MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG Seminarium med psykolog och Fil. Dr. Atle Dyregrov och psykolog Magne Raundalen Senter for Krisepsykologi, Fortunen 7, 5013 Bergen atle@uib.no www.krisepsyk.no www.kriser.no www.childrenandwar.org Materialet får inte kopieras
SMÅ BARNS FÖRSTÅELSE AV DÖDEN I åldrarna 4 och 6 år utvecklar barnet en mer biologisk än psykologisk förståelse av döden: Kroppens organ har en gemensam uppgift; att upprätthålla livet Om något av organen sviktar eller blir förstörda så dör vi
VAD SKALL BARN FÖRSTÅ? Dödsfallet Fakta Tidsapekten Orsaken Egna tankar, känslor og kroppsliga reaktioner på dödsfallet Omgivelsenes reaktioner Långsiktig effekt av det som har skett
KONSEKVENSER AV BRISTANDE FÖRSTÅELSE Bristande integrering av det som skedde Missuppfattningar, fantasier och flykt Reaktioner kommer lättare utan förvarning Känslor kan inte hanteras kognitivt Reaktionerna förvärras och finns kvar längre i onödan
BARN, FÖRLUSTER OCH TRAUMAN VIKTIGA ERFARENHETER Efterreaktionerna avspeglar Grad av exponering i situationen Familjens inre klimat och foräldrarnas omsorgskapacitet Barnets tillgång på fakta kring och förståelse av det som har skett Barnets robusthet, kognitiv kapacitet, självbild och överlevnadsstrategier Barnets omsorgsmiljö
VIKTIGT ATT FÖRÄLDRAR och VUXNA HAR FÖRSTÅELSE FÖR: Hur barn reagerar Hur viktigt det är att barn får information om vad som har hänt och vad som kommer ske i fortsättningen Vad barn förstår i olika åldrar Hur barn bemästrar krissituationer Att barn tillfälligt kan behöva sova i föräldrarnas sovrum Att barn kan vara mer klängiga en period Att barn kan uppföra sig som vanligt utan att det är något att oroa sig över Att barn behöver behålla stabilitet och rutiner Att det inte nödvändigtvis är farligt om barnen inte vill
VAD KAN FÖRÄLDRARNA GÖRA? Involvera barnet i det som sker runt dödsfallet Förståelse för vad som sker vid sjukdom Deltagande i ritualer och minnesmarkeringar Hjälpa barn att behålla (ändra) relation till den döda återkommande minnesstund? familjeritualer Ge information och fakta (vad som hände) återkom till händelsen vid flertal tillfällen Prata om känslor Upprätthålla stabila rutiner och en stabil miljö Skaffa hjälp till barnet om det är nödvändigt Ha känsla för barnets behov i relation till förlusten Bistå barnet med förståelse av meningen med förlusten
FÖRÄLDRAR ÄR OFTA SJÄLVA STARKT PÅVERKADE Större förståelse för hur föräldrarnas situation har inverkan på barnet Svårt för föräldrarna att lugna barnet när barnets reaktioner kan väcka egna reaktioner Olika problemmönster: Föräldrar är tillbakadragna, inte närvarande och inte tillgängliga Föräldrars behov att skydda barnet hindrar barnens möjlighet att behärska situationen. Överbeskyddande Föräldrar skapar ångest genom sitt beteende
DE GODA SAMTALEN
DE SVÅRA MÖTENA Det värsta var att jag måste prata, hon satt och väntade på att jag skulle säga något. Det var som tortyr Om du säger berätta, så går jag igen med en gång. Han frågade om jag var oskuld
VIKTIGA BESTÅNDSDELAR I SAMTALET Kan vi gå för fort fram? Även om man nyttjar relativt korta inledande kommentarer innan man går in på smärtfyllda ämnen, är tempot långsamt Exakta, direkta frågor följer upp barnens berättelse Ta pauser som barnen kan reglera, till exempel via kortspel Lyssna till barnet. Ta emot och bekräfta det som uttrycks ( attunement ) Ge både verbal och ickeverbal bekräftelse
HJÄLP TILL BARN
AKUTHANTERING Människor mår bäst av att: Information är lätttillgänglig, spridd och uppdaterad och; Detta sker med omsorg och värme N.B.! Det är inte viktigt med omedelbara verbala uttryck av upplevelsen Senter for Krisepsykologi AS 2010
LUGNA NED EFTER HÄNDELSEN Med lungt uppträdande Hur man använder sin röst Vad man säger Kroppslig kontakt Koppla loss sig från känslorna fokusera på fakta Åteförena med familjemedlemmar eller personer man känner Ge information Terapeutiska suggestioner och avledning Hindra gruppsmitta
KAN VI HINDRA TRAUMATISKA MINNESAVTRYCK? Utgångspunkt: Hjärnan har selektiva resurser med begränsad kapacitet Neurobiologin vid minneskonsolidering tyder på att det finns en 6-timmars tidsram efter händelsen när minnen er påverkbara och minnet kan styras Sinnesinformationen kräver att man använder kognitiva resurser i specifika hjärnområden under det att minnet blir till Göromål som konkurrerar om de kognitiva resurserna, som behövs för inkodning av det traumatiska materialet, kan förstöra processen
MÖJLIGHETER BASERADE PÅ DEN NYA FORSKNINGEN Forskning ser till att det er möjligt att hindra sinneselement från konsolidering om vi tidigt förstör processen Påträngande minnen blir reducerade
