Att överleva hjärtstopp

Självständigt arbete 15 hp Att överleva hjärtstopp Hjärtstoppsöverlevares självskattade hälsoproblem Författare: Hedvig Karlsson & Elin Heimdahl Handledare: Johan Israelsson Examinator: Kristofer Årestedt Termin: VT-19 Ämne: Vårdvetenskap Nivå: Kandidatnivå Kurskod: 2VÅ61E

Abstrakt Bakgrund Hjärtstopp är förknippat med hög dödlighet. Eftersom antalet överlevare ökar är det betydelsefullt att få en förståelse för vilken typ av hälsoproblematik och livskvalitet som överlevare innehar. Syfte Syftet är att beskriva självskattade hälsoproblem hos personer som överlevt hjärtstopp. Metod En systematisk litteraturstudie genomfördes och resultatet baseras på 12 kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultat I resultatet framgick fysiska-, psykiska och sociala hälsoproblem hos hjärtstoppsöverlevare. De mest framträdande problemen var smärta, trötthet, ångest och depression samt problematik att delta i samhället som exempelvis, att återgå till arbetet efter hjärtstopp. Flera faktorer tycks påverka överlevares hälsoproblematik. Slutsats Studien visade på fysiska, mentala och sociala hälsoproblem som till viss del samvarierade. Det fanns också stora individuella skillnader mellan överlevare som delvis kunde förklaras av ålder, kön och personlighetsfaktorer. I syfte att förbättra överlevares hälsa bör eftervården inriktas på att identifiera den enskildes hälsoproblem och individualisera vården utifrån dessa. Nyckelord Hjärtstopp, överlevare, hälsa, livskvalitet, eftervård. Tack Ett stort tack till Johan Israelsson för all stöttning och ditt stora engagemang. 2 (37)

Innehållsförteckning 3 Inledning 4 1 Bakgrund 4 1.1 Hjärtstopp 4 1.2 Orsaker 5 1.3 Behandling 6 1.4 Uppföljning för hjärtstopps överlevare 7 1.5 Sjuksköterskans roll vid uppföljning av hjärtstopps överlevare 8 1.6 Hälsa hos hjärtstopps överlevare 8 2 Teoretisk referensram 9 2.1 Transition 9 2.2 Hälsa 10 3 Problemformulering 11 4 Syfte 11 5 Metod 11 5.1 Inklusions- och exklusionskriterier 11 5.2 Datainsamling 12 5.3 Urval och kvalitetsgranskning 12 5.4 Analys 13 5.5 Forskningsetiska överväganden 14 6 Resultat 14 6.1 Fysiska hälsoproblem 15 6.2 Psykiska hälsoproblem 16 6.3 Sociala hälsoproblem 16 7 Diskussion 17 7.1 Metoddiskussion 17 7.2 Resultatdiskussion 18 8 Slutsats 22 9 Referenser 23 Bilaga 1 Sökmatris Pubmed Bilaga 2 Sökmatris Cinahl Bilaga 3 Granskningsmall Bilaga 4 Artikelmatrisen 3 (37)

Inledning Hjärtstopp är ett vanligt hälsoproblem runt om i världen och är förknippad med hög risk för dödlighet. (Berdowski, Berg, Tijssen & Koster, 2010) Eftersom allt fler överlever hjärtstopp har behovet för att undersöka överlevarnas hälsa och livskvalitet ökat (Elliot, Rodgers & Brett, 2010). De flesta överlevarna tycks rapportera en acceptabel hälsa, trots att vissa rapporterar hälsoproblem till följd av hjärtstoppet (Svenska hjärtlungräddningsregistret, 2018). Intresset för hjärtstopp uppkom när vi båda hospiterade på en akutmottagning. En av oss fick då bevittna två inkommande hjärtstopp som ledde till funderingar över hur livet påverkas efter att ha överlevt ett hjärtstopp. I vår utbildning har vi läst om behandling av hjärtstopp och orsaker, dock inte i lika stor utsträckning om överlevarnas liv efteråt. 1 Bakgrund 1.1 Hjärtstopp Hjärtstopp kan definieras som frånvaro av mekanisk aktivitet i hjärtat, vilket kan bekräftas genom medvetslöshet samt frånvaro av puls och normal andning (Perkins et al., 2004). När ett hjärtstopp plötsligt inträffar är tiden till att hjärt-lungräddning påbörjas en viktig faktor för överlevnad. Möjligheten att överleva minskar med 10% för varje minut som inte används. Enligt data från svenska hjärt-lungräddningsregistret (2008) räddades 115 (4,4%) personer år 2000 utanför sjukhus. Detta kan jämföras med 2017 där 638 (11,4%) personer kunde räddas. På sjukhus har data för överlevande endast rapporterats sedan 2008. År 2008 räddades 354 (26,7%) personer jämfört med 2017 där det framgick att 806 (32,8%) personer överlevde hjärtstopp. Totalt överlevde då 1444 personer 30 dagar efter hjärtstoppet (Svenska hjärt-lungräddningsregistret, 2018). 4 (37)

1.2 Orsaker Plötsligt hjärtstopp kan inträffa vid utveckling av en akut hjärtinfarkt då risken är stor för arytmier. Hjärtmuskelcellerna får då inte tillräckligt med syresatt blod vilket kan störa hjärtats elektriska impulser. Det bildas ett elektriskt kaos som innebär att hjärtats pumpförmåga uteblir (Svenska rådet för hjärt-lungräddning, 2016). Orsakerna till plötsligt hjärtstopp varierar, dock är den vanligaste orsaken kranskärlssjukdom. Andra vanliga orsaker är kardiomyopati, klaffsjukdom, ärftliga rytmrubbningar samt hjärtsvikt. Det är dock inte enbart tillstånd som är direkt kopplat till hjärtat som kan orsaka hjärtstopp, lungemboli, nedkylning, drunkning, luftvägsstopp, allvarliga elektrolytrubbningar, stroke, trauma, överdoser av droger eller läkemedel samt omfattande blödning är tillstånd som likväl kan orsaka plötsligt hjärtstopp (Svenska rådet för hjärt-lungräddning, 2016). Enligt svenska rådet för hjärt-lungräddning (2016) kan hjärtstopp delas in i fyra kategorier. 1. Ventrikelflimmer är ett tillstånd av elektriskt kaos där ingen kontraktion av kammaren sker. 2. Vid ventrikeltakykardi ses en hjärtfrekvens över 100 per minut eller högre samt förlängd QRS-tid. Vid ventrikeltakykardi finns det möjlighet att hjärtat självmant återgår till en stabil hjärtrytm men kan även utvecklas till hjärtstopp. 3. Pulslös elektrisk aktivitet är ytterligare ett tillstånd som kan förorsaka hjärtstopp genom att hjärtmuskelns rörelse inte bildar puls trots elektrisk aktivitet. 4. Asystoli betyder att hjärtat inte har någon elektrisk eller mekanisk aktivitet alls (Svenska rådet för hjärt-lungräddning, 2016). 5 (37)

