Vetenskaplig Slutrapport Datum 2019-06-25 Dnr 3.2.2-3968-2017 Version 0.1 Avdelning Kulturvårdsavdelningen Enhet Författare Teknik och vetenskap Kaj Thuresson Kulturarvslaboratoriet - plattform för ökat samarbete inom Heritage Science Medelsförvaltare och medverkande institution Riksantikvarieämbetet, Kulturvårdsavdelningen, Enheten för teknik och vetenskap Artillerigatan 33 62122 Visby Projektledarens personuppgifter Namn, (födelseår) och titel: Kaj Thuresson (1971), Utredare Examina, Disputerad år: PhD, Miljökemi, 2005 Adress: Riksantikvarieämbetet, Kulturvårdsavdelningen, Enheten för teknik och vetenskap, Artillerigatan 33, 62122 Visby Telefon, e-post: +46 8 5191 8041, kaj.thuresson@raa.se Projektmedarbetares uppgifter Namn (födelseår) och titel: Marei Hacke (1977), Utredare vid Enheten för teknik och vetenskap, Riksantikvarieämbetet. Sara Norrehed (1982), Utredare vid Enheten för teknik och vetenskap, Riksantikvarieämbetet. Patricia Bojanowski (1978), Koordinator vid Enheten för teknik och vetenskap, Riksantikvarieämbetet.
Sammanfattande resultat Syftet med projektet Kulturarvslaboratoriet - plattform för ökat samarbete inom Heritage Science är att långsiktigt bygga ett nätverk med och mellan olika kompetenser inom heritage science. Att utveckla en fysisk plattform för professionella utförare, som möts inom tvärdisciplinära konserveringsvetenskapliga projekt, för att såväl tolka som bevara kulturarvsobjekt inom musei- och bevarandesektorn. Heritage Science Sverige (HSS) är namnet på det nationella nätverk som har etablerats under 2018. Därutöver har en samverkansgrupp för nätverket bildats där de medverkande organisationerna utgörs av olika statliga myndigheter, universitet, institut och företag. Riksantikvarieämbetet är sammankallande part för Samverkansgruppen. Som en resurs till forskningen inom heritage science tillhandahåller Riksantikvarieämbetet Kulturarvslaboratoriet, som under de senaste åren utvecklat och drivit ett samarbetskoncept som ger aktörer inom heritage science (till exempel konservatorer vid museer eller forskare vid universitet) möjlighet att få stöd i sin yrkesutövning. I samarbetsprojekt utförs analyser och undersökningar med stöd av laboratoriets resurser. Projektdeltagare får därmed tillgång till naturvetenskapliga metoder och en avancerad instrumentpark, i samverkan med andra. Kulturarvslaboratoriet är därmed en fysisk nätverksplattform för HSS. Inom ramen för projektet har även en konferens genomförts, Heritage Science Sverige Forum 2018, ett endagars seminarium med cirka 70 deltagare. Konferensen planeras att fortsätta som ett årligt evenemang. Genom att driva det tvärvetenskapliga nätverket HSS och genomföra en konferens har forskare vid museer, universitet och statliga institutioner fysiskt kunnat mötas och utbyta kunskap inom heritage science. Detta har bidragit till att bygga en plattform för tvärvetenskapligt samarbete i Sverige. 2 (10)
Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte med projektet... 4 2. Kortfattad teori- och metoddiskussion... 5 3. Projektets huvudsakliga resultat och effekter... 6 3.1 Nätverk: Heritage Science Sverige (HSS)... 6 3.2 Konferens: Heritage Science Sverige Forum 2018 (HSS Forum 2018)... 7 3.3 Resultatens placering i förhållande till nationell och internationell översikt av tidigare forskning inom området... 8 3.4 Resultatets relevans för kulturmiljön, kulturarvet och kulturmiljöarbetet... 8 4. Resultatspridning nuläge och kommande... 9 3 (10)
