HUR 2050 - Ett ekonomiskt perspektiv. Hållbar utveckling och framtida regionstruktur på Göteborgs lokala arbetsmarknad

HUR 2050 - Ett ekonomiskt perspektiv Hållbar utveckling och framtida regionstruktur på Göteborgs lokala arbetsmarknad

Förord Denna rapport ger ett ekonomiskt perspektiv på frågan om regionstruktur och hållbar utveckling i Göteborg med omnejd. Rapporten har utarbetats inom ramen för och har gemensamma utgångspunkter med övrigt arbete i projektet HUR 2050. Ett projekt lett av Vägverket i samarbete med en mycket bred uppsättning av aktörer i Västsverige. Huvudfrågan här är vilken regionstruktur som kan antas ge starkast förutsättningar för en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling? Arbetet sker med ett tidsperspektiv på 50 år. Geografisk utgångspunkt är Göteborgs roll som centrum i en funktionell arbetsmarknadsregion. I dag har denna lokala arbetsmarknad ca 900 000 invånare. Runt 2050 kan befolkningen genom vidgning av den lokala marknaden, inflyttning och födelseöverskott ha ökat till 1,6 1,7 miljoner invånare (enligt projektets gemensamma förutsättningar). Med betoning på Göteborg står denna lokala arbetsmarknadsregion i centrum för rapporten. Det långa tidsperspektivet ställer stora krav på väl grundade beskrivningar och analyser av de drivkrafter som format dagens och som formar framtidens samhälle. En viktig utgångspunkt för denna studie är den nya ekonomiska geografin (NEG). Under 2003 genomförde Temaplan AB under ledning av Ulf Strömquist i samverkan med Internationell Business School i Jönköping, med Professor Börje Johansson som ansvarig, en omfattande studie av Västsverige och den nya ekonomiska geografin (Västra Götalandsregionen, 2004). I denna diskuteras så väl teoribildning samt Västsverige utförligt med koppling till NEG. Utredningen utgör ett centralt bakgrundsmaterial för arbetet. För denna rapport har Temaplan AB genom Åsa Dahl gjort särskilda analyser av de förväntade effekterna av en framtida regionförstoring. Andra rapporter inom projektet belyser frågeställningar kopplade till miljödimensionen och den sociala dimensionen. För att utforma framtidens strategier, processer och handlingsplaner krävs en sammanvägning av resultaten i alla tre dimensionerna. Den analysen är en uppgift för hela projektet att gå vidare med. I alla tre dimensionerna finns dessutom en rad andra frågeställningar som behöver diskuteras. Det gäller exempelvis biologisk mångfald och ekosystemens funktion i miljödimensionen, det gäller fri- och rättigheter, delaktighet, trygghet, personlig utveckling etc. i den sociala dimensionen och det gäller exempelvis finansiell stabilitet i den ekonomiska dimensionen. En arbetsgrupp bestående av Jan Gustafsson Vägverket, Jan Mathisson Göteborgs stad, Erik Palme Göteborgsregionen, Anne-Marie Ramnerö Göteborgs stad och Bengt Rydhed Banverket har aktivt följt och kommenterat utredningsarbetet. Uppdraget har också diskuterats i projektets ledningsgrupp. De engagerade diskussionerna i arbetsgruppen har bidragit såväl till utredningens innehåll som till dess förtjänster. Den har också än en gång visat betydelsen av att individer som representerar olika sektorer och frågeställningar möts och diskuterar långsiktiga utvecklingsfrågor med start i visionen om en hållbar utveckling. Författare och ansvariga för innehållet i denna rapport är Tomas Ekberg utredare vid Västra Götalandsregionen och Henrik Einarsson med motsvarande uppdrag vid Business Region Göteborg. Kontaktperson för HUR 2050 är Jan Gustafsson Vägverket. Flo Klev och Göteborg juni 2005 5

Innehållsförteckning Förord... 5 Sammanfattning... 8 1 Bakgrund och utgångspunkter... 11 1.1 Bakgrund Hållbara transportsystem 2050... 11 1.2 Utgångspunkter för analysen... 12 1.3 Mål och mätetal för ekonomiskt hållbar utveckling... 14 1.4 Rapportens uppläggning... 16 2 Den nya ekonomiska geografin och Västsverige... 18 2.1 Samband mellan täthet och mångfald - ekonomisk tillväxt och välfärd... 18 2.2 Regionförstoring och koncentration - Parallella processer... 19 2.3 Västsverige och ekonomisk geografi... 21 2.4 Struktur och utveckling Västsveriges lokala arbetsmarknader... 26 2.5 En utvecklad modell och relationen till omvärldens utveckling... 30 3 Effekter av framtida regionförstoring i Göteborg och Västsverige... 33 3.1 Metod och antaganden... 33 3.2 Regionförstoring och dess effekter... 35 3.3 Regionförstoringens långsiktiga betydelse för Västsverige... 37 4 Betydelse av täthet och koncentration för ekonomisk utveckling... 39 4.1 Täthetens betydelse för ekonomisk utveckling... 39 4.2 Koncentrationens betydelse för ekonomisk utveckling... 41 5 Ekonomisk utveckling och förutsättningar för lugnare livstempo... 43 5.1 Näringsliv och arbetsmarknad i framtiden... 43 5.2 Arbetets innehåll... 44 5.3 Globalisering och konkurrens påverkar arbete och vardag... 46 6 Framtidens befolkningstillväxt - Var lönar det sig att bygga nytt?... 48 6.1 Marknadskrafterna talar för Västkusten... 48 6.2 Förutsättningarna ändras på lång sikt... 50 7 Avslutande diskussion... 52 7.1 De ekonomiska förutsättningarna och scenarierna i HUR 2050... 52 7.2 Ekonomisk tillväxt - koppling till välbefinnande och välfärd... 53 7.3 Ekonomisk tillväxt och framtidens naturresurser... 56 Litteraturförteckning... 58 Bilaga 1 Lokala arbetsmarknadsregioner 1998 samt 2002... 59 Bilaga 2 Backcastingteknik och projektets framtidsbilder... 63 Bilaga 3 Planeringsförutsättningar - Befolkningsutveckling... 64 Bilaga 4 Karta över tätorter enligt SCB definition 2000... 65 Bilaga 5 Arbetskraftsutbud Försörjningsbörda i storstadslän mfl 2030... 66 6

Tabell och figurförteckning Figur 1 Lokala arbetsmarknaders storlek - samband med mångfald och robusthet... 19 Tabell 1 Lokala arbetsmarknader tillväxt och utveckling, %... 20 Figur 2 Lokala arbetsmarknader i Västsverige... 21 Figur 3 Samband mellan regionstorlek och tillväxt samt regionstorlek och lön... 22 Tabell 2 Befolkningsutveckling i Västsverige 1970-2002... 24 Figur 4 Lönesummans tillväxt i industri- och tjänsteföretag i Göteborgs lokala arbetsmarknad. Miljoner kronor (2001 års prisnivå)... 24 Tabell 3 Faktisk och förväntad sysselsättning i sektorn företagstjänster... 25 Tabell 4 Utveckling av antal lokala arbetsmarknader. Västsverige. 1970-2002... 26 Figur 5 Total tillgänglighet till arbetsplatser 2000 Kommuner i Västra Götaland... 27 Figur 6 Lokala arbetsmarknader i Västsverige 1998/99... 28 Tabell 5 Antal lokala arbetsmarknader i Västsverige. 1998/99... 28 Figur 7 Lokala arbetsmarknader för förvärvsarbetande med högre utbildning 1999... 29 Figur 8 Lön per sysselsatt. Förvärvsarbetande med högre utbildning. År 2000... 30 Tabell 6 Faktorer som påverkar endogen tillväxt samt endogen faktor... 34 Tabell 7 Sysselsättningens BNP-beroende... 34 Tabell 8 Förutsättningar antaganden om nationell ekonomisk tillväxt... 35 Tabell 9 Sysselsättningseffekter Basscenario... 35 Tabell 10 Faktorer som påverkar sysselsättningstillväxt Göteborgs LA-region... 36 Tabell 11 Beräknad sysselsättningseffekt 2010 av regionförstoring för Göteborgs LA... 36 Tabell 12 Beräknad sysselsättningseffekt år 2010 av regionförstoring mm Göteborgs LA 36 Figur 9 Samband mellan täthet och ekonomisk utveckling 1975-2002... 39 Figur 10 Samband mellan täthet och ekonomisk utveckling 1993-2002... 40 Tabell 13 Täthet i lokala arbetsmarknadsregioner... 40 Tabell 14 Koncentration - Sveriges tio största lokala arbetsmarknadsregioner... 41 Figur 11 Real tillväxt i företagens lönesumma 1987-2001. Procent... 43 Figur 12 Sysselsatta i varu- resp. tjänsteproduktion, Västra Götaland 1970-2000, %... 44 Figur 13 Utveckling av Tobins Q 1981-2003 Göteborgs LA och Västra Götaland... 48 Figur 14 Fördelning av Tobins Q 2003 Kommuner i Västra Götaland... 49 Figur 15 Fördelning av egnahemspriser 2003 kommuner i Västra Götaland... 50 Figur 16 Trender i ekonomisk tillväxt och ekonomisk välfärd i ett antal länder... 55 7