1.3 Behandling När en person plötsligt drabbas av hjärtstopp finns en rad olika åtgärder som bör utföras direkt för att minska risken för dödsfall. Dessa åtgärder brukar sammanfattas som fyra länkar som räddar liv (Svenska rådet för hjärt-lungräddning, 2016). (Svenska rådet för hjärt-lungräddning, 2016a, Figur 1). Den första länken handlar om att förhindra att hjärtstopp sker, detta genom att tidigt upptäcka tecken på hjärtstopp och så tidigt som möjligt larma. För att upptäcka förändringar i kroppen kontrolleras vitalparametrar på sjukhusen som kan ge en indikation på att något inte står rätt till (Svenska rådet för hjärt-lungräddning, 2016). Nehme, Bernard, Andrew, Cameron, Bray & Smith (2018) har studerat varningssymtom hos hjärtstoppsdrabbade. Några av symtomen var bröstsmärta, andnöd, kräkningar och yrsel. Flera deltagare i studien rapporterade även om smärtor i rygg, arm, axel, nacke och hals. Den andra länken är att utföra HLR i ett tidigt stadie som gör att cirkulation och andning kan upprätthållas under en viss tid i väntan på defibrillatorn. Chansen för överlevnad ökar 2-3 gånger om personen som upptäcker hjärtstoppet utför HLR i ett tidigt stadie under förloppet (Hasselqvist et al., 2015). Den tredje länken är tidig defibrillering. Den viktigaste faktorn för överlevnad är tid mellan hjärtstopp och defibrillering (Svenska rådet för hjärt-lungräddning, 2016). En överlevnad mellan 50-70% kan uppnås 6 (37)

om defibrillering inte fördröjs utan utförs inom 3-5 minuter (Valenzuela, Roe, Nichol, Clark, Spaite & Hardman, 2000). Tillstånden som kan behandlas med defibrillering är ventrikelflimmer och ventrikeltakykardi Den sista länken i kedjan är vården efter hjärtstoppet. Bakomliggande orsaker bör undersökas för att kunna utföra rätt sorts behandling. Den största betydelsen för att patienten ska bevara en god livskvalitet beror på hur det första dygnet förlöper. Ett hjärtstopp kan ge hjärnskador till följd av syrebristen. Därav ska täta kontroller av vitalparametrar följas upp. Två andra vanliga åtgärder är kranskärlsröntgen, ballongvidgning av kranskärl och aktiv temperaturkontroll (Svenska rådet för hjärt-lungräddning, 2016). För att förbättra överlevnadschanserna ska all sjukvårdspersonal i Sverige få möjlighet till utbildning i hjärt-lungräddning (HLR). Utbildning av allmänheten och utplacering av flera hjärtstartare på allmänna platser och vid publika evenemang genomförs för att öka möjligheten att rädda fler liv (Svenska rådet för hjärt-lungräddning, 2016). 1.4 Uppföljning för hjärtstoppsöverlevare Uppföljningen bör omfatta en kontroll av att patienten fått tillräcklig med kunskap om sjukdomstillståndet, framtiden samt att undersöka känslomässiga utmaningar och kognitiva funktioner (Israelsson & Lilja, 2019). Enligt en nationell kartläggning av Israelsson, Lilja, Bremer, Stevenson- Ågren och Årestedt (2016) finns det en brist på riktlinjer för uppföljning av de drabbade. Mindre än hälften av svenska sjukhus sa sig ha riktlinjer för uppföljning och bland dem som hade riktlinjer följdes inte alltid dessa. Rutinerna för omhändertaganden av hjärtstoppsdrabbade skiftade och patienterna fick träffa varierande yrkesprofessioner för uppföljning. Den allra vanligaste uppföljningen var hos en kardiolog eller hos en hjärtsjuksköterska 1-3 månader efter hjärtstoppet. Ett fåtal av sjukhusen hade rutiner för uppföljningsbesök till andra yrkesprofessioner. De vanligaste ämnena som berördes under besöket var psykiska problem, 7 (37)

kognitiv funktion, trötthet, allmän hälsa, fysiska symtom samt om att återgå till dagliga aktiviteter. Trots att respondenterna var ansvariga för HLR på respektive sjukhus visste många av de inte vad den uppföljande vården efter hjärtstopp innehöll. 1.5. Sjuksköterskans roll vid uppföljning av hjärtstopps överlevare Pothitakis, Ekmektzoglou, Piagkou, Karatzas & Xanthos (2010) beskriver att sjuksköterskan har en betydande roll för överlevare under och efter hjärtstopp. Genom att ha goda kunskaper om vad förändringar i vitala parametrar kan indikera på kan deras övervakning av den drabbade ha stor betydelse för att upptäcka förändringar i god tid under hjärtstoppet och i vården efter hjärtstoppet för att bevara god hälsa och livskvalitet. Sjuksköterskans roll för samordning lyfts även fram i svenska riktlinjer. Oavsett arbetsplats är det viktigt att känna till vanliga hälsoproblem hos överlevare och vägar att remittera patienter som uppvisar svårare problem. Inom hjärtsjukvård och intensivvård är det oftast en sjuksköterska som ansvarar för uppföljningen efter hjärtstopp (Israelsson & Lilja, 2019). 1.6 Upplevelser av att överleva ett hjärtstopp Sårbarhet och begränsningar var upplevelser en del patienter förmedlade då de ansåg sig vara osäkra på vad kroppen hade för förmåga efter hjärtstoppet, detta kunde leda till att de drabbade hämmade sig i sin vardag. En förlust av kroppsliga funktioner och ett bortfall av minnen kunde skapa oro och ångest inför framtiden. Något som ibland gav en annan syn på livet hos den drabbade var vetskapen om att ett återfall kan ske och maktlösheten inför döden (Bremer, Dahlberg & Sandman, 2009). 8 (37)

2 Teoretisk referensram Hälsa- och transitions teorin kommer vara utgångspunkter för denna uppsats. 2.1 Transition Meleis (2010) transitionsteori är den teoretiska referensram som vi kommer utgå från i denna studie. Transitionen betraktas som en övergång mellan två faser. En transition kan beskrivas i tre faser, ingång, passage och utgång, hälsa och sjukdom transitioner beskrivs som övergången från att vara frisk till sjuk och frisk igen eller till en ny tillvaro. Transitioner kan ta olika lång tid och hur en individ hanterar en förändring beror på flera faktorer såsom individens kunskaper, förväntningar, psykiskafysiska välmående och vilka typer av stöd och resurser som individen har omkring sig. Transitionen startar när en förändring sker och avslutas när individen har nått en ny fas i livet som känns stabil. Att överleva ett hjärtstopp kan ses som en transition, det är extra viktigt för sjuksköterskan att förstå förändringsprocesser som patienten går igenom för att kunna hjälpa till på bästa sätt. Från att ha levt på ett visst sätt kan en sådan plötslig händelse kräva att en livsstilsförändring behöver ske vilket kan innebära många utmaningar för patienten (Meleis, 2010). Sjuksköterskan möter dagligen folk som står inför, befinner sig i eller har genomgått en förändring som påverkat deras hälsa. Idag är trycket på sjukhusen stort och patienter kan inte ligga inne längre än nödvändigt vilket kan leda till att många patienter får hantera sin förändring och återhämtning i hemmet utan närhet till rådgivning från vårdpersonal. Om stöd och experthjälp uteblir för anhöriga och patienter som genomgår en transition kan det uppstå komplikationer och svårigheter att hantera förändringen. Sjuksköterskan behöver finnas tillgänglig under transitionen och patienternas återhämtningsprocess (Meleis, 2010). 9 (37)

