Jämlik vård och hälsa i Västmanland Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör
Varför fokus på jämlik vård? Det finns stora ojämlikheter inom vård och hälsa nationellt och i Västmanland Skillnaderna kommer att fortsätta öka om inte åtgärder vidtas
Det socioekonomiska perspektivet: Hälsoklyftorna har ökat mer i Västmanland än i hela riket de senaste 10 åren antal döda/100 000 Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet i Västmanland 200 Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning 150 100 50 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet i Sverige 200 150 100 : 50 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Not: 3 * Värdet för år T avser medelvärdet för år T, T-1 och T-2. Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet avser antalet dödsfall som orsakas av sjukdomar eller olyckor som bedöms kunna åtgärdas hälsopolitiskt. Hit räknas dödsfall orsakade av lungcancer, matstrupscancer, levercirros och motortrafikolyckor. Socialstyrelsen, Sirona analys
Psykiatriperspektivet: Psykiatriska patienter i Västmanland konsumerar mer somatisk vård än övriga befolkningen Antal planerade somatiska öppenvårdsbesök per person 2,81 Antal akuta somatiska öppenvårdsbesök per person 0,84 Psykiskt sjuka* Övriga befolkningen Antal undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen per 1 000 personer 36 x 6,5 x 10,5 x 4,0 9 0,43 0,08 Not 1: Not 2: 4 * Avser personer som vårdats i psykiatrin och/eller fått en psykiatrisk huvuddiagnos (F04-F99) under 2011 och 2012 (17 960 st). Siffrorna är åldersstandardiserade till Västmanlands befolkning. Undvikbar slutenvård avser vårdtillfällen som orsakas av utvalda sjukdomstillstånd som bedöms kunna undvikas inom slutenvården. Detta mått innefattar både kroniska tillstånd (till exempel anemi, diabetes och kärlkramp) samt akuta tillstånd såsom blödande magsår, epileptiska krampanfall etc. LTV Vårddata, SCB,
Psykiatriperspektivet: Patienter i Västmanland med psykiska diagnoser har betydligt högre dödlighet än övriga antal döda/100 000 Psykiskt sjuka** Hela befolkningen Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet 130 Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet 132 Självmord*** 178 x 2,0 x 2,2 x 7,7 66 59 23 Not 1: Not 2: 5 Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet avser antalet dödsfall som orsakas av sjukdomar eller olyckor som bedöms kunna åtgärdas hälsopolitiskt. Hit räknas dödsfall orsakade av lungcancer, matstrupscancer, levercirros och motortrafikolyckor. Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet avser antalet dödsfall som orsakas av sjukdomar som bedöms kunna åtgärdas med medicinska insatser, genom tidig upptäckt och behandling. Hit räknas dödsfall orsakade av exempelvis stroke, diabetes och livmoderhalscancer. Socialstyrelsen
Västmanlands hjärtpatienter har sämre resultat än rikssnittet på flera indikatorer Ny infarkt eller död i ischemisk hjärtsjukdom* /100 000 (rank 14/21) Ny infarkter 12,9 12,7 Döda 11,2 Död eller återinskrivning efter vård hjärtsvikt* % (rank 17/21) 21 9 20 8 Återinskrivna Döda 17 7 11,8 11,6 10,2 13 12 10 1,1 1,1 1,0 Västmanland Riket Bästa landsting Västmanland Riket Bästa landsting 6 * Baserat på kvoter från Öppna Jämförelser 2010 Öppna jämförelser 2013, Öppna Jämförelser 2010
Västmanland har bland de högsta andelen rökande gravida i landet, och andelen har inte minskat de senaste 10 åren 2012, procent, gravida som röker minst 1 cigarett/dag i graviditetsvecka 30-32 Gävleborg Gotland Södermanland Västmanland Kalmar Dalarna Blekinge Halland Örebro Västernorrland Skåne Östergötland Västra Götaland Kronoberg Jönköping 7,2 7,1 6,7 6,4 6,3 6,3 5,9 5,5 5,4 5,3 5,3 5,2 5,1 4,7 4,7 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Stockholm Norrbotten Jämtland Uppsala Västerbotten Värmland 2,8 2,5 2,4 2,0 1,9 7 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn, 2013, Socialstyrelsen
Andel rökande gravida skiljer sig väsentligt inom Västmanland Andel rökande gravida, 2011 Skinnskatteberg 23 Arboga 15 Fagersta 11 Surahammar 11 Köping 10 Hallstahammar 10 Norberg 9 Sala 8 Västerås 7 Kungsör 2 X 11,5 8 FHI
Hälsoekonomisk analys 9
