12 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Analys av utrikeshandelsstatistiken för artalet
Sveriges utrikeshandel samt direktinvesteringar Utrikeshandel 2010 2011 Varor Värde (Mdr SEK) Export 1 138,2 1 212,3 1 170,4 883,9 812,0 Import 1 069,4 1 147,9 1 109,3 833,4 762,4 Nettohandel 68,7 64,4 61,1 50,5 49,6 Export till EU(27) 651,0 680,2 667,6 504,6 468,4 Import från EU(27) 724,4 789,8 752,9 562,8 523,1 Nettohandel (EU(27)) -73,4-109,6-85,4-58,2-54,8 Förändring (%) Export 14,4 6,5-3,5-2,6-8,1 Import 17,3 7,3-3,4-2,4-8,5 Export till (EU(27)) 11,9 4,5-1,8-1,0-7,2 Import från (EU(27)) 15,4 9,0-4,7-4,0-7,0 Tjänster Värde (Mdr SEK) Export 440,6 460,7 481,0 353,8 121,2 Import 337,6 352,7 368,6 272,2 94,3 Nettohandel 103,0 107,9 112,3 81,6 26,9 Förändring (%) Export 3,2 4,6 4,4 69,2-65,7 Import -0,9 4,5 4,5 69,0-65,4 Flöden (Mdr SEK) Direktinvesteringar 2010 2011 Svenska DI i utlandet -145,4-188,6-147,5-147,5-169,5 Utländska DI i Sverige -0,5 78,6 62,3 102,0 42,5 Netto -145,9-110,0-85,2-45,5-127,0 Tillgångar (Mdr SEK) 2009 2010 2011 Juni Svenska DI i utlandet 2 515 2 502 2 594 2 620 2 789 Utländska DI i Sverige 2 364 2 329 2 370 2 461 2 493
Sveriges utrikeshandel regionalt fördelad, totalt samt uppdelad efter varor respektive tjänster Mdr SEK Förändring (%) Andel 2010 2011 / 13/ 2011 12 Världen Export Varor och tjänster 1 579 1 673 1 651 1 238 1 173-1,3-5,2 100 Varor 1 138 1 212 1 170 884 812-3,5-8,1 100 Tjänster 441 461 481 354 361 4,4 2,0 100 Import Varor och tjänster 1 407 1 501 1 478 1 106 1 042-1,5-5,8 100 Varor 1 069 1 148 1 109 833 762-3,4-8,5 100 Tjänster 338 353 369 272 280 4,5 2,7 100 Inre marknaden 1 Varor och Export tjänster 1 045 1 093 1 098 825 805 0,5-2,5 68,6 Varor 766 797 790 595 556-0,9-6,4 68,5 EU Norden Import Export Import Export Tjänster 279 296 308 230 248 4,1 7,8 68,9 Varor och tjänster 1 046 1 119 1 095 817 802-2,1-1,9 77,0 Varor 822 887 854 640 592-3,7-7,5 77,6 Tjänster 224 231 241 177 210 4,3 18,4 75,0 Varor och tjänster 884 926 918 691 668-0,9-3,2 57,0 Varor 651 680 668 505 468-1,8-7,2 57,7 Tjänster 233 246 250 186 200 1,7 7,4 55,4 Varor och tjänster 932 1 004 975 726 714-2,8-1,6 68,6 Varor 724 790 753 563 523-4,7-7,0 68,6 Tjänster 207 214 222 163 191 4,0 17,1 68,4 Varor och tjänster 361 370 385 286 294 3,8 2,8 25,1 Varor 260 265 272 201 199 2,6-1,0 24,5 Tjänster 101 105 112 85 95 6,9 11,8 26,4 Import Varor och tjänster 312 319 321 241 231 0,7-4,2 22,1 Varor 243 253 252 190 174-0,4-8,3 22,9 Tjänster 69 66 69 51 56 4,9 11,2 20,1 Östersjöländerna tjänster Varor och Export 584 629 623 466 469-0,9 0,6 40,0 Varor 439 464 460 344 332-0,9-3,6 40,9 Tjänster 145 165 163 122 137-0,8 12,5 38,1 Import Varor och tjänster 651 702 676 507 476-3,6-6,0 45,7 Varor 541 590 563 422 388-4,7-8,2 50,8 Tjänster 110 112 114 84 88 2,0 5,0 31,6 1 EU(28), Island Liechtenstein och Norge 2 CBSS-medlemmarna: Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Ryssland och Tyskland
Enheten för internationell -12-16 Dnr: /00386 handelsutveckling Petter Stålenheim Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Sveriges export av varor och tjänster minskade de tre första kvartalen med 5,2 procent jämfört med motsvarande period. Den negativa utvecklingen mattades av något tredje kvartalet då exporten av varor och tjänster minskade med 2,6 procent jämfört med motsvarande period. Under perioden uppgick värdet av Sveriges varuexport till 812 miljarder kronor och varuimporten till 762 miljarder, en minskning för såväl export som import. Exporten minskade med 8,1 procent i värde och 4,2 procent i volym och importen med 8,5 procent i värde och 4,1 procent i volym. Den svenska bytesbalansen visade de tre första kvartalen ett överskott på 169 miljarder kronor, vilket var en ökning med 5,4 procent. Europa som helhet tog under halvåret emot 74 procent av Sveriges totala varuexport. EU:s värdeandel uppgick till 58 procent. Trots en minskad export under perioden ökade såväl EU som övriga Europa sina andelar av den svenska varuexporten eftersom exporten till övriga länder minskade ännu mer. Även exporten till Asien ökade i andel. Hela 84 procent av Sveriges varuimport kommer från Europa och 69 procent från EU. Såväl EUs som Afrikas andelar av Sveriges totala import ökade mellan de tre första kvartalen och motsvarande period i år. De tre första kvartalen ökade varugrupperna skogsvaror, kemivaror och övriga varor som andel av Sveriges export. Varugrupperna energivaror och mineralvaror minskade i exportandel. Varugrupperna mineralvaror, energivaror och verkstadsvaror minskade som andel av importen. Kemivaror och övriga varor var de grupper som ökade i importandel. Exporten av tjänster ökade de tre första kvartalen med 2,0 procent. Tjänsteimporten ökade samtidigt med 2,7 procent. Tjänsteexporten uppgick till 361 miljarder kronor och tjänsteimporten till 280 miljarder. Flödet av svenska direktinvesteringar till utlandet uppgick till 170 miljarder kronor, en ökning med 22 miljarder kronor. Samtidigt minskade inflödet av utländska direktinvesteringar till Sverige med hela 59 miljarder och uppgick de tre första kvartalen till 43 miljarder kronor. Värdet av de utländska direktinvesteringstillgångarna i Sverige uppgick vid utgången av juni månad till 2 493 miljarder kronor, en ökning med 1,3 procent från utgången av december. De svenska direktinvesteringstillgångarna i utlandet uppgick samtidigt till 2 789 miljarder kronor, en ökning med 6,5 procent.