2.2 Hälsa World Health Organization (WHO) beskriver begreppet hälsa som, Health is a state of complete physical, mental and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity (WHO, 1948). Alla människor ska ha lika rätt till hälsa oberoende av bakgrund och förutsättningar. Alla stater har ett ansvar för individens hälsa. Sjukdomar och okunskap kan leda till ohälsa. För att främja hälsa bör det därför finnas hälso- och sociala åtgärder samt medicinska och psykologiska kunskaper att tillgå (WHO, 1948). Hälsa kan dock definieras på flera sätt. Willman (2014) beskriver hur hälsa kan ses ur ett biomedicinskt perspektiv, vilket innebär att hälsa ses som frånvaro av sjukdom. Ur ett humanistiskt perspektiv är hälsa något som kan erfaras trots biomedicinsk definierad sjukdom. Människan ska ses som en helhet genom att beakta det fysiska, psykiska och själsliga. Hälsa är inget statiskt utan ses som en process där variationer finns genom hela livet. Willman (2014) beskriver också hur hälsa förlorar sin mening utan livskvalitet. Livskvalitet är inte enbart beroende av hur människor har det ställt, utan också hur människan hanterar livet och motgångar. Även WHO har definierat livskvalitet som An individual's perception of their position in life in the context of the culture and value systems in which they live and in relation to their goals, expectations, standards and concerns (WHO, 1994). Självskattningsinstrument är vanliga för att utvärdera olika sjukdomars påverkan på hälsa och livskvalitet hos patienter samt för att utvärdera olika behandlingar från patientens perspektiv (Marshall, Haywood & Fitzpatrick, 2006), exempelvis för skattning av hälsa hos överlevare efter hjärtstopp (Elliot, Rodgers & Brett, 2010). 10 (37)

3 Problemformulering Idag överlever allt fler personer som drabbats av hjärtstopp. Det finns dock brister i uppföljning och omhändertagande av dessa patienter. Hälsoproblem av varierande svårighetsgrad är vanligt förekommande men en samlad bild saknas. En sammanställning av forskning gjord på patienternas självskattade hälsoproblem som uppkommer efter hjärtstopp krävs för att undersöka vilken typ av hälsoproblematik överlevare upplever. En tydligare bild av vilka hälsoproblem som uppkommer för de drabbade ger vårdpersonalen kunskap om vilka brister som finns i omhändertagandet och hur åtgärder samt uppföljningar bör förändras för att förbättra vården för de som överlevt hjärtstopp. 4 Syfte Syftet är att beskriva självskattade hälsoproblem hos personer som överlevt hjärtstopp. 5 Metod En systematisk litteraturstudie som denna innebär en fördjupning av ett forskningsområde där det finns möjlighet att ta fram ett annorlunda perspektiv eller undersöka något som inte tidigare undersökts inom ett forskningsområde. Ett specifikt syfte på studien formuleras och en sammanställning av tidigare forskningsresultat utförs och granskas därefter för att åstadkomma ett resultat (Kristensson, 2014). 5.1 Inklusions- och exklusionskriterier Östlundh (2017) menar att inklusions- och exklusionskriterier används för att åstadkomma de mest relevanta träffarna för arbetet. Kraven för avgränsningen som användes var att artiklarna inte fick vara äldre än 10 år, de skulle vara peer reviewed samt att samtliga sökord skulle finnas med i titeln. Manuellt exkluderades kvalitativa artiklar, artiklar som 11 (37)

innehöll färre än 100 deltagare, artiklar som inte innehöll självskattade hälsoproblem. Dessutom ställdes kravet att alla artiklar skulle hålla medelgod eller god kvalitet. Samtliga artiklar har undersökt hjärtstoppsöverlevar över 18 år. 5.2 Datainsamling Enligt Österlundh (2017) krävs det en lämplig sammansättning av sökord samt synonymer för att åstadkomma en relevant sökning. Kristensson (2014) beskriver vikten av att använda passande databaser, relevanta sökord samt inklusions och exklusionskriterier för sökningen. I vår studie användes databaserna Pubmed och Cinahl för sökning av artiklar. En sökning kan innehålla fritextsökning och sökning med ämnesord. För att begränsa sökningen användes endast fritextsökning och booleska operatorer för att kombinera sökorden. Sök operanderna som användes var AND och OR. AND används för att förtydliga att litteraturvalet ska innehålla både ordet innan och efter medan OR gör det möjligt att inte exkludera artiklar med ett specifikt ord utan hitta artiklar som innehåller likartade ord (Österlundh, 2017). Sökningen genomfördes i Pubmed och Cinahl 2019-03-29. I både Pubmed och Cinahl användes sökorden cardiac arrest, health och quality of life. Därefter kombinerades sökorden med hjälp av booleska operatorer. Då cardiac arrest var vårt viktigaste sökord kombinerades detta och övriga sökord med operatoren AND i vår sökning. Då vi inte ville vill exkludera artiklar som endast skrivit om hälsa eller livskvalitet användes OR mellan health och quality of life. Eftersom sökträffarna var många så krävdes ytterligare avgränsningar (se exklusionskriterier ovan). 5.3 Urval och kvalitetsgranskning I denna systematiska litteraturstudie resulterade sökningen i 74 artiklar i Pubmed och 80 artiklar i Cinahl. Genom att läsa titlarna på dessa 12 (37)

exkluderades artiklar som inte var relevanta i relation till syftet. De 65 artiklarna i Pubmed och de 20 artiklarna i Cinahl som kvarstod användes för att läsa abstract som en ytterligare granskning och se vilka artiklar som var relevanta för vårt syfte. I Pubmed granskades 20 artiklar och i Cinahl granskades 10 artiklar i fulltext. Efter fulltext granskningen valdes därefter 10 artiklar ut ur Pubmed och 9 från Cinahl till kvalitetsgranskning, samtliga inkluderades i vår studie, dock var ett fleratal artiklar dubletter vilket återfinns i sökschemat. Då den första sökningen gjordes i Pubmed innebar det att några artiklar som hittades i Pubmed även fanns i Cinahl. 7 av de 8 utvalda artiklarna i Cinahl fanns även i Pubmed. Ytterligare en artikel är funnen via fritextsökning då denna artikel hittades som referens i en av de andra artiklarna (7). För att granska artiklarna användes Carlsson & Eimans (2003) kvantitativa granskningsmall (se bilaga 3). Enligt granskningsmallen bedöms 21 frågor från 0 som är det lägsta till 3 poäng. Utefter artiklarnas bedömning kan grad 1 ges som innebär att minst 80% av poängen innehas. Vid grad 2 krävs det minst 70% och vid grad 3 krävdes 60% av poängen, där den maximala poängen var 47. Inga artiklar behövde exkluderas då samtliga hade medelgod eller hög kvalitet. Underlag till hur artiklarna bedömdes finns i bilaga 3. Enligt mallen bedöms artiklarna utefter hur abstract, introduktion, syfte och metod är utformad. Därefter bedöms det hur studiens resultat, diskussion och slutsatser är genomförda och underbyggda. Då mallen var utformad för patienter med lungcancer byttes detta kriteriet mot hjärtstopp vilket är det relevanta för studien. Utvalda artiklar och resultatet av granskningen presenteras i bifogad artikelmatris (Bilaga 3). 5.4 Analys Forsberg och Wengström (2015) beskriver en innehållsanalys i fem steg, vilken användes i denna studie. Vid steg ett analyserades texten upprepade gånger för att få en förståelse för texten. Steg två innebar att identifiera 13 (37)

