PROJEKT- OCH KVALITETSPLAN

2009-05-04 Version 1 PROJEKT- OCH KVALITETSPLAN SCHARINSPROJEKTET FAS 2 Sanering av mark Projektbeskrivning I projektet ingår följande uppräknade delarbeten; åtgärder för stora delar av strandkanten, ny dagvattenledning och grävsanering av markområden markerade i kartan ovan. Samtidigt med detta arbete kommer markundersökningar och utredningar att utföras på det östra delområdet, namngett som Härvelträsket i bilden ovan, för att kunna fastställa ett kostnadseffektivt åtgärdsförslag även för detta område. Detta arbete ska slutligt mynna ut i en bidragsansökan om åtgärdspengar även för detta område. Projektet är avslutat när alla entreprenader avsynats och uppföljning av projektet sammanställts i en rapport. Skellefteå kommun är huvudman för arbetet. Projektplan Scharins Fas 2 Version 1 1

Innehållsförteckning Kapitel Sid 1. REVISIONSHISTORIK 5 2. DOKUMENTHANTERING I PROJEKTET 5 3. OM DOKUMENTET OCH KVALITETSRELATERADE DOKUMENT 6 3.1. Relaterade underlag 6 3.2. Bilagor 7 3.3. Adresser, listor och distribution 7 3.4. Revision 7 4. BAKGRUND 7 4.1. Tidigare undersökningar 8 5. ARBETSMETOD 12 6. ANDRA FÖRHÅLLANDEN SOM KAN PÅVERKA DETTA PROJEKT 13 7. PROJEKTETS MÅL 13 7.1. Projektets övergripande åtgärdsmål 13 7.2. Projektets detaljerade åtgärdsmål (miljömål) 15 7.3. Projektets kvalitetsmål 16 8. PROJEKTS OMFATTNING 16 8.1. Metod 16 8.2. Bedömd riskreduktion 17 8.3. Restriktioner i markanvändningen 17 Projektplan Scharins Fas 2 Version 1 2

8.4. Behov av kontroll, underhåll och skötsel efter projektets slut 17 8.5. Definierade risker och osäkerheter 17 8.6. Övriga projektpåverkande aspekter 19 8.7. Åtgärdsskrav 19 9. DETTA INGÅR INTE 21 10. PROJEKTETS TIDPLAN 22 10.1. Tidplan 22 10.2. Milstolpar 22 11. PROJEKTETS BUDGET 23 11.1. Insatstid 23 11.2. Kostnader 23 12. VILLKOR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 23 13. PROJEKTETS ORGANISATION 24 13.1. Organisationsschema 24 13.2. Roller och ansvar 24 13.3. Möten i projektet 25 13.4. Kommunikation 26 13.5. Egenkontroll 27 14. HANTERING AV RISK 27 15. HANTERING AV ARBETSMILJÖ 27 15.1. Byggherrens förhandsanmälan 27 15.2. Arbetsmiljöplan 27 Projektplan Scharins Fas 2 Version 1 3

16. ÄNDRINGAR 28 17. PROJEKTETS AVSLUTNING 28 Projektplan Scharins Fas 2 Version 1 4

1. Revisionshistorik Namn/version Datum Framtagen/kompletterad av Beskrivning av ändring Projektplan Scharins fas 2 /version1 Christer Svensson Gällande plan genomgången av styrgrupp 2. Dokumenthantering i projektet Alla aktiva och styrande dokument i projektet hålls aktuella digitalt och ändringar bokförs i första kapitlet, som alltid är revisionshistorik, och den nya versionen sparas digitalt med namnet + versionsnummer. Versionsnummer ändras i dokumentets sidhuvud också. Sista gällande version av styrande dokument skrivs ut och arkiveras när projektet avslutats. Gällande dokument ska vara skrivskyddade och ändringar görs i den nya versionen. Övriga handlingar förvaras i projektledarens rum. Tabell för bokförning av ändringar. Namn/Version Datum Framtagen/kompletterad av Beskrivning av ändring Exempel version1 090312 Christer Svensson Första versionen Projektplan Scharins Fas 2 Version 1 5

3. Om dokumentet och kvalitetsrelaterade dokument Projektplanen beskriver projektets genomförande och är även det dokumentet som styr projektets kvalitetsaspekter. Planen beskriver system för planering, styrning och genomförande. I planen anges projekteringskrav, kvalitetsmål och miljömål. Projektplanen kompletteras och förbättras om så behövs, med ledning av erfarenheter som framkommer under projektets genomförande. Kvalitetsrelaterade dokument är de som uppkommer efter krav i projektplanen eller presenteras i denna lista. Dessa dokument ska efter projektets avslutning arkiveras. Protokoll från alla möten Kontraktshandlingar (Underlag, antaget anbud, kontrakt, ändrings- och tilläggsanmälningar) Ekonomiuppföljning Slutbesiktningsprotokoll Uppföljningsrapport Revisioner 3.1. Relaterade underlag Inför varje deluppdrag ska vid behov en kontraktsspecifik kvalitetsplan upprättas av leverantören. Planen ska godkännas av kvalitetsledaren eller projektledaren. Inför varje omgång fördjupad provtagning, inklusive miljökontroll vid sanering, ska en plan för genomförandet fastställas som ska borga för att tillräcklig datakvalitet erhålls. Rubrikerna i planen ska minst vara genomförandebeskrivning, datakvalitetsmål, provtagningsprogram och kvalitetsstyrning, Underlag för projektet är; Länsstyrelsens beslut Ansökan Huvudstudie med underlag Preliminär plan för markanvändning Andra myndighetsbeslut Projektplan Scharins Fas 2 Version 1 6

