Kvalitetsrapport. Förskolan Stadsskogen

Relevanta dokument
Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Kvalitetsrapport. Förskolan Kungsfågeln

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Kvalitetsrapport. Förskolan Stöttestenen

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Kvalitetsrapport. Förskolan Björken

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Kvalitetsrapport. Förskolan Haga

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Kvalitetsrapport. Förskolan Kristallen

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

Kvalitetsrapport. Förskolan Björken

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Kvalitetsrapport. Förskolan Stadsskogen

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Kvalitetsrapport. Förskolan Haga

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Arbetsplan. Lillbergets förskola avdelning /2016. Barn och utbildning

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Kvalitetsrapport. Förskolan Kungsfågeln

Kvalitetsrapport. Förskolan Kyrkberget

Kvalitetsrapport. Förskolan Kristallen

Arbetsplan. Ängen, Ljusne förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Kvalitetsrapport. Förskolan Kyrkberget

Handlingsplan för 2012/2013

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Pedagogisk plan för Silvertallens förskola

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016

Handlingsplan för XXX förskola, läsåret:

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Pedagogisk plan Silvertallens förskola

Kultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen

Handlingsplan för. Brynäs-Nynäs förskoleenhet. Förskola Hammargården 2011/2012

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Arbetsplan Violen Ht 2013

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

UTBILDNING KVALITET & UTVECKLING

Kvalitetsrapport. Förskolan Ramsberg

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Handlingsplan GEM förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

2.1 Normer och värden

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola

Välkommen till vår förskola Grimsta

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Handlingsplan för Trollgårdens förskola, läsåret:

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp

Kvalitetsrapport. Förskolan Stöttestenen

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Arbetsplan. Ljusne förskola Avd Skogen 2014/2015. Barn och utbildning

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Lejonkulan

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning

Näckrosens förskola. Verksamhetsplan

Förskoleavdelningen. Gemensam Arbetsplan för Förskolan i Fagersta

Kvalitetsrapport. Förskolan Grönsiskan

reviderad Handlingsplan för förskolan Athena

Ringens förskola. Verksamhetsplan

förskolan FÅGELSÅNGS VERKSAMHETSPLAN

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Kållekärrs förskolor Arbetsplan augusti 2017 juni 2018

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Villekulla. Avdelning Svalan

Arbetsplan. Killingens förskola

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Gemensam Arbetsplan för Förskolan Innehållsförteckning:

Lokal arbetsplan för

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Pedagogisk plan Silvertallens förskola

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Transkript:

Kvalitetsrapport Förskolan Stadsskogen Läsåret 2018 2019 1

Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Förutsättningar... 4 2.1 Grundfakta... 4 2.2 Arbetsmiljö... 4 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling och lärande... 6 4.1 Språk... 6 Barn och utbildningsnämndens mål... 7 4.2 Matematik... 8 4.3 Naturvetenskap och teknik... 9 4.4 Lek... 10 4.5 Estetik... 11 4.6 Motorik... 12 4.7 Socialt... 13 5. Barns inflytande... 14 6. Förskola och hem... 15 7. Övergång och samverkan... 17 8. Uppföljning, utvärdering och utveckling... 18 9. Sammanfattning av utvecklingsområden... 20 2

1. Inledning I Lindesbergs kommun genomförs ett regelbundet systematiskt kvalitetsarbete. Syftet är att säkerställa att verksamheten på varje förskola överensstämmer med såväl de nationella styrdokumentens mål, krav och riktlinjer som lokalt beslutade målsättningar och barn och utbildningsnämndens specifika målskrivningar. Kvalitetsrapporten är sammanställd av respektive förskolechef och bygger på underlag och analys från verksamheten samt vårdnadshavares svar i samband med den årligen återkommande nöjdhetsenkäten. Stadsskogen är en väl etablerad förskola med fyra avdelningar. Det finns två yngreavdelningar; Månen och Solen och två äldreavdelningar; Stjärnan och Kometen. Personalomsättningen har varit förhållandevis liten och många har jobbat här under många år. Under 2019 fyller förskolan 40 år. Elionor Pettersson Lindesberg, 27 juni 2019 3