textens innehåll i text och tabeller för att hitta samband och nyckelfynd. I steg tre sorterades dessa in i kategorier. Enligt Forsberg och Wengström (2015) handlar det fjärde om att sammanställa kategorier till teman, detta genom att jämföra likheter, hitta samband och identifiera skillnader i materialet. I denna studie användes WHO:s hälsodefinition för att deduktivt sortera kategorierna. I det femte steget genomfördes en reflektion och diskussion om det funna materialet. 5.5 Forskningsetiska överväganden Kristensson (2014) beskriver vikten av att använda sig av forskningsetiska aspekter i ett arbete. Forskning inom vård, hälsa och läkemedel bör beakta Helsingforsdeklarationen som är utformad för medicinsk forskning som involverar människor. Helsingforsdeklarationen fastslår att forskaren ska ta hänsyn till människors integritet och autonomi samt att alla deltagare ska ha lika villkor och rättigheter. Det är forskarens ansvar att säkerställa att ingen kommer till skada och att forskningen som bedrivs är välgrundad. I kvalitetsgranskningen av artiklarna ingick att bedöma hur forskarna i de enskilda studierna hanterat etiska aspekter (Carlsson & Eimans, 2003). Under arbetet med denna litteraturstudie har en stor del av etiken bestått av hur vi förhåller oss till valet av materialet, refererar och återger resultatet. För oss har det varit viktigt att varken undanhålla information eller vinkla materialet. 6 Resultat WHO:s definition av hälsa är underlaget för hur resultatet redovisas, vilket innebär att resultatet har delats in i fysiska-, psykiska- och sociala hälsoproblem. Resultatet utgörs av 12 utvalda artiklar, vilka i resultatet kommer att refereras till med siffrorna 1-12 enligt artikelmatris (se bilaga 4). I samtliga artiklar skattar respondenterna varierande hälsoproblematik 14 (37)

av olika svårighetsgrad. Den övergripande hälsan bland överlevarna var relativt god och likvärdig med olika jämförelsegrupper och normalpopulationer (1,4,6,11). 6.1 Fysiska hälsoproblem Smärta I ett flertal av artiklarna rapporterades hälsoproblem i form av smärta, vilket var vanligt hos hjärtstoppsöverlevare (2,4,5,9,11). Smärta var också ett hälsoproblem som ibland skattades med högst svårighetsgrad (5). I ett par av studierna skattade respondenterna smärtproblematiken i genomsnitt som medelsvår (2,4) medan det i andra rapporterades en smärtproblematik av lättare grad (5,9,11). Även könsskillnader rapporterades, då kvinnorna generellt skattade svårare smärtproblematik jämfört med män (4,5). Svårigheter med dagliga aktiviteter Svårigheter att klara av vardagen var vanligt bland överlevarna (1,3,5,9,10,11). Många av överlevarna skattade enbart lättare problem med att klara dagliga aktiviteter (5,9,11) medan det fanns en del som ansåg sig vara i behov av hjälp i vardagen (1,3,10). Endast ett fåtal (4,3%) hade så svåra problem att de inte längre kunde bo kvar i hemmet (10). Att klara av sina dagliga aktiviteter var en betydelsefull faktor för överlevarnas övergripande hälsa (4). Problem med fysiska funktioner Nedsatta kroppsliga funktioner, som exempelvis rörlighet, är ett problem hos vissa hjärtstoppsöverlevare. Mätmetoder och resultat gällande överlevarnas fysiska funktioner varierade mellan olika studier men överlag skattade respondenterna under medelvärde i de fysiska skattningarna (1,4,5,9,11,12). Knappt hälften rapporterade (45%) normal fysisk hälsa (1). Ett par av studierna visade att rörlighetsproblem fanns hos ungefär en tredjedel av överlevarna (9,11). Ett annat vanligt fysiskt problem var kognitiv nedsättning, som exempelvis minnesstörningar (7,8,9), vilket i en 15 (37)

av studierna rapporterades av 14% av överlevarna (9). Sådana problem har dessutom betydelse för deras hälsa i allmänhet (12). Förekomst av svår trötthet (fatigue) tycks också vara mycket vanligt (55%) (9). 6.2 Psykiska hälsoproblem Generell mental ohälsa Övergripande var psykiska hälsoproblem vara vanligt hos hjärtstoppsöverlevare (1,2,3,4,5,8,10,11,12), även om en studie rapporterar att så många som 90% hade normal mental hälsa (1). Det fanns ingen signifikant skillnad mellan den allmänna populationen i Australien och hjärtstoppsöverlevares skattning av sin övergripande mentala hälsa (11). Ångest och depression Symtom på ångest- och depressionsproblematik visades sig förekomma bland överlevare men var generellt inte något som drabbade många (5,6,7,8,9). Dock fanns en mindre del (ungefär 10-15%) av respondenterna som rapporterade symtom på ångest, depression eller båda (5,6,7,8,9). Flera faktorer som påverkar ångest och depressionsproblematiken har hittas (6). Ångest och depression kan i sin tur påverka den övergripande självrapporterade hälsan (12). Posttraumatisk stress Knappt en tredjedel av överlevarna rapporterade (28%) symtom på posttraumatisk stress (28%) (9). 6.3 Sociala hälsoproblem Generell social ohälsa Generellt var den sociala hälsan vara relativt god bland överlevare efter hjärtstopp (2,4) och likvärdig jämfört med en normalpopulation (4). 16 (37)

