Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser familjedaghem i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2015. Kontaktperson på Karlstads kommun är Anna-Lena Norlander Groth, planeringschef på Barn- och ungdomsförvaltningen. Undersökningen är genomförd av Attityd i Karlstad AB och kontaktperson för undersökningen är Nina Engdahl. 1
Bakgrund Karlstads kommun har beslutat om att årligen genomföra kund- och brukarundersökningar för samtliga förvaltningar och bolag. Fristående aktörer har bjudits in att delta i undersökningarna. Syfte Från Karlstads kommuns sida syftar undersökningen till att ge information om kvaliteten inom de familjedaghem som finns i kommunen, att ge underlag för val av familjedaghem samt även ge underlag för utvecklingsarbete på familjedaghemmen. Målgrupp Undersökningen är en totalundersökning av familjedaghemmen i Karlstads kommun. Samtliga huvudmän i kommunen har erbjudits att delta i undersökningen. Totalt sett består målgruppen av 83 vårdnadshavare till barn på familjedaghem. 2
Genomförande Undersökningen har genomförts med en kvantitativ metod och valet av insamlingsteknik är en webbundersökning. Framtagande av frågor till undersökningen har gjorts tillsammans med huvudmännen, både den kommunala och de fristående huvudmännen. Frågorna harmoniserar med förskolans undersökning. Totalt sett består undersökningen av 28 strukturerade frågor som besvarats på en femgradig skala samt med komplettering av ett vet ej-svarsalternativ. De områden som frågorna presenteras inom är: Normer och värden Utveckling och lärande Inflytande Information Helhetsintryck Frågorna testades på respondenter i målgruppen inför själva datainsamlingen 2012 för att identifiera eventuella otydligheter i frågorna. Inga speciella oklarheter framkom. 3
Barn- och ungdomsförvaltningen har försett Attityd med klasslistor för samtliga kommunala och fristående familjedaghem. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av en webbenkät under perioden 2-22 mars 2015. Varje vårdnadshavare har fått en unik inloggning så att vi har kunnat följa t ex svarsfrekvens löpande. Det har varit ett bra samarbete med respektive familjedaghem som delat ut ett informationsbrev till barnen. Attityd försåg varje familjedaghem med information om själva undersökningen, unika inloggningsbrev till varje elev, en lista per grupp med inloggningarna (för ev borttappade brev) och allt packades avdelningsvis till respektive familjedaghem. Svarsfrekvens har rapporterats vid ett flertal tillfällen under datainsamlingsperioden. Total svarsfrekvens landade slutligen på 70 procent. Fyra familjedaghem ingick i undersökningen. Ett av de fyra deltagande familjedaghemmen har inte kommit upp i 40 procents svarsfrekvens och ingår därför inte i resultatredovisningen. Däremot ingår samtliga förskolor i den jämförande totalstapeln vid varje diagram. Då datainsamlingen avslutats har resultat och analys tagits fram av Attityd. Utöver denna totalrapport finns en unik rapport per familjedaghem. Det finns även möjlighet att få resultatet uppdelat per avdelning. När det gäller resultat uppdelat på bakgrundsvariabler har Karlstads kommuns riktlinjer för KBU använts. Dessa säger: Antalet respondenter per enhet får ej understiga fem respondenter. Svarsfrekvens ska redovisas i procent. Undersökningar med lägre svarsfrekvens än 40 procent redovisas inte på karlstad.se. Om du vill redovisa resultat uppdelat på respondentens bakgrundsvariabler, såsom kön, ålder eller utbildningsnivå, får resultat redovisas om gruppen består av fler än 50 personer och minoritetsgruppen är minst tio personer. Resultatet har analyserats på totalnivå, dvs för samtliga familjedaghem, utifrån: Kön, både barnets och vårdnadshavarens som besvarat undersökningen Ålder på barnet Huvudman kommunal eller fristående Resultatet har även granskats utifrån respektive familjedaghem. 3
Läsarinstruktion till totalrapporten Totalrapporten inleds med en beskrivning av svarsfrekvens, totalt sett och per familjedaghem. Sedan presenteras en beskrivning av respondenterna utifrån bakgrundsvariablerna; kön (både barnets och vårdnadshavarens), barnets ålder och huvudman. Därefter följer resultatet av undersökningen. Resultatet presenteras i medelvärdesform. Skalan är femgradig, från 1 (Instämmer inte alls) till 5 (Instämmer helt). Resultatet innehåller: De två frågorna om bemötande och helhetsintryck. Ett samlat totalindex för samtliga familjedaghem, samt totalindex per familjedaghem. Resultat totalnivå, samt per familjedaghem Index per frågeområde. Resultat totalnivå Medelvärde per fråga uppdelat på kön. Resultatet i de unika rapporterna per familjedaghem innehåller: Index per frågeområde. Medelvärde per fråga, uppdelat på respektive indexområde (även uppdelat på kön om gruppens storlek tillåter). Frekvens per fråga, uppdelat på respektive indexområde i jämförelse med 4