1. Bakgrund och syfte med projektet Ett hållbart och långsiktigt bevarande av kulturarvet och dess möjligheter att skapa nytta i samhällsutvecklingen är beroende av att ny kunskap genereras. Av stor betydelse är tillgången till avancerad teknik samt laborativ och naturvetenskaplig expertis i kombination med kompetens och resurser inom kulturarvssektorn. Heritage science är det internationellt etablerade forskningsområdet som förenar naturvetenskap, humaniora och teknik i syfte att öka och förmedla kunskaper om kulturarvet. Det finns inom heritage science en betydande potential i samarbeten där kulturarvsforskare, konservatorer, naturvetare och ingenjörer möts över de traditionella ämnesområdena. Därför finns ett stort behov av att skapa och driva en forskningsinfrastruktur för heritage science i Sverige. En sådan infrastruktur, med syfte att främja forskning och utveckling inom heritage science, har hittills saknats i Sverige. Detta uppmärksammades bland annat i oktober 2017 när Riksantikvarieämbetet till Vetenskapsrådet föreslog etablerandet av en ny forskningsinfrastruktur för heritage science. Resurser för naturvetenskaplig forskning, både i from av instrument och teknisk utrustning samt kompetens och kunskap, finns spritt inom olika typer av organisationer i landet. Svårigheten är att inleda samarbeten där de bästa resurserna utnyttjas till rätt projekt och där de olika intressenterna för en forskningsfråga kan kommunicera och hjälpa varandra och samverka kring olika forskningsprojekt. Resurser som Kulturarvslaboratoriet och Utställningsverkstaden ger Riksantikvarieämbetet möjlighet att bistå kulturarvssektorn i Sverige inom heritage science och skapar en bas för att bygga upp en forskningsinfrastruktur där fler har möjlighet att bidra med kompetens eller teknisk utrustning/analysinstrument. Vid Kulturarvslaboratoriet erbjuds projekt inom kulturvård och konserveringsvetenskap möjligheten att arbeta laborativt med naturvetenskapliga metoder och avancerad teknisk analysutrustning. Konceptet är en nätverks- och samarbetsidé där Riksantikvarieämbetet samverkar med institutioner (till exempel museer) och genomför gemensamma projekt för att stödja utvecklingsområden som är av intresse för många. Kulturarvslaboratoriet ger möjlighet att utföra arbete på plats i laboratoriet i Visby, men har även en avancerad mobil instrumentpark som möjliggör att resurserna kan delges hela landet i de fall projekt kräver att analyser utförs vid annan lokal. Riksantikvarieämbetet vill fortsätta driva, men även vidareutveckla konceptet och därigenom göra det möjligt för fler att ingå i detta nätverk av kollegor inom kulturvårdssektorn. Syftet med projektet: Kulturarvslaboratoriet - plattform för ökat samarbete inom Heritage Science är att långsiktigt bygga ett nätverk med och mellan olika kompetenser inom heritage science. Syftet är också att utveckla en fysisk plattform för 4 (10)
professionella utförare, där forskare vid museer och institutioner ska kunna mötas och utbyta kunskap och på så sätt skapa tvärvetenskapliga samarbeten. Vidare är syftet också att öka kunskapsutbytet inom heritage science och öka användandet av naturvetenskapliga metoder inom kulturvårdssektorn samt att höja kunskapsnivån hos utövare inom humaniora. Detta sker genom att driva ett tvärvetenskapligt nätverk, där nya forskningsresultat och den senaste teknologiska utvecklingen förmedlas till sektorn i stort. Slutligen är syftet också att lägga en grund, i form av nätverksarbete, för bildandet av en framtida nationell forskningsinfrastruktur inom heritage science. 2. Kortfattad teori- och metoddiskussion För att mer effektivt utnyttja resurser och skapa synergieffekter mellan olika organisationer och forskningsprojekt förutsätts samverkan med ett tvärvetenskapligt synsätt där kunskapsutbyte och nya idéer premieras. Denna samverkan kan bara uppnås om det finns tydliga nätverk som kan förmedla och överbrygga kontakter mellan forskare och yrkesverksamma vid olika institutioner. Genom att skapa och driva ett nätverk för heritage science i Sverige skulle detta kunna stödja kulturarvsinstitutioner inom olika sektorer i hela landet. 