Sammanfattning Förutsättningar Projektet Hållbar Utveckling i Regionen 2050 (HUR 2050) handlar om den långsiktiga utvecklingen i Göteborg och den lokala arbetsmarknad som Göteborg utgör centrum för. Vägverket är initiativtagare men deltagandet omfattar ett brett spektrum av aktörer med intresse och ansvar för samhällsplanering och regional utveckling. I centrum står infrastrukturfrågor och transportsystem. Syftet med arbetet, som nu är inne på sitt tredje år, är att diskutera och analysera hur en regionstruktur som klarar principerna för en hållbar utveckling, ska kunna utvecklas mot år 2050. Mänsklig utveckling och välfärd är målet, den ekonomiska utvecklingen ska göra det möjligt att nå välfärdsmålen och miljön (i form av ett tydligt mål för utsläpp av koldioxid) sätter gränserna för hur lokala och regionala beslutsfattare bör agera när framtidens boende, infrastruktur och transportsystem planeras. Denna rapport behandlar den ekonomiska dimensionen av hållbar utveckling. Andra rapporter inom projektet belyser frågeställningar kopplade till miljödimensionen och den sociala dimensionen. Utgångspunkten för rapporterna är gemensam. Diskussionerna i HUR 2050 har lett till att två faktorer med särskild betydelse för den långsiktiga utvecklingen i regionen valts ut. Den första gäller frågan om en enkärnig eller flerkärnig regionstruktur. Den andra behandlar frågan om ett snabbare eller långsammare livstempo. Dessa två faktorer bildar tillsammans fyra scenarier. Inom ramen för projektet har innebörden av scenarierna beskrivits i fyra framtidsbilder. Syftet är att försöka konkretisera visionen om den hållbara regionen. 1 Huvudfrågan i denna rapport är i vilken mån målet om en uthållig (hållbar) ekonomisk utveckling kan klaras inom ramen för projektets scenarier och framtidsbilder. Hållbar ekonomisk utveckling mäts här som den samlade lönesumma som genereras i regionen. Av dataskäl används även utveckling av antalet sysselsatta. Någon minsta nivå för utveckling av inkomster eller sysselsättning som kan betecknas som hållbar har inte preciserats i projektet. Offentligt och solidariskt finansierade samhällstjänster inom t.ex. vård, skola och omsorg förväntas inom den studerade perioden stå inför betydande utmaningar. Det är en anledning till att analyserna i denna rapport inriktats på att bedöma vilket/vilka av scenarierna som ger starkast förutsättningar för hållbar ekonomisk utveckling. Resultaten av denna analys får sedan vägas mot resultaten i den sociala dimensionen och i miljödimensionen. Det är inte en uppgift för denna rapport. Tre frågeställningar behandlas. Den första gäller om den regionförstoring som är en förutsättning för scenarierna ska bejakas eller motverkas. I projektets antaganden ingår att Göteborgs lokala arbetsmarknad år 2050, genom regionförstoring, är centrum i en flerkärnig lokal arbetsmarknadsregion som omfattar betydligt större delar av Västsverige än i dag. Göteborgs lokal arbetsmarknad antas 2050 ha 1,6 till 1,7 miljoner invånare. Den andra frågan gäller det förväntade ekonomiska utfallet av att stimulera en utveckling mot en enkärnig alternativt en flerkärnig regionstruktur. I praktiken en analys av var befolkning och arbetsplatser ska tillkomma i den nya förstorade regionen för att förutsättningarna för en hållbar ekonomisk utveckling ska bli starkast. Den tredje frågan gäller i vilken mån utvecklingen av ekonomin kan antas ge förutsättningar för ett lugnare livstempo i framtiden. En svårfångad frågeställning som här antagits gälla invånarnas möjligheter att i ökad grad själva styra över sin arbets- och livssituation. 1 HUR 2050, Dreborg/Åkerman (2004) v. 17 juni 8

Resultat Förutsättningarna för hög och uthållig ekonomisk tillväxt är goda på Göteborgs lokala arbetsmarknad. Drivkrafterna bakom den nya ekonomiska geografin är starka. Både ekonomisk tillväxt och befolkning koncentreras långsiktigt och i snabb takt till storstadsregionerna vars omland växer kontinuerligt (regionförstoring). Företag attraheras av stora (befolkningsrika) marknadsplatser och invånarna attraheras av storstadens mångsidiga efterfrågan på arbetskraft och utbud av hushållstjänster. Den mångfald och kontaktrikedom som präglar den större regionen och den större andel av ekonomin som baseras på den lokala marknaden gör också utvecklingen mindre beroende av omvärlden, därmed mer robust. Stora regioner har bättre förmåga än små regioner att växa av egen kraft. Göteborgs lokala arbetsmarknad har goda förutsättningar att fortsätta att växa geografiskt genom regionförstoring. Beslut om utbyggnaden av transportinfrastruktur under 2003 och 2004 gör en sådan utveckling trolig. Motsvarande utbyggnad runt Stockholm under 1990-talet visar redan nu på de effekter som kan förväntas. Effekterna på lönesumma och sysselsättning har beräknats för ett exempel där de lokala arbetsmarknaderna med centrum i Trollhättan, Borås och Varberg på allvar integreras med Göteborg. Den samlade lönesumman förväntas öka med cirka 6 miljarder kronor (i dagens prisnivå) som en effekt av den större regionen. Antalet sysselsatta beräknas öka med ca 20 000. En än viktigare effekt är att den långsiktiga årliga tillväxtpotentialen växer. En översiktlig bedömning ger en bild av en möjlig ökning av den årliga tillväxten av lönesumman med en halv procent för den vidgade regionen. Alla Västsvenska regioner (inkl Göteborgsregionen) får en ökad tillväxt genom starkare integration med Göteborg. Samtidigt innebär regionförstoringen att fler invånare får tillgång till en mer mångsidig och robust arbetsmarknad. Om det är väsentligt att nå en högre, mer uthållig och robust tillväxt bör regionförstoring stödjas. Frågan om en enkärnig eller flerkärnig struktur i den nya förstorade marknaden med Göteborgs som centrum ger bäst förutsättningar för en hållbar ekonomisk utveckling har analyserats med hjälp av begreppen täthet och koncentration. Som mått på täthet används antal sysselsatta per hektar i regionens största tätort. Som mått på koncentration används andel sysselsatta i största tätorten i varje lokal arbetsmarknadsregion i förhållande till totalt sysselsatta inom respektive region. Empiriska analyser av utvecklingen i Sverige under de senaste decennierna visar på ett starkt samband mellan en regions sysselsättningstillväxt och täthet. De visar också på ett långsiktigt positivt samband mellan koncentration och en regions sysselsättningstillväxt. Det senare gäller i första hand i stora lokala arbetsmarknadsregioner med många ingående kommuner. Det finns ingen motsättning mellan en tät region och en stor region tvärtom - en stor (befolkningsrik) region normalt har en tät regionkärna. Genomgången av frågan om regionförstoring och regionstruktur kan sammanfattas på följande sätt. Marknadens storlek är avgörande för den samlade specialisering och mångfald som kan nås. Ett tätt centrum ser ut att förstärka förutsättningarna att utnyttja den stora marknadens fördelar. En koncentration till centrum ger sannolikt långsiktigt starkare förutsättningar för hållbar ekonomisk utveckling i stora lokala arbetsmarknadsregioner. En utveckling mot en enkärnig region ger därmed sannolikt starkast förutsättningar för hög och uthållig ekonomisk tillväxt i en på sikt vidgad och därmed tydligt flerkärnig lokal arbetsmarknad med Göteborg som centrum. Det finns utrymme för en sådan utveckling. Göteborgs tätort är i dag relativt gles i förhållande till tätorterna i Stockholm och Malmö. I ett ekonomiskt perspektiv bör detta vara en riktning som är rimlig att arbeta i under de närmaste decennierna. Den innebär att planerings- och utvecklingsinsatserna arbetar med, inte 9

