Fastställd av Kommunfullmäktige 2007-09-24, 132. Miljöbokslut 2006



Relevanta dokument
Götene kommuns miljöpolicy och miljömål

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Miljöbokslut Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

DIAGRAM 1 - Nedfallsmätningar (krondropp) i Klintaskogen i Höörs kommun av svavel och kväve. Källa: IVL.

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Miljömålen i prövning & tillsyn

Miljöbokslut Miljöåtgärder år 2003

3. Bara naturlig försurning

ENABYGDENS MILJÖMÅL

Miljöbokslut. Foto: Daniel Helsing

Bilaga 1. Nationella miljökvalitetsmål, regionala och lokala mål för översiktsplan 2000 för Vallentuna kommun

Mer djupgående fakta angående de olika miljökvalitetsmålen och mer information om Essunga kommun finns att läsa i grunddelen.

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21

Miljöprogram för Högsby kommun

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Grundläggande miljökunskapsutbildning

Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar

Miljöprogram Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige

Mål för Riksdagsförvaltningens miljöarbete

Miljömål för Tomelilla

Upprättad i maj Gnosjö Kommun. Miljö- och byggnämnden. Stadsarkitekt Tor Asbjörnsen

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

HAMMARÖ KOMMUNS MILJÖBOKSLUT 2009

Miljöredovisning Miljö- och byggnadsnämnden.

Lokala miljömål Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN

Ingår i underlaget till Översiktsplan för Skara kommun (46)

Framsidan. Miljömålsprogram för Gnosjö kommun

Sveriges miljömål.

Underlag till tillsynsplan 2015

Åtgärdsprogram 2008 antaget av Kommunfullmäktige i Vellinge kommun den 4 februari Lokala miljömål

Ett rikt växt- och djurliv

En hållbar utveckling

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö 2013

Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö

Uppföljning av åtgärder för förvaltningar/ kommunala bolag i Lokal Agenda 21 för Eslövs kommun Handlingsprogram

Antagen av kommunfullmäktige , 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN

Areella näringar 191

NYNÄSHAMN. - presentation om kommunens miljöarbete

1. Viktiga egenskaper som potentiella (tänkbara) miljögifter har är att de är: 1) Främmande för ekosystemen. X) Är lättnedbrytbara. 2) Fettlösliga.

Miljömål för Kungsbacka

Arbetsgrupp om miljögifter

MÅL FÖR TILLSYNEN Miljö- och hälsoskyddsnämndens dokument för målstyrd tillsyn

Generationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR

LOKALA MILJÖMÅL Giftfri miljö

I länets miljöarbete ska vi de närmaste fem åren särskilt fokusera på följande områden:

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan


Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA

HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

MILJÖBOKSLUT FÖR Vaggeryds kommun År 2004

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län Kalmar

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

OZON - O3. O z on O3. Ozon O3. O z on O 3

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten

Lektionsupplägg: Ozon vad gör det?

Miljö och stadsbyggnad. Vi skapar god livskvalitet

Miljöprogram

Åtgärder mot miljöproblem Övergödning

Uppföljning år Lokala miljömål för Vänersborg år Illustrationer: Tobias Flygar

Mål för Grästorps kommuns miljöarbete

VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD

NACKAS MILJÖPROGRAM

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

saldo 2010 U P P F Ö L J N I N G A V M I L J Ö M Å L I S T O C K H O L M S L Ä N

Arbetar främst med utredningar och riskbedömningar inom förorenad mark.

miljö BURLÖVS KOMMUN program

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

De 15 nationella miljökvalitetsmålen har varit vägledande för detta miljöprogram.

Miljöinformation Skara Energi AB 2012

Och vad händer sedan?

Detaljplan för del av Vångerslät 7:96 i Läckeby, Kalmar kommun

Goda exempel. från investeringsprogrammen Klimp och LIP

Kommer vi i mål? Uppföljning av Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram. MILJÖTILLSTÅNDET I SKÅNE ÅRSRAPPORT 2008

Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.

Miljösituationen i Malmö

begränsad klimatpåverkan

Granskning av miljö - och luftmätningar

Styrdokument. Energiplan. Ej kategoriserade styrdokument. Antagen av kommunfullmäktige , 91. Giltighetstid

Ekologisk hållbarhet och klimat

Uppdaterad december saldo 2007 U P P F Ö L J N I N G A V M I L J Ö M Å L I S T O C K H O L M S L Ä N

Transkript:

Fastställd av Kommunfullmäktige 2007-09-24, 132 Miljöbokslut 2006

Förord Kommunstyrelsens ordförande har ordet Miljön i fokus Miljöfrågorna har fått en allt större betydelse i vår vardag. Medvetenheten om betydelsen av att vara rädd om vår miljö har markant ökat det senaste året. Klimatfrågan har hamnat i debattens fokus. Det diskuteras nu alltmera nödvändigheten av att nedbringa utsläppen av växthusgaser och speciellt koldioxid. Forskarrapporter det senaste året målar upp en dyster bild av vår framtid om inget görs. Det är därför viktigt att det nu aktivt sker något. Kommunen har här en viktig roll. Dels att själv inom sin egen verksamhet vara en god förebild och dels hjälpa till att informera och stimulera våra kommuninvånare att bli goda miljömedvetna medborgare. Vår kommun skall ligga i täten då det gäller ett bra miljömedvetande och bedriva miljövänlig verksamhet. Det finns inom kommunens egen verksamhet många tämligen enkla åtgärder för att reducera utsläppen av koldioxid. Det är viktigt att det kontinuerligt görs mätningar av miljötillståndet så utvecklingen kan följas och lämpliga åtgärder sättas in. Ett aktivt miljöarbete kommer också att bli en konkurrensfaktor då det gäller att uppmuntra folk att flytta till och bosätta sig i vår kommun. Christer Akej Kommunstyrelsens ordf. Samhällsbyggnadsnämndens ordförande har ordet Miljövårdsarbetet i kommunen syftar till att arbeta för en hållbar utveckling genom att på lokal nivå ta fram miljömål för Simrishamns kommun som på både kort- och lång sikt ska förbättra förutsättningarna för ett bra liv för alla människor, lokalt, regionalt och globalt. Samhällsbyggnadsnämnden och förvaltningen har huvudansvaret för att implementera miljömålen på den lokala nivån. Nämndens miljöarbete omfattar allt från att planera för ett långsiktigt uthålligt samhälle till att mer praktiskt skydda kommunens vattentäkter liksom att energieffektivisera kommunens verksamheter. I miljöarbetet ligger även att bevara natur- och kulturvärdena på Österlen samtidigt som kommunen ska utvecklas för att tillmötesgå kommuninvånarnas krav på nya bostäder, bättre infrastryktur och arbete på orten. Miljömålen måste följas upp med handlingsplaner på hur målen skall uppnås där även hänsyn tas till ekonomin. Eftersom kommunens resurser är begränsade är det viktigt att det finns en prioritering så att resurserna används rätt och främst läggs på de insatser som ger mest utdelning per satsad krona. Även om kommunen har ett övergripande ansvar för miljöarbetet så måste de kommunala resurserna koncentreras till åtgärder inom den egna verksamheten. Ulf Johansson Samhällsbyggnadsnämndens ordf.