3.2. Bilagor Rubrik Doc.namn Version Arbetsmiljöplan Intressentplan Arbetsmiljöplan Scharins Fas 2 Tidplan med resurser Tidplan 2009 090519 Informationsplan Riskhanteringsplan Kvalitetsplan Dokumenthantering Version 1 Ingår i som kapitel projektplanen Version 2009 Ingår i som kapitel projektplanen Ingår i projektplanen. Riskanalys finns som eget levande dokument. Ingår i projektplanen Övergripande i projektplanen 3.3. Adresser, listor och distribution Projektplanen distribueras till styrgruppen. Övriga intressenter och åtgärder för att tillmötesgå deras krav finns i kapitel 13.4. 3.4. Revision Projektet ingår i den löpande kontroll och revision som tillämpas för kommunens verksamheter. Interna kvalitetsrevisioner i projektet genomförs av miljöingenjören. Revisionens resultat och åtgärder dokumenteras och ändringar görs i berörda dokument. 4. Bakgrund Projektet är initierat av att kommunen genom undersökningar konstaterat att området är förorenat. Kommunen har som huvudman sökt pengar för saneringsåtgärder på drygt 60 % av området hos staten. Strax före jul 2008 beslöt naturvårdsverket att fördela en åtgärdsram om 55 miljoner för objektet som då blev avstampet för att gå vidare med fas 2 för Scharinsområdet som innebär marksaneringsåtgärder. I samråd med länsstyrelse och naturvårdsverk valdes att låta Härvelträskdelen ligga kvar i undersökningsram. Det innebär att kompletterande undersökningar kommer att utföras Projektplan Scharins Fas 2 Version 1 7

innan det blir aktuellt att lägga fast åtgärd för det området. De undersökningar som avses utföras är kostnadsberäknade till 2 miljoner kronor och ska leda till att oklarheter och osäkerheter i underlaget minimeras. De två delarna som ingår i projektet kommer att genomföras med samma organisation men särredovisas när det gäller ekonomi och resultat. 4.1. Tidigare undersökningar Ett flertal undersökningar har tidigare utförts på Scharins industriområde. Undersökningarna har utförts både av konsulter och av Skellefteå kommun. Utförda utredningar och undersökningar beskrivs kortfattat nedan. Scharins industriområde Förstudie 1. Miljövärdering av mark och byggnader. KM Miljöteknik AB, 1998-09-24 Utifrån en översiktlig besiktning av hela Scharins industriområde sammanställdes miljöaspekter och åtgärder omfattande mark, grundvatten, byggnader och bottensediment i Ursviksfjärden. Inom undersökningen genomfördes provtagning av slam från sedimenteringsbassängen (analys av tungmetaller, organiska ämnen och närsalter) och transformatorolja från sliperiet (analys av PCB). Ingen PCB detekterades i proven. Scharins industriområde Förstudie 2. Byggnadsteknisk bedömning av kostnader för rivning av byggnader och anläggningar samt kostnader för renovering av kajanläggning. KM Miljöteknik AB, 1998-09-24 Sammanställning av kostnader för rivning av totalt 22 stycken byggnader och anläggningar inom industriområdet och renovering av kaj. AB Scharins & söners Industriområde - Utredning av potentiellt förorenade markområden och redovisning av miljörättsligt ansvar för föroreningar inom industriområdet. Skellefteå kommun, rapport 2001/01 En utredning av föroreningssituationen inom Scharins industriområde genomfördes i avsikt att översiktligt inringa områden som är intressanta för fortsatta undersökningar. I samband med detta genomfördes en utredning som klargör undersöknings- och åtgärdsansvaret. Scharins industriområde En fallstudie ur marksaneringsperspektiv, Drott et al. 2001-03-12 Arbetet omfattade en riskklassning enligt MIFO-modellen samt förslag på fortsatta åtgärder inom området. Arbetet baseras på resultat från tidigare undersökningar, Projektplan Scharins Fas 2 Version 1 8

muntliga uppgifter samt litteraturdata. Rapporten fokuserar på den del av industriområdet där sågverk och flisupplag har legat. Vid riskklassningen tilldelas objektet riskklass 1. Förutom ovanstående utredning har följande elevarbete genomfördes: Oljecisterner på Scharins industritomt: Ett förslag på åtgärder, Eriksson et al., 2002-03-13. Markundersökning Scharins Industriområde, Ursviken 2:1 och 3:22. Sycon Teknikkonsult AB, 2001-11-14. Översiktliga markundersökningar genomfördes i avsikt att översiktligt utreda föroreningssituationen och spridningsrisken inom industriområdet. Det konstaterades att halterna av metaller och PAH är förhöjda inom stora delar av området, men att det endast är inom begränsade delar som föroreningshalterna är så höga att en åtgärd är befogad. Bland annat togs jordprover i närheten av tre stycken transformatorer. Två av dessa prover uppvisade PCB-halter över riktvärdet för känslig markanvändning. Resultaten indikerade att PCB-haltig olja har använts i transformatorerna tidigare och att marken under är förorenad. Materialsammanställning Scharins industriområde. Tyréns Infrakonsult AB, uppdragsnr. 98002-007, 2002-10-29. Under hösten 2002 utförde Tyréns Infrakonsult AB på uppdrag av Skellefteå kommun en fördjupad miljögeoteknisk undersökning av mark, grundvatten och byggnader. I undersökningen ingick även en inventering av förekommande materialrester i sliperi- och boardfabriksbyggnaderna, samt miljöstörande material inom hela fastigheten 3:22. De undersökningar som utfördes var bl a XRF-analyser av betonggolv på ett antal punkter och laboratorieanalyser (metaller, organiska föroreningar) av betongproppar. Prover togs även av massa- och spånrester utomhus för att få en uppfattning om bakgrundshalterna. Analyser av proven visade på mycket höga metallhalter. Kvicksilverföroreningen ansågs så utbredd att samtliga materialrester bör behandlas som mycket förorenade. Volymen metallförorenade materialrester inne i byggnader uppskattades till 10 m 3 i boardfabriken och 12 m 3 i sliperiet. I sliperiet ligger halterna av kvicksilver mellan 2 mg/kg TS och 370 mg/kg TS. Fördjupad markundersökning Scharins industriområde. Tyréns Infrakonsult AB, uppdragsnr. 98002-007, 2003-02-20. Fördjupade miljötekniska undersökningar av mark, grundvatten och byggnader genomfördes. Syftet med utredningen var att i detalj avgränsa föroreningarnas utbredning i jord och grundvatten. Arbetet omfattade också att ta fram åtgärdsmål och åtgärdskrav samt förslag till möjliga åtgärdsmetoder. I undersökningen ingick även en Projektplan Scharins Fas 2 Version 1 9