det totala värdet för samtliga familjedaghem i Karlstad. (Även uppdelat på kön om gruppens storlek tillåter). Om andelen vet ej överstiger fem procent kommer detta att redovisas inom parentes efter respektive fråga, under aktuellt indexområde. I medelvärdesdiagrammen har medelvärden avrundats till en decimal. Stapeln som visas i diagrammen grundar sig på ett mer detaljerat medelvärde med två decimaler och där kan det avrundade värdet vara det samma men staplarna bli olika långa. 4
Tabellen redovisar svarsfrekvens per familjedaghem, samt totalt i undersökningen. 5
Tabellen redovisar fördelningen flickor/pojkar per familjedaghem samt totalt i undersökningen. Vi har granskat resultatet utifrån respondenternas kön. Totalt sett är det 58 vårdnadshavare som medverkat i undersökningen varav 21 är vårdnadshavare till pojkar och 37 är vårdnadshavare till flickor. Resultat utifrån vårdnadshavares och barns kön presenteras i diagram längre fram i rapporten och i de fall vi sett en signifikant skillnad mellan variablerna kommenteras detta. 6
Tabellen redovisar frekvens över bakgrundsvariabeln huvudman, vårdnadshavares kön, samt barnets ålder. 7
8
Påståendena Mitt barn blir bra bemött av personalen i familjedaghemmet och Jag är som helhet nöjd med familjedaghemmet får medelvärdet 4,9. Värdet överensstämmer med 2014 års mätning vad gäller bemötandet, däremot ser vi en ökning från 4,8 i medelvärde på helhetsintrycket. 9
10
Totalt får Familjedaghemmen i Karlstad 4,7 i totalindex. Högsta medelvärde får Gruvlyckans familjedaghem med 4,8 och lägst får Familjedaghemskoop Bojen med 4,5. 11
12
Normer och värden Det totala indexet för indexområdet Normer och värden för Karlstads familjedaghem är 4,8. Gruvlyckans familjedaghem har fått det högsta värdet, 4,9. Familjedaghemskooperativet Bojen har fått det lägsta värdet med 4,6. Indexområdet byggs upp av följande nio påståenden: Mitt barn känner sig tryggt på familjedaghemmet Jag känner mig trygg att lämna mitt barn på familjedaghemmet Mitt barn trivs i familjedaghemmet Pojkar och flickor ges lika möjligheter att utvecklas (8,6%) Familjedaghemmet arbetar medvetet med att utveckla mitt barns sociala förmåga (5,2%) Familjedaghemmet arbetar medvetet med att utveckla mitt barns fysiska förmåga Familjedaghemmet arbetar medvetet med att främja mitt barns inlärning (5,2%) Mitt barn blir bra bemött av personalen i familjedaghemmet Jag som förälder blir bra bemött i familjedaghemmet 13
Det högsta medelvärdet (5,0) har flera påståenden fått, nämligen: Mitt barn trivs i familjedaghemmet (Familjedaghemskoop Wåxnäs Leken, Gruvlyckans familjedaghem) Familjedaghemmet arbetar medvetet med att utveckla mitt barns sociala förmåga (Gruvlyckans familjedaghem) Mitt barn blir bra bemött av personalen i familjedaghemmet (Gruvlyckans familjedaghem) Jag som förälder blir bra bemött i familjedaghemmet (Gruvlyckans familjedaghem) Lägsta medelvärdet, om än högt, inom området är 4,3 och återfinns för påståendet Familjedaghemmet arbetar medvetet med att utveckla mitt barns fysiska förmåga och det har Familjedaghemskoop Bojen fått. 13
Utveckling och lärande Det totala indexet för området Utveckling och lärande för Karlstads familjedaghem är 4,6. Högst index har Gruvlyckans familjedaghem med 4,8 och lägst index återfinns för Familjedaghemskooperativet Bojen med 4,5. Indexområdet byggs upp av följande sex påståenden: Mitt barns nyfikenhet och lust att lära uppmuntras i familjedaghemmet Den fysiska miljön i verksamheten bidrar till mitt barns utveckling (5,2%) Mitt barns lärande följs upp (8,6%) Mitt barns fysiska utveckling följs upp (8,6%) Mitt barns sociala utveckling följs upp (5,2%) Personalen på familjedaghemmet tror på mitt barns förmåga att lära sig olika saker Högsta medelvärdet inom området, 5,0, har två påståenden fått, båda från Gruvlyckans familjedaghem: Mitt barns nyfikenhet och lust att lära uppmuntras i familjedaghemmet och Personalen på familjedaghemmet tror på mitt barns förmåga att lära sig olika saker. 14
Lägsta medelvärdet är 4,3 och det har Familjedaghemskoop Wåxnäs fått på påståendet Mitt barns fysiska utveckling följs upp. 14
Barns inflytande Det totala indexet för indexområdet Barns inflytande för Karlstads familjedaghem är 4,8. Högst index har Gruvlyckans familjedaghem med 5,0 och lägst index återfinns för Familjedaghemskoop Bojen med 4,5. Indexområde Barns inflytande byggs upp av följande tre påståenden: Mitt barn uppmuntras till att ta egna initiativ (5,2%) Mitt barn uppmuntras till att ta eget ansvar (6,9%) Mitt barns tankar och idéer tas tillvara (8,6%) Högsta medelvärdet 5,0 återfinns på samtliga tre påståenden från Gruvlyckans familjedaghem, medan det lägsta medelvärdet 4,4 kommer från Familjedaghemskoop Bojen för påståendet Mitt barns tankar och idéer tas tillvara. 15