Innehåll 1. Inledning... 1 2. Handelsutvecklingen och krisen... 1 2.1 Ljuset i tunneln för svensk export?... 3 3. Bytesbalansen... 4 3.1 Bytesbalansen... 4 3.2 Handelsbalans... 5 4. Varuhandel... 6 4.1 Sveriges export och import av varor... 6 4.1.1 Geografisk fördelning... 6 4.1.2 Fördelat på varugrupper... 8 4.1.3 Nettoexport av varor... 10 4.1.4 Nettoexport fördelat efter varugrupp... 10 4.1.5 Nettoexporten av personbilar... 12 4.1.6 Nettoexporten av läkemedel... 13 4.2 Sveriges varuhandel med den inre marknaden... 14 4.2.1 Export... 14 4.2.2 Import... 16 4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU... 19 4.3.1 Svensk export... 19 4.3.2 Svensk import... 23 5. Tjänstehandeln... 26 6. Direktinvesteringar... 32 6.1 Direktinvesteringsflöden... 32 6.2 Direktinvesteringstillgångar... 36 6.2.1 Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige... 38 6.2.2 Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet... 40 Bilaga 1 Utrikeshandel, export och import av varor januari-september, i löpande priser HA 22 SM 1304 Statistiska centralbyrån Tabell 1-7
1. Inledning Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar är en rapport som kvartalsvis rapporterar och analyserar statistik över det ackumulerade kalenderåret. Som ett led i Kommerskollegiums arbete med att följa den ekonomiska krisens inverkan på svensk utrikeshandel inleds kvartalsrapporten med ett kapitel som sätter in den senaste tidens handelsutveckling i ett ekonomiskt perspektiv. Kapitel tre presenterar förändringen i bytesbalansen. I kapitel fyra redogörs för den svenska varuhandeln, först export och sedan import. Kapitel fem tar upp utvecklingen inom svensk tjänsteimport och -export. Slutligen tar kapitel sex upp direktinvesteringar, först in- och utflöden och därefter utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige och svenska tillgångar i utlandet Bilaga 1 innehåller Tabellerna 1-7 från Statistiska Centralbyråns publikation Utrikeshandel, export och import av varor vilka utgör huvudkällan för rapporten. Där inget annat anges utgör Statistiska Centralbyrån källa för informationen i tabeller och diagram. 2. Handelsutvecklingen och krisen Sveriges export av varor och tjänster minskade tredje kvartalet med 2,6 procent jämfört med motsvarande kvartal. Det var den alltjämt krympande varuexporten som stod för minskningen medan tjänsteexporten fortatte att öka något. Importen av varor och tjänster minskade tredje kvartalet med 3,3 procent. Varuexporten sjönk tredje kvartalet med 4,9 procent och varuimporten med 5,2. Tjänsteexporten ökade med 2,5 procent jämfört med motsvarande kvartal och tjänsteimporten med 2,2 procent. Diagram 2.1 30 Förändring i svensk varuexport (januari 2009 - oktober ) Procentuell förändring jämfört med motsvarande peirod föregående år 20 10 0-10 -20-30 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3kv 4 2009 2010 2011 Månadsvis Kvartalsvis 1
Den negativa utvecklingen tredje kvartalet innebar att varuexporten, räknat i löpande priser utvecklats negativ åtta kvartal i följd, jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Även om den totala nedgången fortfarande inte sjunkit till samma nivå som under finanskrisen 2008-2009, är det värt att notera att varuexporten då bara minskade fem kvartal i följd. Räknat i volym dvs. i fasta priser, var nedgången tredje kvartalet något mindre än i löpande priser. Varuexporten minskade med 2,9 procent och varuimporten med 2,6 procent, jämfört med tredje kvartalet. Preliminära siffror för oktober visade att utrikeshandeln med varor backade kraftigt jämfört med oktober. Medan exporten minskade med 6,9 procent minskade importen med 4,6 procent. Säsongrensade beräkningar från nationalräkenskaperna visar också på en nedgång för utrikeshandeln med varor och tjänster mellan andra och tredje kvartalet. Exporten minskade tredje kvartalet med 5,3 procent rensat från säsongeffekter och i fasta priser. Importen minskade samtidigt med 5,5 procent. Varuexporten minskade med 6,8 procent och tjänsteexporten med 2,1 procent. För importen minskade varorna med 5,5 procent och tjänsterna med 5,6 procent jämfört med andra kvartalet. Varuexporten uppdelad på varugrupper backade på bred front tredje kvartalet. Sveriges enskilt största exportvarugrupp verkstadsvaror, minskade med 2,0 procent jämfört med motsvarande kvartal. Inom gruppen minskade elektro- och telekomvaror samt maskiner med 4,7 procent respektive 7,3 procent. Fordonsexporten ökade å andra sidan kraftigt, lastbilsexporten med 28 procent och personbilsexporten med 4,1 procent. Diagram 2.2 30 Förändring i svensk varuimport (januari 2009 - oktober ) Procentuell förändring jämfört med motsvarande peirod föregående år 20 10 0-10 -20-30 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3kv 4 2009 2010 2011 Månadsvis Kvartalsvis Precis som under krisen 2008-2009 har exporten av livsmedel och läkemedel klarat sig relativt bra under rådande nedgång. Tredje kvartalet ökade livsmedelsexporten med 9,8 procent jämfört med motsvarande kvartal. Läkemedelsexporten har däremot minskat de två senaste kvartalen och tredje kvartalet sjönk läkemedelsexporten med nästan 20 procent jämfört med motsvarande kvartal. 2
Både värde och volymen av Sveriges energivaruexport minskade mellan tredje kvartalet och motsvarande kvartal i år, med hela 25 procent i värde och 23 procent i volym. Varuimporten har i och med den negativa utvecklingen tredje kvartalet minskat sex kvartal i följd. Importen uppdelad på varugrupper visar liksom varuexporten på en bred nedgång. Importen av verkstadsvaror minskade 3,1 procent, där maskiner och telekomprodukter minskade med 3,8 respektive 4,9 procent. Även för importen ökade vägfordon, personbilar med 2,8 procent och lastbilar med 1,1. Störst var dock nedgången i importen av energivaror som tredje kvartalet minskade med 23 procent. Tjänsteexporten drabbades senare än varuexporten under krisen 2008-2009. Utvecklingen är liknande även under rådande ekonomiska nedgång. Sedan första kvartalet har ökningstakten för tjänsteexporten avtagit men utvecklingen är forfarande positiv jämfört med motsvarande kvartal. Även tjänsteimporten utvecklades positivt tredje kvartalet. 