inventering av förekommande materialrester i byggnaderna för sliperi- och boardfabrik, samt miljöförstörande material inom hela fastigheten 3:22. Utredningen konstaterar att föroreningshalterna överstiger Naturvårdsverkets riktvärden för allvarligt tillstånd inom stora delar av området. Arsenik anses styrande för utbredningen av metallförorening, och föreslås användas för att avgränsa förorenade massor. Däremot kunde ingen avgränsning av utbredning av klorfenol och dioxin göras. Som åtgärdsmål föreslogs Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM). Det föreslogs att massor inom Sågverk, flisupplag och hamnmagasin med halter överstigande MKM grävs upp och förbränns alternativt jordtvättas. Oljeföroreningar vid oljecisterner föreslogs behandlas in situ. Komplettering dioxinanalyser vid sågverksområdet Scharins Industriområde. Tyréns Infrakonsult AB, uppdragsnr. 98002-007, 2003-07-10. Undersökningen omfattade analys av dioxin i jord ned till maximalt 2 m djup och grundvatten inom sågverksområdet. Utredningen visade att dioxin finns vid sågverksskjulets västra sida där impregneringen skedde, men också i området norr om skjulet där det impregnerade virket torkades. Man drar slutsatsen att dioxinet huvudsakligen är begränsad till bark- och spånfyllningen eftersom analys på naturlig mark uppvisar låga halter. Dioxin påvisades också i ett grundvattenrör beläget ca 15 m söder om sågverksskjulet. Grovt uppskattades mängden dioxinförorenade massor till 8 000 m 3, varav ca 1/3 även bedömdes innehålla arsenik i koncentrationer överstigande MKM. Olika behandlingsmetoder för omhändertagande av dioxin- och arsenikförorenad jord presenterades. Fördjupad miljögeoteknisk undersökning av dioxiner. WSP Samhällsbyggnad, uppdragsnr. 10041090, 2004-01-29. Uppdraget syftade till att avgränsa utbredningen av dioxin i området kring sågverksområdet i tre dimensioner samt utreda, värdera och bedöma omgivningspåverkan för olika behandlingsalternativ och att formulera mätbara åtgärdsmål. Provtagning av jord visade att dioxinföroreningen återfinns heterogent i fyllningen, och sträcker ned till i medeltal 1,6 m djup. Djupare finns tätare jord som har halter som underskrider gällande riktvärden. Jordvolymen inom det förorenade området bedömdes uppskattningsvis uppgå till 14 000 m 3, varav ca 9 500 m 3 uppskattades innehålla dioxin i halter över i utredningen föreslaget platsspecifikt riktvärde (250 ng/kg TS). Grundvattnet konstaterades innehålla mycket höga halter av arsenik och bly, men även dioxin påvisas. Det föreslogs att dioxinförorenade massor skulle schaktas ur och behandlas genom förbränning eller termisk avdrivning alternativt deponeras. Provtagning och analys av sediment längs Norrlandskusten under 2003 i regi av SGU. Projektplan Scharins Fas 2 Version 1 10

Som en del av den ordinarie miljöövervakningen genomfördes ett omfattande program med provtagning och analys av sediment längs Norrlandskusten under 2003 av SGUs maringeologiska avdelning. Provtagning skedde bl.a. i en ackumulationsbotten i en djupfåra nedströms Scharins i Skellefteå. Analys av metaller utfördes. Höga eller mycket höga halter av arsenik, krom koppar och nickel påträffades. Huvudstudie avseende efterbehandling av Scharins industriområde i Ursviken, Skellefteå kommun. Kemakta Konsult AB. Kemakta AR 2004-10. Slutversion reviderad 2005-04-29. Inom ramen för huvudstudien utfördes kompletterande undersökningar av Kemakta (i samarbete med Tyréns) under perioden juni september 2004. Undersökningarna omfattade provtagning av jord, provtagning av grundvatten samt provtagning av vatten och sediment sedimenteringsbassängen (även kallat reningsverket). Huvudstudien fokuserade på området runt det f d sågverket. Platsspecifika riktvärden togs fram för fyra typer av planerade markanvändningar för olika delområden inom Scharins. Volymen arsenikförorenad jord med halter över det platsspecifika riktvärdet uppskattas till ca 20 000 m 3 och volymen dioxinförorenad jord med halter över det platsspecifika riktvärdet uppskattas till 11 000 m 3. Riskbedömningen visade på ett stort behov av saneringsåtgärder inom området. Spridning från området bedöms vara måttlig. Olika åtgärdsalternativ utreddes. Det lämpligaste alternativet bedömdes vara urschaktning av de förorenade jordmassorna för behandling genom förbränning eller annan termisk metod samt jordtvätt. Kostnaden för sanering genom urschaktning av jord enligt föreslagna åtgärdsmål uppskattades till 87-102 miljoner kronor, med antagande om att alla massor måste förbrännas. Vidare konstaterades att marken vid Härvelträsket och boardfabriken bör undersökas ytterligare. Kompletterande miljöteknisk undersökning av mark och grundvatten. SWECO Viak. Uppdragsnr 1673128 000, 2007-04-24. Syftet med den kompletterande undersökningen var att avgränsa förekomsten av arsenik och dioxin i mark i anslutning till sågverksområdet, samt att undersöka förekomsten av zink, bly, PCB och alifater och andra organiska föroreningar inom vissa delar av industriområdet. Även provtagning av grundvatten ingick i undersökningen. I uppdraget ingick också att sammanställa tidigare data. Skellefteå kommun. Kompletterande miljögeotekniska undersökningar (opublicerade data), 2007. Skellefteå kommun har under 2006-2007 utfört ytterligare undersökningar av jord, grundvatten och ytvatten i syfte att utöka dataunderlaget avseende föroreningssituationen. Undersökningarna har omfattat ytlig jordprovtagning över hela industriområdet, uppföljning av höga arsenik- och dioxinhalter i ytjordsundersökningen, fördjupade undersökningar av PCB i anslutning till elinstallationer, undersökning av grundvatten, undersökning av ytvatten (Skellefteälven) genom passiva provtagare samt Projektplan Scharins Fas 2 Version 1 11