2. Förutsättningar 2.1 Grundfakta Antal barn 15 mars 80 Grundbemanning 15 mars 15,4 Utöver grundbemanning finns centralt budgeterade medel för barn med stora stödbehov. Dessa medel fördelas efter behov terminsvis. 2.2 Arbetsmiljö Piltavlorna som kartlägger den psykosociala arbetsmiljön visar på att upplevelsen av arbetsmängden blir sämre i slutet av terminerna och vid inskolningar och årstider med mycket påklädning. Under våren finns också oro och frustration över hur hösten ska bli. I medarbetarenkäten har 12 medarbetare svarat och inget svar hamnar på den negativa delen av svarsresultaten. Sjukfrånvaron har varit mycket låg, 2,1% att jämföra med kommunens 5,2. Vid gemensamma analyser av piltavlorna föreslår personalen att en av orsakerna till sämre resultat i piltavlan kan vara att oro sprider sig eftersom bemanningen ändras varje termin då endast förskollärarna vet om att de blir kvar. Med införandet av 2+1 kommer en del av den oron att minska. Det tar på krafterna att byta kollegor varje termin eller läsår. Några av medarbetarna över 60 år föreslår också åtgärder för att de ska orka vara kvar tiden ut (eller längre), tex extra motionstimme. I diskussioner på APT om arbetsmiljön framkommer att många upplever begränsade resurser för att klara arbetet, svårt att få pauser under dagen och för vissa svårigheter med återhämtningen. Under året var gruppsammansättningen förändrad med fler barn på yngreavdelningarna än tidigare på grund av kö vilket inte var särskilt lyckat. Många upplevde hösten som oerhört påfrestande. Den låga sjukfrånvaron kan till viss del förklaras med att personal på grund av svårigheten att få vikarier varit på jobbet när de borde varit hemma i sjuksängen. Under våren har vi arbetat med material från Sunt Arbetsliv OSA kollen för att diskutera arbetsmiljön. Det för upp problemen i ljuset. Arbeta för åtgärder som gör att äldre medarbetare stannar längre i yrket. Fortsätta med OSA. 4

3. Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efter hand omfatta dem. (Lpfö 98/16) utveckla förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra 4 2 3 3 utveckla förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning 3 2 3 3 utveckla respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö 4 3 4 3 utveckla sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livs frå gor i vardagen 4 2 3 3 Personalens självskattningar ska inte läsas som jämförelser mellan avdelningar. De visar snarare hur avdelningen ser på sina styrkor och svagheter och vad man prioriterat i planeringen av verksamheten. Personalen ser utveckling av nyfikenhet, lust och en ökad förståelse för att vi är olika. Barnen visar större respekt och empati för varandra. Föräldrarna uttrycker att barnen är trygga, trivs och får ett bra bemötande. Personalen arbetar som modeller för barnen genom sitt eget förhållningssätt. ICDP genomsyrar utbildningen. Personalen arbetar nära barnen, uppmuntrar stöttar och bekräftar goda handlingar. Stjärnan arbetar medvetet med lågaffektivt bemötande vilket gett goda resultat. Några arbetslag upplever att man gör många aktiviteter men missar att dokumentera och analysera processerna. Fortsatt arbete med mer dokumentation av processerna. 5

4. Utveckling och lärande Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. (Lpfö 98//16) 4.1 Språk Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att Solen Månen Stjärnan Kometen tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld 4 3 4 3 utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förs tå andra s pers pekti v 4 2 3 3 utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra 4 2 4 4 utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner 3 1 4 3 utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa 3 3 3 2 6