12-13 oktober 2017 hölls en workshop: Heritage science i Sverige och Europa 1. Under dessa två dagar diskuterade inbjudna aktörer inom heritage science intresset för ett ökat samarbete och hur det i så fall skulle kunna organiseras. Många deltagare såg en stor potential i att etablera ett nationellt nätverk som en väg mot att etablera en infrastruktur. En generell synpunkt var dock att Sverige bör bygga upp en nationell infrastruktur före ett närmare engagemang i eventuella europeiska samarbeten. Under workshoppen presenterades även Riksantikvarieämbetets resurser för att stödja ett nationellt nätverk, både organisatoriskt och med fysiska resurser, så som Kulturarvslaboratoriet och Utställningsverkstaden. I grunden har metoden för projektet varit; att utveckla och driva ett nationellt nätverk för heritage science och genom stöd av detta nätverk skapa en kontaktyta och ett sammanhang för aktiva och intresserade parter inom heritage science, i Sverige. Genom att kartlägga organisationer och befintliga resurser med intresse för heritage science har grunden lagts för att skapa ett nätverk för heritage science, i Sverige. Utifrån denna kartläggning har sedan en Samverkansgrupp bildats: Samverkansgruppen för Heritage Science Sverige (HSS) består av representanter från 1 http://raa.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3a1234939&dswid=4463 5 (10)
myndigheter, lärosäten, institut och näringsliv som deltar i nätverket. Som representant i samverkansgruppen medverkar organisationerna för arbetets inriktning och genomförande. En uppgift är att anordna nätverksforum, en konferens för att sprida kunskap och ny forskning inom heritage science. Forumet ska även möjliggöra möten och knyta nya och gamla kontakter inom sektorn. Riksantikvarieämbetet har den sammankallande funktionen för Samverkansgruppen HSS. Under december 2017 och första perioden 2018 ändrades förutsättningarna för projektet avsevärt. Responsen från olika organisationer med intresse i ett bildande av nätverk var stor. Med hjälp av den nybildade samverkansgruppen och de resurser som där fanns kunde projektet växlas upp i ambitionsnivå och målbilden för projektet ändrades från ett mindre nätverksmöte till konferens med ett deltagarantal om cirka 70 personer. En stor del av arbetsinsatsen i projektet har varit kommunikation och resultatförmedling, från nätverksarbetet generellt och från den genomförda konferensen i synnerhet. 3. Projektets huvudsakliga resultat och effekter För att bevaka utvecklingen av heritage science forskningsinfrastruktur på internationell nivå har två representanter från Riksantikvarieämbetet deltagit i internationellt nätverksarbete under ett möte i Amsterdam. Där bevakades det Europeiska systematiska arbetet med att utveckla infrastruktur för naturvetenskap och forskning för kulturarvet, E-RIHS (European Research Infrastructure for Heritage Science). Vid två forskningsprojekt vid Kulturarvslaboratoriet har det i enlighet med projektet varit möjligt att inbjuda expertkompetens för att stärka och utveckla kunskapsnivån inom specifika områden. Vetenskapsrådet har uppvaktats och diskussioner har hållits för att i framtiden kunna utveckla en etablerad forskningsinfrastruktur för heritage science, i Sverige. 3.1 Nätverk: Heritage Science Sverige (HSS) Heritage Science Sverige (HSS) är namnet på det nationella nätverk inom heritage science som har etablerats under 2018. Det övergripande syftet med HSS är att ge förbättrade förutsättningar för kulturarvet. Detta sker bland annat genom att sammanföra potentiella samverkansparter, samarbeta kring forskningsutlysningar, få till stånd ett bättre utnyttjande av existerande teknisk och laborativ utrustning, 6 (10)
tillgängliggöra expertis och kompetens inom nätverket, samt tydliggöra forsknings- och utvecklingspotentialen inom heritage science. En samverkansgrupp för HSS har bildats, där 24 stycken representanter från 12 olika organisationer medverkar. Organisationerna utgörs av olika statliga myndigheter, universitet, institut och företag. Riksantikvarieämbetet är sammankallande part för Samverkansgruppen. Sex samverkansgruppsmöten har hållits under 2018. Dessa möten har hållits som videokonferenser vilket möjliggjort deltagande från alla delar av landet. Inom ramen för Samverkansgruppen har två strategiska dokument tagits fram; ett inriktningsdokument, samt ett Letter of Intent. Dessutom har det genom samverkansgruppens arbete framtagits en verksamhetsplan för HSS, för 2019. Under 2018 har det tagits fram ett underlag för en nationell hemsida för HSS. Hemsidan publicerades i november 2018 och administreras av Uppsala universitet (https://heritagescience.se/). Effekten av nätverksarbetet är att forskningsfältet heritage science fått en större spridning och att forskningsprojekt inom området nu har större möjlighet att få stöd och möjlighet att utveckla tvärvetenskapliga samarbeten. 