provtagning och analys av bakgrundshalter. Resultaten från undersökningarna ligger till grund för den förnyade Huvudstudien. Förnyad huvudstudie Scharins indsutriområde, Maj 2008, GeoInnova. Uppdragsnr 07027 I huvudstudien presenteras de nya undersökningar som kommunen genomfört tillsammans med tidigare undersökningar. Två nya områden konstateras vara förorenade det ena med dioxin och arsenik och det andra av tungmetaller. Mängden dioxin fördubblades och mängden As när tiodubblades. Trots att volymen jord som behöver tas om hand från de ursprunglig områden halverats är nu volymer som behöver tas om hand med föreslagen åtgärd nära 40 000 ton jord. Den föreslagna åtgärden innebär urgrävning med efterföljande förbränning eller deponering. 5. Arbetsmetod Projektering genomförs genom internt arbete och inköp av extern kompetens så långt som behövs för att kunna göra så långt möjligt ekonomiskt säkra upphandlingar. T ex krävs en omfattande klassificering av massor och för strandkanten krävs att tillståndsprocessen ska vara färdigställd. Efter upphandling kommer handlingar att lämnas över till entreprenör för slutlig projektering. Det innebär att den genomförandeform som företrädesvis kommer att användas är totalentreprenad. Valet styrs huvudsakligen av att tydligare ansvarsfördelning nås samt att rätt kompetensnivå säkrare nås på alla poster. Då varje delarbete kan avgränsas och fler olikheter än samordningsfördelar finns delas arbetena upp enligt tabell 1. Ett annat motiv till detta är också att få en konkurrenssituation som kan pressa priset för utförandet. För arbeten i projektet kommer ramavtal, upphandlingar av entreprenörer/konsulter och kommunens interna resurser användas. Arbete Tid Pengar Planerad genomförandeform (Mkr) Dagvattenledning 2010-11 3 Totalentreprenad Strandkanten 2011-12 11 Totalentreprenad Marksanering, olja 2010 3 Totalentreprenad Marksanering, arsenik 2010-11 10 Totalentreprenad Marksanering, dioxin 2012 28 Totalentreprenad Projektplan Scharins Fas 2 Version 1 12

Markundersökning och utredning H-träsket 2009-10 2 Eget med konsultstöd för valda delar Miljökontroll 2009-13 1,5 Eget med konsultstöd Projektledning 2009-13 3 Eget Tabell 1. Utförandeplanering för delarbeten. 6. Andra förhållanden som kan påverka detta projekt För området finns bara preliminära planer för markens kommande brukande. Allt eftersom det fastläggs hur markens ska användas ska dessa indata inarbetas i återställningsarbetet. 7. Projektets mål 7.1. Projektets övergripande åtgärdsmål Sammanfattningsvis innebär dessa att marken efter sanering skall kunna användas av vuxna och barn i enlighet med planerad markanvändning utan risker för hälsa och miljö från markföroreningar. Dessutom skall läckaget till älven från eventuell restförorenad mark inom området inte medföra negativa miljöeffekter eller hälsorisker vid fiske, mm. Övergripande åtgärdsmål vid en eventuell sanering utgår från de föreslagna markanvändningarna. Risker ska bedömas utifrån aktuellt kunskapsläge. Följande åtgärdsmål har fastställts av styrgruppen: 1. Både barn och vuxna skall kunna delta i äventyrsverksamheten och kunna komma i direkt kontakt med jorden på området utan att detta leder till negativa hälsoeffekter. 2. Inom ramen för sportverksamheten och båthamnen skall hus (café), bollplaner, mm kunna anläggas och utnyttjas av vuxna och barn utan hälsorisker. 3. Området som avsätts för fritid/rekreation ska kunna anläggas och användas utan att barn och vuxna utsätts för hälsorisker. 4. Den norra delen av området skall kunna bebyggas och användas för bostäder utan risker för människa eller miljö. Odling skall kunna ske. 5. På området där arbetsplatser planeras skall personal kunna vistas under arbetstid utan risk för exponering från markföroreningar. Projektplan Scharins Fas 2 Version 1 13

6. Kraven på att växtlighet och biota skall kunna etableras inom området är höga inom området för bostäder, men något lägre inom övriga delar. 7. Läckage av föroreningar från området till Skellefteälven skall ej orsaka några miljöstörningar eller störningar i samband med friluftsliv, t ex fiske och bad. 8. Spridning av föroreningar till omgivningen genom damning skall minimeras. 9. Grundvattenuttag ska inte vara Följande restriktioner för markanvändningen finns: Inget uttag av grundvatten skall ske från området. Figur 1. Karta som visar förslaget till ny markanvändning för Scharins industriområde. Förslaget innefattar en kombinerad användning för sport-, fritid och äventyrsverksamhet, bostäder och viss industrietablering. Projektplan Scharins Fas 2 Version 1 14