Barn och utbildningsnämndens mål Barn och utbildningsnämnden har för 2018 som mål att Barn och elever i Lindesberg har tillgång till utbildning som ger goda möjligheter till egen försörjning. För att mäta måluppfyllelsen vad gäller förskolan så används indikatorn Andel barn i förskola som utvecklar sådan språkförståelse och språklig medvetenhet att de är förberedda för läs och skrivinlärning vid skolstarten. Bedömning av måluppfyllelse görs utifrån hur väl förskolan gett förutsättningar för barnen att utveckla ett antal förmågor: Att förstå många ord och begrepp. Att intressera sig för sång, rim, ramsor. Att leka med ord. Att intressera sig för att delvis eller helt skriva sitt namn. Att intressera sig för siffror och bokstäver. Att intressera sig för lekskrivning. Personalens självskattningar ska inte läsas som jämförelser mellan avdelningar. De visar snarare hur avdelningen ser på sina styrkor och svagheter och vad man prioriterat i planeringen av verksamheten De yngre barnen utvecklas mycket språkligt och med förmågan att kommunicera blir också leken utvecklad. För de äldre barnen ser personalen ett intresse för att lekskriva och upptäcka bokstäver förutom att ordförråd och ordförståelse ökat. Av Stadsskogens 12 sexåringar, varav två med annat modersmål, bedöms nio (75%) ha en språkförståelse och språkmedvetenhet på svenska så att de kan antas förberedda för läsoch språkinlärning vid skolstarten. Avdelningarna har arbetat med olika material för att stötta den språkliga utvecklingen såsom Grafon och Bornholm. En avdelning erbjuder bokpåsar för högläsning i hemmet. Bildstöd, bokstäver, böcker, papper och pennor finns lättillgängligt för barnen. Utveckla tillgången till böcker och tillfällen för högläsning. Använda flerspråkig personal för att få intresse för andra språk och stötta flerspråkiga barn. 7

4.2 Matematik Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att Solen Månen Stjärnan Kometen utveckla sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring 4 3 3 3 utveckla sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar 4 2 2 3 utveckla sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp 4 3 2 3 utveckla sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang 3 2 3 3 Personalens självskattningar ska inte läsas som jämförelser mellan avdelningar. De visar snarare hur avdelningen ser på sina styrkor och svagheter och vad man prioriterat i planeringen av verksamheten Barnen har ökat sin kunskap om färg, form, antal, prepositioner och bråk. De har ökad förståelse för matematiska begrepp. De ramsräknar, sorterar och kommunicerar med matematiska begrepp. Personalen har gett barnen återkommande tillfällen att förstå matematiska begrepp. Man har arbetat mycket med konkreta material. Pedagogerna har ett matematiskt tänk i vardagen och passar på att få in matematiskt tänkande i vardagssituationer. Genom att byta ut material och erbjuda olika konstruktionslekar så hålls barnens intresse vid liv. Öka antalet planerade undervisningssituationer med matematiskt innehåll. 8

4.3 Naturvetenskap och teknik utveckla intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och s amhälle påverkar varandra 4 3 4 4 utveckla sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen 4 3 4 3 utveckla sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap 4 2 3 2 utveckla sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar 4 3 3 2 utveckla sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap 4 3 4 4 Personalens självskattningar ska inte läsas som jämförelser mellan avdelningar. De visar snarare hur avdelningen ser på sina styrkor och svagheter och vad man prioriterat i planeringen av verksamheten Tre av avdelningarna har haft prioriterade mål inom området och sett att barnen utvecklat förståelse och kunskap. Framgångarna beror enligt pedagogerna på att man haft inplanerade undervisningsaktiviteter och lärmiljöer. Genom att introducera roliga spännande experiment så skapas en nyfikenhet och lust där barn och vuxna kan upptäcka tillsammans. Stjärnan har även låtit föräldrarna bidra i temat om återvinning vilket ökar intresset för barnen. Öka antalet undervisningstillfällen. 9

4.4 Lek Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att Solen Månen Stjärnan Kometen utveckla sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära 4 3 4 4 Personalens självskattningar ska inte läsas som jämförelser mellan avdelningar. De visar snarare hur avdelningen ser på sina styrkor och svagheter och vad man prioriterat i planeringen av verksamheten Barnen leker och samspelar mer i lekarna. Antalet konflikter har minskat när språket kommer igång och man kan kommunicera med varandra. Barnen har ökat sin förmåga att samspela, turas om, kompromissa och vara kreativa i leken. Rollekar och lekar i stor grupp går bättre nu. Inomhusmiljön anpassas och förändras efter barnens lekbehov. Vuxna är med i leken som modeller och stöd. Kometen har arbetat med lekgrupper för att barnen ska kunna leka med olika kompisar och för att öka känslan av gemenskap. Fortsatt arbete. 10