mot, de grundläggande drivkrafterna i ekonomin. Den i projektet stipulerade befolkningstillväxten på drygt 400 000 invånare (exklusive regionförstoring - genom inflyttning och födelseöverskott) kräver omfattande nyproduktion av bostäder. Analyserna av bostadsmarknaden visar att de långsiktiga förutsättningarna för produktion av bostäder är absolut starkast kring Göteborg och utefter Västkusten. Det är dessutom bara på de största lokala marknaderna som en relativt säker och långsiktigt växande bostadsefterfrågan kan förväntas. En rad skäl talar för att hushållen i framtiden får ökade möjligheter att styra över den egna arbets- och livssituationen. De mest uppenbara är ökade inkomster, arbetsmarknadens förändring i riktning mot mer tjänsteproduktion och en förändring av arbetets innehåll mot mer av kunskapsutveckling och kunskapstillämpning. Teknikutvecklingen verkar i samma riktning och förväntas långsiktigt förstärka tendenserna till mindre platsberoende och ge förutsättningar för minskat dagligt resande. Det bör långsiktigt gälla för både kvinnor och män. Att dagens könsbundna mönster i utbildningssystem, på arbetsmarknaden och när det gäller ansvaret för hem och familj består till år 2050 framstår inte som sannolikt. På sikt kan så mycket som 90 procent av arbetsmarknaden handla om tjänsteproduktion. Fler kommer att dela de villkor högutbildade män har redan i dag. En grupp som redan nu har redan stora delar av Västra Götaland och Halland som sin arbetsmarknadsregion med Göteborg som centrum. Möjligheterna att välja attraktiva boendemiljöer bör öka. Samhällsomvandlingen bör med denna bakgrund ge stärkta möjligheter till ett lugnare livstempo i framtiden. Detta inberäknat en fortsatt globalisering av ekonomin som leder till omfattande konkurrens och mycket höga krav på produktivitetsutveckling och effektivitet. En första förutsättning för att skapa mer utrymme för samhällsplaneringen att påverka framtiden i Göteborg med omnejd är ett väl utbyggt transportsystem. Den ger möjligheter att medvetet understödja en utveckling mot en mer decentraliserad eller mer centraliserad struktur. Utbyggnad av infrastrukturen och utveckling av transportsystemet inklusive kollektivtrafiken är avgörande för att bredare grupper i samhället, inte minst kvinnor och de med lägre utbildning, ska ges ökade valmöjligheter. Också globaliseringen gör det nödvändigt att snabbt integrera stora delar av Västsverige i en gemensam marknad. Det Västsvenska produktionssystemet, företagen och hushållen behöver en större gemensam region. Under senare delen av perioden bör möjligheterna till mer omfattande nybyggnation ha spridits till fler delar av regionen. Vid planering av infrastruktur och transportsystem i Västsverige och Göteborg finns anledning att ta hänsyn till denna långsiktiga potential. Med utgångspunkt i nuläget kan det dock ifrågasättas om en flerkärnig utveckling, så som den preciserats i HUR 2050, med avseende på utveckling av befolkning och arbetsplatser, är möjlig att nå. Göteborgs vidgade lokala arbetsmarknad blir oavsett det en flerkärning region med högskolor, kvalificerade vård och tillväxt i städer som Trollhättan, Borås, Uddevalla. Avslutningsvis ska det poängteras att ekonomisk tillväxt inte automatiskt leder till att invånarna i ett land upplever att deras välfärd ökar. Negativ ekonomisk tillväxt ser samtidigt ut att leda till minskad välfärd. Ekonomisk tillväxt är nödvändig om solidariskt finansierad och generellt tillgänglig vård, skola och omsorg med hög kvalitet ska kunna erbjudas i Sverige i framtiden. En förskjutning av värderingarna i samhället mot en mer globalt solidarisk livsstil där konsumtion av varor inte står i centrum på samma sätt som i dag är önskvärd och bör stimuleras. Denna förändring kan dock ske inom ramen för samtliga de framtidsbilder som presenterats. Regionerna kan bidra till att den ekonomiska tillväxten får så låg påverkan som möjligt på miljön genom att verka som föredöme och föregångare samt genom att tidigt utveckla nästa generations mer hållbara systemlösningar på hemmaplan. 10

1 Bakgrund och utgångspunkter 1.1 Bakgrund Hållbara transportsystem 2050 Transportsystemets uppbyggnad är en central fråga för all samhällsplanering och en regions ekonomiska utveckling. Planering av framtidens infrastruktur på transportområdet är ett av de tydligaste medel som är tillgängligt lokalt och regionalt för att påverka samhällsutvecklingen långsiktigt. Långsiktig planering av infrastruktur och transportsystem bör utformas så att den bidrar till den samhällsdynamik som är nödvändig samtidigt som de negativa effekterna minimeras. Med denna bakgrund har ett arbete pågått under ett antal år där frågan om hur ett hållbart transportsystem för Göteborg med omland 2050 kan se ut stått i centrum. Vägverket är initiativtagare men deltagandet omfattar ett brett spektrum av aktörer från olika delar av samhället med intresse för samhällsplanering. Fram till hösten 2003 handlade det mesta av arbetet om att gemensamt identifiera ett antal möjliga scenarier för samhällsutvecklingen mot 2050 och att därefter skissa olika framtidsbilder som klarar en utveckling mot ett hållbart samhälle inom ramen för vart och ett av de olika scenarierna. 2 Denna del av nätverkets arbete har samlats i en rapport Framtidsbilder av en långsiktigt hållbar Göteborgsregion omkring 2050. 3 Utgångspunkten är att mänsklig utveckling och välfärd är målet, att den ekonomiska utvecklingen ska göra det möjligt att nå välfärdsmålen och att miljön (i form av ett mål för koldioxidutsläpp) sätter gränserna för hur lokala och regionala beslutsfattare bör agera när framtidens boende, infrastruktur och transportsystem planeras. Bredden i arbetet har lett till att deltagarna från våren 2004 samlas under rubriken HUR 2050 (Hållbar Utveckling i Regionen 2050). Rapporten redovisar fyra tänkbara framtidsbilder av göteborgsregionen 2050. Syftet är att konkretisera visionen om den hållbara regionen. En huvudfråga är i vilken mån en utveckling av göteborgsregionen i riktning mot en enkärnig eller flerkärnig region ger bäst förutsättningar att klara koldioxidmålet. Med en enkärnig utveckling antas trenden med koncentration av befolkning och arbetsplatser till dagens göteborgsregion fortsätta. Städer som Trollhättan, Borås, Varberg, Uddevalla blir långsiktigt viktiga orter i en större göteborgsregion och behåller en lokal kärnkaraktär. Med en flerkärnig utveckling sker tillväxten av befolkning och arbetsplatser mer jämnt mellan städer i och utanför dagens göteborgsregion. Den andra huvudfrågan handlar om ett snabbare eller lugnare tempo i samhället och är kopplad till livsstilsfrågor, arbetsmarknadens struktur och teknikutveckling. De framtidsbilder som skapats från motsvarande scenarium benämns: 1. Lugn och lokal livsstil i flerkärnig miljö. 2. Högt tempo och global livsstil i flerkärnig stadsmiljö. 3. Lugn och lokal livsstil i stad och förort. 4. Högt tempo och global livsstil i stad och förort. 2 Backcastingteknik används. Se bilaga 2 för en kort beskrivning av teknik samt av principen bakom scenarierna. 3 Dreborg/Åkerman, Framtidsbilder av en långsiktigt hållbar Göteborgsregion omkring år 2050 ver. 27 juni 2004 11