7.2. Projektets detaljerade åtgärdsmål (miljömål) Nedan redovisas projektets styrande mål. Förklarande text i kursiv stil. 1. Maxhalten av arsenik i kvarlämnad slaggsandpåverkad mineraljord inom A- området får inte överstiga det platsspecifika riktvärdet 20 mg/kg TS på nivån 0-1,5 m under markytan. På större djup än 1,5 m skall riktvärdet 35 mg/kg TS användas. Målet innebär att jord som på något sätt innehåller slaggsand kommer att tas bort ner till 1,5 m. Inom delområdet finns även en hel del järnsand som inte berörs av saneringen. För gränszoner krävs sannolikt lak- eller tillgänglighetsförsök för att särskilja materialen från varandra. 2. Maxhalten i kvarlämnad jord inom Sågverksområdet på nivån 0-1 m under markytan får inte överstiga det platsspecifika riktvärdet 35 mg/kg TS för arsenik. 3. Maxhalten i kvarlämnad jord inom Sågverksområdet på nivån 0-1,5 m under markytan får inte överstiga det platsspecifika riktvärdet 150 ng/kg TS för dioxin. 4. Maxhalten i kvarlämnad jord invid oljecisterner och boardfabrik (talloljeförorenat område) får inte överstiga 1000 mg/kg TS (alifater C15-C36), 10 mg/kg TS (cancerogena PAH) respektive 40 mg/kg TS (övriga PAH). Halterna utgör plattspecifika riktvärden från Kemakta, 2005. Samma riktvärde tillämpas för hela saneringen på alla djup då området planeras som marina och därmed kan djupa schakter förväntas i området. 5. Vid grävsanering inom Sågverksområdet undersöks schaktbotten fortlöpande så att 100 mg/kg TS för arsenik och 600 ng/kg TS för dioxin inte överskrids. Målet innebär att dioxin saneras inom platsspecifika riktvärden. För Arsenik innebär målet ett avsteg från de platsspecifika riktvärdena. Målet innebär att det efter saneringen kan förekomma halter upp till 100 mg/kg redan på 1,3 m djup. Den riskökning som det innebär för hälsoskyddet är försumbar då det rör sig om små ytor och mycket begränsade mängder. Djupare sanering innebär i sig en ökad risk och ökade kostnader p g a sanering i grundvattennivå nära älven. 6. Minst 75 % av dioxinet som grävs upp skall destrueras. Målet ska utrycka att huvuddelen av dioxinet ska destrueras. 7. Ett år efter grävsanering skall det vid tre på varandra följande månadsmätningar med passiva provtagare inte gå att detektera en större medelavvikelse än 15 % mellan uppströmspunkten och en punkt strax nedströms sågområdet för de platsspecifika kongenerna. Inför saneringen måste ytterligare referensundersökningar göras för att säkerställa skillnaden före saneringen. Andra metoder än passiv provtagning kan bli aktuella. 8. Erosionen uppskattas genom mätningar av turbiditet. Förslag till åtgärdsmål är att turbiditen skall vara minst 10 % lägre i nedströmsprover jämfört med uppströmsprover i ytliga prover tagna 1 m från stranden. Provtagning skall ske Projektplan Scharins Fas 2 Version 1 15

uppströms och nedströms både före och efter åtgärd eftersom vattennivåer kan förväntas påverka turbiditeten. Målet saknar helt referensundersökningar idag. 9. Jungfruliga massor ska undvikas vid återfyllnad 7.3. Projektets kvalitetsmål Tydliga handlingar av rätt kvalitet ska produceras. Granskning av framtagna dokument utanför projektgruppen ska eftersträvas. Tillräcklig datakvalitet för att säkra projektets mål till balanserade kostnader ska eftersträvas. 8. Projekts omfattning 8.1. Metod Förorenade massor från de förorenade delområdena schaktas bort för externt omhändertagande. Schaktningen på sågverksområdets dioxinförorenade ytor utförs från markytan ner till 1,5 m. Schaktningen på arsenikförorenade ytor görs minst ned till 1,0 m. Förorenade massor från Sågverksområdet omhändertas genom deponering och förbränning. För A- området grävs de förorenade massorna upp och deponeras på extern deponi för farligt avfall. Oljeföroreningar schaktas bort för externt omhändertagande. Schaktdjupet kan i vissa delar överstiga 3 m djup. Skyddstäckning genomförs av anslutande ytor till de avgränsade förorenade områdena på sågområdet och A-området. Ett erosions- och översvämningsskydd byggs i strandkanten. Befintlig dagvattenledning plomberas, ny ledning dras till diket strax öster om Härvelträsket och avskär därmed stora delar av grundvattenströmning genom Härvelsträsket. För Härvelträsket genomförs fördjupade markundersökningar för klarlägga ett kostnadseffektivt åtgärdsförslag med kraftigt reducerade osäkerheter. Projektplan Scharins Fas 2 Version 1 16

8.2. Bedömd riskreduktion Genom att schakta bort den förorenade jorden (inom de avgränsade områdena) från området reduceras risken (på både kort och lång sikt) för människa och miljö till en acceptabel nivå. Riskerna för människor minskas ytterligare genom en begränsad skyddstäckning av eventuell kvarvarande förorening. Genom att föroreningskällan i stor utsträckning tas bort minskar risken för spridning till grundvatten och ytvatten betydligt. Erosionsskydd ger ytterligare riskreduktion avseende spridning till ytvatten. Risken för spridning minskar genom flytt av dagvattenledning. 8.3. Restriktioner i markanvändningen Med antagen åtgärdslösning och föreslagen markanvändning krävs inga restriktioner men mixen av markanvändningar påverkar varandra och innebär särskild hänsyn vid anläggande av ny markanvändningen. Till exempel innebär det att man inte kan tillämpa andra riktvärden med ens man går över gränsen mellan områden med olika dimensionerande exponeringssituationer. För att bättre få kontroll på vad det kan innebära finns i huvudstudien fördjupade utredningar av exponeringsvägarna intag av jord och hudkontakt. Redan idag ligger delar av förorenade områden i anslutning till befintliga bostäder som föranleder speciell hänsyn. En sådan speciell hänsyn är t ex att befintlig markyta täcks över utanför direkta saneringsområden som avslutande saneringsåtgärd i projektet. 8.4. Behov av kontroll, underhåll och skötsel efter projektets slut Genom att de förorenade massorna tas bort krävs inte annan skötsel och underhåll än vad som är normalt för andra områden. Planer och andra instrument bör dock användas för att framhålla att området varit industrialiserat och förorenat så att beredskap finns för risken att nya föroreningar dyker upp vid exploatering 8.5. Definierade risker och osäkerheter Här beskrivs delar som behöver utredas i ett tidigt skede. I kursiv still efter varje punkt anges hur risken/osäkerheten ska hanteras. Ytterligare hantering av risker tas upp i kapitel 13. Den största osäkerheten ligger i behandlingskostnaden för förbränning. Entreprenörer har angett priser som skiljer sig väsentligt åt. Inom detta område förväntas en snabb utveckling och förbränning kan troligen inom en snar framtid Projektplan Scharins Fas 2 Version 1 17

