Skogen, en förnybar resurs för drivmedel Ett exempel från svenska skogar Gunnar Olofsson Oslo, 2014-03-11
Gunnar Olofsson Styrelseordförande i Svebio Styrelseledamot i Statskog SF Tidigare koncernchef och vd för Sveaskog Omfattande kompetens och erfarenhet från svensk och internationell skogsnäring, skogsindustri, bioenergi och forskning
Text Alfa Laval 2 % av Sveriges Diesel tillverkas i Piteå! - Visste ni det? - I Sverige säljs ca 5 000 000 m3 diesel per år - SunPine tillverkar ca 100 000 m3 tall-diesel
Text Alfa Laval SunPine AB i Piteå Sveriges största tillverkare av inhemskt baserat biodrivmedel Producerar 2% av Sveriges dieselkonsumtion Port of Piteå
Text Alfa Laval Fakta SunPine AB Råvara RåTallOlja, CTO Produkter RåTallDiesel, RTD (DTO) Bio-Olja, TOP Kapacitet RTD 100 000 m 3 /år 2% av Sveriges diesel Bio-Olja ca 50 000 m 3 /år Försäljning >1 Miljard Sysselsätter 40 personer Kanske 100 arbetstillfällen
Text Alfa Laval Utvecklingen av SunPine AB 2005 Koncept 2006 Etablering av SunPine AB 2008 Miljötillstånd 2009 Uppstart byggnation av fabriken 2010 Uppstart Produktion 2013/2014 Nästa fas Potentiell expansion - Produkt - Kapacitet
Text Alfa Laval Först i världen; Diesel från skogsråvara SunPine 2006 SunPine 2010
Text Alfa Laval Från skoglig restprodukt till marknadens bästa fordonsdiesel Ägarna är ett dream-team ; Från skog, till bruk till kund Framtidens modell för samarbete
Ägarna till SunPine AB Sveriges största skogsägare och ledande leverantör av timmer, massaved och biobränsle. Sveriges största skogsägarförening och en världsledande tillverkare av pappersmassa. Sveriges största drivmedelföretag med över 600 tankställen för privatbilister och tung trafik i Sverige. Preem har två raffinaderier i Sverige, Preemraff Lysekil och Preemraff Göteborg. Utvecklingsföretag inom området bioraffinaderiteknik och initiativtagare till SunPine.
Text Alfa Laval Första leveransen till Preem, Oktober 2010
Text Alfa Laval Preem lanserar Evolution Diesel
Text Alfa Laval Tallolja, CTO Crude Tall Oil, CTO Notera Tall Oil, dvs inte Pine Oil Sverige leder utvecklingen Restprodukt från skogsindustrin Restflöde från pappersmassaindustrin Motsvarar 1-2% av flödet i pappersbruk Utvinns från svartlut Globala siffror Produktion ca 2,5 miljoner ton/år Raffinering ca 2 miljoner ton/år Potential Pappersbruken ser ökad potential/intäkt Begränsad volym, löser inte allt
Text Alfa Laval Talldiesel från SunPine Konkurrerar inte med mat Inte någon inverkan ILUC Indirect land use change impacts of biofuels Tillvaratar en restprodukt från skogen Svenskt skogsbruk = Hållbart skogsbruk Svensk lag vad gäller återplantering av skog En Grön Diesel Reducerar kraftigt emissioner av växthusgaser Hjälper samhället i Sverige där det som bäst behövs Mesta emissionerna från uppvärmning, el och drivmedel Det är inom området drivmedel vi behöver kraftig förändring Nya fordon är viktigt på längre sikt, Grön diesel får genomslag direkt
Text Alfa Laval Emissioner av växthusgaser Renewable diesel
Text Alfa Laval Framtiden Vi vill se ljust på framtiden Bra produkt från skogen Vi har starka långsiktiga ägare Planerar för investeringar 2014 Samtal om nya produkter SunPine vill kunna satsa vidare Nya produkter Ökad kapacitet Nya arbetstillfällen gröna drivmedel är idag beroende av att samhället skapar incitament
Svebios vision är att vara den ledande företrädaren och ett internationellt föredöme för att utveckla bioenergi i ett hållbart samhälle. www.svebio.se
Ett nätverk under Svebio för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel. www.svebio.se
Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas 10,9 TWh; 2,7% Vindkraft 6 TWh; 1,5 % Värmepumpar 5 TWh; 1,2% Kol 16,4 TWh; 4,1% Kärnkraft 55,9 TWh; 13,8% Biobränsle 130,8 TWh, 32,4% Vattenkraft 71 TWh; 17,6% Olja 108 TWh; 26,7% www.svebio.se
