Glesbygdens förutsättningar att uppmärksamma barn i riskmiljö 17 september 2013 Annika Nordström Dagens program -förmiddag 10.00-10.40 Varför detta projekt? En introduktion och en bakgrund. Om att uppmärksamma barn i riskmiljö- var, när, hur och av vem? Annika Nordström, forskningsledare, Region Västerbotten/FoU 10.45-11.45 Vilken är den offentliga bilden av Dorotea, Malå, Storuman och hur hänger de sociala faktorerna ihop? Urban Janlert, professor Epidemiologi och global hälsa, UmU 11.45-13.00 Lunch på Hotell Toppen - eftermiddag FHI har beviljat medel 13.00-14.00 Normer, diskurser och socialt kapital i en liten kommun. En betraktelse över vägval och konsekvenser. Lars Dahlgren, professor emeritus i sociologi vid UmU 14.00-14.30 Särskilda förutsättningar för arbete i glesbygd. Peter Berggren, chef för Glesbygdsmedicinskt centrum (GMC) 14.30-14.50 Kaffepaus 14.50-15.15 Stämmer bilden med verkligheten? Reflektioner av de bilder som getts och tankar för den egna kommunen. Glesbygdens förutsättningar att uppmärksamma barn i riskmiljö 15.15-15.30 Uppsummering, avslut 1
Bakgrund Metodutveckling och utvärderingar genomförs ofta i storstadsmiljö MEN : 141 av landets 290 kommuner har en befolkning under 15 000 Många av dessa kommuner ligger också i glesbygd Erbjudande till tre kommuner Att vara med och bidra till att belysa små kommuners särskilda förutsättningar Att testa om FBT kan vara användbar som en lägsta-nivå Det kan vara en win-win situation Planerade aktiviteter Utbildning i Föra barnen på tal Genomgång av befintlig statistik, data Översyn av organisation, överenskommelser Intervjuer med nyckelpersoner Sociologiskt perspektiv på små kommuner Glesbygdsmedicins erfarenheter ska tas med Möjlighet att testa något nytt Spridning av kunskap; seminarier, workshops, temadagar Föra barnen på tal (FBT) En strukturerad metod att samtala med och medvetandegöra föräldrar om barnens situation 2 samtal med stöd av manual 52 deltagare vid tre utbildningar En uppföljning på gång 2
Riskmiljö. Olika infallsvinklar Vad är riskmiljö? Finns samsyn om begreppet? Grader av risk? Risk för vad? Vilka insatser kan göras? När ska insatser sättas in? Barnets beteende/signaler Föräldrars problematik Rutinsamtal Orosanmälan Olika aktörer Mödra- och barnhälsovård Hälso- och sjukvård, inkl tandvård Skola Socialtjänst Polis Fritidsledare, idrottsledare m fl Kyrka Föreningar Grunduppdrag enl lag Hälso- och sjukvård: Sedan 2010 ett tydligare ansvar att beakta barns behov av information, råd och stöd. Anmälningsplikt till socialtjänst Skola/elevhälsa: Elever ska ha tillgång till elevhälsa. Förebyggande, främjande och stödja mot utbildningens mål. Rektor har ansvar för att behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Åtgärdsprogram ska utarbetas. Socialtjänst: Ramlag. Nämnden har ett mkt stort ansvar för barn i kommunen. Hanterar ansökan anmälan om barn som far illa. 3
Utgångspunkter Bästa möjliga insatser ska erbjudas utifrån barnets/ungdomens behov och tillgängliga resurser Varje huvudman ansvarar för resurser för sina uppdrag Insatserna ska samordnas inom och mellan huvudmännen för kontinuitet Samarbete öppenhet och ömsesidighet Föräldrar och anhöriga en resurs. Kan också själva behöva stöd Insatser på olika nivåer Specialiserad Första linjen Generella insatser Vägledande ansvarsfördelning i Västerbottens län Konsekvenserna är individuella Hur många barn berörs? Skyddsfaktorer Det finns en stabil förälder Låg konfliktnivå Dagliga strukturer/rutiner i familjen upprätthålls Barnet exponeras inte för episoder av drickande Barnet får adekvat information Riskfaktorer Dysfunktionella familjemönster Samtidig psykisk ohälsa Dåliga lösningsstrategier Kontinuerlig stress och osäkerhet (Föräldraskap och missbruk, Socialstyrelsen 2012) 15 Av barn födda 1987-89 hade 7,8 % minst en förälder som vårdats på sjukhus på grund av psykisk sjukdom och/eller missbruk under barndomen (<18 år) Psykisk sjukdom hos föräldern - berörde 5,7 % av barnen Alkoholmissbruk = 2,5 % Narkotikamissbruk = 1,5 % Under ett enskilt år handlar det om ca 26 000 barn som har minst en förälder som vårdas på sjukhus grund av psykisk sjukdom eller missbruk. Nka skrift 2013:1 4
Betydligt fler om man lägger till föräldrar i ÖV + dom av rattfylleri eller narkotikabrott 17 % av barnen berörs Nka skrift 2013:1 Dorotea - Malå - Storuman Har andra förutsättningar än större städer Specialiserade resurser saknas Underlag för gruppverksamhet finns inte Ekonomiska hinder Personliga kontakter Pragmatiska lösningar Snabbare beslut Bättre personkännedom 5