jag skulle gärna se att även vår fastighet tas med i detta område då det redan idag finns en "allmän" gångväg ner till vattnet och en brygga. När avlopp blir en realitet på ön skulle det möjliggöra för oss att bygga ett fåtal mindre stugor för uthyrning på fastigheten. Detta område finns även med i den utredning/förslag som gjordes / togs fram av Boje Hultman på uppdrag av Karlskrona kommun redan på 90-talet med syfte att hitta lämplig lokalisering för verksamhet på Ytterön. Utökade strandskydd Påpekade detta i min föregående skrivelse och kan ej se att det har kommenterats något om följande. Om så är fallet har jag dessvärre missat det. De utökade strandskydden skall per automatik tas bort den 31/12 2014 förutsatt att Länsstyrelsen ej yrkar på att i vissa områden ha dem kvar. I och med att planen nu läggs för ett antal år framåt borde kommunen tydligt markera sina önskemål och ta bort de utökade strandskydden på de om- 20