Myndighetsnämndens ordförande har ordet En av de viktigaste miljöfrågorna är vårt vatten. Här finns Projektgruppen säkert vatten, där man möts för att utbildas, så att kvaliteten på vårt vatten säkras. Myndighetsnämnden har fattat beslut om att odlare förutsätts delta i projektet, när de söker tillstånd för spridning av bekämpningsmedel inom vattenskyddsområden. Det beslutsförslaget var framtaget av näringen själv. Att arbeta tillsammans med de olika näringsidkarna och våra invånare är en förutsättning för värnande om miljön. Ett annat miljöområde att hjälpas åt med är vårt avfall, vilket inte alltid är så enkelt. Nyligen hörde jag att apelsinskal bryts ned alltför långsamt för att läggas bland köksavfall! Vi måste alla lära oss mer om vår miljö, så att vi bevarar den på bästa möjliga sätt. Klimat och energi är stora frågor inom miljödebatten. Även här finns sådant som vi kan hjälpas åt med, t ex släcka lampor och el utrustning samt åka mer kollektivt. Min senaste lärdom här är att vi bör använda oss av kallhyror i lägenheter för att var och en ska kunna påverka sin räkning, d v s spara på energi och således också på miljön. Vi vet egentligen alla att vi måste vara rädda om vår miljö, så låt oss hjälpas åt inte minst vi som bor i ett vackert landskap med underbar miljö! Monica J Gripp Myndighetsnämndens ordf.

Innehållsförteckning Inledning 3 Läsanvisningar 3 Sammanfattninga av miljötillståndet i kommunen 4 Kapitel 1. Begränsad klimatpåverkan 6 Kapitel 2. Frisk Luft 9 Kapitel 3. Bara naturlig försurning 10 Kapitel 4. Giftfri miljö 12 Kapitel 5. Skyddande ozonskikt 14 Kapitel 6. Säker strålmiljö 15 Kapitel 7. Ingen övergödning 16 Kapitel 8. Levande sjöar och vattendrag 17 Kapitel 9. Grundvatten av god kvalitet 18 Kapitel 10. Hav i balans 20 Kapitel 11. Myllrande våtmarker 21 Kapitel 12. Levande skogar 22 Kapitel 13. Ett rikt odlingslandskap 23 Kapitel 14. God bebyggd miljö 24 Kapitel 15. Miljöarbetet i kommunens förvaltningar 27 och i de kommunala bolagen Kapitel 16. Företagens miljöarbete 33 Källförteckning 36 Bilaga 1 37 Uppgifter har tagits fram av sakkunniga inom kommunens förvaltningar och bolag. Sammanställning och form: Helene Sundberg för miljö- och hälsoskyddsavdelningen i Simrishamn Omslagsbild: Simrishamns tätort och Tomarpsån, Richard Nilsson Foto: s 8 Bengt Bengtsson s 12 Bengt Bengtsson s 19 Bengt Bengtsson

Inledning Detta är kommunens fjärde miljöbokslut och liksom föregående år utgår miljöbokslutet från de nationella miljökvalitetsmålen. Syftet med miljöbokslutet är att sprida information om miljötillståndet i kommunen 2006 samt redovisa det miljöstrategiska arbete som bedrivs i kommunen. Samtidigt ska bokslutet fungera som stöd och inspiration i det fortsatta miljöarbetet. I en del kapitel används kommunala miljöindikatorer. Genom att använda sig av dessa finns en möjlighet att jämföra miljötillståndet i Simrishamns kommun med andra kommuner i landet såsom exempelvis energianvändningen per invånare och sektor. I bokslutet för 2005 erbjöds för första gången företagen i kommunen att få en egen del i bokslutet och så även i 2006 års upplaga. 2005 anmälde fyra företag sitt intresse och 2006 var det endast tre som valde att delta. Vi hoppas dock givetvis att antalet ska öka till nästa år. Efter beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott påbörjades miljömålsarbetet under 2006 genom att Miljö- och hälsoskyddsavdelningen kartlagt regionala åtgärdsförslag på de nationella miljömålen. Diskussioner har förts med kommunens samtliga förvaltningar och förslag på lokala miljömål utifrån kartlagda åtgärds krav har sammanställts, arbetet kommer att fortsätta under 2007. Läsanvisningar De 15 första kapitlena i bokslutet är indelade efter de nationella miljökvalitetsmålen. I varje kapitel görs en beskrivning av det aktuella miljökvalitetsmålet och de skånska delmålen. Den inledande texten i varje kapitel är tänkt att ge en bakgrund till det aktuella miljökvalitetsmålet. Sedan görs en sammanställning av miljötillståndet i dagsläget i kommunen. I en del fall saknas data för 2006 detta gäller främst för statistiska centralbyråns statistik databas. Då har senast tillgänglig data använts. Två miljömål har som föregående år uteslutits ur årets miljöbokslut. De ena är miljömålet Storslagen fjällmiljö, då detta inte är aktuellt för Simrishamns kommun. Det andra är Ett rikt växt och djurliv, som inte har tagits med detta år på grund av att det är relativt nytt och att det ännu saknas regionala delmål för Skåne. 5

Sammanfattning av miljötillståndet i Simrishamns kommun Miljökvalitetsmål Kan vi nå målet i Simrishamn? Begränsad klimatpåverkan Energianvändningen (kg/inv) har minskat jämfört med 2002 års värde. Det är dock för tidigt att säga om denna trend är bestående. Det har däremot skett en ökning av koldioxidutsläppen (kg/inv) jämfört med utsläppen 1990. Frisk luft Bara naturlig försurning Inga luftmätningar görs i Simrishamns tätort. Halter av kvävedioxid, svaveldioxid och marknära ozon som uppmäts i kommunen ligger långt under delmålet för Skåne. Man ska dock hålla isär att dessa halter är bakgrundshalter och ger ingen information om tätortens luftföroreningar. Luftmätningar i tätorten är av intresse och bör snarast genomföras. Den kalkrika berggrunden som finns i stora delar av kommunen utgör ett skydd mot försurning. Giftfri miljö Kommunen har tömt sina vassbäddar. Slammet har en högre kadmiumhalt än vad gränsvärdet för att få sprida slam på åkermark tillåter. Kemisk ogräsbekämpning är stor på kommunens egna ytor. En minskning av dessa och att man ser över alternativa metoder är av intresse. Kommunen och yrkesodlare driver gemensamma projekt med syfte att minska riskerna vid användning av bekämpningsmedel. Skyddande ozonskikt Insamling av uttjänta vitvaror sköts av ÖKRAB. Tillsyn av köldmediaprodukter och värmepumpar sker årligen. Säker strålmiljö Österlens kraft uppger att alla ledningar i och kring Simrishamn är borta sedan länge. Det finns planer på att fortsätta markläggningen av fler luftburna ledningar i kommunen. Ingen övergödning I kommunen kommer den största kväve- och fosforbelastningen från jordbruket, vägtrafiken och de enskilda avloppen. Samhällsbyggnadsförvaltningen planerar förutsättningarna för ytterligare utbyggnad av landsbygdens VA-försörjning. 6 Levande sjöar och vattendrag Åarna i den södra regionen är mer påverkade av jordbruket än de i den norra regionen. För att bevara Tommarpsåns värde bör inga ytterligare ingrepp som påverkar åns naturliga vattenflöde tillåtas. Kommunen har under året varit med och bildat Österlens vattenvårdsförbund som har till syfte att undersöka vattenkvalitet samt komma med förslag till åtgärder för att bibehålla eller förbättra densamma.