För varje scenario ges en översiktlig framtidsbild av hur transportsystem, arbete och fritid, boende- och resmönster, sociala förhållanden m.m. kan komma att se ut 2050. Därefter har energianvändning och koldioxidutsläpp från transportsektorn för de olika bilderna beräknats. Analysen i rapporten inriktas på att bedöma i vilken mån de fyra framtidsbilderna är konsistenta mot ett mål för koldioxidutsläpp från transportsektorn genererat av invånare och företag i Göteborgs lokala arbetsmarknad på 500 kg CO 2 per person år 2050, 60-70 procent under dagens nivå. En nivå som, om den gällde globalt och för varje invånare, innebär att klimateffekterna av koldioxid långsamt stabiliseras. 4 En omfattande effektivisering och förändring av inriktningen på energitillförseln förutsätts. Rapporten redovisar en rad möjliga utvecklingsvägar för göteborgsregionens framtida struktur. 5 Motsvarande konsistensberäkning av den ekonomiska utveckling som kan bli följden av de olika framtidsbilderna har inte gjorts. Det gäller förväntat ekonomiskt utfall av att stimulera en utveckling mot enkärnig alternativt en flerkärnig regionstruktur. Det gäller även analysen av de faktorer i ekonomin som talar för möjligheten att förverkliga framtidsbilderna då det gäller en lugnare livsstil kontra de krav som kan komma att ställas på motsatsen. Samtidigt görs det tydligt att den ekonomiska utvecklingen (en robust ekonomi med många valmöjligheter) är en förutsättning och ett medel för att nå målen i den sociala dimensionen. Ett underlagsmaterial som kompletterar det genomförda scenariearbetet med beskrivningar av de förutsättningar de olika alternativen ger för ekonomisk utveckling behövs. Syftet med denna rapport är att belysa de olika scenarierna ur ett långsiktigt ekonomiskt perspektiv. I vilken mån ger de olika framtidsbilderna förutsättningar för en uthållig ekonomisk tillväxt? I vilken mån de olika framtidsbilderna är konsistenta i förhållande till mål för ekologisk hållbarhet bedöms i den ovan presenterade rapporten. I vilken mån framtidsbilderna är konsistenta i förhållande till mål för social hållbarhet bedöms i en särskild rapport med Peter Währborg vid Institutet för Stressmedicin i Göteborg som huvudansvarig. 1.2 Utgångspunkter för analysen Att analysera samhällsutvecklingen 50 år framåt i tiden är förknippat med stora svårigheter och osäkerheter. Analysen försvåras dessutom av att förutsättningarna för densamma är givna. Det finns inga färdiga modeller som är unikt konstruerade för att svara på de frågor som de olika scenarierna ställer. Det finns inte heller resurser för att ta fram sådana inom ramen för projektet. För att svara på frågorna utgår vi från ett angreppssätt där egna analyser varvas med relevanta sammanställningar och synteser av befintligt material. Enligt ekonomisk geografi är den lokala marknadens storlek fundamental för att förklara ekonomisk utveckling. Stora regioner växer långsiktigt snabbare än mindre regioner. Ett uttryck för detta är den omfattande regionförstoring (vidgning av gränserna för de lokala arbetsmarknaderna) som pågått under lång tid i Sverige. En av flera viktiga faktorer för att regionförstoring skall komma till stånd är utbyggnaden av infrastrukturen. 6 4 Dreborg/Åkerman (2004) s.20. Transportsektorn ges utrymme att släppa ut en fjärdedel av en total utsläppsmängd på 2 000 kg per invånare. 5 I bilaga 3 ges en mer detaljerad bild av planeringsförutsättningarna i projektet då det gäller befolkningsutveckling och fördelning av befolkning i en vidgad region med Göteborg som centrum 2050 6 Regionförstoringens drivkrafter behandlas utförligt i kapitel 2. 12

Med denna bakgrund, och med tanke bl.a. på de beslut om förbättring av transportinfrastrukturen i Västsverige som togs under 2003 och 2004, är det sannolikt med en relativt omfattande regionförstoring de närmsta femtio åren. Hur stor denna vidgade region med Göteborg som centrum blir år 2050 eller vilken tid det tar för olika delar av Västsverige att integreras på allvar är dock svårare att bedöma. En given förutsättning och utgångspunkt är dock att, oavsett framtidsbild, kommer Göteborg år 2050 att utgöra centrum i en lokal arbetsmarknadsregion som omfattar större delen av Västsverige. En mer skarp bild av den utveckling som Göteborg med omnejd kan antas stå inför ges samtidigt av den befolkningsutveckling som utgör ram för diskussionerna inom HUR 2050. En bedömning av en möjlig befolkningsutvecklingen för perioden till 2050 har tagits fram i arbetet. Göteborgsregionen antas ha en betydande attraktionskraft på befolkning, i ett svenskt perspektiv, i framtiden. SCB:s bedömning (våren 2004) pekar på en befolkningsökning med 18 procent till 10,6 miljoner för Sverige till 2050. Planeringsantagandet inom HUR 2050 innebär att en fjärdedel av hela denna antagna svenska befolkningstillväxt skulle komma att ske i Göteborg eller dess närhet, vars andel av Sveriges befolkning i dag är ca tio procent. Drygt 400 000 nya invånare skulle tillkomma genom nettoinflyttning och födelseöverskott. Om vi utgår från förutsättningen att Göteborg 2050 är centrum också för de i dag självständiga lokala arbetsmarknaderna med Trollhättan, Borås och Varberg som centralorter kommer Göteborgs lokala arbetsmarknad 2050 att ha mellan 1,6 och 1,7 miljoner invånare d v s i stort en fördubbling från dagens nivå. Under de senaste 30 åren har befolkningen i kärnan av Göteborgs lokala arbetsmarknadsregion ökat med ca 140 000 personer eller ca 20 procent. 7 Det innebär att drygt 16 procent av den svenska befolkningstillväxten skett i regionen. Trots den regionförstoring som förutsätts kan antagandet om befolkningstillväxt anses något optimistiskt. Som underlag för scenarier och visioner för framtidens planering är det givetvis meningsfullt. När regionförstoringen i sig är en utgångspunkt för arbetet blir denna utrednings första fråga att utreda huruvida regionförstoring skall bejakas eller motverkas. Med en regionförstoring med utgångspunkt från Göteborg följer per automatik att en mer flerkärnig region växer fram, i den mening att stora städer som idag är egna regionala centrum integreras med Göteborg (t.ex. Borås, Uddevalla och Trollhättan). Den andra frågan som ska analyseras är vart befolkning och arbetsplatser skall tillkomma i den nya förstorade regionen för att förutsättningarna för en uthållig ekonomisk tillväxt skall bli starkast. Alternativen är att de främst tillkommer inom dagens Göteborgsregion - benämns enkärnig utveckling - eller att de sprids ut mer jämnt i regionen - benämns flerkärnig utveckling. För att avgöra vilken av utvecklingarna som får bäst effekter på regionens förmåga till långsiktigt uthållig tillväxt måste således täthetens betydelse för tillväxten analyseras. Ger en tätare region bättre eller sämre förutsättningar för uthållig tillväxt jämfört med en glesare region? Diskussionen och analyserna kommer att handla om på vilket sätt det är möjligt att få till en stark och hållbar ekonomisk utveckling utifrån de olika alternativen. 7 Samlad befolkningsökning i de kommuner som varit en del av Göteborgs lokala arbetsmarknad både 1970 och 2002. Den geografiska regionförstoringen under perioden har varit begränsad och endast 45 000 nya invånare har tillkommit genom att nya kommuner fogats till den gemensamma arbetsmarknaden. Det kan noteras att Stockholmsregionens kärna på motsvarande sätt har stått för drygt 40 procent av Sveriges befolkningstillväxt och Malmös för ca 5 procent från 1970 till i dag. 13