Svårigheter med deltagandet i samhället I flera studier rapporterade överlevarna problem med sitt deltagande i samhället efter hjärtstoppet (8,12). Deltagandet i samhället återkom med tiden, där överlevarna efter 12 månader rapporterade en tydlig förbättring jämfört med hur de rapporterade sitt deltagande efter tre månader (8). Svårigheter med arbete Det framkom problematik att återgå till arbetet efter hjärtstopp om den drabbade var arbetsför tidigare (2,3,8,9,11). Om respondenterna innan hjärtstoppet arbetat heltid eller deltid fick ett flertal korta ner sina arbetsdagar då det inte vara möjligt att utföra arbetet som innan hjärtstoppet (2,9). I en studie sjönk andelen som arbetade heltid från drygt 40% innan hjärtstoppet till runt 17% efteråt (3). Strukturerad uppföljning visade sig ha god effekt på återgång till arbete (8). Att inte arbeta innan hjärtstoppet var förknippat med sämre övergripande hälsa efteråt (11). 7 Diskussion 7.1 Metoddiskussion Litteraturstudien bygger på resultat från 12 studier som samtliga bedömdes ha medel eller hög kvalitet vilket var ett krav för inklusion. Vår tolkning baseras på samtliga resultat och inget har medvetet undanhållits. Då vi läst kvantitativa artiklar är utrymmet för forskarens egna tolkningar inte så stora, dock ska det beaktas att inte alla studier presenterat sina förkunskaper vilket gör att det finns en möjlighet att forskaren inte alltid har en objektiv syn i sin studie. Då provsökningar gav ett mycket stort antal träffar blev det nödvändigt att göra avgränsningar. De förtjänster som åstadkommits genom våra avgränsningar är att materialet bygger på den senaste och därmed kanske mest relevanta forskningen som gjorts, då en tidsgräns på 10 år använts. Genom att vi enbart valt artiklar som inte är äldre än 10 år så innebär det att vårt resultat är baserat på de senaste årens forskning vilket gör att 17 (37)

resultatet är lätt att tillämpa på hjärtstoppsöverlevare idag. De valda artiklarna har också inkluderat minst fler än 100 deltagare, detta i samband med att vi inkluderat ett relativt stort antal artiklar anser vi har ökat studiens trovärdighet samt att resultatet får en hög generaliserbarhet. Andra avgränsningar var att titeln skulle innehålla sökorden cardiac arrest samt health eller quality of life, och att inte använda ämnesord i den slutgiltiga sökningen. Dessa avgränsningar kan ha resulterat i att väsentliga artiklar missades. De var dock nödvändiga för att inte få ett alltför stort antal träffar. Vi anser också att vi hittat ett tillräckligt underlag av artiklar inom ämnet vi undersökt, för att resultaten ska kunna anses vara relevant utifrån syftet. Artikeln som är funnen via fritextsökning valdes då den hade ett stort antal deltagare och studerade självskattade hälsoproblem. Därav ansåg vi att den var viktig nog att ha med trots att den inte återfanns i någon av våra systematiska sökningar. De självskattningsinstrument som använts är generella, vilket innebär att de inte är specifikt utvecklade för hjärtstopp. Därför går det inte med säkerhet att veta om hälsoproblemen har med hjärtstoppet att göra. Eftersom artiklarna enbart innehöll självskattade hälsoproblem speglar de dock troligtvis överlevarnas hälsoproblem bättre än om exempelvis vårdgivare gjort skattningen. Då WHO:s definition av hälsa är en världsövergripande hälsodefinition användes den som grund i analysen av artiklarna för att få ett resultat som går att applicera på en större population. Svagheten med att använda en hälsodefinition för att sortera resultatet kan vara att hälsoproblem som inte ryms inom definitionen kan missas. Deras definition är dock så bred att den bör rymma de flesta typer av hälsoproblem. 7.2 Resultatdiskussion Syftet med studien var att beskriva självskattade hälsoproblem hos personer som överlevt hjärtstopp. En sammanställning av fysiska-, psykiska och sociala hälsoproblem i resultatet jämförs med andra studier 18 (37)

för att hitta likheter, skillnader och avvikelser och försöka få en förståelse varför överlevare skattar hälsa som de gör. Fysiska hälsoproblem I en sammanställning av resultaten har det framkommit att fysiska hälsoproblem var vanligt förekommande hos överlevare efter hjärtstopp. De fysiska problemen var kroppslig smärta, försämrade kognitiva funktioner, minskad rörlighet, försämrade vitalfunktioner, sämre förmåga att utföra dagliga aktiviteter, reducerad potential att vara självständig, trötthet, obehag och en större risk att vara beroende av vård i hemmet. Meleis (2010) anser att det sista steget i transitionen innebär att gå från en instabil fas till en ny och stabil fas. För en hjärtstoppsöverlevare kan det betyda försämrade fysiska funktioner som överlevarna får anpassa sig till. Enligt den kvalitativa studien av Ketilsdotti, Akadottir, Gunnarsdottir & Jonsdottir (2014) framgår det att flera överlevare upplevde begränsning i rörlighet som ett problem då det gjorde att saker tog längre tid. Under denna del av rehabiliteringen behöver patienterna sannolikt stöttning av sjukvården för att klara av de nya förutsättningarna. Genom att få bra hjälp och stöd från sjukvården som kan maximera återhämtningen kan förhoppningsvis känslan av självständighet hos överlevaren förbättras som kan leda till en bättre hälsa och livskvalitet. Att behöva anpassa sig till ett mera begränsat liv kan i vissa fall kännas som ett nederlag vilket kan påverka mer än den fysiska funktion, både den psykiska och sociala hälsan kan försämras av en nedsatt fysisk funktion. I vårt resultat återfanns uppgifter om att hjärtstoppsöverlevare rapporterar om smärta som ett vanligt hälsoproblem. Forslund, Jansson, Lundblad, & Söderberg (2017) har studerat på överlevares upplevelser av smärta. Där framkom det att en smärtproblematik orsakar att det inte går att leva som tidigare, eftersom hänsyn till hur smärtan påverkar det dagliga livet måste tas. Detta innebär att smärtan i sig inte bara gör ont utan även påverkar de andra delar i livet. Därför är det viktigt att smärtproblematiken hos 19 (37)

hjärtstoppsöverlevare uppmärksammas så att rätt hjälp kan ges i ett tidigt skede. Psykiska hälsoproblem De vanligaste psykiska hälsoproblemen som hjärtstoppsöverlevare rapporterade var ångest, depression och posttraumatisk stress. Wilder- Schaaf et al. (2013) har i jämförelse också kommit fram till att överlevare har ångest- och depressionsproblematik i varierande grad, men menar på att det beror på vilka åtgärder som använts samt hur lång tid det gått från skattningen och hjärtstoppet. Detta till skillnad mot Israelsson, Thylén, Strömberg, Bremer, Årestedt (2018) som anser att flera faktorer också påverkar ångest och depressionsproblematik, som exempelvis ålder, kön, andra sjukdomar, upplevd kontroll och personlighet. I deras studie sågs inga skillnader i hälsoproblem utifrån hur lång tid som gått sedan hjärtstoppet. Enligt Meleis (2010) kan transitionen hanteras olika beroende på erfarenhet och resurser, och ett flertal faktorer kan vara avgörande för hur lång tid det tar för överlevaren att åstadkomma en ny stabil fas. Detta indikerar på att många faktorer blir avgörande för överlevares hälsa, därav vikten att genomföra fler kvalitativa studier för att få en mer specifik bild av de individuella hälsoproblemen. Sådana studier kan också bidra till kunskap om varför problemen uppstått, för att säkerställa att de beror på hjärtstoppet, och därmed bidra till att utveckla vården för överlevare. Sociala hälsoproblem Respondenterna i studierna rapporterade också hälsoproblem i form av social problematik. Det framgick att en del av de som överlevt hjärtstopp inte återgått till arbetet, alternativt förkortades arbetstiden då förmågan att utföra arbetet inte gick att likställa med tidigare. Hos respondenterna framgick också svårigheter att utföra dagliga aktiviteter, vilket kan påverka möjligheterna till ett socialt umgänge. En förändring av överlevarens livsstil kan behöva ske för att åstadkomma en stabil fas i livet efter hjärtstoppet (Meleis, 2010). Innebörderna av en förändrad 20 (37)