utföras på fler platser i närheten av Skellefteå. Detta påverkar också kostnaden för transporter som kan bli väsentligt lägre. En första åtgärd att hantera detta är det utdragna genomförandet som innebär att upphandling av åtgärden ligger ca 2 år bort. I projektering ska osäkerheter som påverkar priset så långt det är möjligt arbetas bort. Uppskattade kostnader avseende schakt, material, behandling och transporter har osäkerheter, bl.a. beroende på konkurrensläget. Om t ex kostnader för uppfyllnad kan halveras, halveras också kostnaden för exempelvis begränsad skyddstäckning. I projekteringen ska dessa osäkerheter behandlas och nya kalkyler göras. Det organiska innehållet i de förorenade massorna och dess påverkan på kostnaderna. Så långt det är möjligt ska jordens innehåll utredas redan under projekteringen. Separation av vissa typer av massor med högt organiskt innehåll kan vara möjlig och ge en reduktion av kostnaden. Schaktplaner ska behandla detta som också ska redovisas i den kommande anmälan av saneringsåtgärden. I huvudstudien har antagits vissa mängder som kan deponeras respektive måste förbrännas. Karaktärisering av de förorenade massorna kan innebära att större andel inte uppfyller kravet för deponering. Förutsättningar för att särskilja dessa massor måste också utredas. Så långt det är möjligt ska jordens innehåll utredas redan under projekteringen. I huvudstudien har antagits att 100 % av de förorenade massorna inom Sågverksområdet kan klassas som icke farligt avfall. Karaktärisering av den förorenade jorden kan innebära att en viss andel blir klassad som farligt avfall. Så långt det är möjligt ska jordens innehåll utredas redan under projekteringen. Avgränsningar av förorenade områden inom Sågverksområdet är i huvudsak baserade på sannolikhetsberäkningar (P=0,5). Det innebär att utanför avgränsningen är större sannolikhet att jorden är ren än att den är förorenad. Även utanför avgränsningarna kan det dock förekomma enstaka punkter med förhöjda halter, men sannolikt inte sammanhängande områden. Karaktärisering av den förorenade jorden kan innebära att mängder förändras. Under projekteringen ska ytterligare provtagning genomföras för att kunna minska denna osäkerhet ytterligare.. Projektplan Scharins Fas 2 Version 1 18

Utöver angivna alternativ kan andra kombinationer av delåtgärder tas fram, bland annat bedöms utskiftning av massor och täckning av avgränsade ytor vara utbytbara alternativ. Genom att hålla i projekteringen själv och då få full kontroll på hur kommande indata ska användas för att få bästa åtgärdslösning. Viss osäkerhet råder i hur arsenikhalterna påverkar askhanteringen efter förbränningen jorden. Testkörning eller beräkningar efter karaktärisering av jorden kan lösa detta. 8.6. Övriga projektpåverkande aspekter Anläggande av erosionsskydd i strandkanten utgör vattenverksamhet och kräver tillstånd. Flytten av dagvattenledningen kan göras utan tillstånd eller anmälan men anläggandet av sedimenteringsdamm för dagvattnet är anmälningspliktigt upp till 5 ha. Över den gränsen gäller tillståndsplikt. Samtliga saneringsschakter är anmälningspliktiga. Åtgärden bedöms inte påverka landskapsbild eller allmänna intressen. Transporter av de förorenade massorna till extern behandling ger emissioner till luft och säkerhetsrisker. Transport via pråm eller tåg kan ur den synpunkten vara ett miljö- och säkerhetsmässigt bättre alternativ än transport med lastbil. 8.7. Åtgärdsskrav Åtgärdskraven beskriver hur åtgärdsmålen ska uppnås. Massor som ska åtgärdas: Den förorenade jorden inom det avgränsade A-området ska åtgärdas genom bortschaktning.. Schaktning sker till 2,0 m under markytan för omrörda områden samt 0,8 m i övrigt. En schaktplan som ska styra arbetet i detalj ska tas fram under projekteringen. I samband med åtgärd görs en förnyad bedömning av avgränsning och föroreningsutbredning genom okulär bedömning och mätning med XRF-instrument. Uppföljningen av åtgärdsmål genomförs laboratorieanalyser. Den arsenik- och dioxinförorenade jorden som avgränsats inom Sågverksområdet ska åtgärdas genom bortschaktning. Schaktning sker ner till 1,5 m under markytan inom Sågverksområdets dioxinavgränsade områden, samt 1 m inom arsenikavgränsade områden. En schaktplan som ska styra arbetet i detalj ska tas fram under projekteringen. Åtgärdsmålen följs upp med laboratorieanalyser. Projektplan Scharins Fas 2 Version 1 19

Den olje- och PAH-förorenade jorden i anslutning till oljecisterner och boardfabrik ska åtgärdas genom bortschaktning. I samband med projekteringen och åtgärd görs en förnyad bedömning av avgränsning. Föroreningsutbredningen kontrolleras genom okulär bedömning och fältutrustning. Åtgärsmålen följs upp med laboratorieanalyser. Omhändertagande: De uppgrävda massorna från A-området ska omhändertas enligt följande: As-halt Omhändertagande <20 mg/kg TS Återfyllnad >20 < 1000 mg/kg TS Icke farligt avfall deponi > 1000 mg/kg TS Farligt avfall deponi De uppgrävda massorna från Sågverksområdet ska omhändertas enligt följande: As-halt Dioxin-halt TOC-halt Omhändertagande <35 mg/kg TS <150 ng TEQ/kg TS Återfyllnad >35 mg/kg TS >150 ng TEQ/kg TS < 5 % Deponering >35 mg/kg TS >150 ng/kg TS > 5 % Förbränning olika met. >15000 ng/kg TS Förbränning Klassificering av jord görs i enlighet med rekommendationerna i Naturvårdsverkets rapport 4807. De uppgrävda massorna från övriga områden (oljecisterner, boardfabrik) ska omhändertas enligt följande: Projektplan Scharins Fas 2 Version 1 20