3.2 Konferens: Heritage Science Sverige Forum 2018 (HSS Forum 2018) I den ursprungliga projektplanen ingick att planera och anordna en mindre nätverksträff, men med utökade resurser och ambitioner genomfördes istället ett seminarium; Heritage Science Sverige Forum 2018 (HSS Forum 2018) för cirka 70 deltagare. Denna konferens gick av stapeln i Stockholm den 27 november i Riksantikvarieämbetet och Historiska museets lokaler. Konferensen anordnades av HSS och administrerades med stöd av Riksantikvarieämbetet och Reachem kongressoch konferensbyrå. Moderator för diskussionerna var Thea Winther, Riksarkivet. Konferensen inleddes med korta presentationer av 16 aktuella projekt och organisationer, verksamma inom heritage science. Dessa presentationer filmades och finns publicerade på Riksantikvarieämbetets webb 2. Dessutom presenterades vilken roll nätverket HSS kan och bör ha för att etablera en svensk forskningsinfrastruktur inom heritage science och hur denna skulle förhålla sig till ett europeiskt samarbete. Inom EU pågår sedan flera år tillbaka ett långsiktigt arbete för att bygga upp en gemensam forskningsinfrastruktur inom heritage science, E-RIHS (European Research 2 https://www.raa.se/museer/forskning-ochkunskapsuppbyggnad/konserveringsvetenskap/samarbete-kring-forskning-ochutveckling/heritage-science-i-sverige/hss-forum-2018/ 7 (10)
Infrastructure for Heritage Science) 3. Konferensens deltagare diskuterade sedan i åtta olika fokusgrupper, hur nätverket kan utvecklas utifrån olika teman, exempelvis inomhusklimat, experimentell arkeologi och utvecklingen av ett svensk mobilt forskningslaboratorium för kulturarvet. HSS Forum 2018 bjöd även på en postersession. 11 bidrag visades under konferensen. Alla postrar finns publicerade på Riksantikvarieämbetets webb 4. Effekten av en lyckad konferens och ett bra genomfört arrangemang har lett till att HSS beslutat genomföra HSS Forum årligen. Nästa konferens, HSS Forum 2019, kommer att genomföras den 3-4 december i Göteborg och forskningsinstitutet RISE kommer att stå som värd för arrangemanget, med stöd från Riksantikvarieämbetet och HSS. 3.3 Resultatens placering i förhållande till nationell och internationell översikt av tidigare forskning inom området Bildandet av nätverk för att underlätta utnyttjandet av nationella resurser är en förutsättning för att heritage science ska bli ett forskningsområde nationellt. Genom nätverket HSS finns en framtida möjlighet att på sikt bilda till exempel ett konsortium och en av Vetenskapsrådet erkänd forskningsinfrastruktur. Genom att bygga en stabil nationellt forskningsinfrastruktur finns potential och förutsättning för möjligheten att i framtiden ha möjlighet att ingå i ett europeiskt samarbete, så som E-HRIS. 3.4 Resultatets relevans för kulturmiljön, kulturarvet och kulturmiljöarbetet Projektet har haft en betydande roll för att utveckla och driva nätverket HSS och kommunicera heritage science som ett forskningsområde till kulturarvssektorn. För att upprätthålla kompetensen och utveckla ny kunskap inom heritage science krävs samverkan och ett utbyte av erfarenheter och forskningsresultat. Projektet har ökat möjligheten för tvärvetenskaplig forskning, där kompetensutvecklingen inom konserveringsvetenskap kommer att öka professionalisering av yrkesutövare inom sektorn. Detta kommer ge ytterligare möjligheter till väl underbyggda beslutsunderlag. Nätverksarbetet kommer långsiktigt att göra skillnad för kulturarvssektorns tvärvetenskapliga arbete att bevara, utveckla och bruka vårt kulturarv. Behovet av att främja och stödja forskning vid museer och på deras samlingar kan bättre tillgodoses genom arbetet som HSS utför. Genom att erbjuda möjligheter att utföra konserveringsvetenskapliga analyser och utveckla nya naturvetenskapliga 3 http://www.e-rihs.eu/ 4 https://www.raa.se/museer/forskning-ochkunskapsuppbyggnad/konserveringsvetenskap/samarbete-kring-forskning-ochutveckling/heritage-science-i-sverige/hss-forum-2018/ 8 (10)