Frågan om i vilken mån en enkärnig alternativt flerkärnig region ger starkast förutsättningar för uthållig ekonomisk tillväxt är relativt tydlig. Den kan också anses vara i stort neutral i förhållande till rådande värderingar i samhället. Frågan som bär upp den andra dimensionen, från vilka de fyra scenarierna skapas, är mer komplicerad och svårtolkad. Den är dessutom betydligt mer känsloladdad. Vem skulle inte föredra ett samhälle med ett lugnare tempo, om det bara var att välja? I dag är livssituationen för många invånare i och kring Göteborg snarast hektisk. Den naturliga frågan att ställa i samband med analyser av livstempofrågan blir därmed i vilken mån utvecklingen av ekonomin (med bibehållen tillväxtpotential i form av en robust och mångsidig ekonomi) kan antas ge förutsättningar för ett lugnare livstempo i framtiden. Denna, utredningens tredje huvudfråga, är långsiktigt starkt kopplad till livsstilsfrågor, näringslivets och arbetsmarknadens struktur samt till teknikutveckling. 1.3 Mål och mätetal för ekonomiskt hållbar utveckling Ständiga diskussioner förs om hur ekonomisk utveckling kan och bör mätas. Det vanligaste måttet för ekonomisk utveckling handlar om förändring av ett områdes samlade produktion (BRP). Inte ens i ett ekonomiskt perspektiv säger dock BRP begreppet någonting om i vilken mån den ekonomiska utvecklingen är hållbar. För att bedöma om utvecklingen är hållbar i strikt ekonomisk mening bör produktionsmåttet åtminstone kompletteras med data om förändring av skuldsättning och sparande/investeringar sannolikt också med information om ekonomins effektivitet och förnyelse. Hållbar utveckling kan dock utifrån vissa antaganden definieras och beräknas i ekonomiska termer. En hållbar utveckling beskrivs då oftast som en ekonomisk tillväxt som är större än och därmed förmår kompensera för påverkan på miljön och som samtidigt innefattar investeringar i humankapital och socialt kapital, vilka gör att det samlade kapitalet växer. Resonemanget bygger på en mjuk (weak) definition av hållbarhetsbegreppet. 8 Inom nationalekonomin beräknas med denna bakgrund exempelvis en grön nettonationalprodukt (avdrag görs för slitage på realkapital och miljöpåverkan) eller ekonomins egentliga sparande (besvarar frågan i vilken mån det samlade kapitalet inklusive naturresurser och humankapital växer eller minskar). Om den gröna nettonationalprodukten ökar alternativt om det egentliga sparandet ökar i samhället och globalt kan utvecklingen på ett övergripande plan beskrivas som hållbar. 9 Med en hårdare (strong) definition av hållbarhetsbegreppet blir dessa resonemang mindre intressanta. De ökade ekonomiska resurserna i samhället antas inte kunna användas för att vi långsiktigt ska kunna köpa oss fria från de problem som förorsakats. Med ett mycket starkt hållbarhetsbegrepp hamnar ofta icke-förnybara resurser i förgrunden i diskussionen och ges ett starkt egenvärde. Marknadens förmåga att sätta rätt pris på knappa naturresurser och deras användning ifrågasätts starkt men också politikens möjligheter att korrigera denna prissättning liksom möjligheten att ersätta en form av kapital (oftast specifika naturresurser) med en annan. 8 En mjuk (svag) definition av hållbarhetsbegreppet utgår från att olika former av kapital långsiktigt och i hög grad kan ersätta (substituera) varandra. Enkla exempel är då maskiner (realkapital) ersätter mänskligt arbete eller då humankapital genom ny teknik minskar eller ersätter utnyttjande av olika former av naturresurser. 9 Västra Götalandsregionen, Hållbar tillväxt i Västra Götaland. www.vgregion.se 14

Gemensamt för båda perspektiven är dock att försiktighetsprincipen accepteras som en fundamental princip. Särskilt tydligt blir detta på områden där människans fortlevnad riskerar att hotas. Det i dag allt överskuggande exemplet utgörs av mänskliga aktiviteters påverkan på jordens klimat. Ambitionen att klara ett långsiktigt ansvarfullt och globalt klimatmål utgör den övergripande förutsättningen för arbetet med att diskutera hållbara transportsystem i Göteborg med omnejd 2050, och därmed också för denna delrapport. Genom att målet för den framtida samhällsutvecklingen dessutom formuleras i termer av god hälsa och ett liv med möjligheter att påverka den egna livssituationen (livstempo), skapas en sammanhållen ram för analysen som baseras på de mest väsentliga förhållandena i miljödimensionen och den sociala dimensionen. 10 För den ekonomiska dimensionen, som utgör huvudfrågan i denna rapport, bör därmed ekonomins förmåga att generera resurser till invånarna i regionen sättas i centrum. Ett sådant mål för en hållbar ekonomisk utveckling ligger väl i linje med forskningen inom välfärdsområdet. En växande ekonomi i form av ökade inkomster till invånare och samhälle ökar då medborgarnas valmöjligheter (mellan arbete, fritid, politiska eller kulturella aktiviteter etc.) och blir inte ett mål sig. 11 Som mått på ökade inkomster och därmed på hållbar ekonomisk utveckling används den samlade lönesumma som genereras i regionen. I flera av analyserna blir det, av skäl som har med datatillgänglighet att göra, nödvändigt att grunda beräkningarna på samband som kopplas till sysselsättning istället för till lönesumma. Sambandet mellan utveckling av lönesumma och sysselsättning är långsiktigt starkt. 12 Sparande/investeringar och skuldsättning i ekonomin förutsätts vara neutral för de olika beräkningsalternativen. Ekonomins effektivitet och förmåga till förnyelse blir en del av analysen. Även ett långsiktigt samhällsperspektiv talar för behovet av uthållig ekonomisk tillväxt Ytterligare en aspekt på behovet av uthållig ekonomisk tillväxt berör samhällsutvecklingen. Gemensamma behov att klara vård, utbildning och omsorg på ett bra sätt för invånarna i Göteborg och Västsverige i framtiden (läs efter år 2020) ställer stora krav på ekonomisk tillväxt och jobbskapande. Långtidsutredningen konstaterar att det utan en tillväxt på eller i närheten av 2 % per år blir mycket svårt att klara dessa åtaganden redan de kommande 20 åren. 13 Och det i en period med en i huvudsak gynnsam åldersstruktur. För perioden efter det blir kraven alltså sannolikt än högre. Att maximera utfallet av ekonomin inom ramen för den givna strukturen blir därmed även ett givet gemensamt mål. En hög ekonomisk tillväxt är i praktiken en förutsättning för att invånarna i Göteborg och i övriga Sverige ska ha möjlighet till en bra framtid. Ett alternativt sätt att beskriva en hållbar ekonomisk utveckling är att ta fasta på de förutsättningar som bör gälla för att en långsiktigt robust och högpresterande ekonomi ska utvecklas. Faktorer som gynnar robusthet och hög tillväxt är, med regional utgångspunkt, en stor lokal arbetsmarknad, väl utbildade invånare och en väl fungerande arbetsmarknad. Samtliga dessa faktorer utgör underlag för beräkningar och kommer därmed att diskuteras vidare inom ramen för rapporten. 10 Se övriga rapporter inom HUR 2050 Dreborg/Åkerman samt Währborg 11 Sen A., The Standard of Living, Cambridge University Press, 1987, Cambridge. 12 En enkel men tydlig bild av detta samband ges i avsnitt 2.2, Tabell 1. 13 SOU 2004:19, Långtidsutredningen 2003/04, Huvubetänkandet. Se också kap 7. 15