Information Det totala indexet för indexområdet Information för Karlstads familjedaghem är 4,2. Högst index har Gruvlyckans familjedaghem med 4,5 och lägst index återfinns för Familjedaghemskoop Wåxnäs med 4,1. Indexområdet Information byggs upp av följande fyra påståenden: Jag får veta vad familjedaghemmet gör för att stödja mitt barns utveckling Jag får information om läroplanens mål Jag får information om familjedaghemmets arbetssätt Familjedaghemmet värdesätter mina frågor och synpunkter Inom området är det enskilt högsta medelvärdet 5,0 och det har Gruvlyckans familjedaghem fått på påståendet Familjedaghemmet värdesätter mina frågor och synpunkter. Det enskilt lägsta medelvärdet är 3,8 och det har Familjedaghemskoop Wåxnäs fått för påståendet Jag får information om läroplanens mål. 16
Helhetsintryck Det totala indexet för indexområdet Helhetsintryck för Karlstads familjedaghem är 4,8. Högst index har Gruvlyckans familjedaghem fått med 5,0 och lägst index återfinns hos Familjedaghemskoop Bojen med 4,5. Indexområdet byggs upp av följande sex påståenden: Den fysiska miljön i familjedaghemmet är säker Jag är nöjd med mitt barns utevistelse Jag är nöjd med den mat som mitt barn serveras i familjedaghemmet Jag kan rekommendera mitt barns familjedaghem Jag har haft möjlighet att välja vilket familjedaghem mitt barn går på Jag är som helhet nöjd med familjedaghemmet Fyra av områdets sex påståenden har fått det högsta medelvärdet 5,0: Jag är nöjd med den mat som mitt barn serveras i familjedaghemmet (Gruvlyckans familjedaghem) Jag kan rekommendera mitt barns familjedaghem (Gruvlyckans familjedaghem) Jag har haft möjlighet att välja vilket familjedaghem mitt barn går på 17
(Gruvlyckans familjedaghem, Familjedaghemskoop Wåxnäs) Jag är som helhet nöjd med familjedaghemmet (Gruvlyckans familjedaghem) Det lägsta medelvärdet 4,0 har Familjedaghemskoop Bojen fått för påståendet Jag är nöjd med mitt barns utevistelse. 17
18
Normer och värden Högst medelvärde (4,9) inom indexområdet har följande påståenden fått:, Jag känner mig trygg att lämna mitt barn på familjedaghemmet Mitt barn trivs på familjedaghemmet Pojkar och flickor ges lika möjligheter att utvecklas Mitt barn blir bra bemött av personalen i familjedaghemmet Jag som förälder blir bra bemött i familjedaghemmet. Det lägsta medelvärde (4,4) inom området har påståendet Familjedaghemmet arbetar medvetet med att utveckla mitt barns fysiska förmåga fått. Kön, barnet Vi ser inga signifikanta skillnader i indexområdet utifrån barnets kön. Kön, vårdnadshavare Det är för få respondenter i grupperna för att jämförelse ska kunna göras. Huvudman Det är inga signifikanta skillnader i indexområdet utifrån huvudman. Ålder När det gäller barnens ålder så instämmer vårdnadshavare till barn i 1-3 års ålder i högre grad helt (betyg 5) i påståendet Familjedaghemmet arbetar medvetet med att utveckla mitt barns inlärning. Vårdnadshavare med barn 19
på familjedaghem som är 4-7 år svarar i högre utsträckning betyg 4. Andel Vet ej : Mitt barn känner sig tryggt på familjedaghemmet (-) Jag känner mig trygg att lämna mitt barn på familjedaghemmet (-) Mitt barn trivs i familjedaghemmet (-) Pojkar och flickor ges lika möjligheter att utvecklas (8,6%) Familjedaghemmet arbetar medvetet med att utveckla mitt barns sociala förmåga (5,2%) Familjedaghemmet arbetar medvetet med att utveckla mitt barns fysiska förmåga (1,7%) Familjedaghemmet arbetar medvetet med att främja mitt barns inlärning (5,2%) Mitt barn blir bra bemött av personalen i familjedaghemmet (-) Jag som förälder blir bra bemött i familjedaghemmet (-) 19
Utveckling och lärande Inom indexområdet hittar vi det högsta totala medelvärdet på påståendet Personalen på familjedaghemmet tror på mitt barns förmåga att lära sig olika saker med 4,8. Det lägsta totala medelvärdet återfinns på påståendet Mitt barns fysiska utveckling följs upp med 4,4. Kön, barnet Det är inga signifikanta skillnader i indexområdet utifrån barnets kön. Kön, vårdnadshavare Det är för få respondenter i grupperna för att jämförelse ska kunna göras. Huvudman Det är inga signifikanta skillnader i indexområdet utifrån huvudman. Ålder Vi ser inga signifikanta skillnader i indexområdet utifrån barnets ålder. Andel Vet ej : Mitt barns nyfikenhet och lust att lära uppmuntras i familjedaghemmet (1,7%) Den fysiska miljön i verksamheten bidrar till mitt barns utveckling (5,2%) Mitt barns lärande följs upp (8,6%) Mitt barns fysiska utveckling följs upp (8,6%) Mitt barns sociala utveckling följs upp (5,2%) 20
Personalen på familjedaghemmet tror på mitt barns förmåga att lära sig olika saker (-) 20
Barns inflytande Indexområdets högsta totala medelvärde hittar vi för påståendena Mitt barn uppmuntras till att ta eget ansvar och Mitt barn uppmuntras till att ta egna initiativ båda har fått värdet 4,8. Det lägsta totala medelvärdet inom området har Mitt barns tankar och idéer tas tillvara fått med 4,7. Kön, barnet Det är inga signifikanta skillnader i indexområdet utifrån barnets kön. Kön, vårdnadshavare Det är för få respondenter i grupperna för att jämförelse ska kunna göras. Huvudman Det är fler bland de vars barn som vistas på kommunalt familjedaghem som svarar att de instämmer helt (betyg 5) i påståendet Mitt barn uppmuntras till att ta eget ansvar. De vårdnadshavare som har sina barn på fristående familjedaghem svarar i större utsträckning betyg 4. Ålder Det är inga signifikanta skillnader i indexområdet utifrån barnets ålder. Andel Vet ej : Mitt barn uppmuntras att ta egna initiativ (5,2%) Mitt barn uppmuntras till att ta eget ansvar (6,9%) Mitt barns tankar och idéer tas tillvara (8,6%) 21