Halt alifater C16- C35 Halt canc PAH Halt övriga PAH Omhändertagande <1000 mg/kg TS <10 mg/kg TS <40 mg/kg TS Återfyllnad >1000 mg/kg >10 mg/kg TS >40 mg/kg TS Kompostering Övrigt: En begränsad skyddstäckning på ca 30 cm utförs på mark i anslutning till de områden som avgränsats som förorenade av arsenik och dioxin. Erosionsskydd installeras i strandkant utmed Sågverksområdet och Härvelträskets södra strandkant. Dagvattenledningen ska plomberas och flyttas. Övriga övergripande åtgärdskrav för projektets genomförande: Nya föroreningar som lokaliseras under arbetets gång ska anmälas till miljönämnden. Arbetstider ska planeras så att bullerstörningen blir så liten som möjligt för de närboende. Damning ska begränsas så långt det är möjligt. Tillkommande arbeten ska godkännas av huvudmannens ombud. Ackrediterade laboratorier väljs där det är möjligt. Naturvårdsverkets rapport 4667, Rätt datakvalitet, ska tillämpas där det är lämpligt. 9. Detta ingår inte I projektet ingår inte; Att formalisera planeringen för den kommande markanvändningen. Att ta bort betongfundament under råvattenpumpstation. Att riva och ta bort asfalt från planer och körvägar. Projektplan Scharins Fas 2 Version 1 21

Att anlägga och bygga för slutanvändare. Att genomföra saneringsåtgärder på Härvelträsket. 10. Projektets tidplan 10.1. Tidplan Under 2009 ska projektet förberedas för genomförande. Då genomförandet görs i etapper, se tabell 2, kommer även detaljprojekteringen av varje etapp att ske etappvis. Etapp 1 innehåller sanering av A-området och oljesanering. Dessutom byggs en ny dagvattenledning och ett erosionsskydd längs älven. Etapp 2 innehåller sanering av sågområdet. Vid projekteringen genomförs utredningar och undersökningar för upprättande av förfrågningsunderlag för upphandling av entreprenader. I projekteringen beaktas även eventuella behov av skyddsåtgärder både när det gäller skydd mot spridning av föroreningar till omgivningen, t ex via damning, läckage och utsläpp, men även personligt skydd för arbetare på saneringsområdet. Projekteringen utförs av kommunens projektgrupp och tillsammans med konsulter. I projekteringen ingår också upprättande av kvalitetssäkrings- och kontrollprogram. Moment 2009 2010 2011 2012 Projektering etapp 1/projektledning 5 Åtgärder etapp1 23 Projektering etapp 2/projektledning 5 Åtgärder etapp2 23 Slutrapportering/projektledning 1 1 Slutlig återställning 3 Markundersökning och slutligt åtgärdsförslag av Härvelträsket 0,7 1,3 Kostnad/år 5,7 29,3 24 4 Tabell 2. Genomförandeperiod och kostnader. Projektplan Scharins Fas 2 Version 1 22

Återställning av området görs löpande men slutgiltigt först då alla etapper med återställningsarbeten genomförts. Slutlig utvärdering genom sammanställning av dokumentationen under projektets gång, samt färdigställande av rapporter till länsstyrelse och naturvårdsverk planeras till 2012. Markundersökningar för att slutligt klarlägga ett kostnadseffektivt åtgärdsförslag av Härvelträskområdet genomförs 2009-2010. Det innebär att om förslaget godkänns och får ekonomiskt stöd kan det bli aktuellt att även inleda åtgärder på Härvelträsket under detta projekts genomförandetid. 10.2. Milstolpar Följande viktiga händelser för att projektets tidplan ska hålla är definierade; Alla tillståndsansökningar ska vara inlämnade senast under dec 2009. Helt fungerande bemanning ska finnas till halvårsskiftet 2009. Färdigt åtgärdsförslag för Härvelträskdelen ska finnas hösten 2010. Saneringen av sågområdet ska inledas sommaren 2011. 11. Projektets budget Projektets kalkyl ligger på 61 Mkr för åtgärder och 2 Mkr för undersökningar av Härvelträskområdet. Kommunens totala kostnad beräknas till ca 6 miljoner. 11.1. Insatstid Kommunens insatstid beräknas i genomsnitt årligen motsvara 2,5 årsarbeten under genomförandetiden. Den totala lönekostnaden inklusive overheadkostnader beräknas till ca 6,5 miljoner kr. 11.2. Kostnader Kostnader för entreprenaders genomförande, utrustning för arbetens genomförande laboratorieanalyser och annan kompetenstillförsel beräknas till ca 56 miljoner. 12. Villkor och förutsättningar Ett villkor för projektets genomförande är att huvudmannen delegerar beslutande rätt för projektrelaterade arbeten till projektledaren. Projektplan Scharins Fas 2 Version 1 23