2.1 Ljuset i tunneln för svensk export? Det ansträngda ekonomiska läget för EU 1 lättade något under det senaste halvåret. Tredje kvartalet var den ekonomiska tillväxten i såväl Euroområdet som i hela EU (28) svagt positiv. I flertalet av de stora EU-medlemmarna förbättrades BNP jämfört med såväl föregående kvartal som motsvarande kvartal. Även i Sveriges största exportmottagare, Norge, visade BNP en positiv utveckling tredje kvartalet. Trots denna relativt positiva ekonomiska utveckling minskade Sveriges export till många av dessa stora exportmarknader markant. 2 Enligt SCB ökade Sveriges BNP under tredje kvartalet med 0,3 procent jämfört med motsvarande kvartal. På grund av att importen minskade mer än exporten bidrog ändå exportnettot positivt till ökningen. Diagram 2.3 Förändring över motsvarande kvartal föregående år (%) 40 35 30 25 20 15 10 5 0-5 -10-15 Exportutvecklingen i internationell jämförelse (2010-3 kv ) kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 2010 2011 EU( Extern) Finland Tyskland USA Sverige Storbritannien 1 1 juli blev Kroatien EU:s 28:e medlem. För att behålla jämförbarhet över tid räknas Kroatien med i alla totaler för EU även för tidigare år. 2 Se Kommerskollegiums handelsstatistiska faktablad, www.kommers.se/statistikblad. 3
Källor: Statistisches Bundesamt Deutschland, U.S. Department of Commerce Bureau of Economic Analysis, Tulli, Finland, Eurostat, SCB och HM Revenue & Customs. Den svenska varuexporten till tillväxtmarknader så som BRICS visade på en mycket svag utveckling. Undantaget var exporten till Kina som ökade med 3,0 procent jämfört med de tre första kvartalen. Till övriga BRICS-länder minskade exporten markant, till Ryssland 4,4 procent, Indien 15 procent, Brasilien 21 procent och hela Sydafrika 35 procent. En jämförelse med länder som har liknande exportstruktur visar att Sveriges varuexport fortsatt att utvecklas påtagligt svagt sedan mitten av. Den tyska exporten fortsatte att växa under hela och har minskat svagt de tre första kvartalen. USA:s exportutveckling är svag med tanke på landets allt starkare ekonomi. Exportutvecklingen har dock varit positiv under hela. Finlands export minskat allt kraftigare under och Storbritanniens har fluktuerat från en negång på 3,1 procent första kvartalet till en ökning på 5,9 procent andra kvartalet. Tredje kvartalet minskade Storbritanniens export med 0,2 procent jämfört med motsvarande kvartal. Sveriges varuexport avviker i det här avseendet med en negativ utveckling de senaste åtta kvartalen. Den negativa utvecklingen mattades dock av något tredje kvartalet. Exportchefsindex 3 stabiliserades fjärde kvartalet vid 56, vilket innebär att det för fjärde kvartalet i följd är fler som tror på en förstärkning än en försvagning av exporten. Under års sista två kvartal visade indexet på nivåer under 50. Siffrorna pekar på att det råder en viss optimism bland många exporterande företag. 3. Bytesbalansen Bytesbalansen utgörs av handelsbalansen, tjänstebalansen, faktorinkomster (löner och kapitalavkastning) samt löpande transfereringar. Handelsbalansen är nettot av ett lands export och import av varor. 4 Tjänstebalansen är nettot av ett lands tjänstetransaktioner med utlandet. Bytesbalansen utgör tillsammans med kapitalbalansen och den finansiella balansen ett lands totala betalningsbalans, vilket är en sammanställning över landets samtliga ekonomiska transaktioner med omvärlden. 3.1 Bytesbalansen Den svenska bytesbalansen visade de tre första kvartalen ett överskott på 169 miljarder kronor, vilket var en ökning med 5,4 procent jämfört med motsvarande period och motsvarde 6,3 procent av BNP. 3 Business Sweden - Exportchefsindex: http://www.business-sweden.se/om-oss/pressrum/statistik-ochanalys/exportchefsindex/exportchefsindex-november-/ 4 SCB:s två publikationer Betalningsbalansen 3:e kvartalet, som är källa till bytesbalansstatistiken ovan, och Utrikeshandel, Export och import på varor och länder, som är huvudsaklig källa för övrig handelsstatistik, har olika syften och metod, varför handelsbalansen som rapporterad i betalningsbalansstatistiken och den nettohandel som kan beräknas från utrikeshandelsstatistiken, kan skilja sig åt markant. I rapporten används termen handelsbalans när statistiken från Betalningsbalansen avses och nettoexport när det är statistik från utrikeshandelsstatistiken som avses. 4
Diagram 3.1 10,0 Sveriges bytesbalans 1998-3 kv 9,0 8,0 Andel av BNP (%) 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 3.2 Handelsbalans De tre första kvartalen uppgick Sveriges handelsbalans till 61 miljarder vilket var 0,9 miljarder mindre än motsvarande period. Medan handelsbalansen uppgick till 2,3 procent av BNP motsvarade kapitalavkastningen och tjänstenettot 2,7 respektive 3,0 procent. Diagram 3.2 Handelsbalans, kapitalavkastning, tjänster 1998-3 kv Handelsbalans Kapitalavkastning Tjänster 8,0 7,0 6,0 Andel av BNP (%) 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 5
4. Varuhandel De tre första kvartalen minskade Sveriges varuexport med 4,2 procent i volym och 8,1 procent i värde jämfört med motsvarande period. Även varuimporten minskade med 4,1 procent i volym, samt i värde med 8,5 procent. 5 4.1 Sveriges export och import av varor Värdet av Sveriges varuexport uppgick de tre första kvartalen till 812 miljarder kronor och varuimporten uppgick till 762 miljarder kronor. Handelsnettot för perioden uppgick till 49,6 miljarder, vilket var 0,9 miljarder mindre än motsvarande period. Enligt preliminär statistik från SCB visar utfallet över Sveriges handelsnetto för varuhandeln under oktober ett överskott på 4,4 miljarder kronor, vilket är 2,7 miljarder kronor mindre än under oktober. Varuexporten uppgick preliminärt under oktober till 97,3 miljarder kronor. Varuimporten uppgick under samma månad till 92,9 miljarder. 4.1.1 Geografisk fördelning Tabell 4.1Sveriges utrikeshandel med varor, miljarder kr 2009 2010 2011 Förändring (%) Export 995,1 1 138,2 1 212,3 1 170,4 883,9 812,0-8,1 intra-eu(28) 581,8 651,0 680,2 667,6 504,6 468,4-7,2 extra-eu(28) 413,4 487,1 532,1 502,8 379,3 343,6-9,4 Import 911,4 1 069,4 1 147,9 1 109,3 833,4 762,4-8,5 intra-eu(28) 627,7 724,4 789,8 752,9 562,8 523,1-7,0 extra-eu(28) 283,7 345,1 358,1 356,4 270,7 239,3-11,6 Anm: Import från intra-eu(27) enligt avsändningsland. Källa: SCB Europa utgör Sveriges i särklass största exportmarknad. De tre första kvartalen tog Europa som helhet emot 74 procent av Sveriges totala export. EU:s värdeandel uppgick till 58 procent. 6 Sveriges export minskade till samtliga världsdelar mellan de tre första kvartalen och motsvarande period i år. Exporten till Afrika minskade mest, med 25 procent, och utgjorde 2,6 procent av Sveriges totala export. Under perioden ökade andelen av Sveriges export som gick till EU, Övriga Europa och Asien. Exportandelarna till Afrika och Amerika minskade samtidigt. 5 Med volymutvecklingen avses värdeförändring rensad för prisförändringar (dvs. i fasta priser). Med värdeutvecklingen avses värdeförändring i löpande priser. 6 Kroatien blev medlem i EU 1 juli. 6