RESULTAT FRÅN FÄRSK NEUROVETENSKAP
UTVECKLINGSPOTENTIAL Minnet aktiveras (labil form) Uppgifter sätts igång i relevant känslokanal Minnet lagres i en ändrad form
HJÄLP FÖR ATT PRATA OM HÄNDELSER I FAMILJEN Hjälpa barnet att värdera och tolka det som har skett Korrigera missförstånd Hjälpa barnet att hantera och reglera sina känslor Bemästringsmekanismer kan läras in barnen kan få metoder för bemästring Gradvis bygga upp ämnen till självkontroll og egen tröst
ETT HJÄLPANDE FAMILJEKLIMAT Positivt foräldraskap är förknippat med bättre anpassning hos barnet (Haine och medarbetare, 2006) Värme, omsorg och respekt Uppräthhållande av diciplin Efterlämnade föräldar kan lära sig detta i grupper Man kan även lägga till: Tillvaratagande av emotionella behov, samtidigt som utvecklingsmässiga krav möts Bidra till utveckling av god känsloreglering
DEN DÖDE KAN VARA MED I SAMTAL ÖVER TIDEN Föräldrar och omgivningen måste försöka ha bibehålla en öppen kommunikation om den döde över tiden Viktig för att: Barnet skall kunna utveckla sin förståelse och kunskap och få svar på sina frågor om vad som har skett och vad döden är Barnet skall utveckla sin inre bild av den som är död Barnet återvänder till det som har skett om och om igen och behöver resonans i sin nära omgivning
Zehnder, D., Meuli, M., & Landolt, M. A. (2010). Effectiveness of a single-session early psychological intervention for children after road traffic accidents: a randomised controlled trial. Child and Adolescent Psychiatry and Mental Health, 4, 1 31. En enkel tidig psykologisk intervention med 99 barn i åldern 7-16 år Slumpvis utvalda till en interventions- eller kontrollgrupp En interventionsövning gjordes med barnet och minst en av föräldrarna omkring 10 dagar efter att barnet varit inblandat i en trafikolycka. Den omfattade rekonstruktion av olyckan genom teckningar och olycksrelaterade lekar, samt psycho education Alla barn blev intervjuade 10 dagar, 2 och 6 månader efter olyckan Barnen i de två grupperna skilde sig inte signifikant map posttraumatiska symptom efter 2 och 6 måneder Analyser visade en signifikant interventions ålders-effekt, som indikerade att interventionen effektivt reducerade depressiva symptom och beteendeproblem hos barn i förpuberteten
TIDIG HJÄLP TILL BARN Ge råd om självhjälpsstrategier för hur de kan hantera traumatiska minnen, fantasier och påminnelser Säkra struktur och kontinuitet i dagliga livet Stimulera samvaro med vänner - informera vänner - ge råd om kontakt med vänner Hjälp de vuxna att bearbeta det som har hänt Arbeta för att skapa en sund familjekommunikation och dynamik (öppen, ärlig och direkt familjekommunikation)
BARNET BEHÖVER FÖRBEREDELSE Mammas sjukdom har blivit värre. Det är svårt för henne att äta, andas och vara vaken. Läkarna ger henne medicin som gör att hon inte har ont. Dom har gjort allt de kan för att stoppa sjukdomen, men nu kan de inte göra mer. En dag, och det blir kanske snart, så kommer mamma att dö. Då kommer vi att bli ledsna och sakna henne mycket. Men hon kommer inte att känna något, för när vi är döda så känner vi ingenting. Om barnet är religiöst kan slutet bli något annorlunda genom att säga mammas kropp kommer att vara död, men hennes själ kommer upp till Jesus.
BARNET VILL FÅ SINA ERFARENHETER BEKRÄFTADE Det är konstigt att pappa inte är här och jag vet att du precis som jag kan tro att han skall komma hem från arbetet som han brukar, men det kommer han inte att göra. När vi är döda, är vi borta för alltid, men du kan alltid ha honom inom dig, och se honom framför dig så som han var
BARN BEHÖVER FÅ EN FÖRKLARING TILL VAD DÖD ÄR FÖR NÅGOT Mamma skall förklara för dig vad döden innebär. När du och jag kan äta, och du går på dagis, och jag går till jobbet, då är det för att vår kropp lever. När vi lever, så är det för att inne i kroppen har vi hjärta, lungor och mage som gör att vår kropp är levande. Hjärtat pumpar blod runt i kroppen, och blodet tar med det vi behöver för att leva runt i kroppen. När mamma säger att pappa är död, så betyder det att olyckan (sjukdomen) har gjort att hans hjärta inte slår längre, och därför kan han inte leva längre. Nu när han är död, så kan han inte andas mer, håret och naglarna har slutat att växa, och han kan inte känna om något gör ont längre. När pappa är död, så behöver han inte dricka eller äta längre. Detta är lite svårt för dig att förstå, men mamma skall förklara detta för dig flera gånger, och du kan fråga mamma om det är något du funderar över.
TRAUMATISERINGSPOTENTIAL NÄR BARN INKLUDERAS I SAMTAL, RITUALER M.M.