1.4 Rapportens uppläggning I kapitel två förklaras de grundläggande drivkrafterna och sambanden i den nya ekonomiska geografin. Materialet fördjupas i en beskrivning av struktur och utveckling av de lokala arbetsmarknaderna i Västsverige och Göteborg. Analysen koncentreras till frågan om betydelsen av lokala arbetsmarknadsregioner och värdet av vidgning av dessa d v s regionförstoring. Rapportens första frågeställning behandlas: Vilket värde har regionförstoring för en hållbar ekonomisk utveckling? Beskrivning och texter utgår i huvudsak från rapporten Västsverige och den nya ekonomiska geografin, som tagits fram under ledning av Ulf Strömquist på Temaplan i samverkan med Prof. Börje Johansson från Internationella Handelshögskolan i Jönköping. 14 Rapporten utgör ett centralt underlag för de bedömningar som görs i denna rapport. Därigenom vilar analysen på en fast teoretisk och empirisk grund med direkt bäring på Göteborg och Västsverige. I det tredje kapitlet genomförs och redovisas bl.a. kvantitativa beräkningsexempel av effekterna av en regionförstoring i Västsverige med Göteborg som centrum. Svaret på utredningens första fråga preciseras därmed. 15 De mer elaborerade beräkningsexemplen bygger på material som Temaplan AB tagit fram på uppdrag av utredningen. I ekonomisk teori finns brett stöd för att täthet är en viktig tillväxtfaktor. Det finns dock få empiriska analyser av detta samband. Fokus i kapitel 4 ligger därför på att komplettera kapitel 2 och 3 med egna empiriska analyser. I kapitlet genomförs en fördjupad analys av såväl täthetens som koncentrationens betydelse för tillväxten. 16 Analysen syftar till att besvara den andra huvudfrågan: I vilken mån ger en enkärnig eller flerkärnig region starkast förutsättningar för hög och uthållig ekonomisk tillväxt? I kapitel 5 diskuteras den tredje huvudfrågan. Vilka förutsättningar finns för ett lugnare tempo i samhället i framtiden. Kommer framtidens ekonomi och arbetsmarknad ge större möjligheter för individerna att ha kontroll över och styra sin vardag? Diskussionen utgår från förväntade strukturella förändringar på arbetsmarknaden och i produktions- och livsmönster i ett ekonomiskt perspektiv. Teknikutvecklingens förväntade effekter berörs. I kapitel 6 genomförs en kompletterande analys av bostadsmarknaden. Bostadsmarknaden är central utifrån ny ekonomisk geografi. Inte minst med bakgrund i dess betoning på betydelsen av befolkningsrika lokala arbetsmarknader som grund för regional ekonomisk utveckling. Frågan är också väsentlig i förhållande till de olika framtidsbilderna och det planerarperspektiv som utmärker dessa. En ekonomiskt rationell byggverksamhet kommer att ställa krav på lönsamhet. I vilka delar av regionen är det attraktivt att bo? Var lönar det sig att bygga nytt? Var är det troligast att nyproduktion av bostäder långsiktigt kommer att ske i ett ekonomiskt perspektiv? I kapitel 7 lämnas utrymme för en mer fri diskussion kring några av de frågor som präglat skrivandet och inte minst arbetsgruppens möten och funderingar kring rapporten. Först diskuteras möjligheten att nå vart och ett av de fyra scenarierna så som de preciserats inom HUR 2050. Därefter några av de återkommande ofta engagerande diskussionsämnena då 14 Johansson B, Strömquist U, Västsverige och den nya ekonomiska geografin, Göteborg 2004, Västra Götalandsregionen - förhandsversion 15 Kapitlet bygger i huvudsak på ett för ändamålet specialframtaget material från Temaplan AB. 16 Täthet mäts som andel sysselsatta per ytenhet i största tätort i respektive arbetsmarknadsregion. Koncentration mäts som koncentrationen av ekonomisk aktivitet till centrum av respektive arbetsmarknadsregion. 16

hållbar utveckling och ekonomi behandlas inom ett och samma arbete (Något som för övrigt sker allt för sällan). Det gäller kopplingen mellan ekonomisk tillväxt och välfärd och kopplingen mellan ekonomisk tillväxt och utnyttjandet av naturresurser. Rapporten inleds med en sammanfattning av de viktigaste resultaten. Varje kapitel avslutas dessutom med en sammanfattning. Läsanvisning En sammanfattning inleder rapporten och avslutar varje kapitel. God förståelse av diskussionerna i rapporten kräver något större engagemang. Den mest stressade läsaren kan, utöver sammanfattningarna, sannolikt klara sig relativt långt med att läsa det första kapitlet, därefter de inledande fem sidorna av kapitel två, det korta kapitel fem samt kanske något av diskussionerna i kapitel sju. Men det är inget vi rekommenderar. 17

2 Den nya ekonomiska geografin och Västsverige I detta kapitel förklaras de grundläggande drivkrafterna i den nya ekonomiska geografin. Kapitlet syfte är att ge en god inblick i tillväxtens drivkrafter och mekanismer. En kondenserad version av de teoretiska samband som ligger bakom analyserna ges. Data som visar på styrkan i sambanden presenteras. Materialet fördjupas i en beskrivning av Västsverige och Göteborgs lokala arbetsmarknad. Analysen koncentreras till frågan om betydelsen av lokala arbetsmarknadsregioner och värdet av vidgning av dessa s.k. regionförstoring. Rapportens första frågeställning står i centrum: I vilken mån ska den i förutsättningarna givna regionförstoringen i Västsverige, med Göteborg som centrum, stimuleras eller motarbetas med avseende på möjligheterna att nå uthållig ekonomisk tillväxt? Beskrivning och texter utgår i huvudsak från rapporten Västsverige och den nya ekonomiska geografin, som tagits fram av Temaplan i samverkan med Prof. Börje Johansson från Internationella Handelshögskolan i Jönköping. 17 I det följande kapitlet ges ett räkneexempel av regionförstoringens effekter. 2.1 Samband mellan täthet och mångfald - ekonomisk tillväxt och välfärd Analys av långsiktig ekonomisk tillväxt har under de två senaste decennierna fått ett genombrott under beteckningen Ny Ekonomisk Geografi (NEG). Det nya forskningsområdet visar att stora och kontaktrika (täta) lokala marknader ger både högre produktivitet, bättre tillväxt och högre välfärd. 18 Befolkningsrika stadsregioner växer och global konkurrens handlar i ökad utsträckning om konkurrens mellan denna typ av regioner. För Sverige innebär det att landets utveckling bestäms av vad som händer på de lokala marknaderna. 19 Det nya i den nya ekonomiska geografin är dess förmåga att förklara varför lokala marknaders storlek har en så avgörande betydelse. Grunden är enkel. Företag attraheras till stora marknadsplatser där storleken på efterfrågan ger utrymme för många produktmarknader vilket i sin tur ger stor mångfald. Företagens möjligheter att utnyttja skalfördelar i produktionen utgör en stark drivkraft för denna utveckling. Denna mångfald och kontaktrikedom gör också att nyskapandet i ekonomin är särskilt framgångsrikt i stora stadsregioner. Det finns ett systematiskt mönster för näringslivets förnyelse. Innovationer och produktutveckling sker med högre frekvens på stora lokala marknader. Nya näringar får som regel sin tidiga expansion i de största regionerna, där närmarknaden är större än i andra regioner. Över tiden sprids nya näringar till mindre regioner. Lika betydelsefullt är att även hushåll attraheras till regioner med stora marknader - regioner som erbjuder mångfald och stor och mångsidig efterfrågan på arbetskraft. En stor lokal arbetsmarknad ger invånarna bättre möjlighet att finna arbetstillfällen som svarar mot deras kompetens. Produktiviteten ökar. Genomsnittslönen växer. Storleken höjer inte bara välfärden utan ger också mer robusta och mindre riskfyllda villkor för hushåll och företag. Stora lokala hemmamarknader ger ett större och mer mångsidigt utbud av tjänster för både hushåll och företag.(se figur 1a och b) 17 Johansson B, Strömquist U, Västsverige och den nya ekonomiska geografin, Göteborg 2004, Västra Götalandsregionen - förhandsversion 18 Se följande sida för en definition av hur lokala arbetsmarknader avgränsas av SCB 19 Med hänsyn tagen till hur övergripande nationella förutsättningar fungerar som exempelvis hur väl institutioner skatter, lagstiftning och regelverk, etc. fungerar. 18