Diagram 4.1 60 Svensk export Exportandelar fördelade på regioner efter bestämmelseland 50 Andel (%) 40 30 20 10 0 EU(28) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl Diagram 4.2 70 Svensk import Importandelar fördelade på regioner efter avsändningsland 60 50 Andel (%) 40 30 20 10 0 EU(28) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl Värdet av den svenska importen minskade med 8,5 procent mellan de tre första kvartalen och motsvarande period. Hela 84 procent av Sveriges import kommer från Europa och 69 procent från EU(28). Andelen av Sveriges totala import som kommer från EU(28), liksom andelen av importen från Afrika ökade under perioden. Andelen av importen som kom från Övriga Europa och Amerika minskade. 7
4.1.2 Fördelat på varugrupper I tabell 4.2 och 4.3 redovisas export respektive import i såväl volym som i värde fördelat på varugrupp. Det blir då möjligt att se om utvecklingen i första hand beror på prisförändringar, vilket till exempel är vanligt för energivaror och mineralvaror. Tabell 4.2 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling export Förändring (%) Värdeandel Volymutveckling för Export Värdeutveckling för Export Export 2 kv 3 kv 2 kv 3 kv 11,0 Skogsvaror 1,5-0,6-2,1-1,6-3,5-5,2-1,8-4,5 10,1 Mineralvaror -0,7-11,7 3,0-10,4-7,8-22,8-6,9-20,4 12,9 Kemivaror 0,8 2,5-3,3 4,1-0,1-4,0-5,5-0,1 9,0 Energivaror 17,6-14,7-22,6-12,1 21,5-23,1-24,6-18,2 43,6 Verkstadsvaror -7,5-3,0-0,4-4,9-9,1-7,8-2,0-8,1 13,4 Övriga varor 4,6 1,5-1,3 0,1 3,0 1,5 0,8 0,9 100,0 Totalt -1,4-3,7-2,9-4,2-3,5-9,2-4,9-8,1 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. Källa: SCB Tabell 4.3 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling import Förändring (%) Värdeandel Volymutveckling för Import Värdeutveckling för Import Import 2 kv 3 kv 2 kv 3 kv 2,9 Skogsvaror -1,9-3,8-0,3-2,7-5,8-9,2-1,2-6,5 7,5 Mineralvaror -7,0-11,2-2,3-11,4-14,8-20,8-10,3-19,5 13,1 Kemivaror 0,7 0,4 2,8-1,3-1,2-7,2-1,3-6,5 14,8 Energivaror 5,9-5,9-19,4-9,9 10,6-15,2-22,6-16,7 39,8 Verkstadsvaror -4,8-3,2-0,5-5,0-7,5-9,0-3,1-9,2 22,0 Övriga varor 1,6 3,6 3,2 3,8-0,1 1,5 4,3 2,9 100,0 Totalt -1,5-2,7-2,6-4,1-3,4-8,8-5,2-8,5 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. Källa: SCB För det svenska exportvärdet fördelat på varuområden minskade andelen för mineral- och energivaror de tre första kvartalen. Varugrupperna skogsvaror, kemivaror samt övriga varor ökade sina andelar av den svenska exporten. Andelen verkstadsvaror var lika stor de tre första kvartalen som under samma period. 8
Diagram 4.3 50 Svensk export Exportandelar fördelade på varuområden 40 Andel (%) 30 20 10 0 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt För importen minskade mineral- och energivaror men även i någon mån verkstadsvaror sina värdeandelar. Skogs- och kemivarornas andel ökade svagt. Varugruppen övriga varor var den enda varugrupp som ökade sin värdeandel mer en marginellt. Diagram 4.4 50 Svensk import Importandelar fördelade på varuområden 40 Andel (%) 30 20 10 0 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt 9
4.1.3 Nettoexport av varor Diagram 4.5 Sveriges nettoexport Intra-EU(28) Extra-EU(28) Nettoexport 200 150 100 Mdr SEK 50 0-50 -100-150 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Sveriges nettoexportintäkter kommer från länder utanför EU. Handeln med EU gav de tre första kvartalen ett exportunderskott på 55 miljarder kronor, 3,5 miljarder mindre än motsvarande period. Exportöverskottet gentemot länder utanför EU minskade under perioden, från 109 miljarder de tre första kvartalen till 104 miljarder motsvarande period. Sveriges totala exportöverskott uppgick de tre första kvartalen till 50 miljarder kronor, en minskning med knappt en miljard. Då statistiken i EU:s Intrastat inte redovisar ursprungsland för import via annat EU-land, överskattar statistiken för import från EU den faktiska importen, efter 1994. På samma sätt underskattas importen från länder utanför EU eftersom denna i importstatistiken redovisas med avsändningsland i EU som svensk motpart. 4.1.4 Nettoexport fördelat efter varugrupp De traditionella svenska exportvarorna, skogsvaror, verkstadsvaror och mineralvaror, var de varugrupper som gav störst nettoexportintäkter de tre första kvartalen. Skogsvaror, dvs. trä, papper och pappersmassa svarade för en nettoexport på 67 miljarder kronor, en minskning med 3,9 procent jämfört med motsvarande period. Verkstadsindustrin stod för ett positivt bidrag på 51 miljarder kronor till exportnettot, vilket utgör en svag minskning med 0,8 procent jämfört med de tre första kvartalen. Mineralvarornas bidrag till nettoexporten minskade samtidigt med med hela 22 procent, från 32 till 25 miljarder kronor. Medan exportnettot för kemivaror gick från ett underskott på 1,3 miljarder kronor de tre första kvartalen till ett överskott på 5,5 miljarder motsvarande period i år, fortsatte både energivaror och gruppen övriga varor att ge starkt negativa bidrag till nettoexporten. 10
Diagram 4.6 80 Sveriges nettoexport Fördelning på varuområden 60 40 Mdr SEK 20 0-20 -40-60 -80 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad (inkl bilar) Övrigt Nettoexporten har minskat betydligt på senare år. Det är framförallt verkstadsvarornas bidrag till nettoexporten som minskat. Inom varugruppen är det elektrovaror och telekomutrustning samt vägfordon där nettot minskat kraftigt. Även mellan de tre första kvartalen och motsvarande period i år minskade nettoexporten av verkstadsvaror, dock bara med en halv miljard kronor. Tabell 4.4 Nettoexport av viktiga varuområden Miljarder kr 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Skogsvaror 94,6 96,1 96,9 94,7 96,7 94,5 91,9 70,2 67,5 Mineralvaror 22,9 11,5 26,4 16,7 30,2 38,3 42,8 32,2 25,0 Järn och stål 22,3 18,2 21,8 10,7 16,7 17,9 17,3 13,6 10,5 Kemivaror 20,5 7,8 0,9 13,7 11,2-4,4-2,9-1,3 5,5 Läkemedel 40,8 34,4 32,1 36,7 36,7 28,5 26,5 19,8 20,1 Energivaror -53,1-52,0-64,6-40,4-57,6-65,6-62,1-46,4-39,9 Verkstadsvaror 121,3 105,3 106,3 65,9 57,9 79,4 64,7 51,2 50,7 Maskiner 64,6 72,8 69,6 58,9 60,5 69,2 73,0 54,9 52,3 Elektrovaror och telekom 5,7-9,4-4,0-8,9-17,5-19,5-28,4-18,8-20,7 Vägfordon 44,5 41,7 38,9 6,8 4,3 21,2 18,7 15,8 14,3 Övriga varor -56,8-63,5-69,4-66,8-69,7-77,8-73,3-55,5-59,3 Livsmedel -32,4-35,8-40,4-42,8-41,4-45,0-44,8-33,3-34,3 Total 149,4 105,2 96,5 83,8 68,7 64,4 61,1 50,5 49,6 11