Metodik för analys av grupper för riktade hälsoprogram 1 2 3 4 Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 Grupp 5 Grupp 6 Grupp 7 Grupp 8 Grupp 9 Grupp 10 Hälsoekonomisk analys Exempel på kriterier Ökande problematik Stora kostnader Väl avgränsad grupp Resursåtgång/effekt Landstinget äger Tidsperspektiv till effekt problematiken Exempel på relevanta grupper Psykiskt sjuka med stora somatiska behov Rökande gravida Diabetespatienter Hjärtsviktspatienter 10
Analysen fokuserar på de hälsoekonomiska kostnaderna av ojämlikhet för landstinget och individen Intressent Typ av kostnad Exempel på kostnader Kostnader för staten och samhället i stort Direkta kostnader Indirekta kostnader Sjuklön och sjukpenning Uteblivna arbetstimmar Inkluderat i analysen Ej inkluderat i analysen Direkta kostnader Vårdproduktion Kostnader relaterade till ojämlikheter inom vård och hälsa Kostnader för landstinget Indirekta kostnader Direkta kostnader Uteblivna skatteintäkter Omsorgsinsatser Kostnader för kommunen Indirekta kostnader Uteblivna skatteintäkter Direkta kostnader Patientavgifter Kostnader för individen Indirekta kostnader Uteblivna inkomster Kvalitetskostnader Försämrad livskvalitet 11 Sirona analys
Kostnader som inkluderas i hälsoekonomisk analys Kostnader relaterade till ojämlikheter inom vård och hälsa Direkta kostnader för LTV Indirekta kostnader för LTV Kvalitetskostnader för individen Slutenvård Specialiserad öppenvård Läkemedel (uthämtade) Primärvård Övriga direkta kostnader Skattebortfall dödsfall Skattebortfall sjukfrånvaro Skattebortfall anhöriga Förtida dödsfall Försämrad livskvalitet Somatisk Psykiatrisk Somatisk Psykiatrisk Utvalda sjukdomsgrupper Övrigt Åtgärdbara dödsfall Övriga dödsfall Åtgärdbara dödsfall Övriga dödsfall Utvalda sjukdomsgrupper Övriga orsaker Inkluderat i analysen Ej inkluderat i analysen Undvikbar Ej undvikbar Akut Elektiv Akut Elektiv Cancer Hjärt/kärl Kroniska lungsjukdomar Diabetes Hälsopolitiskt Sjukvårdsrelaterat Självmord Hälsopolitiskt Sjukvårdsrelaterat Självmord Cancer Hjärt/kärl Kroniska lungsjukdomar Diabetes 12 Sirona analys
Uppskattning och prioritering av existerande hälsokostnader relaterat till ojämlik hälsa och sjukvård ILLUSTRATIVT per individ Hög Första uppskattning av möjlighet till förbättring Lägre potentiell effekt men relativt enkelt att förbättra insatser mot fetma insatser för psykiatriska patienter insatser mot rökning insatser för förbättrad diabetes vård insatser för förbättrad hjärtvård Hög potentiell effekt och relativt enkelt att förbättra insatser för rökande gravida Y-axeln illustrerar hur stor möjligheten att genomföra åtgärder är X-axeln illustrerar hur stor förbättringspotentialen i form av direkta och indirekta kostnader är Förbättringspotent ialen uppskattas till 0-50 % givet grupp och kostnadspost Låg insatser mot psykisk ohälsa (fokus på kvinnor) livsstilsinsatser (fokus på män) Lägre potentiell effekt och svårt att förbättra insatser för särskilda socioekonom -iska grupper Hög potentiell effekt men svårt att förbättra Här visas den totala förbättringspotentialen per individ 0 500 1 000 2 000 3 000 10 000 kr per Låg år/individ Hög Förbättringspotential 13 * Direkta och indirekta kostnader. Möjligt att reducera dessa genom relevanta insatser Sirona analys
Vidare arbete med att skapa integrerade hälsoprogram för jämlik vård 1 Riskscoring och behovsanalys för preventiva insatser 2 Sätta mål och genomföra uppdragsstyrning 3 Utveckling av skräddarsydda interventioner Direkt patientkontakt 4 Utvärdering och utveckling av riktlinjer, inkl. vårdprogram 5 Samarbetsformer och ersättningsmodeller inom vårdkedjan 6 Samarbetsformer och ersättningsmodeller mellan olika parter 14
Kriterier Framtagande av indikatorer Ett fåtal indikatorer (6-8 per förvaltning/enhet) Fokus på resultatindikatorer Inga extra rapporteringskrav tillkommer Enkelt att få in i befintlig struktur för uppföljning SMARTA indikatorer (Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsbundna) 15
Hälsocenter Kontaktväg Hänvisad från annan org. 75% av deltagarna är kvinnor, trots att män har sämre levnadsvanor 21% Eget initiativ 80% av deltagarna är födda i Sverige, men utlandsfödda har sämre hälsa 21% änvisad från vården 58% 60% av deltagarna i Västerås kommer inte från område med högre grad av ohälsa 16 Statistik hälsocenter januari 2012-augusti 2013, intervjuer
Sammanfattning Hälsa och vård är ojämlik Satsa på riktade insatser Analysera inom vilka områden insatserna har störst möjlighet att ge effekt