Figur 1 Lokala arbetsmarknaders storlek - samband med mångfald och robusthet a. Diversifiering/Mångfald b. Robusthet 700 600 500 400 300 280 400 510 640 70 60 50 40 30 29 % 51 % 52 % 66 % 200 100 145 20 10 12 % 0 Mindre än 10.000 10.000-49.999 50.000-99.999 100.000-499.999 Större än 500.000 0 Mindre än 10.000 10.000-49.999 50.000-99.999 100.000-499.999 Större än 500.000 Befolkning i lokal arbetsmarknad Befolkning i lokal arbetsmarknad Källa: Johansson/Strömquist s.29 * Diversifiering/Mångfald mäts som antal förekommande branscher i regioner av olika storlekar. Större regioner ger utrymme för betydligt fler typer av och därmed mer specialiserade verksamheter. Robusthet/Risk mäts med hjälp av s.k. Sharpe kvoter. Ett högt tal (stabil utveckling) är ett tecken på en mer robust utveckling, dvs ett bra utbyte i förhållande till risken (förändringen). Arbetsmarknaderna är lokala. Den främsta förklaringen till detta är att bostadsmarknader är lokala. Rörlighet på bostadsmarknaden innebär inte bara ekonomiska kostnader. Mer avgörande är oftast att flyttning är förenad med andra uppoffringar för att överge en känd och invand fysisk och social miljö. Huvuddelen av hushållens flyttningar begränsas därför till avstånd som är kortare än 20 km. Rörligheten mellan arbetsplatser, företag och branscher blir lokalt bunden. Utbudet av arbetskraft blir också lokalt då arbetsresor är en av hushållens största obetalda uppoffringar vilket ger tydliga geografiska marknadsgränser. Boende och arbete har sammantaget starkt lokala marknader vilka bildar funktionella regiongränser och samtidigt utgör de mest primära marknaderna också för det som är mest väsentligt för ekonomins utveckling - utbildningseller kunskapskapital. Stora lokala marknader skapar förutsättningar för moderna regioner att växa på egen hand. Med ett tillräckligt stort underlag av befolkning och företag kan invånarna i en region i huvudsak leva på sin hemmamarknad. Befolkningsmässigt små regioner behöver vara bäst på bortaplan, lever inte sällan på att exportera sin specialiserade produktion och konkurrera på fjärrmarknader och är därmed oftast betydligt mer omvärldsberoende. 20 2.2 Regionförstoring och koncentration - Parallella processer Svensk samhällsutveckling präglas i mångt och mycket av krafter med bakgrund i den nya ekonomiska geografin. Dels förstoras de lokala arbetsmarknaderna och omfattar allt större omland av hushåll, arbetskraft och företag. I landet som helhet finns det numera 100 lokala arbetsmarknader som också kan kallas pendlingsregioner. 21 Dels koncentreras tillväxten mot 20 21 Andelen av samtliga jobb som är direkt beroende av fjärrmarknader varierar i Västsverige från ca hälften i Åmål, Bengtsfors och Lidköping till knappt ett av tio på Göteborgs lokala arbetsmarknad (LA). I Malmös och Stockholms LA är motsvarande direkta beroende enbart 4 %. Johansson/Strömqvist (2004) s.141 En kommun förs till en annan kommun i en gemensam lokal arbetsmarknadsregion om fler än en femtedel av dem som har arbete i kommunen arbetar utanför den egna kommungränsen. Kommunen förs till den kommun dit arbetspendlingen är störst. Samma gäller om mer än 7.5% av de arbetande arbetar i en viss kommun. Lokala arbetsmarknader har avgränsats av SCB sedan början av 1990-talet. Se www.scb.se. 19

allt större lokala arbetsmarknader. Det senare belyses översiktligt i tabell 1 som visar ett tydligt samband mellan lokala arbetsmarknaders storlek och tillväxt av befolkning, sysselsättning och ekonomi. Tabell 1 Lokala arbetsmarknader tillväxt och utveckling, % Lokal arbetsmarknad Befolkningsstorlek Befolknings-- utveckling 1990-2002 Antal lokala arbetsmarknader Sysselsättningsutveckling 1987-2001 Ekonomisk utveckling 1987-2001* mindre än 10 000 21-11 -24 4 10 000-50 000 47-7 -17 14 50 000-100 000 9-1 -9 27 100 000-500 000 20 2-8 31 större än 500 000 3 12 0 52 Källa: Johansson/Strömquist (2004) s.19, 20 * Real tillväxt i företagens samlade lönesumma 1987-2001 Sedan 1990 har befolkningen i de minsta lokala marknaderna krympt med mer än tio procent medan de största expanderat med drygt tio procent. Brytpunkten för positiv tillväxt verkar ligga i intervallet 100 000 till 500 000 invånare. Mindre marknader har i allmänhet en negativ utveckling. Detta gäller inte bara i landets norra del, utan i större delen av Sverige. Förstoring av regioner avgörs av var hushållen väljer att bosätta sig. Nettoinflyttningen av hushåll är sedan länge positiv för kommuner som har ett attraktivt boende och som tillhör en stor lokal marknad. Bosättning i stora regioner ger bättre tillgänglighet till service och arbetstillfällen, mer betalt. Det ger också högre bostadspriser vilket stimulerar nyproduktion av bostäder. Lägre tillgänglighet i små regioner kompenseras av lägre bostadskostnader. De små regionernas mest framträdande konkurrensmedel är låga bostads- och lokalkostnader. De minsta marknaderna, mindre än 10 000 invånare, har sedan slutet av åttiotalet förlorat nästan en fjärdedel av sin totala sysselsättning. Det är endast de största arbetsmarknaderna som de senaste åren förmått hålla en lika stor total sysselsättning som i slutet av åttiotalet. En liknande bild kan också tecknas för det närmast föregående årtiondet. Betydelsen av storlek blir ännu tydligare då det gäller hållbar ekonomisk utveckling, mätt som ökningen av arbetskraftens lönesumma 22. I de minsta arbetsmarknaderna mindre än 10 000 invånare har under senaste ca femton åren den totala reala lönesumman vuxit med knappt sex procent. I de största större än 500 000 invånare har motsvarande tillväxt uppgått till drygt fyrtio procent. I jämförelsen ingår då lönesumman från offentliga myndigheter stat och kommuner som inte på samma sätt är marknadsberoende. Bortser man från dessa och koncentrerar jämförelsen på arbetskraftens lönesumma från företag blir sambandet mellan storlek och hållbar ekonomisk utveckling än starkare (se tab 1). På längre sikt blir detta samband alltmer avgörande. I de minsta regionerna har lönesumman från företag under perioden vuxit med knappt fyra procent och i de största lokala marknaderna med över femtio procent d v s nästan femton gånger snabbare än i de minsta marknaderna. Tabellen visar att nationell ekonomisk tillväxt är mycket starkt beroende av geografisk strukturomvandling och utvecklingen av större urbana marknader. Sedan mitten av nittiotalet har landets tre största lokala marknader Malmö, Göteborg och Stockholm tillsammans 22 Lönesumman utgör i normalfallet cirka två tredjedelar av bruttoregionprodukten (BRP), som på nationell nivå motsvaras av BNP. Resten av BRP utgörs av företagens bruttovinster. 20

svarat för 60 procent av hela landets ekonomiska tillväxt. Förtätning och geografisk utvidgning av lokala arbetsmarknader höjer den potentiella ekonomiska tillväxten i hela landet. Ekonomisk tillväxt är beroende av var marknaderna finns och tillväxt i små marknader kan normalt inte ersätta tillväxt i stora regioner. Betydelsen av storleken på de lokala marknaderna förväntas öka i framtiden. De grundläggande skälen är dels näringslivets internationalisering på allt mer öppna marknader, dels de allt mer likartade förutsättningar som skapas på dessa gemensamma marknader. Det senare gäller inte minst för Västsverige inom EU och genom EU:s utvidgning till 25 stater under 2004. När de grundläggande institutionella förutsättningarna för att bedriva olika former av produktion av varor och tjänster allt mer börjar likna varandra på denna marknad kommer de lokala marknaderna att få allt större betydelse för utvecklingen i Sverige och i Göteborg. 2.3 Västsverige och ekonomisk geografi Västsverige omfattar här Västra Götaland och ett antal angränsande kommuner i Halland och Västra Småland. 23 Västsverige avgränsat på detta sätt omfattar 2004 ca 2 miljoner invånare varav 1,5 miljoner bor i Västra Götaland. Västsverige står för en betydande del av svensk ekonomi, drygt en femtedel av landets befolkning, sysselsättning och produktionsförmåga. Fjorton av Sveriges ca 100 lokala arbetsmarknader finns i Västsverige (Figur 2). Figur 2 Lokala arbetsmarknader i Västsverige Lokal arbetsmarknad Befolkning 2002 Göteborg 871 000 Trollhättan Borås Skövde Jönköping Halmstad Lidköping-Götene Gislaved Varberg Falkenberg Säffle Lysekil Strömstad Bengtsfors 186 000 181 000 177 000 154 000 109 000 72 000 62 000 53 000 39 000 29 000 24 000 23 000 16 000 Källa: Johansson/Strömquist s.31 Göteborg som är den största har drygt 870 000 invånare och Bengtsfors som är minst knappt 16 000. Tre av de lokala arbetsmarknaderna i Västsverige är ungefär lika stora med vardera cirka 180 000 invånare. Det gäller Trollhättan, Borås och Skövde. Dessa tre är samtliga bland landets tio största lokala arbetsmarknader i denna senaste officiella indelning gjord av SCB. I följande figur illustreras marknadernas befolkningsstorlek. 23 I Bilaga 1 redovisas kommuner som ingår i lokala marknader (LA-regioner) i Västsverige per LA-region. 21

