Mikael Wiehe, årets paradtalare!

#5 OKTOBER/NOVEMBER 2006 oundans rau ining RFSL-MALMÖS MEDLEMSTIDNING Mikael Wiehe, årets paradtalare! Se sidan 13

I N N E H Å L L 2... INLEDARE Tio dagar med fokus på HBT-frågor! 4... KRÖNIKA Är alla butchiga kvinnor transor? 6... RFSL MALMÖ Frågor och svar om Regnbågsfestivalen 9... RFSL Ungdom Malmö Årets Malmöfestival 10... Hellmans Drengar Konserten i S.t Petri kyrka 12... Rengnbågsutställningen 13... Rengnbågsparaden 14... Dansk afton på Indigo Schwanzen Sänger Knaben 15... Café Banjo När drömmen blir verklighet 16-19... Att leva till fyrtio Världs AIDS Konferensen i Toronto 20-21... Insändare & Debatt 22-24... Händer på Indigo ANNONSERING 1/1 sida 700kr 1/2 sida 400kr 1/4 sida 250kr Nästa manusstopp 10 november Redaktionen: Eva Törnegren, Anna-Malin Blomqvist, Thomas Risvall, Claes Schmidt, Henrik Scheutz & Bertil Kastberg Skribenter i detta nummer: Kicki Svahnström, Matilda Sjödell, Anne & Ulf Jensen, Birgitta Fält, Jurek Domaradzki, Kasper Svensson, Claes Gylling, Emil Andersson & Ulf Schyldt Omslagsbild: Jaroslaw Gibek Ansvarig utgivare: Eva Törnegren Grafisk form: Bertil Kastberg Tryck: Tryckfolket AB, Malmö RFSL-Malmö Att: HBT-redaktionen Box 2, 201 20 MALMÖ Tel. 040-611 99 62 E-post: htb@malmo.rfsl.se oundans rau ining Vi tar tacksamt emot insänt material, men vi förbehåller oss rätten att ändra och korta ner texten utifrån det svenska språket samt plats i tidningen. Insänt material publiceras i mån av plats. Samtliga bilder är tagna av redaktionen om inget annat anges. Icke beställt material ansvarar vi inte för. Inledare Text: Anna-Malin Blomqvist & Thomas Risvall Tio fantastiska d Vi inledde Regnbågsfestivalen starkt med sammanlagt 360 gäster, bla från USA, på tjejfesten första lördagen. Barpersonalen hann knappt med alla beställningar! Föreläsningarna hade i de flesta fall också fullt. Mellan 30-50 personer per föreläsning och Peter Toscanos Talking trash in the homonomo halfway house var en av de mest besökta. Paraden på andra lördagen var även den lyckad! 800 personer tågade glada och starka genom Malmö s centrum. Det är nästan fördubblat antal sedan förra året! RFSL-medlemmar blandades med Wonk-anhängare, djuraktivister och inte minst, politiker. Bakom den långa regnbågsflaggan gick Ilmar Reepalu (kommunalråd i Malmö) tillsammans med Birgitta Nilsson (kommunalråd i Malmö) för att visa sitt stöd annons för Malmö s annamalin HBT-personer. 06-05-15 08.21 Page 1 Eftersom vi har haft alldeles för lite 2 oktober/november 2006