livsstil kan vara många. För en del innebär detta sannolikt en förändring av den sociala hälsan då det kanske inte finns samma möjlighet för dem att delta i samhället och arbetslivet. I en studie av Brännström, Niederbach & Rödin (2018) talade flera av hjärtstoppsöverlevarna om en självupplevd förändrad personlighet som andra inte såg. Det fanns även överlevare som inte kände sig förändrade men där omgivningen upplevde det. För sjukvården är extra viktigt att finnas till för den överlevande samt dennes familj då de kan behöva hjälp att förstå vad som har förändrats och att det kan bli bättre. Det som går att utläsa är att det är betydelsefullt för överlevarna att bli stöttade av vårdpersonal. Vården bör även finnas tillhands för familjen och de som står individen nära för att bidra till deras förståelse för hur framtiden kan se ut. Hälsoproblem och stöd av vården Möjligheten att få en förståelse för vilka hälsoproblem hjärtstoppsöverlevare har är viktigt för sjuksköterskor och annan vårdpersonal, för att möjliggöra en bättre uppföljning för de drabbade. Kunskapen om vilka faktorer som påverkar återhämtningen tycks vara liten. Dock ges ett intryck av att stöd under uppföljningen är av betydelse (Lilja et al., 2015). Meleis (2010) beskriver att återhämtningsprocessen och transitionen är en process där sjuksköterskan behöver vara delaktig och tillgänglig för patienten genom stöttning samt rådgivning vilket kan innebära att sjuksköterskans roll under återhämtningen efter hjärtstopp är av stor vikt. Detta styrks av resultatet i studien av Moulaert et al. (2015) där det framgår att en tidig sjuksköterskeledd uppföljning för att upptäcka hälsoproblem, stötta samt ge information möjliggör att deltagandet i samhället, livskvaliteten och den mentala hälsan förbättras kan hos hjärtstoppsöverlevare. Detta tydliggör att sjuksköterskan har en viktig roll för hjärtstoppsöverlevares hälsa. 21 (37)

Slutligen kan ett samband ses mellan fysiska, psykiska och sociala hälsoproblem. En nedsatt fysisk funktion kan leda till att överlevare kanske inte kan klara av sitt dagliga sociala liv som tidigare på grund av smärta, trötthet eller andra hälsoproblem vilket i sin tur troligtvis kan öka risken för psykisk ohälsa. Fysisk, psykisk och social ohälsa i någon form påverkar sannolikt den övriga hälsan och hur överlevare skattar denna. Dock finns ett stort behov att utveckla självskattningsinstrument som specifikt inriktar sig på hjärtstoppsöverlevare samt mer kvalitativ forskning som utgår från överlevarnas upplevelser för att tydligare få en bild av hjärtstoppsöverlevares hälsa. 8 Slutsats Studien visade på fysiska, mentala och sociala hälsoproblem som till viss del samvarierade. Det fanns också stora individuella skillnader mellan överlevare som delvis kunde förklaras av ålder, kön och personlighetsfaktorer. I syfte att förbättra överlevares hälsa bör eftervården inriktas på att identifiera den enskildes hälsoproblem och individualisera vården utifrån dessa. 22 (37)

9 Referenser Beesems, S. G., Wittebrood, K. M., & De haan, R. J., Koster, R. W. (2014). Cognitive function and quality of life after successful resuscitation from cardiac arrest. Resuscitation, 85(9), s. 1269-74. doi:10.1016/j.resuscitation.2014.05.027. Bohm, M., Lilja, G., Finnbogadottir, H., Cronberg, T., Undén, J., Friberg, H., Åkerman, E. (2019). Detailed analysis of health-related quality of life after outof-hospital cardiac arrest. Resuscitation, 135, s. 197-204. doi:10.1016/j.resuscitation.2018.10.028. Bremer, A., Dahlberg, K., & Sandman L. (2009). To survive out-of hospital cardiac arrest: a search for meaning and coherence. Qualitative Health Research, 19(3), s. 323 338. https://doi.org/10.1177/1049732309331866 Carlsson, S., & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad. Studiematerial för undervisning inom projektet Evidensbaserad omvårdnad ett samarbete mellan Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola. Malmö högskola : http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/660/rapport_hs_05b.pdf Cronberg, T., Lilja, G., Horn, J., Kjaergaard, J., Wise, M. P., Pellis, T., Nielsen, N. (2015). Neurologic Function and Health-Related Quality of Life in Patients Following Targeted Temperature Management at 33 C vs 36 C After Out-of-Hospital Cardiac Arrest: A Randomized Clinical Trial. JAMA neurol, 72(6),s. E1-E8. doi:10.1001/jamaneurol.2015.0169. Elliot, J. V., Rodgers, L. D., & Stephen, J. B. (2010). Systematic review of quality of life and other patient-centred outcomes after cardiac arrest survival. Resuscitation, 82 (3), s. 247-256. doi: 10.1016/j.resuscitation.2010.10.030 Forsberg, C., & Wengström, Y. (2015). Att göra systematiska litteraturstudier (4:1). Stockholm: Natur & kultur. 23 (37)

Forslund, A., Jansson, J., Lundblad, D., & Söderberg, S. (2017). A second chance at life: people s lived experiences of surviving out-of-hospital cardiac arrest. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 31(4), 878 886. https://doi.org/10.1111/scs.12409 Geri, G., Dumas, F., Bonnetain, F., Bougouin, W., Champigneulle, B., Arnaout, M., Cariou, A. (2017). Predictors of long-term functional outcome and health-related quality of life after out-of-hospitalcardiac arrest. Resuscitation, 113, s. 77-82. doi:10.1016/j.resuscitation.2017.01.028. Hasselqvist, I., Riva, G., Herlitz, J., Rosenqvist, M., Hollenberg, J., Nordberg, P., Svensson, L. (2015). Early cardiopulmonary resuscitation in out-ofhospital cardiac arrest. The new England journal of medicine, 372(24), 2307-2315. doi:10.1056/nejmoa1405796 Israelsson, J., Bremer, A., Herlitz, J., Axelsson, Å. B., Cronberg, T., Djärv, T., Årestedt, K. (2017). Health status and psychological distress among inhospital cardiac arrest survivors in relation to gender. Resuscitation, volym(114), s. 27-33. doi:10.1016/j.resuscitation.2017.02.006. Israelsson, J., & Lilja, G. (2019). Uppföljning efter hjärtstopp- nu finns svenska riktlinjer. Läkartidningen, volym(116), s. 1-3. doi: http://www.lakartidningen.se/klinik-ochvetenskap/kommentar/2019/03/uppfoljning-efter-hjartstopp--nu-finns-svenskariktlinjer/ Israelsson, J. Lilja, G. Bremer, A. Stevensson-Ågren, J., & Årestedt, K. (2016). Post cardiac arrest care and follow-up in Sweden - a national web survey. BMC - nursing, 15(1), s.1-8. doi: 10.1186/s12912-016-0123-0 24 (37)