Samband mellan regionstorlek och hållbar ekonomisk utveckling i Västsverige I avsnitt 2.2 visades att lokala arbetsmarknaders storlek (indelade i storleksklasser) ser ut att förklara huvuddelen av de geografiska skillnaderna i företagens långsiktiga ekonomiska tillväxt. I figur 3 (vänstra delen) illustreras sambandets styrka för landets samtliga lokala arbetsmarknader. Punkterna i diagrammet markerar de 100 lokala arbetsmarknaderna. Horisontellt anges marknadens storlek och vertikalt real tillväxt i lönesumma från företag för hela perioden 1987-2001. Sambandet är mycket starkt och stämmer väl med den teoretiska grunden. Den lokala arbetsmarknadens storlek förmår ensam förklara mer än hälften av tillväxten i företagens lönesumma under perioden. Figur 3 Samband mellan regionstorlek och tillväxt samt regionstorlek och lön Samband mellan tillväxt i företagens lönesumma Genomsnittlig lön per sysselsatt. 1987-2001 och lokala arbetsmarknaders storlek Samtliga förvärvsarbetande. År 2000 Procent 70 Kr / sysselsatt 250 000 60 Göteborg 50 Varberg Jönköping Göteborg 225 000 40 30 Strömstad Lidköping- Götene Lysekil Falkenberg Gislaved Halmstad y = 0,093Ln(x) - 0,79 R 2 = 0,53 Trollhättan Skövde 200 000 Lysekil Varberg Trollhättan Jönköping Skövde Borås 20 Borås Säffle-Åmål Halmstad 10 Gislaved Falkenberg Lidköping- Götene Säffle-Åmål 0 1 000 10 000 100 000 1 000 000 10 000 000 Bengtsfors Folkmängd 175 000 Strömstad Bengtsfors y = 7700Ln(x) + 116000 R 2 = 0,56-10 -20 Källa: Johansson/Strömquist s.40 och s.94 150 000 1 000 10 000 100 000 1 000 000 10 000 000 Folkmängd Regioner som hamnar nedanför sambandslinjen i figuren präglas av att ha ett stort inslag i sina ekonomier av varuproduktion med avsättning på fjärrmarknader (omvärldsberoende). Mindre men ändå relativt sett framgångsrika regioner som Strömstad, Varberg, Falkenberg och Lysekil utmärks av en stor andel tjänster, ofta baserat på besöksnäringar gränshandel och turism, och av en attraktiv boendemiljö. Regioner med ett starkt småföretagarklimat och en väl fungerande arbetsmarknad som Lidköping och Gnosjö (Gislaved) utmärker sig också i viss mån genom en starkare utveckling än förväntat. Trollhättan, Skövde och Borås är medelstora regioner med en något svagare utveckling än förväntat. För Trollhättan och Skövde kan detta förklaras av ett stort beroende av omvärldens utveckling och en svagare inomregional integration. Göteborgs lokala arbetsmarknad utvecklas som förväntat utifrån sin storlek. 22

Teoretiskt ska det dessutom finnas ett starkt samband mellan lokala arbetsmarknaders storlek och lönenivån i regionerna. Med tilltagande specialisering av arbetsuppgifter växer den regionala/lokala ekonomins produktivitet. Som konstaterats är det inte bara företag som kan dra nytta av den större regionens möjligheter till specialisering. Med ökad diversifiering inom en region växer också arbetskraftens möjligheter att utveckla sin kompetens och specialiseras i olika sorters ekonomisk verksamhet. Följden blir att den allmänna lönenivån växer med regionstorlek, därmed kan också företagen inom regionen attrahera arbetskraft i ett större omland. Då det gäller lönenivån blir sambandet med storlek än starkare än för ekonomisk tillväxt (Den högra bilden i figur 3). Löner, pendling och regionstorlek hänger således ihop i ett starkt ömsesidigt samband. För de allra minsta lokala arbetsmarknaderna är förväntad (genomsnittlig) lön cirka 170 000 kronor per sysselsatt och i de största cirka 230 000 kronor. De senare har därmed 35 procent högre genomsnittlig lön per sysselsatt. Figuren visar också att de i och för sig framgångsrika men mindre lokala marknaderna efter exempelvis Västkusten och de marknader som präglas av stark företagsamhet inte når upp till lönenivån på de större marknaderna. Individernas möjligheter till specialiseringen är begränsad trots en väl fungerande arbetsmarknad. Den nya ekonomiska geografin utesluter självklart inte andra och kompletterande förklaringar till regional ekonomisk utveckling. Det förefaller uppenbart att ett bra småföretagarklimat med täta nätverk och med en stark entreprenörsanda ger en bättre ekonomisk utveckling för områden som exempelvis Gnosjö och Lidköping. Nätverk och entreprenörskap förstärker i själva verket de krafter som utgör grunden i NEG kontaktrikedom och mångfald med starka förutsättningar för nyskapande. Kulturgeografi och andra discipliner kan bidra med viktiga kunskaper för hur regional ekonomisk utveckling kan stimuleras. De institutionella förutsättningarna mellan olika regioner varierar och ger olika utfall. De fundamentala drivkrafterna och de grundläggande förutsättningarna för att få till stånd en långsiktigt uthållig ekonomisk tillväxt är dock starkt kopplade till de lokala marknadernas storlek. Göteborgs lokala arbetsmarknad Göteborgs lokala arbetsmarknad är kärnan i Västsveriges ekonomi och rymmer nästan hälften av hela Västsveriges ekonomiska kapacitet och drygt 60 procent av Västra Götalands ekonomi. Förtätning och geografisk förstoring har medfört att Göteborgs lokala arbetsmarknad vuxit med närmare 200 000 invånare sedan början av sjuttiotalet. Det motsvarar en ökning på nära 30 procent. Huvuddelen av denna tillväxt har skett genom förtätning. Göteborgs lokala arbetsmarknad har däremot vuxit svagt genom geografisk förstoring. Vidgningen av regionens gränser har gått långsamt de senaste 30 åren. De lokala arbetsmarknaderna med Stockholm och Malmö som centrum har ökat betydligt mer. 24 En långsam utbyggnad av transportinfrastrukturen framförallt i förhållande till utveckling i Mälaradalen är en huvudförklaring. Den totala lönesumman i Göteborgsmarknaden har vuxit med 40 procent (1988-2002). I övriga Västra Götaland har motsvarande tillväxt uppgått till knappt 20 procent, medan resten av Västsverige haft ungefär samma ekonomiska tillväxt som Göteborgs lokala arbetsmarknad. Sammantaget har Göteborgs roll i Västsveriges ekonomi visserligen vuxit, men inte särskilt mycket. Däremot har Göteborgs roll i Västra Götaland vuxit tydligare. Det senare beror på att större delen av Västra Götaland präglas av en svagare tillväxt. Samma utveckling gäller för sysselsättningsutvecklingen. Det är framför allt i övriga Västra Götaland som sysselsättningen 24 Johansson/Strömquist (2004) s.36 ff 23