Information Indexområdets högsta totala medelvärde hittar vi för påståendet Familjedaghemmet värdesätter mina frågor och synpunkter med 4,6. Det lägsta medelvärdet inom området är 3,9 och det återfinns på påståendet Jag får information om läroplanens mål. Kön, barnet Det är inga signifikanta skillnader i indexområdet utifrån barnets kön. Kön, vårdnadshavare Det är för få respondenter i grupperna för att jämförelse ska kunna göras. Huvudman Det är något fler bland de som har sina barn på kommunalt familjedaghem som instämmer helt, betyg 5, på påståendet Jag får information om läroplanens mål och de som har på fristående familjedaghem svarar i högre grad betyg 4. Ålder Det är inga signifikanta skillnader i indexområdet utifrån barnets ålder. Andel Vet ej : Jag får veta vad familjedaghemmet gör för att stödja mitt barns utveckling (1,7%) Jag får information om läroplanens mål (1,7%) Jag får information om familjedaghemmets arbetssätt (1,7%) 22
Familjedaghemmet värdesätter mina frågor och synpunkter (1,7%) 22
Helhetsintryck Jag kan rekommendera mitt barns familjedaghem samt Jag är som helhet nöjd med familjedaghemmet får de totalt högsta medelvärdena på 4,9. Det lägsta medelvärdet inom detta område (4,6) har Jag är nöjd med mitt barns utevistelse fått. Kön, barnet Det är inga signifikanta skillnader i indexområdet utifrån barnets kön. Kön, vårdnadshavare Det är för få respondenter i grupperna för att jämförelse ska kunna göras. Huvudman Det är inga signifikanta skillnader i indexområdet utifrån huvudman. Ålder Det är inga signifikanta skillnader i indexområdet utifrån barnets ålder. Andel Vet ej : Den fysiska miljön i familjedaghemmet är säker (1,7%) Jag är nöjd med mitt barns utevistelse (-) Jag är nöjd med den mat som mitt barn serveras i familjedaghemmet (1,7%) Jag kan rekommendera mitt barns familjedaghem (1,7%) Jag har haft möjlighet att välja vilket familjedaghem mitt barn går på (1,7%) 23
Jag är som helhet nöjd med familjedaghemmet (1,7%) 23
Inledning Resultatet av denna undersökning är tänkt att ge en bild av hur vårdnadshavare till barn på familjedaghem i Karlstad upplever familjedaghemmen. Frågorna i undersökningen är ställda i en strukturerad webbenkät och ger en ögonblicksbild av hur vårdnadshavarna upplever familjedaghemmet just då. En bild som ska informera vårdnadshavarna om den upplevda kvaliteten på familjedaghemmen, som ska fungera för att underlätta val, samt även ligga till grund för fortsatt förbättringsarbete. Undersökningen är en totalundersökning av familjedaghemmen i Karlstads kommun. Samtliga vårdnadshavare på de fyra familjedaghemmen har erbjudits möjlighet att delta. Samtliga familjedaghem har deltagit och alla utom ett familjedaghem har en svarsfrekvens över 40 procent. Vi har totalt sett en svarsfrekvens på 70 procent, vilket är en liten försämring jämfört med 2014 då svarsfrekvensen var 73 procent (värt att notera att det ändå är en förbättring från 2013 års undersökning då 63 procent deltog). Svarsfrekvensen är bra och vår bedömning är att resultatet är av god kvalitet i detta avseende. Andelen i undersökningen som svarat vet ej, s k internt bortfall, är litet. 10 påståenden har en högre andel än 5% som svarat vet ej. Vi kan konstatera att vårdnadshavarna har kunnat ta ställning i påståendena. 24
I den kommande analysen följer våra avslutande kommentarer och rekommendationer till resultatet. Vi för ett resonemang kring bemötande och helhetsintryck, samt analyserar de skillnader som föreligger utifrån den bakgrundsinformation vi har om barn, vårdnadshavare och familjedaghem. En jämförelse görs med tidigare mätningar och vi presenterar även ett par utvecklingsområden som vi identifierat utifrån resultatet av mätningen. Analysen avslutas med några tankar kring användning av resultatet. När det gäller undersökningens genomförande överensstämmer det med 2012-2014 års mätningar. Vid en analys av resultatet är det viktigt att sätta in resultatet i sitt sammanhang och att ha i åtanke vilka förutsättningar som råder på respektive familjedaghem för att kunna göra relevanta bedömningar av resultaten i undersökningen. Det är flera faktorer som påverkar. Vilka socioekonomiska grunder finns i området? Vilka normer råder på varje enskilt familjedaghem? En ny- eller ombyggnation leder till förbättrade förutsättningar att skapa trivsel i miljön som kan få positiva konsekvenser även till andra områden som behandlas i undersökningen. Men även i vilken grad som familjedaghemmet arbetat, såväl med barn och vårdnadshavare, med frågorna i undersökningen påverkar hur de uppfattar frågorna och hur de svarar. Till exempel på ett familjedaghem som arbetat aktivt med inflytandefrågor kan vårdnadshavarna besvara frågorna om inflytande med en helt annan relevans än ett familjedaghem som inte aktivt arbetat