4.1.5 Nettoexporten av personbilar Svensk handel med personbilar gav de tre första kvartalen ett exportunderskott på 6,0 miljarder kronor, vilket är 1,9 miljarder mer än motsvarande period. 2009 var det första helår sedan 1977 som svensk personbilsimport var större än personbilsexporten, ett förhållande som bestått sedan dess. De tre första kvartalen minskade exporten av personbilar med 15 procent, medan importen minskade med 7,1. Tabell 4.5 Sveriges export och import av personbilar SITC 781.2 Personbilar Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto 2007 69,3 48,7 20,6 37,9 40,3-2,4 2008 54,8 39,6 15,3 31,5 32,6-1,0 2009 33,3 34,1-0,8 19,0 28,8-9,7 2010 38,3 47,4-9,1 19,5 41,1-21,5 2011 44,3 51,0-6,7 23,5 45,0-21,5 37,5 44,9-7,4 19,2 39,0-19,8 29,6 33,7-4,1 14,6 29,0-14,4 25,3 31,3-6,0 13,2 27,2-14,0 Till skillnad från nettoexporten av personbilar till hela världen, som varit positiv fram till krisåret 2009, har personbilsnettot till den inre marknaden nästan regelmässigt varit negativ det senaste decenniet. De tre första kvartalen exporterades bilar från Sverige till andra EU-länder till ett värde av 13 miljarder kronor. Värdet på personbilsimporten från andra EUmedlemmar uppgick till 27 miljarder kronor vilket innebar att underskottetet med andra EUländer uppgick till 14 miljarder kronor, något mindre än för motsvarande period. Diagram 4.7 80 70 60 50 Sveriges handel med personbilar SITC 781.2 Personbilar Export Import Netto Mdr SEK 40 30 20 10 0-10 -20 2007 2008 2009 2010 2011 12
4.1.6 Nettoexporten av läkemedel De tre första kvartalen utgjorde läkemedelsexporten 5,3 procent av värdet av den totala svenska varuexporten. Handeln med läkemedel gav under perioden ett exportöverskott på 20 miljarder kronor, en ökning med 2,5 procent jämfört med de tre första kvartalen. Medan ungefär hälften av läkemedelsexporten går till EU står andra EU-länder för nästan 85 procent av den svenska läkemedelsimporten. Tabell 4.6 Sveriges export och import av läkemedel SITC 54 medicinska och farmaceutiska produkter. Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto 2007 58,7 24,5 34,2 34,3 20,7 13,6 2008 59,6 27,4 32,3 34,3 22,2 12,1 2009 67,8 31,0 36,8 39,9 23,2 16,7 2010 66,2 29,5 36,7 39,2 23,4 15,8 2011 57,6 29,0 28,6 29,9 23,7 6,2 57,3 30,8 26,6 29,5 25,3 4,2 42,9 23,1 19,9 22,5 18,8 3,7 42,9 22,5 20,4 21,3 18,9 2,4 Diagram 4.8 Mdr SEK 80 70 60 50 40 30 20 10 Sveriges handel med läkemedel SITC 54 - Läkemedel och farmaceutiska produkter Export Import Netto 0 2007 2008 2009 2010 2011 13
4.2 Sveriges varuhandel med den inre marknaden 7 4.2.1 Export Sveriges export till de övriga EU-medlemmarna uppgick de tre första kvartalen till 468 miljarder kronor, 58 procent av Sveriges totala export på 812 miljarder kronor. Tyskland, Finland, Storbritannien och Danmark är de största mottagarländerna inom EU med ett gemensamt exportvärde på 248 miljarder kronor, vilket motsvarar 53 procent av den totala exporten till EU. Exporten till hela den inre marknaden, dvs. EU(27), Island, Liechtenstein och Norge, utgjorde under perioden 69 procent av Sveriges totala export. Exporten minskade de tre första kvartalen till alla stora marknader inom EU förutom Finland, där den ökade med 3 procent. Exporten ökade endast till sex av EU:s medlemsländer, däribland Bulgarien och Litauen. Diagram 4.9 20 Svensk export till EU(28) Andelar av total export till EU 18 16 14 Andel (%) 12 10 8 6 4 2 0 7 I vissa fall används termerna utförsel och införsel används istället för export och import för handel på EU:s inre marknad. För att underlätta läsning av rapporten används här termerna export och import för all internationell handel. 14
Diagram 4.10 100 Svensk export till EU(28) Värde för resp land Mdr SEK 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 15
Tabell 4.7 Sveriges export till EU och den inre marknaden Export till Exportvärde mdr SEK Exportandel i % av total export Värdeförändring i % från Tyskland 82,5 10,2-6 Finland 57,2 7,0 3 Storbritannien 54,2 6,7-21 Danmark 53,7 6,6-3 Nederländerna 41,4 5,1-10 Belgien 40,2 5,0-2 Frankrike 37,7 4,6-9 Polen 21,3 2,6-8 Italien 18,8 2,3-6 Spanien 13,6 1,7-3 Österrike 7,1 0,9-7 Tjeckien 5,9 0,7-1 Estland 5,9 0,7-30 Litauen 3,8 0,5 6 Irland 3,8 0,5-2 Portugal 3,5 0,4-5 Lettland 2,8 0,3-2 Grekland 1,6 0,2-4 Rumänien 1,6 0,2 8 Slovakien 1,4 0,2-2 Bulgarien 0,8 0,1 10 Malta 0,7 0,1 86 Kroatien 0,6 0,1-43 Kroatien 0,6 0,1-43 Slovenien 0,6 0,1-6 Luxemburg 0,6 0,1 4 Cypern 0,2 0,0-11 Ospec i EU 3,6 0,4-1 EU Totalt 468,4 57,7-7 Norge 86,6 10,7-2 Island 1,4 0,2 11 Norden 198,9 24,5-1 Liechtenstein 0,0 0,0 156 Inre marknaden 556,4 68,5-6 Övriga länder 255,6 31,5-12 Export Totalt 812,0 100,0-8 1 Norden: Danmark, Finland, Norge och Island 2 Inre marknaden: EU, Norge, Island och Liechtensten 4.2.2 Import Svensk import från EU svarade de tre första kvartalen för 69 procent, eller 523 miljarder kronor, av den totala importen på 762 miljarder kronor. Tyskland, Danmark, Nederländerna och Storbritannien är de EU-länder från vilka Sverige importerar mest. De tre första 16
kvartalen utgjorde det totala värdet för den svenska importen från dessa länder 57 procent av importen från EU. 78 procent av Sveriges import härrörde från den inre marknaden. Diagram 4.11 30 Svensk import från EU(28) Andelar av total import från EU 25 20 Andel (%) 15 10 5 0 Diagram 4.12 160 Svensk import från EU(28) Värde för resp avsändningsland 140 120 Mdr SEK 100 80 60 40 20 0 17
Tabell 4.8 Sveriges import från EU och den inre marknaden Import från Importvärde mdr SEK Importandel i % av total import Värdeförändring i % från Tyskland 133,0 17,4-8 Danmark 62,7 8,2-11 Nederländerna 56,6 7,4-1 Storbritannien 44,4 5,8-19 Finland 42,7 5,6 1 Frankrike 31,7 4,2-12 Belgien 27,1 3,6-14 Polen 24,3 3,2 3 Italien 23,3 3,0-2 Estland 13,0 1,7 14 Spanien 9,9 1,3-8 Tjeckien 9,1 1,2-9 Österrike 8,5 1,1-3 Irland 8,2 1,1-12 Litauen 5,0 0,7 6 Ungern 4,8 0,6-6 Lettland 3,3 0,4-6 Portugal 3,0 0,4-6 Rumänien 2,5 0,3 21 Luxemburg 1,7 0,2-1 Grekland 1,1 0,1 6 Slovenien 1,0 0,1 1 Bulgarien 0,5 0,1 18 Malta 0,4 0,0 230 Kroatien 0,3 0,0 1 Kroatien 0,3 0,0 1 Cypern 0,2 0,0 29 Ospec i EU 0,1 0.0.. EU Totalt 523,1 68,6-7 Norge 68,7 9,0-11 Island 0,1 0,0-11 Norden 174,2 22,9-8 Liechtenstein 0,1 0,0-6 Inre marknaden 592,0 77,6-7 Övriga länder 170,4 22,4-12 Import Totalt 762,4 100,0-9 1 Norden: Danmark, Finland, Norge och Island 2 Inre marknaden: EU, Norge, Island och Liechtensten 18