metoder kan kulturmiljöer och kulturföremål bättre bevaras och ny historisk kunskap utvinnas. Nätverksarbetet inom HSS ger idag museer och andra kulturarvsinstitutioner möjligheten att knyta kontakter eller inleda samarbeten för att genomföra egen metodutveckling/undersökning med möjligheten att använda en avancerad naturvetenskaplig teknisk maskinpark, en resurs som kan förmedlas genom nätverket. Riksantikvarieämbetet har inom sin stödverksamhet till sektorn utvecklat en sådan resurs i ett koncept för samverkan. Museisektorn (och övriga kulturarvsinstitutioner) får därmed tillgång till Kulturarvslaboratoriet och den expertis som där finns. Kunskapsutbyte mellan olika aktörer underlättas genom samverkan och samarbetsprojekt på plats i Kulturarvslaboratoriet. 4. Resultatspridning nuläge och kommande Varje samarbetsprojekt som utförs vid Kulturarvslaboratoriet resulterar i en eller flera rapporter som tillgängliggörs digitalt. Riksantikvarieämbetet bidrar till att extrahera den kunskapen som är väsentlig för sektorn och distribuerar denna genom sina nationella kontakter, till gagn för sektorn. Riksantikvarieämbetet ger också stöd till att sprida projektens resultat inom forum som konferenser eller vetenskaplig press. Respektive projekt förmedlas även genom publikationer på Riksantikvarieämbetets externa hemsida 5. Forskningsresultat och metodutveckling som tas fram vid Kulturarvslaboratoriet får naturligt spridning både genom Riksantikvarieämbetets officiella kanaler samt de regionala kontakter som projektdeltagarna har ute i sektorn. I projektet har arbetet med att utveckla och driva nätverket HSS kommunicerats på ett flertal sätt. Projektets resultat har främst kommunicerats genom Riksantikvarieämbetets officiella kanaler, men även genom alla de kommunikationskanaler som de olika medlemsorganisationerna inom nätverket har. Nätverket HSS och Samverkansgruppens arbete har kommunicerats via hemsidan heritagescience.se och i en artikel på Riksantikvariatets externa hemsida 6. Information om HSS har även publicerats via Riksantikvarieämbetets nyhetsbrev: För museer #4 2018. 5 https://www.raa.se/museer/forskning-ochkunskapsuppbyggnad/konserveringsvetenskap/gastkollega-vid-kulturarvslaboratoriet/tidigaregastkollegor/ 6 https://www.raa.se/museer/forskning-ochkunskapsuppbyggnad/konserveringsvetenskap/samarbete-kring-forskning-ochutveckling/heritage-science-i-sverige/ 9 (10)
Konferensen HSS Forum 2018 annonserades via Riksantikvarieämbetets hemsida från anmälningssida 7 med information, registrering och program, mm. Information om konferensen spreds via nyhetsbrevet För museer #5 2018 Efter att konferensen genomförts har en konferensrapport publicerats i Diva och finns digitalt åtkomlig 8. Resultaten från konferensen har även kommunicerats genom hemsidan heritagescience.se, samt med artikel på Riksantikvariatets externa hemsida 9. I denna artikel publicerades även korta filmer från de orienterande presentationer som gavs vid konferensen. Dessutom finns samtliga postrar från konferensens poster session digitalt på hemsidan. Konferensrapporten har även kommunicerats i Riksantikvarieämbetets nyhetsbrev #5 2019. I nyhetsbrevet: För museer #3 2019 har det informerats om den kommande konferensen; HSS Forum 2019, i en artikel om save the date. 7 http://www.delegia.com/app/netattm/attendee/page/79239 8 http://raa.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3a1313075&dswid=-6125 9 https://www.raa.se/museer/forskning-ochkunskapsuppbyggnad/konserveringsvetenskap/samarbete-kring-forskning-ochutveckling/heritage-science-i-sverige/hss-forum-2018/ (10) 10