med frågan. Därmed kan det uppstå ett resultat som visar på ett mer kritiskt förhållningssätt på familjedaghemmet som arbetat med inflytandefrågan. Vårdnadshavarna har en större kunskap och förståelse för vilka krav på inflytande de kan ha. Med det här exemplet, som är fiktivt, vill vi påvisa på vikten av att vid analysen av resultaten sätta in respektive familjedaghem i dess kontext och förutsättning för att kunna göra djupgående analys. I den analys som vi genomför inom ramen för vårt uppdrag kommer vi att lyfta fram det som vi ser sticker ut och kommentera det utifrån ett helhetsperspektiv och inte djupgående analysera respektive familjedaghem. Vi rekommenderar läsaren att ta på sig kritiska glasögon, ställa sig frågan vad resultaten beror på och under vilka omständigheter har det kommit till. Vi vill också särskilt uppmana läsaren att ta fasta på det som är positivt i resultatet och också använda det i utvecklingsarbetet. // Nina Engdahl, projektledare för KBU-undersökningarna 2015, Attityd i Karlstad AB 24
Totalt sett är vårdnadshavarna mycket nöjda med sitt familjedaghem De två frågorna om bemötande och helhetsintryck har fått höga värden av vårdnadshavarna i undersökningen, båda har ett medelvärde på 4,9. Vi kan alltså konstatera att vårdnadshavarna med barn på familjedaghem i Karlstads kommun generellt sett är mycket nöjda både med bemötandet och med helhetsintrycket. Både för dessa frågor och för övriga frågor i undersökningen ser vi, och har redogjort för, att det finns vissa skillnader utifrån bakgrundsvariablerna: kön och ålder på barnet, huvudman samt familjedaghem. Vi återkommer till dessa skillnader längre fram i analysen. Korrelation familjedaghem De föräldrar som ger ett högt helhetsbetyg är också de som i högre grad svarar att jag kan rekommendera mitt barns familjedaghem, den fysiska miljön i familjedaghemmet är säker samt att jag är nöjd med den mat som serveras. Bemötandet av barnen korrelerar starkt med påståendena att mitt barn trivs i familjedaghemmet, personalen på familjedaghemmet tror på mitt barns förmåga att lära sig olika saker, att jag känner mig trygg med att lämna mitt barn på familjedaghemmet samt att jag som förälder blir bra bemött i familjedaghemmet. Få skillnader utifrån bakgrundsvariablerna Oavsett kön, ålder och huvudman är respondenterna nöjda med sitt familjedaghem. Även tidigare mätningar har det varit få skillnader utifrån bakgrundsvariablerna och 25
så även i år. I resultatet framkommer endast ett par skillnader utifrån bakgrund. T ex svarar vårdnadshavare till barn i 1 3 års ålder i högre grad betyg 5 när det gäller att Familjedaghemmet arbetar medvetet med att utveckla mitt barns inlärning. Resultatet visar också på att de kommunala familjedaghemmen får ett något högre betyg vad gäller påståendet Mitt barn uppmuntras till att ta eget ansvar samt påståendet Jag får information om läroplanens mål. 25
Samma höga totalindex som tidigare år Totalindex för familjedaghemmen i Karlstad är i stort sett oförändrat i årets mätning, men ökar till 4,7 jämfört med 4,6 tidigare år. Det är ett högt och jämnt spann på 4,5-4,8. 2014 låg det på 4,4-4,9 (2013: 4,4-4,8 2012: 4,2-4,8). Som tidigare framkommit så var det för låg svarsfrekvens för familjedaghemmet i Molkom, därför kan vi tyvärr inte ta deras resultat i jämförelse i år. Av de tre familjedaghem som syns ovan ser vi att två familjedaghem har ökar sitt index, medan ett familjedaghem minskar sitt index. Familjedaghemskoop Wåxnäs Leken backar från 4,9 förra året till 4,7 men det är fortfarande en hög siffra. Familjedaghemskoop Bojen och Gruvlyckans familjedaghem ökar vardera med 0,1 sedan 2014. 26
Jämförelse per indexområde 2012-2015 Totalt sett är indexet 2015 väldigt likt resultaten från tidigare år. Förändringarna är små per indexområde. I 2014 års resultat visade Gruvlyckans familjedaghem på en ökning med 0,6 enheter från förra mätningen inom indexområdet Utveckling och lärande (från 4,2 till 4,8). Årets resultat visar på att Gruvlyckans familjedaghem behåller sitt höga värde. 27
Genomgående höga betyg för familjedaghemmen Det är genomgående höga medelvärden på samtliga indexområden för familjedaghemmen i Karlstads kommun. Det totala indexet är 4,7 på den femgradiga skalan. Information är även fortsättningsvis ett utvecklingsområde Redan från den första mätningen 2012 har indexområdet information mellan vårdnadshavare och familjedaghemmen haft undersökningens lägsta index. 2012 var indexvärdet 4,1 och vid de tre senaste mätningarna landar indexet på 4,2 en ökning med 0,1. Värdet i sig är mycket bra, men ändå det lägsta av de fem indexområdena. I år liksom tidigare år finner vi inom indexområdet information mellan vårdnadshavare och familjedaghemmen också de tre påståenden som fått de lägsta (men fortfarande höga) indexvärdena i undersökningen. På ett av påståendena ser vi en ökning och på två av påståendena ser vi en minskning. Jag får information om familjedaghemmets arbetssätt (4,1 jämfört med 4,2, 2014) Jag får veta vad familjedaghemmet gör för att stödja mitt barns utveckling (4,3 jämfört med 4,2, 2014) Jag får information om läroplanens mål (3,9 jämfört med 3,8, 2014) 28