Israelsson, J., Thylén, I., Strömberg, A., Bremer, A., & Årestedt, K. (2018). Factors associated with health-related quality of life among cardiac arrest survivors treated with an implantable cardioverter-defibrillator. Resuscitation, 132, s. 78-84. doi:10.1016/j.resuscitation.2018.09.002. Ketilsdottir, A., Albertsdottir, H. R., Akadottir, S. H., Gunnarsdottir, T. J., & Jonsdottir, H. (2014). The experience of sudden cardiac arrest: Becoming reawakened to life. European Journal of Cardiovascular Nursing, 13(5), s. 429 435. https://doi.org/10.1177/1474515113504864 Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. (1) Stockholm: Natur & Kultur. Lilja, G., Erlinge, D., Larsson, I., Wallin, E., Åkerman, E., & Cronberg, T. (2015).Anxiety and depression among out-of-hospital cardiac arrest survivors. Läkartidningen, 97. s. 68-75. doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.resuscitation.2015.09.389 Lilja, G., Nilsson, G., Nielsen, N., Friberg, H., Hassager, C., Koopmans, M., Cronberg, T. (2015). Anxiety and depression among out-of-hospital cardiac arrest survivors. Resuscitation, 97, s.68-75. doi:10.1016/j.resuscitation.2015.09.389. Marshall, S., Haywood, K., & Fitzpatrick, R. (2006). Impact of patient reported outcome measureson routine practice: a structured review. J Eval Clin Pract. 12(5), s. 559-568.. doi: 10.1111/j.1365-2753.2006.00650.x Meleis, A. (2010). Transitions Theory : Middle-range and situation-specific Theories in Nursing Research and Practice. New York: Springer Publishing Company Mouleart, V. R.,Van Heugten, C. M., Gorgels, T. P., Wade, D. T., & Verbunt, J. A. (2017). Long-term Outcome After Survival of a Cardiac Arrest: A 25 (37)

Prospective Longitudinal Cohort Study. Neurorehabil Neural Repair, 31(6), s. 530-539. doi:10.1177/1545968317697032. Mouleart, V. R., Van Heugten, C. M., Winkens, B., Bakx, W. G., De krom, M. C., Gorgels, T. P., verbunt, J. A. (2015). Early neurologically-focused follow-up after cardiac arrest improves quality of life at one year: A randomised controlled trial. Int J cardiol, 193, s. 8-6. doi: 10.1016/j.ijcard.2015.04.229 Nehme, Z., Andrew, E., Bernard, S., & Smith, K. (2019). Sex differences in the quality-of-life and functional outcome of cardiac arrest survivors. Resuscitation, 137, s. 21-28. doi:10.1016/j.resuscitation.2019.01.034. Nehme, Z. Bernard, S. Andrew, E. Cameron, P. Bray, J. Smith, K. (2018). Warning symptoms preceding out-of-hospital cardiac arrest: Do patient delays matter?. Resuscitation, 123, s. 65-70. doi: 10.1016/j.resuscitation.2017.12.019 Neumar, W. R., Nolan, P. J., Adrie, C., Aibiki, M., Berg, A. R., Böttiger, W. B., Vanden Hoe, T. (2008). Post Cardiac Arrest Syndrome, Epidemiology, Pathophysiology, Treatment, and Prognostication A Consensus Statement From the International Liaison Committee on Resuscitation (American Heart Association, Australian and New Zealand Council on Resuscitation, European Resuscitation Council, Heart and Stroke Foundation of Canada, InterAmerican Heart Foundation, Resuscitation Council of Asia, and the Resuscitation Council of Southern Africa); the American Heart Association Emergency Cardiovascular Care Committee; the Council on Cardiovascular Surgery and Anesthesia; the Council on Cardiopulmonary, Perioperative, and Critical Care; the Council on Clinical Cardiology; and the Stroke Council. Ilcor consensus, volym 118(23), s. 2452-2483. doi:10.1161/circulationaha.108.190652 Palacios-Ceña, D., Losa-Iglesias, M. E., Salvadores-Fuentes, P., & Fernándezde-las-Peñas, C. (2011). Sudden cardiac death: The perspectives of spanish survivors. Nursing & Health Sciences, 13(2), 149-155. doi: http://dx.doi.org/10.1111/j.1442-2018.2011.00593.x 26 (37)

Perkins, GD., Jacobs, IG., Nadkarni, VM., Berg, RA., Bhanji, F., Biarent, D., Nolan, JP. (2015). Cardiac arrest and cardiopulmonary resuscitation outcome reports: update of the Utstein Resuscitation Registry Templates for Out-of- Hospital Cardiac Arrest: a statement for healthcare professionals from a task force of the International Liaison Committee on Resuscitation(American Heart Association, European Resuscitation Council, Australian and New Zealand Council on Resuscitation, Heart and Stroke Foundation of Canada, InterAmerican HeartFoundation, Resuscitation Council of Southern Africa, Resuscitation Council of Asia); and the American Heart Association Emergency Cardiovascular Care Committee and the Council on Cardiopulmonary, Critical Care, Perioperative and Resuscitation., journal of the American Heart Association.132(13), 1286-300. doi: 10.1161/CIR.0000000000000144 Pothitakis, C., Ekmektzoglou, A. K., Piagkou, M., Karatzas, T., & Xanthos, T. (2011). Nursing role in monitoring during cardiopulmonary resuscitation and in the peri-arrest period: a review. Heart & Lung,. 40(6), 530-544. doi: 10.1016/j.hrtlng.2010.11.006 Smith, K., Andrew, E., Lijovic, M., Nehme, Z., & Bernard S. (2014). Quality of life and functional outcomes 12 months after out-of-hospital cardiac arrest. Circulation, 131(2), s 1-22. doi:10.1161/circulationaha.114.011200. Svenska hjärt-lungräddningsregistret. (2018). Årsrapport 2018 svenska hjärtlungräddningsregistret. Hämtad från http://hlrr.se/index.html Svenska rådet för hjärt-lungräddning. (2016). A-HLR vuxen avancerad hjärtlungräddning till vuxen Kursbok med webbutbildning. Stockholm: Svenska rådet för hjärt-lungräddning. Valenzuela, D. T., Roe, J. D., Nichol, G., Clark, L. L., Spaite, W. D., & Hardman, G. R. (2000). Outcomes of rapid defibrillation by security officers after cardiac arrest in casinos. The new England journal of medicine, volym 343(17), s.1206-1209. doi: 10.1056/NEJM200010263431701 27 (37)

Verberne, D., Moluaert, V., Verbunt, J., & Van Heugten, C. (2018). Factors predicting quality of life and societal participation after survival of a cardiac arrest: A prognostic longitudinal cohort study. Resuscitation, 123, s. 51-57. doi:10.1016/j.resuscitation.2017.11.069. Wilder schaaf, K. P., Artman, L. K., peberdy, M., Walker, W. C., Ornanto, J. P., Gossip, M. R., & Kreutzer, J. S. (2013). Anxiety, depression, and PTSD following cardiac arrest: a systematic review of the literature. Resuscitation, 84(7), s.873-877. doi: https://doi.org/10.1016/j.resuscitation.2012.11.021 Willman, A. (2014). Hälsa och välbefinnade. I A. Edberg. H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder hälsa och ohälsa ( 2:1 s. 37-50). Lund: Studentlitteratur. World Health Organization. (1948). Constitution of the World Health Organization. Hämtad 2019-03-13 https://www.who.int/about/who-weare/constitution Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten ( 3:1 s.59 82). Lund: Studentlitteratur. 28 (37)