Grundvatten av god kvalitet Provtagningar görs regelbundet i de kommunala vattentäkterna. Inga onormala värden har påvisats. I en del enskilda vattentäkter finns problem med förhöjda halter bly, kadmium, radon och uran och några av dessa har visat sig ha otjänligt vatten. Det är viktigt att vårt grundvatten skyddas. Idag saknar fyra av de kommunala vattentäkterna vattenskyddsområde. Projektgruppen Säkert vatten fortsätter att jobba med frågor som rör utvecklingsarbete för ett säkrare vatten i Simrishamns kommun. Hav i balans Miljöövervakningen i Hanöbukten utanför Simrishamns kommun sköts av Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten. I och med att en ny lag trätt i kraft kommer en miljöprövning göras av Simrishamns hamn som ska vara klar 2008. Myllrande våtmarker Inget nytt har gjorts under 2006. Sammanlagt har 11,6 ha våtmark anlagts under åren 1999-2004. Levande skogar Ädellövskogarna utgör värdefulla biotoper. Andelen skog certifierad enligt Forest Steward Council (FSC) är liten i kommunen. Ett rikt odlingslandskap Jordbruket i kommunens södra delar är mer storskaligt än i de norra delarna. Sammanlagt finns sju stycken biotopskydd, alla belägna i kommunens norra region. En väldigt liten del av jordbruksmarken i kommunen odlas på ekologisk väg. Andelen ekologiska inköp i de kommunala förvaltningarna är låg. God bebyggd miljö Ett samarbete har inletts mellan Försvarsmakten och Stadsarkitekten angående en fördjupad översiktsplan för området kring Ravlunda skjutfält. Denna omarbetades under 2006 till Policy för utbyggnad av bostäder kring Ravlunda skjutfält och slutfasen i ärendet pågår. Kommunen deltog under 2006 i ett nationellt tillsynsprojekt angående radon i skolor och förskolor, mätningar utfördes och kommer att presenteras under 2007. Under 2006 ökade mängden hushållsavfall som samlats in på återvinningscentralerna i jämförelse med föregående år. Värmeanvändningen i kommunens egna fastigheter har ökat jämfört med föregående år. Elförbrukningen i de kommunala fastigheterna har ökat något under 2006. 7

Nationellt mål: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att detta globala mål kan uppnås. Skånes mål: Utsläppen av växthusgaser skall som medelvärde för perioden 2008 2012 vara minst fyra procent lägre än utsläppen år 1990. Utsläppen skall räknas som koldioxidekvivalenter och omfatta de sex växthusgaserna enligt Kyotoprotokollets och IPCC:s definitioner. Energianvändningen per capita skall minska med fyra procent till år 2010 jämfört med år 2002. Särskilt delmål för Skåne. El producerad från förnybara energikällor i Sverige skall öka med 10 TWh från 2002 års nivå till år 2010. För Skåne innebär detta 2 TWh el. Särskilt delmål för Skåne. Kapitel 1. Begränsad klimatpåverkan Klimatet på vår jord styrs av ett komplext samspel mellan atmosfär, hav, is, snö, markområden och växtlighet med solen som drivmotor. Temperatur skillnader mellan olika platser på jorden och jordens rotation skapar vindar, havsströmmar, högtryck och lågtryck. 1990 talet har för norra halvklotets del varit det varmaste decenniet under det senaste årtusendet. Glaciärer drar sig tillbaka, istäcket i Arktis minskar, stigande havsnivåer och förändrade nederbördsmönster är tecken på ett klimat i förändring. Forskare är tämligen säkra på att orsaken till den pågående temperatur ökningen är orsakad av människans utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. Så länge vi fortsätter att använda kol och olja som energikällor och så länge vi tankar bensin i våra bilar fortsätter vi människor att förstärka växthuseffekten. Eftersom vi lever i ett globalt samhälle så påverkas vi inte enbart av direkta och lokala effekter av ett varmare klimat. Vi är även beroende av hur omvärlden drabbas. Systemet med växter och djur är känsligt och några graders skillnad kan göra stor skillnad för livet på jorden. Koldioxid, metan, dikväveoxid (lustgas) och en del andra gaser som finns i atmosfären absorberar värmestrålning effektivt och fångar därmed upp merparten av den värmestrålning som avges från jorden och därmed ger upphov till en temperaturhöjning. Detta fenomen kallas växthuseffekten. Beskrivning av dagsläget i kommunen Kommunen som organisation har en viktig roll när det gäller att uppfylla miljökvalitetsmålet. Kommunen ansvarar för energiplanering, fysisk planering, drift av tekniska anläggningar och tillsyn och kan därför verka för att utsläppen av växthusgaser minskar. Kommunen kan även påverka utvecklingen genom informationskampanjer och rådgivning till kommuninvånarna. KLIMP (klimatinvesteringsprogram) inom detta program finns det möjlighet för företag och kommuner att ansöka om ett s.k KLIMPbidrag. Detta är ett statligt bidrag som delas ut till lokala projekt för minskade utsläpp av växthusgaser. Det finns önskemål från företag i Simrishamns kommun att inleda ett samarbete med kommunen, gällande miljö och klimatpåverkan. Växthuseffekten påverkar den globala strålningsbalansen, dvs. balansen mellan inkommande solstrålning och utgående värmestrålning. Den inkommande solstrålningen passerar igenom växthusgaserna och värmer upp jordytan. Den uppvärmda jordytan sänder i sin tur ut värmestrålning. Växthusgaserna försvårar passagen av värmestrålning ut från atmosfären. En del av värmestrålningen reflekteras tillbaka till jordytan, vilket gör att temperaturen vid jordytan hålls både varmare och jämnare jämfört med planeter som saknar atmosfär. En naturlig växthuseffekt har alltid funnits och utan denna skulle jordens medeltemperatur ha varit betydligt lägre. När andelen växthusgaser ökar i atmosfären hindras en större andel av den utgående värmestrålningen, vilket leder till en ökad återstrålning till jordytan. Konsekvensen blir en högre temperatur vid jordytan. 8