Totalindex samtliga mätningar Sammanfattningsvis kan vi konstatera att kund- och brukarundersökningarna genererar information i flera olika dimensioner. I den här resultatredovisningen har vi redogjort för resultat per verksamhet. Analysen bygger till stora delar på jämförelser mellan verksamheterna, kön, ålder och huvudman, samt mellan de fyra år som undersökningen nu är genomförd. Vi kan konstatera att alla nivåer av verksamheter (från förskola till årskurs 8) har ett bra totalindex. De följande sidorna ägnar vi åt årskursöverskridande frågeställningar. Liksom tidigare kan vi konstatera att resultaten sjunker med elevens stigande ålder. Mest nöjda är elever i årskurs 2 och minst nöjda är eleverna i årskurs 8. Jämförelse med Öppna jämförelser Grundskola 2015 Resultatet från SKLs öppna jämförelser som presenterades i april 2015 visar på att de flesta eleverna på Sverigebasis är mycket nöjda med skolan och undervisningen, ett resultat som väl överensstämmer med de nu genomförda kund- och brukarundersökningarna i Karlstads kommun. Karlstads kommun ligger i paritet eller strax över riksgenomsnittet i SKLs elevundersökning. SKLs elevundersökning visar bland annat att: 92 % av eleverna i såväl årskurs 5 och i årskurs 8 känner sig trygga i skolan. (KBU åk 5: 97 %. KBU åk 8: 95 %) 29
75 % av eleverna årskurs 5 och 45 % i årskurs 8 upplever att skolarbetet gör dem så nyfikna att de får lust att lära sig mer. (KBU åk 5: 77 %. KBU åk 8: 47 %) 86 % av eleverna i årskurs 5 och 71 % av eleverna i årskurs 8 upplever att lärarna i skolan tar hänsyn till elevernas åsikter. (KBU åk 5: 92 %. KBU åk 8: 79 %) 87 % av eleverna i årskurs 5 och 75 % av eleverna i årskurs 8 upplever att de vet vad de ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. (KBU åk 5: 90 %. KBU åk 8: 77 %) 94 % av eleverna i årskurs 5 och 85 % av eleverna i årskurs 8 upplever att lärarna i skolan hjälper dem när de behöver det. (KBU åk 5: 96 %. KBU åk 8: 89 %) 87 % av eleverna i årskurs 5 och 79 % av eleverna i årskurs 8 upplever att de får veta hur det går för dem i skolarbetet. (KBU åk 5: 90 %. KBU åk 8: 83 %) 87 % av eleverna i årskurs 5 och 86 % av eleverna i årskurs 8 upplever att lärarna förväntar sig att de ska nå målen i alla ämnena. (KBU åk 5: 87 %. KBU åk 8: 85 %) 29
Bilden visar hur förskola och familjedaghem utvecklats över tid. Vi konstaterar att förändringarna är små över tid. I tabellerna ovan ser vi att skillnaden i flera fall är det en förbättring med 0,1 enheter mellan 2012 och 2015 års mätningar. 30
Bilden visar hur årskurs 2,5 och 8 utvecklats över tid. Vi konstaterar att förändringarna är små över tid. Eftersom skalan är bytt mellan 2014 och 2015 års mätning är en direkt jämförelse svår att göra. Som vi konstaterade för totalindexet är det ett lägre resultat ju äldre eleverna är. Bäst resultat ger eleverna i årskurs 2 medan det är årskurs 8 som levererar det sämsta resultatet per indexområde. 31
Bilden visar hur fritids årskurs 2 utvecklats över tid. Vi konstaterar att förändringarna är små såväl över tid som mellan indexområdena. 32
Underlag med många dimensioner När vi nu har allt material för samtliga verksamheter inom ramen för kundoch brukarundersökningarna från förskola till årskurs åtta, ser vi att det finns en del resultat som kan vara intressant att analysera ytterligare. Vi ser, liksom tidigare, att det finns resultat som är genomgående inom en stadsdel/kommundel. Genom att analysera samtliga verksamheter inom stadsdelen/kommundelen kan förbättringsområden och styrkor som är övergripande identifieras. Vid denna analys är det viktigt att ta med respektive stadsdels/kommundels förutsättningar som t ex var skolan är lokaliserad, men också sett till lokaler, utomhusmiljö, omsättning både av personal och elever. Hänsyn bör ju även tas till elevstrukturen och de behov som elevgruppen har. Vilka förutsättningar har eleverna som söker sig till den aktuella skolan? Liksom vi sett i de tidigare mätningarna ser vi tendenser till att lägre åldrar ger bättre betyg till verksamheterna. Hur kommer det sig? Har eleverna olika förväntningar beroende på ålder? Eller är det en större kontakt och starkare relation mellan vårdnadshavare och yngre barn till skolornas personal som gör att vårdnadshavare och yngre barn är mer nöjda? Hur stark är relationen till eleverna i årskurs 2, 5 och 8, ur ett lärarperspektiv? Antalet lärare varierar beroende på årskurs som eleverna befinner sig i. I SKLs Öppna jämförelser Grundskola 2014 redogörs för att forskning visar att sociala relationer både 33