4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU Sveriges varuhandel med länder utanför EU (27), dvs. med tredje land, svarade för 42 procent av det totala exportvärdet och 31 procent av värdet av den totala importen 8 de tre första kvartalen. 4.3.1 Svensk export Diagram 4.13 Regional fördelning av svensk export Andel av total export EU(28) 58% Oceanien m fl 2% Asien 12% Amerika 9% Övriga Europa 16% Afrika 3% Tabell 4.9 Svensk exportutveckling till Europa utanför EU Miljarder kr och procentuell andel av total export Värde Andel (%) Värdeförändring (%) Övriga Europa 134,9 129,5 15,3 16,0-4,0 varav: Norge 88,8 86,6 10,1 10,7-2,5 Ryssland 17,5 16,7 2,0 2,1-4,4 Turkiet 10,0 9,9 1,1 1,2-1,4 Schweiz 10,8 9,7 1,2 1,2-10,0 Ukraina 2,2 1,7 0,3 0,2-23,2 Exporten till Övriga Europa (dvs. Europa utanför EU(28) stod för 16 procent av det totala svenska exportvärdet. I denna grupp var Norge det i särklass största mottagarlandet med 11 procent av Sveriges totala exportvärde, följt av Ryssland, Turkiet och Schweiz med mellan 1,2 och 2,1 procent vardera. Exporten till samtliga dessa länder minskade under de tre första 8 Import efter avsändningsland. 19
kvartalen. Mest minskade exporten till Schweiz, med 10 procent. Minskningen till Ryssland var 4,4 procent, till Norge 2,5 och till Turkiet 1,4 procent. Diagram 4.14 Sveriges handel med Ryssland 2001-3 kv Export Import 70 60 50 Mdr SEK 40 30 20 10 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Sveriges export till Afrika utgjorde under de tre första kvartalen 2,6 procent av Sveriges totala export, 0,6 procentenheter mindre än motsvarande period. Exporten minskade under perioden med hela 26 procent. Tabell 4.10 Svensk exportutveckling till Afrika Miljarder kr och procentuell andel av total export Värde Andel (%) Värdeförändring (%) Nordafrika 10,9 9,3 1,2 1,1-15,2 varav: Algeriet 2,2 2,4 0,2 0,3 12,7 Egypten 4,9 3,5 0,6 0,4-27,2 Marocko 2,3 2,0 0,3 0,2-12,6 Västafrika 4,7 3,6 0,5 0,4-24,4 varav: Nigeria 2,6 1,7 0,3 0,2-35,0 Centr., Östra o. Södra Afrika varav: 12,5 8,1 1,4 1,0-35,4 Sydafrika 8,7 5,6 1,0 0,7-35,0 Totalt 28,2 21,0 3,2 2,6-26,5 20
Sveriges export till hela Amerika minskade med 12 miljarder kronor mellan de tre första kvartalen och motsvarande period. USA är Amerikas absolut största mottagare av svensk export och tar emot 6,2 procent av den totala svenska exporten. Brasilien och Kanada, våra näst största och tredje största amerikanska exportmarknader, tar emot 0,9 respektive 0,7 procent av svensk export. Exporten till Nordamerika minskade under de tre första kvartalen med 13 procent och till Central- och Sydamerika med 18 procent. Tabell 4.11 Svensk exportutveckling till Amerika Miljarder kr, andel i % av total export Värde Andel (%) Värdeförändring (%) Nordamerika 65,3 57,1 7,4 7,0-12,6 varav: Kanada 7,5 6,0 0,8 0,7-19,7 USA 57,2 50,4 6,5 6,2-11,7 Central- och 23,5 19,4 2,7 2,4-17,5 Sydamerika varav: Argentina 1,3 1,0 0,1 0,1-23,8 Brasilien 9,1 7,2 1,0 0,9-21,0 Chile 2,5 2,0 0,3 0,2-17,8 Mexiko 4,7 4,0 0,5 0,5-15,9 Peru 1,5 1,1 0,2 0,1-25,0 Totalt 88,8 76,5 10,0 9,4-13,9 Diagram 4.15 Sveriges handel med USA 2001-3 kv Export Import 120 100 80 Mdr SEK 60 40 20 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 21
Diagram 4.16 Sveriges handel med Asien 2001-3 kv Export Import 180 160 140 120 Mdr SEK 100 80 60 40 20 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 De största asiatiska mottagarländerna för svensk export under de tre första kvartalen var Kina, Japan, Saudiarabien och Indien, i nämnd ordning. Kina ensamt tog emot svensk export till ett värde av 29 miljarder kronor. De tre först kvartalen minskade exporten till Asien med 4 procent, jämfört med motsvarande period. 22
Tabell 4.12 Svensk exportutveckling till Asien Miljarder kr. Andel i % av total export. Värde Andel (%) Värdeförändring (%) När- och Mellanöstern 22,0 22,7 2,5 2,8 3,2 varav: Förenade Arabemiraten 3,9 4,1 0,4 0,5 4,2 Israel 2,3 2,0 0,3 0,2-12,1 Saudiarabien 8,8 9,3 1,0 1,1 5,5 Övriga Asien 83,1 78,7 9,4 9,7-5,3 varav: Hongkong 3,7 3,0 0,4 0,4-20,1 Indien 8,5 7,3 1,0 0,9-14,8 Indonesien 3,9 2,5 0,4 0,3-36,5 Japan 13,1 11,0 1,5 1,3-16,5 Kina 28,3 29,2 3,2 3,6 3,0 Malaysia 2,4 2,2 0,3 0,3-10,7 Singapore 5,1 4,7 0,6 0,6-8,5 Sydkorea 6,2 5,7 0,7 0,7-6,9 Taiwan 2,4 2,4 0,3 0,3-1,4 Thailand 4,0 5,9 0,5 0,7 45,4 Totalt 105,1 101,5 11,9 12,5-3,5 4.3.2 Svensk import Diagram 4.17 Regional fördelning av svensk import Andel av total import EU(28) 69% Oceanien m fl 0% Asien 10% Amerika 4% Afrika 2% Övriga Europa 15% 23
Övriga Europa, utanför EU, svarade under de tre första kvartalen för 15 procent av Sveriges import. Värdet på importen från övriga Europa minskade med 15 procent mellan de tre första kvartalen och motsvarande period. Norge var största leverantör med ett importvärde på 9,0 procent av den totala importen. Importen från Ryssland minskade med 23 procent och importen från Norge med 11 procent. Tabell 4.13 Svensk importutveckling från övriga Europa utanför EU Miljarder kr. Andel i % av total import. Värde Avsändningsland Ursprungsland * Andel Värdeförändring (%) Värde Övriga Europa 137,4 116,8 16,5 15,3-15,0 134,6 114,5 varav Norge 77,0 68,7 9,2 9,0-10,7 72,8 64,9 Ryssland 45,3 34,8 5,4 4,6-23,2 47,1 36,5 Schweiz 7,0 5,7 0,8 0,7-19,0 6,4 5,4 Turkiet 6,7 6,2 0,8 0,8-7,5 6,7 6,2 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. Importen av råolja utgör en betydande del av den totala importen från både Norge och Ryssland. Medan råolja de tre första kvartalen stod för 25 procent av Sveriges totala import från Norge utgjorde den hela 74 procent av importen från Ryssland. Tillsammans stod Norge och Ryssland för två tredjedelar av Sveriges totala råoljeimport under perioden. Mellan de tre första kvartalen och motsvarande period i år minskade värdet på den svenska oljeimporten från såväl Norge som från Ryssland med 28 procent. 9 Tabell 4.14 Svensk importutveckling från Afrika Miljarder kr. Andel i % av total import. Värde Avsändningsland Ursprungsland * Andel Värdeförändring (%) Värde Nordafrika 0,6 0,6 0,1 0,1-3,1 0,6 0,6 Västafrika 3,9 8,6 0,5 1,1 121,6 3,9 8,9 varav Nigeria 3,9 8,4 0,5 1,1 117,9 3,9 8,8 Centr.- Öst- och Södra Afrika 3,1 2,5 0,4 0,3-20,2 3,2 2,7 varav Sydafrika 1,9 1,8 0,2 0,2-3,6 2,0 1,9 Totalt 7,6 11,7 0,9 1,5 53,4 7,7 12,2 9 Se Kommerskollegiums handelsstatistiska faktablad för Norge respektive Ryssland, www.kommers.se/statistikblad 24