Bilaga 1 Sökschema Pubmed - 2019-03-29 Sökning Sökord & kombinationer Begränsningar (limits) Antal träffar Lästa titlar Lästa abstract Granskade artiklar Utvalda artiklar #1 Cardiac arrest #2 Health #3 Quality of life 71070 4106858 357419 #4 #5 #6 #7 #8 (Cardiac arrest) AND Health (Cardiac arrest) AND Quality of life (Cardiac arrest) AND (Health OR Quality of life) (Cardiac arrest[title]) AND (Health[Title] OR Quality of life[title]) (Cardiac arrest[title]) AND (Health[Title] OR Quality of life[title]) Titel på samtliga ord. Titel på samtliga ord. Published in the last 10 years. 10698 1361 11395 111 74 74 65 20 10 (*1, *2, *5, *6, *8, *9, *10, *11, *12) *= återfinns i både Pubmed och Cinahl. 29 (37)

Bilaga 2 Sökschema Cinahl - 2019-03-29, Sökning Sökord & kombinationer Begränsningar (limits) Antal träffar Lästa titlar Lästa abstract Granskade artiklar Utvalda artiklar #1 Cardiac arrest Peer reviewed 11604 #2 Health Peer reviewed 180759 #3 Quality of life Peer reviewed 141103 #4 #5 #6 #7 #8 Cardiac arrest AND health Cardiac arrest AND Quality of life Cardiac arrest AND health OR Quality of life TI Cardiac arrest AND TI ( health OR Quality of life ) TI Cardiac arrest AND TI ( health OR Quality of life ) Peer reviewed 1712 Peer reviewed 291 Peer reviewed 142692 Peer reviewed 94 Peer reviewed Från 2009 80 80 20 10 9 (*1, *2, *5, *6, *8, *9, *10, *11, *12) *= återfinns i både Pubmed och Cinahl. 30 (37)

Bilaga 3 Granskningsmall Exempel på bedömningsmall för studier med kvantitativ metod Poängsättning 0 1 2 3 Abstrakt (syfte, metod, resultat=3p) Saknas 1/3 2/3 Samtliga Introduktion Saknas Knapphändig Medel Välskriven Syfte Ej angivet Otydligt Medel Tydligt Metod Metodval adekvat till frågan Ej angiven Ej relevant Relevant Metodbeskrivning (repeterbarhet möjlig) Ej angiven Knapphändig Medel Utförlig Urval (antal, beskrivning, Ej Låg Medel God representativitet) acceptabel Patienter med Ej Liten Hälften Samtliga lungcancerdiagnos undersökt Bortfall Ej angivet > 20 % 5-20 % < 5 % Bortfall med betydelse Analys Nej för resultat saknas Ja Etiska aspekter Ej angivna Angivna Resultat Frågeställning besvarad Nej Ja Resultatbeskrivning Saknas Otydlig Medel Tydlig (redovisning, tabeller etc) Statistisk analys Saknas Mindre bra Bra (beräkningar, metoder, signifikans) Confounders Ej Kontrollerat kontrollerat Tolkning av resultatet Ej Låg Medel God acceptabel Diskussion Problemanknytning Saknas Otydlig Medel Tydlig Diskussion av egenkritik Saknas Låg God och felkällor Anknytning till tidigare Saknas Låg Medel God forskning Slutsatser Överenstämmelse med resultat (resultatets huvudpunkter belyses) Slutsats saknas Låg Medel God Ogrundade slutsatser Finns Saknas Total poäng (max 47 p) p p p p Grad I: 80% 31 (37)

Grad II: 70% Grad III: 60% Titel Författare 32 (37)

Bilaga 4 Artikelmatris Titel, Referens 1. Beesems, Wittebrood, Haan & Koster (2014). Netherlands. Cognitive function and quality of life after successful resuscitation from cardiac arrest. Syfte Metod Deltagare Huvudfynd Kvali tet Syftet var att grad 2 studera livskvaliteten, neuro-kognitiv funktion och självständighet i det dagliga livet hos patienter 6-12 månader efter de överlevt ett hjärtststopp. Hjärtstoppsöverl evarna och deras släktingar blev intervjuade per telefon mellan 6-12 månader efter hjärtstoppet. De intervjuade fick svara på olika formulär som mäter det vad studien syftar att utreda för studien. Några mätinstrument som användes var SF-12, MRS, TICS, CSI. n- 220 45% av alla deltagare hade normal fysisk funktion och 90% hade normal mental funktion enligt SF-12 skattningen. 81% hade normal MRS och 84% hade normal TICS. 92% uppgav att de hade 6> (max 10) i livskvalitet. 2. Bohm et al., (2019). Sweden, Denmark, Finland, Wales. Detailed analysis of health-related quality of life after out-ofhospital cardiac arrest. Syftet var att beskriva hälsorelaterad livskvalite (HRQoL) hos patienter som överlevt hjärtstopp och undersöka skillnader i relation till kön och ålder. Det var en tvärsnittsstudie där överlevarna fick svara på frågeformulär om deras hälsa (SF36v2) 6 månader efter deras hjärtstopp. En statistisk analys gjordes mellan oberoende grupper med Mann-Whitney U och Chi-square test. n- 442 Den totala fysiska och psykiska hälsan var inom normala gränser. Dock hade en betydande mängd svåra problem inom domän specifika nivåer framförallt inom Role-Physical och Role- Emotional. Kvinnor skattade signifikant lägre än män i fysisk funktion, Role-Physical, Generell hälsa, vitalitet och Role- Emotional. >65 skattade signifikant bättre i vitalitet och mental hälsa. grad 2 3. Cronberg et al., (2015). Europe, Australia. Neurologic Function and Health- Related Qualit y of Life in Patients Following Targeted Temperature Management at 33 C vs 36 C After Out-of- Hospital Cardiac Arrest: A Randomized Clinical Trial. Att jämföra effekterna av två olika mål temperaturer på långvarig sikt i kognitiv funktion och livskvalitet efter hjärtstoppet. Genom randomiserad klinisk prövning registrerades hjärtstoppsöverle vare. Instrumenten som användes var MMSE, IQCODE och SF36v2. n-939 MMSE-värdet var 14 i 33 C-gruppen jämfört med 17 i 36 C-gruppen (P = 0,77) och IQCODEvärdet var 115 i 33 C och 115 i 36 C. (P =.57) Totalt rapporterade 18,8% respektive 17,5% av de överlevande att de behövde hjälp med vardagliga aktiviteter. 66,5% i 33 C jämfört med 61,8% i 36 C rapporterade att de tyckte att de hade gjort en komplett mental återhämtning. grad 1 4. Geri et al., (2017). France. En stor majoritet av utanför sjukhus- För att undersöka den hälsorelaterade n-255 De fysiska och mentala komponenterna grad 2 33 (37)