mellan lärare och elev och mellan kamrater är viktiga för elevers kunskapsresultat. Den visar även att läraren har stor möjlighet att påverka hur detta samspel ser ut. Att få eleverna att behålla motivationen i de högre årskurserna förefaller därför vara en viktig utmaning för skolan. (Skolverket 2012: Högpresterande elever, höga prestationer och undervisningen. En rapport om hur elever uppnår höga resultat och förhållandet mellan begåvning och motivation. Lyft fram goda exempel I undersökningen ser vi också exempel på verksamheter väl värda att lyfta fram. Exempel på det är: Årskurs 8: Thoren Framtid Karlstad och Mariebergsskolan Årskurs 5: Orrholmsskolan och Skåreskolan Årskurs 2: Hagaborgsskolan, Skattkärrsskolan, Tuggeliteskolan och Vålbergsskolan Fritids, årskurs 2: Stockfallets skola, Tuggeliteskolan och Väse skola Förskola: Förskolan Linblomman Ha ödmjukhet, men granska kritiskt Sammanfattningsvis är det nu viktigt i tolkningen av resultatet att ha ödmjukhet inför orsakerna till resultatet, vilka förutsättningar respektive verksamhet har för att uppnå bra nivåer i omdömena, likväl som det är av vikt att se kritiskt på verksamheten, ha mod att ta sig an resultatet och genomföra förbättringsåtgärder. Utmana dem med bättre värden och se det som inspiration till att det är möjligt att få höga omdömen! På följande sida ger vi några frågeställningar som kan användas vid bearbetning av resultatet. Vi avslutar denna sammanfattande del med några råd kring implementering och spridning av resultaten. 33
Tre gemensamma utvecklingsområden Utifrån årets resultat i Karlstads kommuns kund- och brukarundersökningar har vi valt ut tre områden som bör uppmärksammas oavsett årskurs. Det är elevers nyfikenhet att lära mer, arbetsro och skolmaten. Oavsett årskurs får de tre frågorna låga resultat såväl i årets undersökning som tidigare. Var är nyfikenheten och lusten att lära? Frågan Skolan gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer får ett av undersökningens lägsta resultat i årskurs 2 och 5 och det allra lägsta i årskurs 8. Samma resultat framkommer även i SKLs Öppna jämförelser Grundskola 2015 (för läsåret 2013/2014). Nyfikenheten och lusten att lära sjunker med stigande ålder. I SKLs mätning framkommer att 45 procent i årskurs 8 instämmer i att skolarbetet gör eleven nyfiken att lära mer, vilket ska jämföras med 47 procent i Karlstads kommun (2015). Motsvarade för årskurs 5 är; SKL; 75 procent, Karlstads kommun: 77 procent (2015). Frågor som väcks med anledning av resultatet är: Vad driver nyfikenheten och lusten att lära hos elever i de olika årskurserna? Varför sjunker nyfikenheten med stigande ålder? Vilka resurser krävs i skolan för att öka nyfikenheten och lusten att lära? Hur kan vårdnadshavare involveras i arbetet? Hur hänger nyfikenheten och lusten att lära ihop med vilka 34
förväntningar som ställs på skolan? Vilka drivkrafter har eleverna utifrån det samhälle vi lever i? Hur viktig är skolan utifrån elevernas uppfattning? Hur stark är kopplingen mellan resultat i skolan och framtida möjligheter till ett attraktivt jobb enligt eleverna? Arbetsro konstant låga värden Arbetsron får även i årets mätning låga värden, skillnaderna mellan årskurserna är relevant små. Vad som är arbetsro varierar troligen för de olika årskurserna och troligen också på individnivå. Hur skapas en skolmiljö där varje elev får arbetsro? Hur ser det ut hos de skolor som får högre värden på frågan om arbetsro? Hur ser det ut på skolor med låga värden på frågan? Vem eller vilka kan tycka till om arbetsron i skolan? Det är lätt att identifiera de som befinner sig i den aktuella klassrumssituationen, elever och personal. Men även andra målgrupper kan behöva involveras i arbetet, t ex vårdnadshavare, politiker och skolledning. Hur kan eleverna och personalen i skolan involveras i frågan kring arbetsro. Vad är arbetsro för eleven/personalen? Vad behöver förändras utifrån elevens/personalens perspektiv? Hur skulle den optimala klassrumsupplevelsen se ut? Vad behöver förändras? Att arbeta tillsammans med eleverna skapar engagemang och delaktighet och även ett större ansvar för det område som utvecklas. Skolmaten sämre resultat ju äldre eleverna är Skolmaten har tagits upp i tidigare mätningar, resultatet ligger även i årets mätning bland de lägre i undersökningen. Vi kan också, liksom tidigare, konstatera att upplevelsen av skolmaten försämras ju äldre eleverna är, även om eleverna i årskurs 8 har en något mer positiv inställning till skolmaten jämfört med 2012. Resultatet har för åk 8 förbättrats över tid, men är oförändrat i åk 2 och 5. Notera att årets mätning grundar sig på en fyrgradig skala. Värdena mellan 2014 och 2015 bedöms som oförändrade. Åk 2: 2012: (3,8 vårdnadshavare), 2013: 4,3, 2014: 4,3, 2015: 3,4 Åk 5: 2012: 3,2, 2013: 3,4, 2014: 3,2, 2015: 2,7 Åk 8: 2012: 2,7, 2013: 3,1, 2014: 3,0, 2015: 2,4 Karlstads kommun har arbetat med utvecklingen av skolmaten, men resultaten hänger inte med i mätningen. Vilka insatser som gjorts på respektive skola har vi inte insikt i, ej heller vilken inriktning insatserna har; om de riktar sig till att utveckla själva maten, matsituationen, eller elevernas kunskaper om näringslära. Att näringsintaget har betydelse för upplevelsen av skolan och prestationen i skolan råder inga tveksamheter kring och därför är det viktigt att arbeta vidare med frågan. Relevant borde vara att 34
