Ungdomar och riskbruk Ewa Kindstrand Informationssekreterare Beroendekliniken Linköping 013-20 68 99 ewa.kindstrand@lio.se
PRIMÄRPREVENTION Skola Elever Föräldrar Personal SEKUNDÄRPREVENTION Kliniken Ungdomsresurs, Socialkontoret Polis, elevvårdspersonal BuP Informationssekreterare SAMORDNING Drogsamordnare, politiker, tjänstemän, behandlingshem organisationer, ungdomsnätverk UTBILDNING Socialtjänst Kommun Landsting Privata näringslivet
Drogdefinition enligt WHO Beroendeframkallande Berusande Giftigt
Lägesbeskrivning Beroendekliniken ungdomar 2011 narkotika U-provskontroll erbjuds 2ggr/v hela året. Möjlighet till misstankebaserad test på avd. 34 kvällar, nätter samt helger. 122 unika individer 80% pojkar, 20% flickor 60% mellan 14-18 år. 24% invandrarbakrund 16% kommit enstaka tillfälle (misstankebaserad test)
Lägesbeskrivning alkohol TNE Upp till 17 år senaste 3 åren 40-50 ungdomar/år. Åldersgruppen 18-25 år ca. 200 personer/år. En stor grupp av dessa är 18 år. Ökning när det gäller flickor.
Per Woxler 2009-09-09 Beroendekliniken US Linköping Lustcentrum Mesolimbiska dopamin systemet Situation 1 Obehag Minne 1 Morfin Heroin Kodein opiater Buprenorfin Metadon Nicotin Situation 2 Belöning/L ust Minne 2 Cannabis Minskad olust-relief + Opiatrec. CB1 Ecstasy? + Hippocampus Cerebellum Basala gangl. Thalamus + Serotonin - + Nicotin rec + Sötsaker + + + Endorfiner Enkefaliner + + (+) + Dopamin N. Accumbens Frontalcortex GHB + + + + GABA Sedation, Lugn GBL + Alkohol Glutamat Hippocampus + Ventrala tegmentum Centralstim Amfetamin Kokain etc HPA-Axeln - (+) NMDArec Bensodiazepiner Diazepam Oxazepam Nitrazepam Alprazopam etc. Lust/belöning-reward
Riskfaktorer och skyddsfaktorer Individnivå Familjenivå Kamratnivå Skolnivå Närsamhället Samhället/lagar/regler
Lathund till föräldrar och andra vuxna När det gäller förekomst av narkotika hos ungdomar Har Du märkt några förändringar i beteendet? Har skolan signalerat? Skolk Skolarbetet försämras Förändrat umgänge Förändrad dygnsrytm Förändrat beteende Ekonomi (har det försvunnit pengar hemma?) Stölder / kriminalitet Nedstämdhet / sömnstörningar
Vilka ungdomar ligger i riskzonen? Som röker Som dricker alkohol till berusning regelbundet Som inte trivs i skolan Som inte har särskilda fritidsintressen Som är utan framtidshopp och planer Som tillbringar väldigt lite tid med föräldrar / andra vuxna Som är upproriska och aggressiva Som är positivt inställda till olika normbrytande beteenden
Socialmedicinsk klassifikation. Terapeutiskt missbruk medvetet iatrogent, oavsiktligt iatrogent, självetablerat Epidemiskt missbruk ungdomar, psykosocial smitta Endemiskt missbruk uppstår till följd av ett socialt mer eller mindre accepterat bruk
Ovanligt med definition som missbrukare i de lägre tonåren Stora brister i forskningen om vilken vård som fungerar bäst EXPERIMENTSFAS 13-16 ÅR Öppenvårdsinsats Ungdomen tillsammans med familjen ger långsiktiga effekter Övrigt Engagerad vuxen Fokusera skolsituationen Ta med föräldrarna Träna social kompetens Ledarnas personliga egenskaper viktiga
ADAPTIONSFAS 16 19 ÅR Präglas av nya vänner, nya kunskaper och kompetenser Utsatt läge, som nykomling finns risk att bli lurad. Ur vårdsynpunkt en viktig fas. Den unge står och väger mellan olika världar Lättillgänglig vård, ej befästa eller förstärka en narkoman identitet. Fokusera brett se till hela livssituationen MISSBRUKSFASEN 19 25 ÅR Behandling bör präglas av massiv påverkan, hög struktur, tydlighet och kvalitet. Räkna med behandlingstid längre än tre månader ofta slutenvårdsbehandling
ADAD (Adolescent Drug Abuse Diagnosis) screeninginstrument Kartläggning av 9 livsområden Fysisk hälsa Skolgång Sysselsättning/arbete Fritid och familjeförhållande Psykisk hälsa Kriminalitet Alkohol och narkotika Tre skattningsområden för varje område Patientens skattning av sitt problem, Patientens skattning av sitt behandlingsbehov samt intervjuarens skattning av den unges behandlingsbehov. Används även som utvärderingsinstrument med uppföljningsintervju ett år efter avslutad behandling.