Energianvändning och energiproduktion i kommunen År 1990 uppgick de totala utsläppen av växthusgaser i Simrishamns kommun till cirka 185 000 ton, varav koldioxid utgjorde 44 %, lustgas 32 % och metangas 24 % av dessa utsläpp. Omräknat i utsläpp per invånare motsvarade koldioxidutsläppen cirka 4 ton per invånare detta år. Från 1990 fram till 2001 skedde det en årlig ökning av koldioxidutsläppen i kommunen. Mellan 2001-2003 tycks denna trend dock ha vänt och 2003 var koldioxidutsläppen per kommuninvånare nere på ungefär samma nivå som 1990. 2003-2004 under detta år har det totala koldioxidutsläppet ökat med 24% (se figur 1.4) detta beror främst på att industrin ökat sina utsläpp med 71% och service sektorn med hela 191%. Hushåll och energisektorn har minskat sina utsläpp år 2004 jämfört med 1990. Transporterna står fortfarande för de största koldioxidutsläppen i kommunen och denna sektor har ökat sina koldioxidutsläpp med hela 45% jämfört med utsläppsnivåerna 1990. Då den största källan till växthusgaser är användning av fossila bränslen finns starka kopplingar mellan energianvändning och miljömålet begränsad klimatpåverkan. År 2004 var energianvändningen per capita cirka 35 000 kwh/invånare i kommunen. Detta är något högre än genomsnittet för Skåne och lägre än genomsnittsnivån för Sverige, vilket huvudsakligen beror på att industrins energianvändning i kommunen är låg jämfört med många andra kommuner. Figur 1.1. Energianvändning per invånare och användarsektor i Simrishamn 2002-2004. Källa SCB Figur 1.2. Energianvändning per invånare och användarsektor i Simrishamn, Skåne och Sverige år 2004. Källa SCB Elproduktion sker endast i mindre utsträckning i kommunen. Det finns i nuläget 5 stycken anmälningspliktiga vindkraftverk i kommunen. Vid avfallsanläggningen i Måsalycke utvinns metangas som används vid uppvärmning i en del av kommunens fastigheter. Dessutom utvinns en del el på anläggningen. Simrishamns fjärrvärmeverk drivs av det privata bolaget Österlens kraft AB. Under 2006 producerades fjärrvärme med 74 % biobränsle, resten med gasol och olja. 2004 var intresset stort ibland villaägare i kommunen att ansluta sig till fjärrvärmenätet. En utbyggnad påbörjades men man kunde inte arbeta och bygga tillräckligt snabbt. 2005 steg oljepriserna och allt fler invånare i kommunen valde att installera värmepumpar, och en del anslöt sig till fjärrvärmenätet. Under 2006 när delar av fjärrvärmenätet var uppbyggt hade intresset svalnat hos villaägare. I dagsläget ansluter sig 20 nya hushåll varje år och det är vad nätet klarar av. Vid Sysav s anläggning i Måsalycke sker deponigasutvinning från deponien sedan 1995. Under 2006 distribuerades 231 044m3 av den utvunna metangasen till pannor i Sankt Olofs skola, äldreboende och bad samt till skogsgården. En energiplan och en klimatstrategi för Simrishamns kommun antogs i kommunfullmäktige i november 2006. Dessa två är harmoniserade med Skånes miljömål och miljöhandlingsplan och skall vara en vägledning i det pågående arbetet med energioch klimatfrågor (sammanfattning av klimatvision och energivision se bilaga 1). Koldioxidutsläpp För att uppnå de skånska miljökvalitetsmålet om en minskning av växthusgaserna med 4 % jämfört med halterna 1990, ska medelvärdet av utsläpp under perioden 2008-2012 minskat med 0,2 ton/invånare. 2003 var koldioxidutsläppen (kg/invånare) i Simrishamns kommun nere på samma nivå som 1990 det vill säga cirka 4 ton/invånare (se figur 1.3.). Mellan 2003 och 2004 skede en kraftig ökning av koldioxidutsläppet per invånare i kommunen till 4,9 ton/invånare som främst beror på att industri och service sektorn ökat sina utsläpp (se figur 1.3.). Detta är något högre än genomsnittet för Skåne som 2004 var cirka 4,5 ton/ invånare men betydligt lägre än genomsnittet för hela Sverige som 2004 var cirka 5,9 ton/ invånare. 9

Störst koldioxidutsläpp, nämligen 51 % av det totala utsläppet i kommunen stod transporterna för 2004. Denna sektor har ökat sina koldioxidutsläpp med hela 45% jämfört med utsläppsnivåerna 1990. Servicesektorn har ökat sina koldioxidutsläpp med 107 % och industrisektorn med 8 % jämfört med utsläppsnivåerna 1990. Hushålls- och energisektorn har däremot minskat sina utsläpp jämfört med 1990 års utsläpp. Antal resande med tåg till och från Simrishamns tätort Antalet på- och avstigande i Simrishamnstätort var en normal vardag 606 personer 2006, vilket är 65 personer färre jämfört med föregående år men 170 stycken fler jämfört med 2004. Figur 1.3. Koldioxidutsläppen i Simrishamns kommun uppdelat per sektor 1990 till 2004. Källa: SCB Figur 1.4. Totala koldioxidutsläppet (kg/inv) i Simrishamns kommun från 2000 till 2004. Källa: SCB Grön turism: Under sommaren mer än fördubblas kommunens befolkning och därmed ökar även antalet bilar i kommunen. Biltrafiken står för en stor del av koldioxidutsläppen. Det är viktigt att kommunen arbetar aktivt med att minska bilanvändningen på sommaren. Som en del i turistbyråns verksamhet ingår Grön turism, vilket bland annat innebär försäljning av cykelpaket och kartor över cykelleder på Österlen. Kommunens bilar Miljö- och hälsoskyddsavdelningen har sedan 2003 kört två hybridbilar. Dessa drivs dels med en bensinmotor och dels med en elektriskmotor. Den elektriska motorn ersätter bensinmotorn i lägre hastigheter, vid exempelvis stadskörning. Ingen annan avdelning eller förvaltning har prioriterat att satsa på miljöbilar. Den totala kostnaden för inköp av bensin och diesel i kommunens förvaltningar uppgick 2006 till 1 067 384 kronor respektive 475 861 kronor. Detta motsvarar cirka 132 000 liter bensin och 56 000 liter diesel. Socialförvaltningen är den förvaltning som använder flest leasingbilar (ca 45) som drivs med bensin. De planerar att gå över till mer miljövänliga drivmedel. Ingenting är dock bestämt, men förutsättningarna ändras om tankningsmöjligheterna för exempelvis etanol byggs ut. Socialförvaltningen bevakar frågan. Hemtjänsten försöker också i görligaste mån använda cykel där så är möjligt. I dagsläget planerar ingen bensinmack i kommunen att införskaffa etanol. Miljöanpassade transporter Ett mål i kommunen är att mellan 2004 och 2010 ska antalet körda mil med miljöfordon utgöra 25 % av den totala körsträckan inom kommunal verksamhet. Kommunal tjänstebilpool med miljöklassade bilar önskas. 10