Sveriges import från Afrika har ökat starkt den senaste tiden, om än från mycket låga nivåer. Ökningen består nästan uteslutande av oljeimport från Nigeria, vilket ger en mycket stor importökning för Västafrika. Sveriges import från hela Amerika minskade med 17 procent de tre första kvartalen. Importen från USA minskade med 19 procent. USA är det största amerikanska leverantörslandet för svensk import och det enda med en andel över en procent av Sveriges totala importvärde. USA utgjorde under perioden Sveriges trettonde största leverantörsland. Tabell 4.15 Svensk importutveckling från Amerika Miljarder kr. Andel i % av total import. Värde Avsändningsland Andel Värdeförändring (%) Ursprungsland * Värde Nordamerika 30,1 24,2 3,6 3,2-19,6 30,7 23,8 varav Kanada 2,4 1,9 0,3 0,2-21,9 2,5 1,8 USA 27,7 22,3 3,3 2,9-19,4 28,2 21,9 Central- och Sydamerika 11,2 10,0 1,3 1,3-10,9 12,0 10,3 varav Brasilien 3,1 2,2 0,4 0,3-28,5 3,2 2,3 Chile 0,8 1,0 0,1 0,1 27,2 0,8 1,0 Peru 1,3 1,0 0,2 0,1-24,8 1,6 1,0 Venezuela 3,3 3,7 0,4 0,5 12,2 3,3 3,7 Totalt 41,3 34,2 5,0 4,5-17,2 42,6 34,0 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. Importvärdet från Asien minskade med 9,3 procent mellan de tre första kvartalen och motsvarande period. Medan importen ökade från Vietnam minskade den kraftigt från Japan, Malaysia, Sydkorea, Taiwan och Thailand, samt i mindre utsträckning från Hongkong, Indien och Kina. 25
Tabell 4.16 Svensk importutveckling från Asien Miljarder kr. Andel i % av total import. Värde Avsändningsland Ursprungsland * Andel Värdeförändring (%) Värde När- och Mellanöstern 2,7 2,8 0,3 0,4 4,0 2,6 2,7 Övriga Asien 79,6 71,9 9,6 9,4-9,7 86,2 78,2 varav Hongkong 6,2 5,8 0,7 0,8-6,4 2,3 1,9 Indien 4,0 3,7 0,5 0,5-7,5 4,1 3,8 Japan 10,2 6,8 1,2 0,9-33,5 12,0 8,5 Kina 33,8 32,5 4,1 4,3-3,9 41,1 39,6 Malaysia 2,8 2,4 0,3 0,3-12,2 3,2 2,8 Sydkorea 7,3 5,9 0,9 0,8-19,7 5,1 4,5 Taiwan 4,1 3,6 0,5 0,5-12,3 5,6 4,4 Thailand 3,1 2,7 0,4 0,3-13,0 3,2 2,9 Vietnam 2,2 3,6 0,3 0,5 63,6 3,4 4,8 Totalt 82,3 74,6 9,9 9,8-9,3 88,8 80,9 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. Hongkong fungerar även som utskeppningshamn för export från andra Asiatiska länder till Sverige, vilket syns vid en värdejämförelse mellan avsändningsland och ursprungsland. 5. Tjänstehandeln Sveriges export av tjänster ökade de tre första kvartalen med 2,0 procent jämfört med motsvarande period. Tjänsteimporten ökade samtidigt med 2,7 procent. Medan värdet på tjänsteexporten för de tre första kvartalen uppgick till 361 miljarder kronor, var värdet på tjänsteimporten 280 miljarder. I samband med publiceringen av betalningsbalansstatistiken för första kvartalet utökade SCB antalet tjänstehandelssektorer för vilka man rapporterade statistik, från 11 till 26. Den största förändingen är att det stora kluster av tjänster under rubriken övriga affärstjänster nu fått fler underkategorier. Förutom att det på exportsidan nu går att få reda på hur stor andel av tjänsteexporten som utgörs av merchanting 10, går det även till exempel att läsa ut hur stor Sveriges export och import av forsknings- och utvecklingstjänster (FoU-tjänster), tekniska tjänster, samt marknadsföringstjänster. Nytt är även att transporttjänsterna nu rapporteras även efter transportslag och att kommunikationstjänsterna kan delas upp i post och kurir samt teletjänster (se tabell 5.1). 10 Merchanting utgör den försäljningsmarginal som uppstår då svenska företag handlar med varor utanför Sverige och vara aldrig befinner sig i Sverige. 26
Tabell 5.1 Sveriges utrikeshandel med tjänster Miljarder kr. Förändring (%) Export Import Netto Förändr (%) Förändr (%) Transporter 55,3 55,9 1,1 41,6 40,8-2,0 13,7 15,1 Sjötransporttj. 21,7 20,7-4,5 20,9 20,2-3,3 0,7 0,4 Flygtransporttj. 15,6 17,8 14,5 14,5 14,2-2,2 1,1 3,6 Järnvägstransporttj. 1,0 0,9-17,0 1,2 1,3 8,9-0,2-0,5 Vägtransporttj. 17,0 16,3-4,1 4,9 4,9-0,8 12,1 11,4 Övriga transporttj. 0,0 0,0.. 0,0 0,0.. 0,0 0,0 Resor 54,4 56,4 3,7 79,7 84,3 5,8-25,3-27,9 Övriga tj. 244,1 248,5 1,8 150,9 154,5 2,4 93,2 94,0 Kommunikation 8,8 9,7 10,3 10,4 10,7 2,9-1,6-1,0 Post och kurir 1,4 1,5 7,6 2,0 2,2 8,5-0,6-0,7 Tele 7,4 8,2 10,8 8,4 8,5 1,6-1,0-0,3 Byggtj. 3,8 4,0 6,3 9,2 10,6 15,2-5,4-6,6 Försäkringar 4,4 4,6 4,0 1,9 1,7-12,0 2,5 2,9 Finansiella tj. 7,6 8,2 7,1 2,8 2,9 5,9 4,9 5,2 Data- och informationstj. 38,3 39,7 3,8 18,8 21,1 12,2 19,5 18,6 Licenser/royalties 33,4 29,2-12,6 11,7 10,5-9,8 21,7 18,7 Övriga affärstj. 142,6 148,3 4,0 93,3 94,0 0,7 49,3 54,2 Merchantingtj. 48,7 52,8 8,4...... 48,7 52,8 Varuprovisioner 3,9 4,1 3,6 8,1 7,8-4,4-4,2-3,7 Operationell leasing 5,7 5,3-7,0 3,6 3,7 3,4 2,2 1,6 Diverse konsulttj. 10,2 10,4 2,3 10,9 9,9-9,8-0,7 0,6 Juridiska 1,8 1,7-6,3 1,2 1,6 27,9 0,6 0,1 Redovisning 2,7 3,4 23,3 2,3 2,2-2,6 0,5 1,2 Administrativa 5,6 5,4-5,0 7,4 6,1-18,3-1,8-0,7 Marknadsföringstj. 5,7 6,2 9,1 7,7 10,5 36,7-2,0-4,4 FOU tj. 11,9 10,8-9,5 24,0 23,2-3,5-12,1-12,4 Tekniska tj. 12,8 13,5 5,4 4,1 2,8-31,5 8,7 10,7 Jordbruks-, gruv-, och miljötj. 1,1 1,0-6,6 0,4 0,3-35,2 0,7 0,8 Övriga tj. 42,6 44,2 3,7 34,4 35,9 4,2 8,2 8,3 Personliga tj., kultur m.m. 3,1 2,8-8,3 1,7 1,9 10,1 1,3 0,9 Offentliga tj. 2,1 2,0-5,8 1,1 1,1-2,5 1,0 0,9 Total tjänsteexport 353,8 360,8 2,0 272,2 279,6 2,7 81,6 81,2 Källa: SCB 27
Diagram 5.1 Personliga tj. kultur m.m. 1% Fördelning av svensk tjänsteexport artalet Offentliga tj. 1% Transporter 15% Resor 16% Kommunikation 3% Byggtj. 1% Försäkringar 1% Finansiella tj. 2% Data- och informationstj. 11% Övriga affärstj. 41% Licenser/royalties 8% Diagram 5.2 Sveriges export av övriga affärstjänster artalet Merchanting 46% Varuprovisioner 4% Operationell leasing 5% Juridiska tj. 9% Övriga tj. 1% Jordbruks-, gruvoch miljötj. 1% Tekniska tj. 9% Redovisning 2% Administration 4% Marknadsföring 4% FOU tj. 5% 28