fördjupa sig i när matupplevelsen börjar och slutar. Vad är det som ligger bakom ett betyg egentligen? Vilken betydelse har: Själva maten och smaken på maten? Uppläggningen av maten? Miljön i skolmatsalen? Ljudnivån? Personalen i skolmatsalen? Andra vuxna i skolmatsalen? Kompisarna och deras beteende? 34
Underlag för val Ett av syftena med undersökningen är att ge underlag för val. Nu finns ett gemensamt insamlat resultat som ska ligga till grund för att underlätta framtida val till skolor. Förutom de unika rapporter som levereras tillsammans med denna totalrapport presenteras några nyckelfrågor på Hitta och jämför service på karlstad.se. De påståenden som finns med på Hitta och jämför service är: Jag känner mig trygg i skolan Jag har arbetsro i skolan Jag blir bra bemött av personalen i skolan Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det Mina lärare är bra på att undervisa I utvecklingssamtalen pratar vi om vad jag behöver förbättra på ett sätt som jag förstår Jag kan rekommendera min skola till en kompis Jag är som helhet nöjd med skolan Tillsammans med övrig information om respektive skola kommer undersökningsresultatet vara ett bra underlag för val för framtida val av skola. 35
Det är nu det börjar förbättringsarbetet! Undersökningen är tänkt att bidra till utveckling och förbättringsarbete på respektive skola, ett arbete som bör bedrivas ute i respektive verksamhet. Både totalrapporten och den unika rapporten för respektive verksamhet (samt resultat per klass) bör användas. De unika rapporterna per verksamhet kan med fördel jämföras med tidigare års resultat. Totalrapporten är tänkt att användas för att få en jämförelse med de andra skolorna i undersökningen och eventuellt benchmarka mot. Med fyra års mätningar i ryggen går det även att börja utläsa trender och tendenser ur ett tidsperspektiv per verksamhet. Stödfrågor för den egna analysen och det fortsatta förbättringsarbetet kan vara: Vilka indexområden har verksamheten höga respektive låga betyg för? Vilka specifika frågor har verksamheten höga respektive låga betyg för? Hur har indexområdet respektive de specifika frågorna utvecklats sedan förra mätningen? (Använd 2012-2014 års rapporter för jämförelse) Hur bibehålles de höga betygen, vad i arbetssättet ligger till grund för de positiva omdömena? Hur kan de lägre betygen förbättras? Vilka nya frågor väcks med anledning av resultatet? Vilken ytterligare information kan behöva samlas in från elever, lärare och vårdnadshavare för att ge en mer nyanserad bild av undersökningsresultatet? T ex om en fråga behöver belysas ytterligare, vem eller vilka kan ge en fördjupad bild av frågan? Här kan mer kvalitativa undersökningsmetoder vara relevanta, t ex personliga intervjuer, gruppintervjuer eller observationer. Vad kan ligga bakom resultatet? Kan det till exempel vara organisatoriska aspekter, ledarskap, kommunikativa, eller sociodemografiska orsaker? Finns det andra faktorer som påverkar, som t ex renovering och sammanslagningar av verksamheter? Vilka slutsatser dras utifrån ovanstående? Vilka aktiviteter planeras att genomföras med målet att förändra ett resultat? Vem eller vilka är ansvariga och när ska det vara klart? 35
Att sprida resultaten kom ihåg respondenterna! En viktig målgrupp är naturligtvis personalen i verksamheterna. De bör ha god kännedom om resultaten samt bör få arbeta med dem tillsammans med ledning och arbetsgrupp. Personalen har en viktig roll i att sprida resultaten vidare till elever och vårdnadshavare. Vilket stöd kan de behöva för att få ut resultaten? Elever och vårdnadshavare som svarat på undersökningen väntar nu på en återkoppling av resultatet! Detta kan göras på flera sätt och vid flera tillfällen under året. Både kanalval och det repetitiva är viktigt att tänka på för att sprida såväl resultat som konkreta åtgärder så bra som möjligt. Hitta och jämför service samt skolans egna sida på karlstad.se är några kanaler, men vår bedömning är att dessa inte räcker. Andra exempel på kanaler är: De regelbundna veckobreven till elever och vårdnadshavare Upprop, föräldramöten, utvecklingssamtal, avslutning eller andra möten med eleverna och vårdnadshavarna Ett resultat tål att upprepas flera gånger under läsåret. Det går även att portionera ut resultat i mindre delar, och eventuellt med en konkret åtgärd. Ett förslag på upplägg skulle kunna vara: Upprop och första föräldramötet, samt något av de första veckobreven 36
fokuserar på hur ni arbetar med trygghet och trivsel och hur skolan arbetar med arbetsro. En bit in på hösten fokuserar veckobrev och utvecklingssamtal på t ex kunskap och inlärning. I början av våren kan fokus i veckobreven vara miljö, både inne- och utemiljö. Avslutningsvis kan föräldramöte, utvecklingssamtal ha fokus på inflytande. Andra målgrupper som också kan vara intresserade av resultatet är presumtiva elever och vårdnadshavare inför valet av förskola/familjedaghem/skola, presumtiv personal och medborgaren i största allmänhet. 36