Nationellt mål: Kapitel 2. Frisk Luft Luftföroreningar påverkar människors hälsa på många sätt och medför i medeltal flera månaders förkortad livslängd. Luftföroreningar påverkar också material som metall, gummi, plast och kalksten så att de bryts ned snabbare. Därigenom skadas t.ex. byggnadskonstruktioner och föremål som är kulturhistoriskt värdefulla. De lokala utsläppen kommer framför allt från vägtrafiken och från enskild uppvärmning med ved. Arbetsmaskiner som gräsklippare, motorsågar och grävmaskiner bidrar också med stora mängder. De samlade lokala utsläppen från alla länder orsakar att föroreningar transporteras långa vägar med vinden. Vindriktning, vindhastighet, temperatur och andra väderfaktorer har stor betydelse för luftföroreningarnas spridning. De högsta halterna av luftföroreningar uppstår i tätorterna och sprids med vinden ut på landsbygden. I Skåne har man på senare tid kunnat se en successiv minskning av luftföroreningarna. Det finns också internationella överenskommelser om att minska den långväga lufttransporten Luftföroreningar kan ge effekter på luftvägarna, irritera ögon, näsa och hals samt i vissa fall kan de även orsaka cancer. Föroreningarna kan också leda till att skog dör, mark och vatten försuras samt att skador uppkommer på kulturbyggnader och jordbruksgrödor. De skadligaste luftföroreningarna är kväveoxider, partiklar, ozon och flyktiga organiska ämnen. Beskrivning av dagsläget i kommunen Närheten till kontinenten gör att Simrishamns kommun inte enbart påverkas av de inhemska utsläppen utan även utsätts för andra länders luftföroreningar. Simrishamns kommun är medlem i Skånes luftvårdsförbund vars uppgift är att mäta och övervaka luftföroreningar i länet. Kommunens enda mätstation ligger i Maryd vid Sankt Olof. Här utförs mätningar på svaveldioxid, kvävedioxid, ammoniak och marknära ozon. Dessa mätningar ger endast en bild av bakgrunds halterna i kommunen, och det är därför naturligt att halterna är låga och att de ligger långt under det skånska delmålet. Inga luftmätningar utförs i Simrishamns tätort, därför vet vi inte om miljökvalitetsnormerna för utomhusluft överskrids. Miljökvalitetsnormerna är gränsvärden för ett antal luftföroreningar som enligt lag ska vara uppfyllda till vissa årtal. En miljöprövning av hamnen är på gång och då kommer mätningar av luftföroreningar i industrihamnen att göras. Det är önskvärt att i framtiden om det anses nödvändigt utifrån resultaten utföra regelbundna mätningar på luftkvaliteten i Simrishamns tätort. Miljö- och hälsoskyddsavdelningen informerade under 2006 allmänheten genom radio och tidningsartiklar hur man skall elda för att undvika hälsofarliga luftföroreningar. Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Delmål för Skåne: Halten 5 μg/m 3 som årsmedelvärde för svaveldioxid skall vara uppnådd i samtliga kommuner år 2005. Halterna 20 μg/m 3 som årsmedelvärde och 100 μg/m 3 som timmedelvärde för kvävedioxid skall i huvudsak vara uppnådda år 2010. Halten marknära ozon skall inte överskrida 120 μg/m 3 som åttatimmarsmedelvärde år 2010. År 2010 skall utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) i Sverige, exklusive metan, ha minskat till 241 000 ton. För Skåne innebär detta att utsläppen skall ha minskat till 21 000 ton. Regeringen har aviserat ett delmål för partiklar i luft senast 2005. Ett delmål för Skåne införs därefter. VOC: VOC står för Volatile Organic Compounds som betyder flyktiga organiska ämnen. Exempel på ämnen som innefattas av begreppet är ättiksyra, bensen, etanol och butadien. Många VOC betraktas som cancerframkallande. Biltrafik och andra förbränningsprocesser står för merparten av VOC-utsläppen i Sverige, men avdunstning av till exempel bensin och andra lösningsmedel står också för en betydande andel. Marknära ozon: Ozon är viktigt i stratosfären där ozonlagret filtrerar bort skadlig strålning från solen, men det ozon som bildas nära marken är giftigt och har effekt på vegetation och grödor. Ozon bildas när kväveoxider reagerar med VOC under inverkan av solljus. Biltrafiken är en stor bov i dramat eftersom bilavgaser innehåller både kväveoxider och VOC, men mycket av utsläppen härrör också från utlandet. Halterna av marknära ozon varierar kraftigt, väder och vind påverkar mycket. En varm, solig dag med vindar från kontinenten leder till höga halter. 11

Nationellt mål: De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. Kapitel 3. Bara naturlig försurning Delmål för Skåne: År 2010 skall högst 5 % av antalet sjöar och högst 15 % av sträckan rinnande vatten i landet vara drabbade av försurning som orsakats av människan. Före år 2010 skall trenden mot ökad försurning av skogsmarken vara bruten i områden som försurats av människan och en återhämtning skall ha påbörjats. År 2010 skall utsläppen i Sverige av svaveldioxid till luft ha minskat till 60 000 ton. För Skåne innebär detta att utsläppen av svaveldioxid till luft skall ha minskat till 5 600 ton. År 2010 skall utsläppen i Sverige av kväveoxider till luft ha minskat till 148 000 ton. För Skåne innebär detta att utsläppen av kväveoxider till luft skall ha minskat så att de uppgår till högst 22 200 ton. Det som förorsakar försurningen är utsläpp från transporter, energianläggningar, industri och jordbruk. Svaveldioxid, kväveoxider och ammoniak är de ämnen som har störst betydelse för försurningen. Skogsmarken kan även försuras genom själva skogsbruket alltså inte bara genom nedfallet av försurande luftföroreningar. Den största delen av de försurande ämnen som faller ner över Sverige har förts hit med vindarna från andra länder. Det finns internationella avtal som behandlar just problemet med att luftföroreningar inte känner några nationella gränser. Försurningen har effekter på växter och djur, främst i sjöar och vattendrag. Försurande ämnen i nederbörd, luft, vatten och mark gör att material vittrar snabbare. Därigenom skadas t.ex. byggnader och även föremål som är kulturhistoriskt värdefulla som statyer och utsmyckningar på byggnader. I mark påverkas rörledningar och fornlämningar. Också människans hälsa kan påverkas, t.ex. av dricksvatten från försurade brunnar. Skånes luftvårdsförbund har låtit utföra mätningar på nedfall av luftföroreningar på åtta platser i länet. Mätningarna visar att Skåne är mer utsatt för försurade nedfall än de flesta andra län i Sverige. 12

Beskrivning av dagsläget i kommunen Berggrunden i större delar av vår kommun är mycket kalkrik, vilket ger ett gott skydd mot försurning. Dock är skyddet sämre i de norra delarna, främst norr om Sankt Olof. I Maryd vid Sankt Olof görs mätningar på nedfall av luftföroreningar och bland annat beräknas depositionen av svavel och kväve i området. Det har visat sig att området är ett av Sveriges mest drabbade när det gäller belastning av svaveloch kvävenedfall. Detta påverkar bland annat grundvattenkvaliteten i området. Försurat grundvatten är i sig inte farligt. Däremot ökar risken för att giftiga metaller löses ut från mark och ledningsnätet om vattnet är surt. Detta gäller främst bly, kadmium och koppar. 13