Diagram 5.3 Fördelning av svensk tjänsteimport artalet Offentliga tj. 0% Personliga tj. kultur m.m. 1% Transporter 15% Övriga affärstj. 34% Resor 30% Kommunikation 4% Byggtj. 4% Försäkringar 1% Finansiella tj. 1% Data- och informationstj. 8% Licenser/royalties 4% Diagram 5.4 Sveriges import av övriga affärstjänster Marknadsföring 11% artalet FOU tj. 25% Administration 7% Redovisning 2% Juridiska tj. 2% Tekniska tj. 3% Jordbruks-, gruvoch miljötj. 0% Operationell leasing 4% Varuprovisioner 8% Övriga tj. 38% 29
Tabell 5.2 Sveriges tjänsteexport 2006 3 kv Miljarder kr 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Transporter 67,4 73,8 82,8 75,8 73,8 72,8 74,6 55,3 55,9 Resor 63,7 71,6 67,0 61,8 62,4 67,6 70,2 54,4 56,4 Kommunikation 11,7 12,0 14,4 14,6 13,2 14,1 12,0 8,8 9,7 Byggtjänster 4,9 6,5 6,8 5,2 6,0 5,8 5,2 3,8 4,0 Försäkringar 6,4 6,3 6,8 6,4 5,8 5,9 5,8 4,4 4,6 Finansiella tjänster 13,0 9,1 9,4 8,5 7,6 9,9 10,2 7,6 8,2 Data- och informationstjänster 26,3 43,9 51,5 54,7 51,7 56,4 54,5 38,3 39,7 Licenser/royalties 29,3 31,9 30,8 35,0 41,6 40,9 45,6 33,4 29,2 Övriga affärstjänster 131,4 158,6 176,9 158,1 172,0 181,0 196,3 142,6 148,3 v a merchanting * 43,1 60,9 69,3 47,8 55,5 58,0 65,3 48,7 52,8 FoU 19,7 20,6 23,5 24,8 17,5 16,8 15,6 11,9 10,8 Personliga tjänster, kultur m.m. 2,0 2,2 3,4 2,8 2,7 3,6 3,7 3,1 2,8 Offentliga tjänster 3,3 3,6 4,0 4,1 3,8 2,6 2,8 2,1 2,0 Total tjänsteexport 359,7 419,5 453,7 427,0 440,6 460,7 481,0 353,8 360,8 Källa: SCB Tabell 5.3 Sveriges tjänsteimport 2006 3 kv Miljarder kr 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Transporter 47,8 52,0 59,4 52,4 55,0 52,6 54,5 41,6 40,8 Resor 76,4 84,4 88,6 85,6 94,1 99,0 104,9 79,7 84,3 Kommunikation 12,8 12,8 13,9 15,9 16,1 15,8 14,3 10,4 10,7 Byggtjänster 5,1 6,6 7,3 9,2 8,1 11,9 13,4 9,2 10,6 Försäkringar 2,3 2,5 3,1 3,4 2,9 2,8 2,6 1,9 1,7 Finansiella tjänster 7,4 3,7 3,8 3,7 3,3 3,9 3,7 2,8 2,9 Data- och informationstjänster 16,6 20,4 21,8 21,2 18,9 22,0 26,2 18,8 21,1 Licenser/royalties 12,3 12,1 13,1 13,8 10,5 12,2 15,9 11,7 10,5 Övriga affärstjänster 99,4 114,6 130,7 131,2 125,0 128,8 129,2 93,3 94,0 v a FoU 31,6 35,2 40,4 36,3 34,0 31,9 32,7 24,0 23,2 Personliga tjänster, kultur m.m. 1,1 1,8 2,1 2,6 2,4 2,4 2,5 1,7 1,9 Offentliga tjänster 1,0 0,9 1,3 1,6 1,4 1,4 1,5 1,1 1,1 Total tjänsteexport 282,2 311,8 345,1 340,5 337,6 352,7 368,6 272,2 279,6 Källa: SCB 30
Tabell 5.4 Sveriges tjänstehandel, netto 2006 3 kv Miljarder kr 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Transporter 19,6 21,8 23,5 23,4 18,8 20,2 20,1 13,7 15,1 Resor -12,6-12,8-21,6-23,8-31,7-31,4-34,6-25,3-27,9 Kommunikation -1,1-0,9 0,5-1,3-2,9-1,6-2,2-1,6-1,0 Byggtjänster -0,2-0,1-0,6-4,0-2,1-6,1-8,2-5,4-6,6 Försäkringar 4,1 3,8 3,6 3,0 2,9 3,1 3,2 2,5 2,9 Finansiella tjänster 5,6 5,4 5,6 4,8 4,3 6,0 6,5 4,9 5,2 Data- och informationstjänster 9,8 23,5 29,7 33,5 32,8 34,4 28,2 19,5 18,6 Licenser/royalties 17,0 19,7 17,7 21,2 31,2 28,7 29,7 21,7 18,7 Övriga affärstjänster 32,0 44,0 46,3 26,9 47,0 52,2 67,0 49,3 54,2 v a merchanting * 43,1 60,9 69,3 47,8 55,5 58,0 65,3 48,7 52,8 FoU -11,9-14,5-17,0-11,5-16,6-15,2-17,1-12,1-12,4 Personliga tjänster, kultur m.m. 0,9 0,5 1,3 0,2 0,3 1,2 1,2 1,3 0,9 Offentliga tjänster 2,3 2,6 2,6 2,5 2,4 1,3 1,4 1,0 0,9 Total tjänsteexport 77,4 107,7 108,6 86,5 103,0 107,9 112,3 81,6 81,2 Källa: SCB * Då merchanting utgörs av den försäljningsmarginal som uppstår när svenska företag köper varor och säljer varor utanför Sverige redovisas den endast under export och nettohandel. Diagram 5.5 60 50 40 30 Tjänstehandel, netto Mdr SEK 20 10 0-10 -20-30 -40 31
6. Direktinvesteringar 6.1 Direktinvesteringsflöden De svenska direktinvesteringarna i utlandet 11 gav de tre första kvartalen ett utflöde på 170 miljarder kronor. Motsvarande period var utflödet 22 miljarder mindre. Utländska investeringar i Sverige 12 resulterade i ett inflöde på 43 miljarder, en minskning med 59 miljarder. Resultatet blev således att nettoflödet gick från minus 45 miljarder kronor de tre första kvartalen till minus 127 miljarder motsvarande period i år. Tabell 6.1 In- och utflöden av direktinvesteringar 2009 3 kv Miljarder kr Inflöde Utflöde Nettoflöde 2009 76,8-199,8-123,0 2010-0,5-145,4-145,9 2011 78,6-188,6-110,0 62,3-147,5-85,2 102,0-147,5-45,5 42,5-169,5-127,0 Källa: SCB Diagram 6.1 Mdr SEK 600 500 400 300 200 100 0-100 -200-300 -400 Utveckling av direktinvesteringar 1998-3 kv Inflöde Utfllöde Netto -500 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 11 Nettot av de investeringar respektive desinvesteringar som gjorts i utlandet av svenska företag. 12 Nettot av de investeringar respektive desinvesteringar som utländska företag gjort i Sverige. 32
Tabell 6.2 Utländska direktinvesteringar i Sverige 2008 3 kv, landfördelade, netto Flöden, miljoner kr 2008 2009 2010 2011 Eget kapital 48 514 117 923-4 477 25 116 170 751 71 832 34 545 Långfristiga lån 112 065-109 024 2 693 24 524-79 211 11 084-42 328 Kortfristiga lån 76 191 55 829-27 769 22 116-37 319 11 488 6 740 Återinvesterade vinstmedel 6 361 12 064 29 091 6 820 8 070 7 592 43 586 Direkta investeringar i 243 132 76 792-463 78 575 62 291 101 995 42 544 Sverige totalt OECD 210 761 57 272-29 736 91 298 42 288 83 954 48 590 EU27 243 652 69 811-23 649 14 948-37 248 6 518-8 504 Belgien 39 092 26 006 26 051-17 356-54 817-35 634 25 523 Cypern.... -664........ Danmark 42 794.. 200 8 455 1 041.. -1 087 Estland 339 20 063-4 355 19 323 14 766-7 533-8 638 Finland 10 636 4 920-33 171-5 270-9 600 2 777-6 239 Frankrike 100 23 498 22 854 4 472 5 211 2 403 4 407 Irland -3 080.. -285-103 1 415.... Italien 91 930 1 170 795-36 766-26 712 7 454 16 559 Luxemburg 7 907 409-303 66 652 62 779 79 228-15 568 Nederländerna -1 576.......... 3 618 Polen.... -354-14...... Spanien 5 834-16 967-6 932-4 125-21 498-20 209 1 191 Storbritannien -179.. -8-46 80.. -250 Tjeckien 56 809-6 584-7 919 427-15 846.... Tyskland 1 114.... -18 508.... Österrike -8 068 17 296-19 558-20 683 5 425-21 968-28 020 Övriga 39 092 26 006 26 051-17 356-54 817-35 634 25 523 Övriga Europa -9 469 13 868 6 684 15 235-3 224-2 184-3 302 Guernsey.... -1 438........ Jersey 6 359 1 849 1 002 3 915...... Norge -38 572 15 839-4 077 3 406 1 989 1 298-3 955 Ryssland -2 580.. -3 055.. -756.... Schweiz 23 371-6 565 14 422 14 266-2 002-327 -732 Övriga 2 008 2 784-89 -6 278-2 452-3 155 1 359 Nord- och Centralamerika -3 921-24 066-28 840 27 947 81 672.. 8 730 Bermudas 11 773............ Caymanöarna...... 1 755...... Kanada 6 432............ USA -21 438-31 461-18 353 21 779 81 614.. 8 404 Övriga -688 7 395-10 487 4 413 58.. 326 Tabellen forsätter på nästa sida 33