VILKA ÄR ANVÄNDARNA? AVVIKARNA - Oftast pojkar. Erfaren grupp med tidig debut. Använder samtliga preparat. Gillar kickar. Ibland diagnos ADHD (svåra i öppenvård) SPICE, mefedron, 4-MEC,fenazepam PSYKISK OHÄLSA oftast flickor med låg självkänsla som umgås med äldre (missbrukar-) killar. Använder företrädesvis amfetamin, bensodiazepiner och cannabis. SPICE, 4-MEC, butylon, mefedron, metedron PARTYDROGARNA - ungdomskulturella faktorer. Ju vanligare en substans är i samhället desto fler kommer att pröva. Ganska vanliga ungdomar. Majoriteten aktualiseras via polisen. Använder amfetamin, cannabis, kokain. Mefedron, 4-MEC, efedrin DE KULTURELLA har en ideologisk övertygelse, ofta yttre attribut, musikstil, hip-hopare, sparyar handlar om LIVSSTIL. Använder företrädesvis cannabis, spice, ibland hallucinogener 4-OH-MET, psilocybin, kratom, krypton. Drivande i legaliseringsdebatten, verbala, ofta motståndare till syntetiska droger och alkohol (initialt). DE KRIMINELLA kriminaliteten primär
5 HUVUDGRUPPER CANNABIS - VÄXT CENTRALSTIMULERANDE AMFETAMIN (SYNTETISK) KOKAIN VÄXT LÄKEMEDEL - BENSODIAZEPINER, TRAMADOL, OXYCONTÍN BUPRENORFIN OPIATER - (MORFIN, HEROIN) VÄXT HALLUCINOGENER (SYNTETISKA & NATURLIGA )
Cannabis hasch och marijuana Hasch, är kådan som avsöndras från växten cannabis sativas blomma, pressas till kakor som är alltifrån ljust bruna till svarta i färgen, säljs ofta i små bitar inlindade i folie Marijuana, är de torkade växtdelarna från plantan, liknar torkat gräs eller örtkryddor, har karakteristisk doft Båda beredningarna röks, oftast utblandat med tobak
Cannabis hasch och marijuana EFFEKT Doseffekt varar som regel 2-3 timmar Vidgade pupiller med blodsprängda ögon Förhöjd pulsfrekvens Illamående, kräkningar Omotiverad lyckokänsla och skrattanfall som kan övergå i ångest, panikkänsla och paranoida föreställningar
Cannabis hasch och marijuana ABSTINENSSYMTOM Störd nattsömn Koncentrationssvårigheter Svettningar, frossa och illamående Skakningar, muskelkramp Diarré och magkramper
Syntetiska + växtbaserade Centralstimulerande + hallucinogen effekt (mefedron, butylon 4- MEC) Spice Syntetiska tryptaminer (4-HO MET) Växtdrog med syntetisk tillsats (Krypton)
RUTINER VID DROGANALYSER Urinanalyser på ungdomar (upp till 20 år) skall ske på måndagar och fredagar kl 13.00 15.00 på S:t Larsmottagningen. Undantag från detta kan ske efter läkarordination. RUTINER VID PROVTAGNING - Alla patienter måste identifieras - Alla prover skall tas övervakat - Uppläggning av journal sker på samtliga patienter, vilket patienten informeras om - Provtagning förutsätter patientens medverkan. Ett nej antecknas i journalen - Tecken på drogpåverkan observeras och antecknas i journalen Kan detta inte uppfyllas kan proverna inte användas! Den som tar urinprovet tar ställning till vilka analyser som skall tas och hur ofta vid oklarheter konsulteras läkare, i första hand behandlande läkare om sådan finns. I första hand används urinstickor vid diagnostik eller uppföljning av provtagning Vid intygsärenden eller oklara fall skickas som tidigare urinprovet till Rättskemiska avdelningen, Rättsmedicinalverket för verifikationsanalys Ansvarig läkare för provtagningsverksamheten är Överläkare Kerstin Käll, 010 103 53 97 Ansvarig för provtagningen är Ewa Kindstrand, 013 20 68 99
Ungdomsmissbruk - sammanfattning Ett sammansatt problem Politiskt Socialt Medicinskt Individnivå Samhällsnivå Samverkan krävs mellan många parter Polis Socialtjänst Skola Fritidsgårdar Föräldrar Föreningslivet Primärvården Fältare Psykiatrin Beroendesjukvården Domstolar Kriminalvården
Referenslista Knut Sundell docent i psykologi IMS Bengt Svensson professor i socialt arbete Malmö Högskola Per Woxler chefsöverläkare Beroendekliniken US