Nationellt mål: Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Delmål för Skåne: År 2010 skall kunskapen om halter av särskilt farliga ämnen (definierade i SOU 2000:53: Varor utan faror samt i delmål 3) i Skånes naturmiljö och dess negativa effekter på ekosystem eller arter ha ökat. Särskilt delmål för Skåne. År 2006 skall länets samtliga kommuner ha antagit och infört en strategi för miljöanpassad upphandling som prioriterar inköp av miljöanpassade varor och tjänster och utesluter användning av ämnen som omfattas av kemikaliestrategins gällande begränsningar. Särskilt delmål för Skåne. I fråga om utfasning av farliga ämnen skall följande gälla. Nyproducerade varor skall så långt det är möjligt vara fria från: - cancerframkallande, arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande ämnen senast år 2007 om varorna är avsedda att användas på ett sådant sätt att de kommer ut i kretsloppet. - nya organiska ämnen som är långlivade och bioackumulerande, så snart som möjligt, dock senast år 2005. - övriga organiska ämnen som är mycket långlivade och mycket bioackumulerande senast år 2010. - övriga organiska ämnen som är långlivade och bioackumulerande senast år 2015. - kvicksilver senast år 2003. - kadmium och bly senast år 2010. Dessa ämnen skall inte heller användas i produktionsprocesser om inte företaget kan visa att hälsa och miljö inte kan komma till skada. Redan befintliga varor som innehåller kadmium eller bly skall hanteras på ett sådant sätt att ämnena inte läcker ut i miljön. Delmålet avser ämnen som människan framställt eller utvunnit från naturen. Delmålet avser även ämnen som ger upphov till ämnen med ovanstående egenskaper, inklusive det som bildats oavsiktligt. Delmålet innebär för Skåne att bland annat tillståndsoch tillsynsmyndigheter till år 2004 i beslutsprocessen tillser att avvecklingen av ovanstående ämnen påbörjas. Läkemedel påverkar vår miljö Kapitel 4. Giftfri miljö Kemikalier ingår som en viktig del i vårt moderna samhälle. Produktionen av kemikalier har ökat explosionsartat i världen de senaste 70 åren från cirka en miljon ton kemikalier per år till 400 miljoner ton per år. Tyvärr har inte kunskapen om kemikaliernas effekter på människa och miljö ökat i samma takt. Historien har visat att kemikalieanvändningen kan ha stora negativa effekter på både hälsa och miljö. En del ämnen är cancerframkallande, arvsmassepåverkande eller fortplantningsstörande. Dessutom är vissa ämnen, till exempel DDT och PCB, svårnedbrytbara och ansamlas gärna i levande organismer. Många kemikalier har även lätt för att spridas långa sträckor med vatten och vind. Beskrivning av läget i kommunen Det finns även naturliga ämnen i vår miljö som i för stora mängder kan vara giftiga. I Simrishamns kommun finns det naturligt mycket kadmium i bergrunden. Detta medför bland annat förhöjda halter kadmium i grundvattnet och i en del områden i kommunen, något som återspeglas i att kommunens avloppsslam innehåller så pass höga halter av kadmium att det inte får spridas på åkermark. Kadmiumhalten i slammet från vassbäddarna överskrider gränsvärdet, 2 mg/kg TS, som införts för att begränsa hur höga metallhalter slammet får innehålla för att kunna användas på åkermark. Från 2005 är det förbjudet att lägga slam på deponi. I dag finns ingen utarbetad strategi för hur slammet ska tas omhand i framtiden. Om denna fråga inte är löst till nästa gång det är tid att tömma vassbäddarna kommer detta bli ett stort problem för kommunen. I framtiden är det önskvärt att slammet kan användas på åkermark. Om man sprider slammet på åkermark runt om i kommunen skulle varje område få sin utdelning ungefär vart femtionde år. Kadmiumhalten i blåmusslor i havet utanför Simrishamns kust har under ett flertal år visat sig innehålla förhöjda halter kadmium. Då det inte finns någon känd punktkälla i området är det troligtvis berggrunden som är orsaken till de höga halterna. En del verksamheter som bedrivs eller har bedrivits i kommunen kan orsaka giftiga föroreningar i marken. Om dessa föroreningar sprider sig till grundvatten, diken och vattendrag kan detta få förödande konsekvenser. Länsstyrelsen utför en kartläggning av förorenade områden i Skåne. Identifierade områden läggs in i deras MIFO databas. Läkemedel hamnar i avloppsvattnet av olika orsaker. Detta kan dels bero på att de preparat som vi stoppar i oss inte bryts ned fullständigt av kroppen utan utsöndras via urinen, dels genom att läkemedel spolas ned i toalett eller vask istället för att lämnas till apotek. Avloppsreningsverken kan inte alltid rena avloppsvatten från läkemedelsrester utan en hel del passerar reningsverken och sprids i hav och vattendrag. Läkemedel är oftast mer lättlösliga än andra miljögifter vilket gynnar spridningen. Därför är det viktigt att läkemedelsrester lämnas åter till apoteken. 14

Enligt denna databas finns elva riskklassade objekt i Simrishamns kommunidentifierade. Inga av dessa objekt finns dock med på den så kallade 30- listan över de mest prioriterade områdena i kommunen. 1999 gjorde kommunen en egen inledande kartläggning av områden som kan misstänkas vara förorenade. Många av de objekt som nämnts i denna studie finns inte med i Länsstyrelsen MIFO- databas. Det har även gjorts en omfattande kartläggning och inventering av äldre deponier i kommunen där en del resultat visar på att några av deponierna bör åtgärdas. Bekämpningsmedel används i stor mängd inom kommunala användningsområden såsom på gator, torg och på kantsten. Ett önskemål vore att kommunen arbetade fram en omställningsplan för dessa då de inte kan tas upp av någon grönska på grund av att de besprutas på hårda ytor. De belastar därför direkt kommunens spillvattensystem. Att man istället använde sig av mekaniskbekämpning som exempelvis ångning och bränning vore önskvärt. Ett annat alternativ skulle vara att använda sig av andra alternativa metoder och preparat vid bekämpning inom de kommunala användningsområdena. delmål. forts. Det skall utöver tillförsel via luften inte ske någon nettotillförsel av kadmium till jordbruksmarken i Skåne. Senast år 2015 skall förekomsten av kemiska bekämpningsmedel och deras nedbrytningsprodukter vara nära noll i Skånes sjöar och vattendrag och vara så låga att växter, djur eller människors hälsa inte skadas. Kemiska bekämpningsmedel eller deras nedbrytningsprodukter som används från år 2003 och framåt bör inte kunna påvisas i grundvatten i Skåne. Särskilt delmål för Skåne. Det nationella delmålet om förorenad mark innebär för Skåne att förorenade områden skall vara identifierade och riskklassade senast 2005. Sanering och efterbehandling av sju områden i riskklass 1 och 2 skall ha påbörjats senast 2005. Minst tre områden skall vara slutligt efterbehandlade vid utgången av 2005. Senast år 2010 bör minst 15 % av den odlade arealen vara ekologiskt odlad och försäljningen av ekologiska varor bör ha ökat i motsvarande grad. Särskilt delmål för Skåne. 15

Nationellt mål: Ozonskiktet skall utvecklas så att det ger långsiktigt skydd mot skadlig UV-strålning. Det innebär för Skåne att användningen av ozonnedbrytande ämnen är avvecklad inom loppet av en generation. Kapitel 5. Skyddande ozonskikt Delmål för Skåne: År 2010 skall utsläpp av ozonnedbrytande ämnen till största delen ha upphört. Ozonskiktet i atmosfären behövs eftersom det filtrerar bort skadlig UV- strålning från solen. En uttunning av ozonskiktet ökar risken för hudcancer och andra skador på levande organismer. På våra breddgrader anses ozonskiktet ha tunnats ut med 5-10 %. Uttunningen beror till stor del på utsläpp av köldmedier som freon. Det svenska bidraget har minskat under senare år. Ett uttunnat ozonskikt leder till att UV- strålningen i marknivå kan öka och därmed skadas hälsa och miljö. Beskrivning av dagsläget i kommunen En del kemikalier utgör ett hot mot ozonskiktet. Kemiska ämnen som klorflourkarboner (CFC) och väteklorflourkarboner (HCFC) gör att ozonskiktet bryts ned och tunnas ut. Ozonnedbrytande ämnen finns i till exempel kyl-, värme-, och klimatanläggningar. Även om användningen av dessa varor upphör kommer gamla varor att fortsätta läcka ut ozonnedbrytande ämnen. Ökrab fortsätter sitt arbete med att samla in uttjänta kylmöbler där det kan finnas spår av dessa. De erbjuder alla som har ett abonnemang kostnadsfri hämtning av vitvaror vid dörren. Kontroll av anläggningar med mindre än 10 kg köldmedium förbättras, för att utsläppen av ozonnedbrytande ämnen så fort som möjligt ska upphöra i kommunen. Årligen ska köldmedia anläggningar över 10 kg inkomma med en kontrollrapport som är utfärdad av ett ackrediterat kontrollorgan till miljö och hälsoskyddsavdelningen. För närvarande finns 75 verksamhetsutövare i kommunen. Miljö- och hälsoskyddsavdelningen kontrollerar att alla köldmedia anläggningar i kommunen är godkända och att aggregaten uppfyller gällande besiktnings krav. När anmälningar angående nya värmepumpsanläggningar inkommer till miljö- och hälsoskyddsavdelningen kontrolleras godkännande av typ och mängd köldmedium som angivits i anmälan noggrant innan beslut fattas. 16