13. Projektets organisation Projektet styrs av styrgruppens beslut och relaterade beslut från myndigheter. Projektet leds av projektledaren som till sin hjälp har en ekonomadministratör, en miljöingenjör och en projektassistent. 13.1. Organisationsschema STYRGRUPP Lars Hedqvist, planeringschef - Göran Åström, bygg- och miljökontorets chef Jan Sundbom, inköpschef Christer Norberg, fastighetskontoret - Hans Andersson, teknisk chef - Susanne Aidanpää, ekonomichef Magnus Kristensson, länsstyrelsen - Rolf Edlund, kommunjurist Christer Svensson, projektledare PROJEKTGRUPP Christer Svensson, projektledare - Maria Henfridsson, administration ek - Anders Lättström, miljöingenjör Carina Paulsson, Projektassistent - konsultstöd Kvalitets- och miljökontroll Miljöingenjör konsultstöd Entreprenader 13.2. Roller och ansvar Styrgrupp: Fattar övergripande och styrande beslut. Planeringschef: Ansvarar för att informerar och inhämta reglerande beslut från kommunstyrelsen. Tillsätter och avsätter deltagare i projektgruppen. För anteckningar vid styrgruppsmöten. Attesterar fakturor. Projektledare: Projektledaren rapporterar till styrgruppen och ska; Huvudmannens representant i projektrelaterade frågor. Eftersträva att uppsatta mål och villkor följs. Stämmer av och redovisar kostnader och utfört arbete varje styrgruppsmöte. Projektplan Scharins Fas 2 Version 1 24

Genomföra projektet enligt beslutade planer, detta omfattar insamlandet av data, analyser, genomföra möten mm. Detaljplanerar och skriver eller se till att handlingar som behövs genomförandet tas fram. Informera om projektets framåtskridande föra förslag till ändringar till beslut. Leveransgodkänna fakturor. Avsluta projektet och återföra erfarenheter. Administratör ek: Administratör rapporterar till projektledaren och skall; Ta fram rutiner för ekonomisk administration. Ansvarar för konteringsplaner och att kontering genomförs. Leda den ekonomiska administrationen av projektet. Ansvara för att löpande rekvirera pengar efter fakturaunderlag. Leveransgodkänner vid projektledares frånvaro. Miljöingenjör: Rapporterar till projektledare och skall; Se till att kvalitets- och miljökontroll genomförs enligt plan i projektet. Sammanställa, utvärdera och dra slutsatser av genomförda undersökningar. Vara med och producera nödvändiga handlingar. Delta i och genomföra undersökningar och utredningar. Ersätta projektledaren i den dagliga driften av projekten vid dennes frånvaro. Projektassistent: Rapporterar till projektledare och skall; Genomföra provtagning och provhantering på egen hand eller tillsammans med projektledare eller miljöingenjör. Delta i och ta fram underlag i projekteringsarbetet. Entreprenader: Entreprenörer rapporterar till projektledaren eller en ev. samordnande entreprenör som rapporterar till projektledaren. Byggmöten hålls under genomförandeskeden av entreprenader och är första forum för att lösa problem, samordna genomförande och begränsa stillestånd av entreprenader. 13.3. Möten i projektet Mötesnamn Syfte Frekvens Sammankallande Styrgruppsmöte Rapportera status Start juni 09. Projektledare 4 Tid (h) Projektplan Scharins Fas 2 Version 1 25

(tid,kostnader, risker, m m.) Därefter ca var tredje månad. Besluta om inriktning Byggmöten För att åstadkomma projektresultat 1 gång/månad under genomförande entreprenader Projektledare 1 Informationsmöten Informera om projektet Vid behov Projektledare 13.4. Kommunikation Kommunikation sker muntligt eller via mail inom uppdragsorganisationen. Projektledaren ansvarar för att information skickas till berörda. Alla möten dokumenteras och sparas digitalt och skickas till deltagare och andra berörda via mail. Se vidare tabell 2 nedan om hur definierade intressenter ska informeras eller ges möjlighet att informera sig. Intressent Närboende Allmänhet och press Politiker Entreprenörer Interna chefer Åtgärd Infobrev, infomöten och infotavla. Hemsida, pressreleaser och presskonferenser Hemsida, rapporter och via planeringschefens regelbundna möte med kommunalrådet Tydliga upphandlingar, tydliga regler för ätor och regelbundna möten Via styrgruppsdeltagare och hemsida Miljönämnden Byggnadsnämnden Arbetsmiljöverket Yttre miljö Tydliga anmälningshandlingar och informella kontakter Tydliga underlag för lov mm. och informella kontakter Anmälan och arbetsmiljöplan Referensundersökningar och miljökontroll Projektplan Scharins Fas 2 Version 1 26

Länsstyrelsen Experter och utbildningar Kommande brukare Styrgrupp Tabell 2. Informationsplan Styrgrupp, regelbundna rapporter,ny ansökan och informella kontakter Studiebesök, möten och underlätta genomförande av t ex examensarbeten Ta in fastställd markanvändning i återställningsarbetet och ha hög ambition på miljökontrollen Regelbundna möten, hemsida, styrande dokument och protokoll 13.5. Egenkontroll Egenkontrollen omfattar checklistor och miljökontrollprogram som ska utarbetas. Den egenkontroll som ska utföras av andra kontraktsansvariga dokumenteras enligt den platsspecifika kvalitetsplanen som utarbetas för varje uppdrag. 14. Hantering av risk Riskmoment som kan hindra uppdraget avseende tid, kostnad och kvalitet tas fram i en riskanalys. Riskanalysen anger definierad risk, sannolikhet, konsekvens, omfattning och åtgärd. Riskanalysen tas fram i projektets inledningsskede. Risker som får stor omfattning reduceras genom åtgärder medans dokumentet används för uppföljning vid styrgruppsmöten. 15. Hantering av arbetsmiljö 15.1. Byggherrens förhandsanmälan Ansvarig för inlämnade av förhandsanmälan till arbetsmiljöinspektionen är projektledaren. 15.2. Arbetsmiljöplan En särskild arbetsmiljöplan för arbeten i projektet har tagits fram och finns eget dokument. Projektplan Scharins Fas 2 Version 1 27

16. Ändringar Ändringar av projektplanen ska fastställas i styrgruppen. 17. Projektets avslutning Vid projektets avslutning tas en ekonomisk slutredovisning fram tillsammans med en slutrapport med erfarenhetsåterföring. Projektplan Scharins Fas 2 Version 1 28