4.5 Estetik Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att Solen Månen Stjärnan Kometen utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama 4 2 3 4 Personalens självskattningar ska inte läsas som jämförelser mellan avdelningar. De visar snarare hur avdelningen ser på sina styrkor och svagheter och vad man prioriterat i planeringen av verksamheten. Personalen ser att barnen våga vara mer delaktiga i de estetiska aktiviteterna. Samspelet har blivit bättre mellan barnen. Barnen har fått kunskap i material, färg och form. De avdelningar som tycker att de lyckats med detta ser att det är framgångsrikt att erbjuda många olika material, aktiviteter, gruppkonstellationer och tillfällen. Det har varit stimulerande för barnen att inomhusmiljön förändrats. Erbjuda fler tillfällen för skapande. 11

4.6 Motorik Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att Solen Månen Stjärnan Kometen utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande 4 3 4 4 Personalens självskattningar ska inte läsas som jämförelser mellan avdelningar. De visar snarare hur avdelningen ser på sina styrkor och svagheter och vad man prioriterat i planeringen av verksamheten. Pedagogerna ser att barnen utvecklat tillit till sin egen förmåga. De har lärt sig bedöma avstånd genom ökad kroppsuppfattning. De väljer att gå ut och leka om möjligheten finns. De har utvecklat såväl fin som grovmotorik. Stadsskogen har en fantastisk utemiljö med stimulerande och utmanande miljöer. Pedagogerna uppmuntrar barnen att utmana sig och att prova själv först innan man ber om hjälp. Det erbjuds många varierande motoriskt utvecklande aktiviteter. Fortsatt arbete 12

4.7 Socialt Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att Solen Månen Stjärnan Kometen utveckla sin identitet och känner trygghet i den 4 3 3 3 utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga, 4 3 3 3 känna delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer 3 2 2 3 utveckla sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler 4 3 3 3 Personalens självskattningar ska inte läsas som jämförelser mellan avdelningar. De visar snarare hur avdelningen ser på sina styrkor och svagheter och vad man prioriterat i planeringen av verksamheten Både pedagogerna och föräldrarna anser att barnen är trygga på förskolan. Turtagande och samarbete har ökat och barnen kan leka i olika konstellationer. Pedagogerna planerar många gemensamma aktiviteter för att stärka gruppkänslan. De gör även medvetna gruppindelningar för att barnen ska få prova nya kompisar. De vuxna är lyhörda och bekräftande. Det berikar barnen att få möjlighet att umgås med barn och vuxna från andra kulturer. Fortsatt arbete. 13

5. Barns inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. (Lpfö 98/16) Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att Solen Månen Stjärnan Kometen utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation 4 3 3 3 utvecklar s in förmå ga a tt ta a nsva r för s ina egna handlingar och för förskolans miljö 4 2 2 4 utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande 4 2 2 3 Personalens självskattningar ska inte läsas som jämförelser mellan avdelningar. De visar snarare hur avdelningen ser på sina styrkor och svagheter och vad man prioriterat i planeringen av verksamheten. I föräldraenkäten uttrycker föräldrarna att deras barn får uttrycka sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter. Allteftersom barnen utvecklas språkmässigt får de större möjlighet att påverka och göra val. När det gäller att ta ansvar för förskolans miljö ser pedagogerna att barnen är mer rädda om det de själva skapat än om färdigt lekmaterial. Barnen hjälper varandra och samarbetar. All undervisning planeras utifrån barnens behov och intressen med inte alltid med barnen delaktiga. Med de yngre barnen är det personalen som får läsa in och tolka vad det är barnet vill. Hitta former för att göra barnen mer delaktiga i beslut på förskolan efter mognad. Dokumentera det inflytande som finns bättre. 14

6. Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. Svarsfrekvens: 66 svar av 80 inskrivna barn, 82,5% (Lpfö 98/16) Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov. Ofta/alltid Ofta/alltid 2018 2019 2018 2019 93,5 97 Mitt barns förskola har en bra utemiljö och utrustning för utveckling och lärande. 95,1 98,5 Personalen på förskolan har positiva förväntningar på mitt barns utveckling och lärande. 98,4 97 Mitt barns förskola har en bra innemiljö och utrustning för utveckling och lärande. 91,8 98,5 I förskolan uppmuntras mitt barns nyfikenhet och lust att lära. 95,1 97 Mitt barn trivs i förskolan. 98,4 98,5 I förskolan utvecklas mitt barns förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter. 95,1 97 Mitt barn känner sig tryggt i förskolan. 98,4 97 Jag får information om de mål som styr verksamheten. 90,2 98,5 Mitt barn får ett bra bemötande av förskolans personal. 98,4 98,5 Jag får information om mitt barns utveckling och lärande. 90,2 95,5 Jag är nöjd med mitt barns förskola. 95,1 100 Svarsfrekvensen har ökat från 78 till 82,5%. Det som föräldrarna är minst nöjda med är informationen om sitt barns utveckling och lärande. 15

Det är glädjande att svarsfrekvensen fortsätter att öka. Föräldrarna har visat stort förtroende för personalen i enkäten. Uppslutningen på föräldramötet och vårfesten var också god och av kommentarerna föräldrarna ger avdelningarna på bloggen kan man förstå att det finns ett förtroendefullt samarbete. Ta tillvara och ge feedback på föräldrarnas frågor och åsikter. 16

7. Övergång och samverkan Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. (Lpfö 98/16) I Lindesbergs kommun sker överlämning från förskola till förskoleklass enligt en gemensamt antagen plan där tidpunkter och ansvariga för olika aktiviteter är angivna. Utvärdering och analys av överlämnandeprocessen genomförs regelbundet. Klasserna har gjorts i samverkan mellan förskola och skola. Alla barn går till Brotorpsskolan. Överlämnandet följde planen. Klicka här för att ange text. 17

8. Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. (Lpfö 98/16) I Lindesbergs kommun bedrivs det systematiska kvalitetsarbetet för samtliga förskolor utifrån ett kommungemensamt årshjul och med gemensamma mallar för dokumentation. Mallarna består dels av dokumentet barndokumentation som beskriver de förutsättningar förskolan gett för barnets utveckling och lärande, dels dokumentet verksamhetsdokumentation som främst beskriver det arbete som görs utifrån årets prioriterade mål. I slutet av varje läsår gör personalen en självskattning kring måluppfyllelse utifrån de olika ämnesområden som förskolan ska arbeta med enligt Lpfö 98/16. Resultatet av självskattningen görs utifrån givna målkriterier utgör en del av respektive enhets kvalitetsrapport. 18

I verksamheten finns olika områdesgrupper bestående av pedagoger från samtliga förskolechefers område och dessa leds av förskolechefer. De områdesgrupper som finns just nu är språkgrupp, matematikgrupp och en IKT grupp. Personalen har följt upp barnens utveckling och verksamheten på ett bra sätt. Det och nöjdhetsenkäten har gett dem bra underlag inför självskattningarna. De olika områdesgrupperna har under året medverkat i fortbildning som höjt kompetens hos personalen. De dokument i SKA arbetet som förändrats eller införts under året har fungerat bra. Personalen har bra rutiner för dokumentation. I år har vi varit åhörare vid Brotorpsskolans analys av nationella prov vilket ger oss bra information över vad vi behöver jobba mer med i förskolan. Utveckla samarbetet med Brotorpsskolan vad gäller nationella prov, obligatorisk kartläggning i förskoleklass och bedömningsstöd i åk 1. 19

9. Sammanfattning av utvecklingsområden Enhetens prioriterade utvecklingsområden Hitta former för att göra barnen mer delaktiga i beslut på förskolan efter mognad. Dokumentera det inflytande som finns bättre Öka antalet undervisningstillfällen i matematik, naturvetenskap och teknik Utveckla tillgången till böcker och tillfällen för högläsning. Använda flerspråkig personal mer medvetet för att få intresse för andra språk och stötta flerspråkiga barn. Övriga utvecklingsområden Ta tillvara och ge feedback på föräldrarnas frågor och åsikter. Utveckla samarbetet med Brotorpsskolan vad gäller nationella prov, obligatorisk kartläggning i förskoleklass och bedömningsstöd i Erbjuda fler tillfällen för skapande. Fortsatt arbete med mer dokumentation av processerna omkring normer och värden 20