Nationellt mål: Kapitel 6. Säker strålmiljö Vi utsätts dagligen för strålning, både från naturliga och konstgjorda strålningskällor. Den naturliga strålningen kommer bland annat från solen och berggrunden. Även människokroppen innehåller radioaktiva ämnen, vilka naturligt utsätter oss för strålning. Mobiltelefoner, mikrovågsugnar, kärnkraft och röntgenapparatur är exempel på konstgjorda strålningskällor. I en del fall kan strålning orsaka hälsoproblem, cancer och fosterskador hos människor och djur. Sol exponering och UV-strålning har exempelvis en stor betydelse för hudcancer. Det finns även misstankar om att magnetfält från kraftledningar kan orsaka cancer, men sambanden har hitintill inte kunnat påvisas av forskare. Strålningen kan alltså vara till nytta, men den kan också orsaka skada. Ännu är kunskapen om effekterna av strålning från elektromagnetiska fält runt t.ex. mobiltelefoner och högspänningsledningar varken fullständig eller entydig. Det krävs ytterligare forskning för att få veta hur det ligger till. I vissa studier har man sett biologiska effekter, men man har inte kunnat se om de är skadliga för hälsan. Statens strålskyddsinstitut bevakar noga all forskning inom området. Radon i inomhusmiljön är en allvarlig hälsorisk. Radon följer med luften in i luftrör och lungor när vi andas och kan orsaka lungcancer. Radon finns naturligt i mark fast i olika stora mängder beroende på bergarten. Människors hälsa och den biologiska mångfalden skall skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Delmål för Skåne: År 2010 skall halterna i miljön av radioaktiva ämnen som släpps ut från alla verksamheter vara så låga att människors hälsa och den biologiska mångfalden skyddas. Det individuella dostillskottet till allmänheten skall understiga 0,01 msv per person och år från varje enskild verksamhet. År 2020 skall antalet årliga fall av hudcancer orsakade av solen inte vara fler än år 2000. Riskerna med elektromagnetiska fält skall kontinuerligt kartläggas och nödvändiga åtgärder skall vidtas i takt med att sådana eventuella risker identifieras. Beskrivning av dagsläget i kommunen För att undvika risker med elektromagnetiska fält tillämpas försiktighetsprincipen vid planering av exempelvis bostäder, skolor, daghem. Mer information om risker med solning både utomhus och i solarium behövs. Så att antalet hudcancer fall orsakade av solen kan reduceras i kommunen, samt att resultat av UV-strålning sprids bättre. Se även kapitel 14 God bebyggd miljö för information angående tillsynsprojekt Radon i skolor och förskolor. 17

Nationellt mål: Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Delmål för Skåne: Fram till år 2010 skall de svenska vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat kontinuerligt från 1995 års nivå. Senast år 2010 skall de svenska vattenburna utsläppen av kväve från mänsklig verksamhet till haven söder om Ålands hav ha minskat med minst 30 % från 1995 års nivå till 38 500 ton. Kväveutsläppen till Skånes kustvatten skall senast år 2010 ha minskat med minst 25 % motsvarande cirka 4 500 ton till nivån 12 400 ton. För att klara delmålet måste utsläppen minska med minst 1 500 ton från jordbruket (motsvarande ca 12 % minskning av sektorns utsläpp), 4 ton från skogsbruket (motsvarande cirka 5% av sektorns utsläpp), 1 500 ton från kommunala avloppsreningsverk (motsvarande ca 50 % minskning av sektorns utsläpp), 400 ton från industrin (motsvarande ca 60 % minskning av sektorns utsläpp), 30 ton från enskilda avlopp (motsvarande ca 10 % minskning av sektorns utsläpp) samt 50 ton via luftnedfallet (motsvarande ca 10 % minskning). Dessutom måste våtmarker anläggas på strategiska platser i jordbrukslandskapet i sådan omfattning att kvävetransporten minskar med minst 1 000 ton kväve (räknat från år 1995). Senast år 2010 skall utsläppen av ammoniak i Sverige ha minskat med minst 15 % från 1995 års nivå till 51 700 ton. Det innebär för Skåne att utsläppen av ammoniak från jordbruket skall ha minskat med 20 % till 8 200 ton. Senast år 2010 skall utsläppen i Sverige av kväveoxider till luft ha minskat till 148 000 ton. För Skåne innebär detta att utsläppen till luft skall ha minskat så att de uppgår till högst 22 200 ton. (Se Bara naturlig försurning.) Kapitel 7. Ingen övergödning Övergödning orsakas av för höga halter av kväve och fosfor i mark eller vatten. Dessa näringsämnen hamnar i miljön t.ex. genom nedfall från luften av kväveoxider från trafik och kraftverk. Andra källor till övergödning är ammoniak från jordbruket och fosfor i utsläpp från avloppsreningsverk och industrin. Ämnena förs i sin tur med vattendragen till sjöar och hav. Problemen med övergödning finns framför allt i södra Sverige. Växtligheten förändras successivt när kväve lagras upp i marken i skogar, ängs - och betesmarker. Arter som är anpassade till näringsfattiga miljöer trängs undan. I havsmiljön är övergödning ett av de allvarligaste hoten. Den orsakar bl.a. algblomning som leder till att vattnet blir grumligt, tångbältena minskar och art sammansättningen förändras. I värsta fall uppstår syrebrist på bottnarna. Även många sjöar och vattendrag är kraftigt övergödda, och effekterna är i stort sett samma som i havet. Om det är giftbildande alger som orsakar blomningen kan hälsan hos både människor och djur hotas. Hälsoproblem hos människor kan också uppstå genom att grundvattnet i områden med intensivt jordbruk kan ha höga halter av nitrat. Särskilt små barn är känsliga för nitrathaltigt dricksvatten. Beskrivning av dagsläget i kommunen Tillgången på näringsämnen är i normala fall en begränsande faktor för produktion. Ökar tillgången på näring ökar i sin tur produktionen. En del arter gynnas mer än andra av en hög näringstillgång, vilket kan leda till att dessa arter tar över och art sammansättningen i området förändras. Det är främst i vattenmiljöer som påverkan från övergödning märks tydligast. Mycket av den fosfor och kväve som tillförs vårt hav och våra sjöar kommer via åar och vattendrag. Vanligtvis är näringstransporten högre under vinterhalvåret jämfört med resten av året. Detta beror på högre vattenföring, mer erosion samt lägre upptag av växter både på land och i vatten. Tommarpsån är kommunens största å och en mycket näringsrik slättå. Avrinningsområdet domineras av åkermark. Mellan 1996 och 2001 transporterades i medel 2,7 ton kväve och 247 ton fosfor per år ut i havet. Övriga åar i kommunen är Klammärsbäck, Mölleån, Rörums norra å, Rörums södra å, Kvarnbybäcken, Verkeån, Segeholmsån och Julebodaån. Provtagningar har visat att samtliga vattendrag är mycket näringsrika. För att minska utsläppen i kommunen är en åtgärd att se över att alla enskilda avlopp i kommunen uppfyller gällande krav. En annan lösning för att minska utsläppen ytterliggare vore att upprätta skyddszoner längs vattendrag och våtmarker på kommunägd mark. 18