Biodrivmedel i vägtransportsektorn 2012 Diesel 51,8% Bensin 39,4% Naturgas 0,7% Biodrivmedel 8,1% B100 0,5% HVO 1,2% E5 1,3% E85 + ED95 1,5% B7 2,7% Biogas 1,0% www.svebio.se
www.svebio.se
www.svebio.se
Svensk potential * för ökad biomassaproduktion (TWh / år) På kort sikt På lång sikt (30-50 år) GRenar Och Toppar (GROT) från slutavverkning 3-10 10-17 Stubbar från slutavverkning 19 27 GROT från gallring 7-8 11-12 Klen stamved från röjning 2 3 Massaved överskott (50% av nuvarande mängd till tidningspapper) 5-7 5-7 Stamved generellt ökad tillväxt (75) GROT och stubbar BehovsAnpassad Gödsling (BAG) på 5% skogsmark 4-5 Stamved - BAG (22) Mix av energigrödor på nuvarande trädesareal om 150 000 ha 4-5 4-5 Mix av energigrödor på överskottsmark i form av vallodling om 250 000 ha 7 7 Snabbväxande lövträd på nedlagd jordbruksmark motsvarande 100 000-200 000 ha 2-6 Halm 4 4 Avfall till biogas 3-5 3-5 Sammanlagt 54-67 80-96 (177-195) * (Teknisk-ekologisk-ekonomisk alt. teknisk potential, exkl. dagens använd.) Börjesson m fl (2013) www.svebio.se
www.svebio.se
The significance of a global Bio-based Initiative Realising the European Bio-economy Potential via BBI, a Public Private Partnership on Bio-based Industries Supported by Marcel Wubbolts Chairman of BIC CTO of Royal DSM
Our Vision Lead the transition towards a post-petroleum society Develop an economy that: sources domestic renewable raw materials produces food, feed, chemicals, materials and fuels locally creates jobs in a broad range of sectors in Europe, triggering rural growth across regions places sustainability, smart & efficient use of resources at the heart of industrial, business & social activities.
Bio-based industrial value chains The concept
Where we want to be
We still are here
This is where we want to go Build and strengthen value chains across industry sectors
This is where we want to be Value chains across industry sectors across Europe
Can Europe make the difference? European technology is being deployed in China and US 100% 90% 6% 2% 80% 70% 58% 48% 60% 50% 40% 28% FP7 92% Demonstration Applied research Basic research/fp7 30% 20% 10% 32% 11% 24% 0% China US EU Source: http://cordis.europa.eur/erawatch, OECD Research & Development Statistics
Our task Europe s ability to produce & commercialise high value products lies in its ability to reach demonstration scale of advanced biorefineries to mature technologies
SKOG22 Strategi for å styrke konkurranseevnen i skognæringen
SKOG22 Grunnlaget og oppgaven Høyere tilvekst enn avvirkning Utvikling av årlig tilvekst (uten bark) og samlet avvirkning i Norge 1919 til 2009, mill. m3 Kilde: Statistisk sentralbyrå (avvirkning) og Norsk institutt for skog og landskap, Landsskogtakseringen (tilvekst og avvirkning).
SKOG22 Grunnlaget og oppgaven Utvikle dagens og morgendagens næringsliv Mulig verdiskaping og lønnsomhet Utvikling av nytt næringsliv Utvikling og omstilling av eksisterende næringsliv Dagens verdiskaping 1980 og lønnsomhet 2030
SKOG22 - Strategi for skognæringen Målet er å utarbeide en bred og samlende strategi for forskning, utvikling, innovasjon og kunnskapsformidling innen de skogbaserte verdikjedene. En målrettet, helhetlig og koordinert nasjonal FoUinnsats skal bidra til økt konkurranseevne i de skogsbaserte verdikjedene. Strategien skal også omfatte andre viktige tiltak og virkemidler av betydning for næringens konkurranseevne. Strategien skal omfatte en helhetlig gjennomgang av effektiviserings- og omstillingspotensialet i de trebaserte verdikjedene.
SKOG22 Mulige resultater Biodrivstoff til lands, til vanns og i luften
SKOG22 - Mer informasjon www.skog22.no Leder strategigruppen SKOG22, Gunnar Olofsson E-post: gunnar.olofsson@innovasjonnorge.no Tlf: (+46) 703 341 516
Tack! Gunnar Olofsson