Kapitel 8. Levande sjöar och vattendrag Nationellt mål: Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig reproduktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Delmål för Skåne: Skåne har få sjöar jämfört med övriga landet och det är med något undantag relativt små. Det intensiva jordbruket i Skåne har påverkat vattenmiljöerna. Åar har rätats ut och sjöar har torrlagts. Många mindre bäckar och diken har kulverterats, det vill säga lagts i rör under marken och har därmed helt försvunnit ur landskapsbilden. Beskrivning av dagsläget i kommunen Vattendragen i kommunens norra delar (skogsbygden) är i fysisk mening relativt lite påverkade. I kommunens södra delar (jordbruksbygd) har kanalisering (förlust av meanderslingor) och kulvertering kraftigt minskat vattendragens längd jämfört med hur det såg ut i början på 1800-talet (40 50 % kortare vattendrag). Delar av dessa vattendrag ingår i dikningsföretag och har i det sammanhanget också fördjupats. Dessa ingrepp har inneburit snabbare vattentransport ut i havet, ökad erosion och slamtransport, ökad transport av näringsämnen, förlust av lek bottnar för öring och förlust av biotoper. Verkeåns, nedre delen av Rörums norra å och en mindre del av Rörums södra å ingår i befintliga eller planerade naturreservat. Ett större område runt Klammersbäck har utpekats som Natura 2000-område. Skåne har få sjöar och de flesta är ganska små. Däremot finns det många dammar. Det intensiva jordbruket i länet har genom tiderna påverkat vattenmiljöerna. När det har funnits behov av bevattning har man bidragit till att vattendrag har torrlagts. Strömsträckor i vattendragen har försvunnit i samband med att vattenkraften har byggts ut. Att minska skadorna från bevattning och att återställa skadade vattendrag är viktiga åtgärder för att nå miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Senast år 2005 skall berörda myndigheter ha identifierat och tagit fram åtgärdsprogram för särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer som behöver långsiktigt skydd i eller i anslutning till sjöar och vattendrag. Senast år 2010 skall minst hälften av de skyddsvärda miljöerna ha ett långsiktigt skydd. Senast år 2005 skall berörda myndigheter ha identifierat och tagit fram åtgärdsprogram för restaurering av Sveriges skyddsvärda vattendrag eller sådana vattendrag som efter åtgärder har förutsättningar att bli skyddsvärda. Senast till år 2010 skall minst 25 % av de värdefulla eller potentiellt skyddsvärda vattendragen ha restaurerats. Senast år 2009 skall vattenförsörjningsplaner med vattenskyddsområden och skyddsbestämmelser ha upprättats för alla allmänna och större enskilda ytvattentäkter. Med större ytvattentäkter avses ytvatten som nyttjas för vattenförsörjning till fler än femtio personer eller distribuerar mer än 10 kubikmeter per dygn i genomsnitt. Senast år 2005 skall utsättning av djur och växter som lever i vatten ske på ett sådant sätt att den biologiska mångfalden inte påverkas negativt. Senast år 2005 skall åtgärdsprogram finnas och ha inletts för de hotade arter och fiskstammar som har behov av riktade åtgärder. 19

Nationellt mål: Grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Delmål för Skåne: Grundvattenförande geologiska formationer av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörjning skall senast år 2010 ha ett långsiktigt skydd mot exploatering som begränsar användningen av vattnet. Senast år 2010 skall användningen av mark och vatten inte medföra sådana ändringar av grundvattennivåer som ger negativa konsekvenser för vattenförsörjningen, markstabiliteten eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem. Senast år 2010 skall alla vattenförekomster som används för uttag av vatten som är avsett att användas som dricksvatten och som ger mer än 10 m 3 per dygn i genomsnitt eller betjänar mer än 50 personer per år uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet med avseende på föroreningar orsakade av mänsklig verksamhet. Kapitel 9. Grundvatten av god kvalitet Cirka 70 % av jordens yta är täckt av vatten. Det är ständigt samma vattenmolekyler som cirkulerar i naturen och det vatten vi dricker idag är samma vatten som dinosaurierna en gång drack. I Sverige använder vi i genomsnitt 180 liter vatten per person och dygn. Grundvattnet bildas genom att nederbörd och ytvatten filtreras till jord och berglager. Mängden grundvatten som bildas i ett specifikt område avgörs av de geologiska förutsättningarna. Grundvattnet räcker inte alltid till på alla ställen där det behövs. Tätorter och områden med fritidsbebyggelse vid kusten är exempel på platser där det kan råda brist på naturligt grundvatten. Men grundvattnet tjänar inte bara som dricksvatten för oss människor. Det påverkar också miljön för växter och djur i ytvattnet. För att skydda grundvattnet från föroreningar och exploatering kan s.k. skyddsområden inrättas. I jordbruksområden i södra Sverige förekommer bekämpningsmedel och nitrat i grundvattnet. Ämnena har läckt ut från jordbruksmark men bekämpningsmedel kommer ofta även från ogräsbekämpning på annan mark. Även natriumklorid vanligt salt, från vägar som har saltats på vintern har kommit ut i grundvattnet. I försurade områden, som finns särskilt i södra Sverige, kommer aluminium och tungmetaller ut i grundvattnet när ämnena löses ut från marken till följd av försurningen. Eftersom också försurat grundvatten fräter på vattenledningarna ökar halten av tungmetaller i vattnet ytterligare. Beskrivning av dagsläget i kommunen Det finns en mängd olika faktorer som kan påverka grundvattenkvaliteten. Några exempel är användning av bekämpningsmedel inom jordbruk och trädgårdsnäring, privata avloppsanläggningar, läckage av nitrat från gördelanläggningar och förorenade områden som läcker föroreningar. Eftersom det kan ta upp till flera generationer att rena ett förorenat grundvatten är det viktigt att det grundvatten som används som dricksvatten skyddas. Detta kan göras genom att vattenskyddsområden upprättas. Ett vattenskyddsområde har ett juridiskt skydd med stöd i miljöbalken. I dessa områden gäller strängare regler för de verksamheter som finns i området. Det kommunala dricksvattnet kommer till största delen från grundvattenmagasin och en liten del från grusåsmagasin. Av de kommunala vattentäkterna saknar fyra vattenskyddsområde i kommunen. En stor del av kommunens invånare har egen brunn. I en del av de enskilda brunnnarna finns problem med förhöjda halter kadmium, bly, radon och uran. Detta beror troligtvis på att ämnena förekommer naturligt där brunnen är placerad. Bland annat orsakar den kambriska sandstenen förhöjda kadmiumhalter, medan alunskiffer är den största källan till radon i kommunen. Vid undersökningar har man även funnit brunnar med otjänligt dricksvatten på grund av höga halter bekämpningsmedel och nitrat i vattnet. Jordbruket är en bidragande orsak till de höga halterna, men även den ogräsbekämpning som sker i våra trädgårdar. 20