agar med fokus på HBT-frågor sammarbete med politikerna här i Malmöregionen tänker vi inte nöja oss med sällskap i paraden utan ta tillfället i akt att arbeta vidare för att öppna deras ögon för våra behov och vårt synliggörande. Nu när Regnbågsfestivalen är slut för det här året börjar vi så smått med förberedelserna inför nästa år. Det har kommit in många synpunkter, både positiva och negativa, som vi kan använda oss av för att ytterliggare förbättra nästa festival. Vill du ge oss ros eller ris så gör du det via mail till: rfsl@malmo.se eller rfsl-malmo@hotmail.com Dags att blicka fram mot vintern. Under tiden som vi jobbar på att byta lokal hyr andra klubbar in sig hos oss de flesta fredagar och lördagar men Switch, andra fredagen i månaden, fortsätter självklart! Förhoppningsvis kan vi även fortsätta med våra tjejfester, första lördagen i månaden, nu när de äntligen börjar öka i gästantal! Miss Gay-festen i somras har ju hamnat under luppen då en man som inte blev insläppt har anmält Club Connection (arrangörerna) för diskriminering. Vi, i Malmö, sitter än så länge säkert då våra tjejfester är medlemsfester. Vi har under festivalen haft nöjet att möta många av våra medlemmar live och då kunnat diskutera Indigos framtid och ta del av önskemål på arrangemang. Några punkter på kommande styrelsemöten blir: återuppliva 40 karat (åtminstone för en kväll), skrivkurser för att få in mer material till medlemstidningen och göra oss mer hörda i media samt fler föreläsningsonsdagar. Många medlemmar är positiva till att det händer mer inom RFSL-Malmö, vilket är roligt, men vi behöver fortfarande ert stöd med tankar, idéer, arbetskraft och framförallt som medlemmar. Kom ihåg att fler medlemmar gör föreningen större vilket ger utslag i statistiken och därigenom gör det lättare för oss att påverka och göra våra krav hörda. Gå in på rfsl.se/malmo och bli medlem via länken Medlem direkt! Ta hand om varandra! Thomas & Anna-Malin Ord och inga visor Nu startar RFSL Malmö en skrivarskola för att lära sig skriva utifrån ett hbt- perspektiv. Vi lär oss hur reportrar jobbar; hur man samlar in uppgifter, skriver en nyhetstext och får grundläggande kunskap om pressetik. För utformningen och upplägget, som inte kostar några pengar, står medlemmar i RFSL Malmö i samarbete med ABF Malmö. Anmäl din medverkan till: hbt@malmo.rfsl.se 040-611 99 62 oktober/november 2006 3

Krönika Text: Matilda Sjödell Funderingar en sen kväll När man som kvinna vill transa. Hur gör man då egentligen? Jag menar, visst kan man sätta på sig kostym och gå ut och försöka passera som man, men kallas det då inte drag. Är det inte märkligt hur kvinnor som dragar aldrig blir kallade transor. Jag har funderat tillbaka på min egen tid när jag dragade och kommit fram till att jag nog egentligen ville transa. Att jag, förutom när jag stod på scen, faktiskt gjorde det. Om man nu som kvinna vill transa - kommer man då bara bli sedd som en ovanligt butch flata och är det kanske så att alla butchiga kvinnor egentligen är transor? För nog är det så att i transvärlden, lika mycket som i alla andra världar, osynliggörs kvinnor. Våra handlanden förenklas, förlöjligas och paketeras så att omvärlden kan hantera det vi gör. Att som kvinna bestämma sig för att draga är visserligen fortfarande kontroversiellt. Det uppstår upprörda känslor bland såväl kvinnor som män. Trots detta tror jag att omvärlden har lättare att hantera om man kan bortförklara det hela som några pajaser på scen. Att vara butch är inte heller det oproblematiskt och jag vill inte på något sätt förringa dessa kvinnors rätt att vara just det, butch kort och gott, men jag kan inte låta bli att tycka att det är intressant hur man definierar saker. När en man bestämmer sig för och, eller, har ett behov av att klä sig i vad samhället har tillskrivit som kvinnliga kläder, ha långt hår och smink, ja då är det självklart en transvestit. Men de kläder som är neutrala - en vanlig t-shirt och ett par jeans till exempel - hur tolkas det då? VANLIGA kläder bärs av VANLIGA människor och som kvinna kan du komma undan med ganska maskulina kläder. För mig blev det enda sättet att få uttrycka en sida av mig själv som jag också har - att draga. Att go almost all the way skulle man kanske kunna säga. Jag har dock insett att jag transar var och varannan dag. På alla möjliga sätt. Jag känner mig onekligen som en transa när jag klär mig i klänning och likaså i frack. Mitt behov av drag har nästan helt försvunnit, men jag har dagar när jag inte gärna vill bli kallad kvinna och då jag absolut inte skulle bära smink, klänning, urringat eller någonting annat som skulle kallas kvinnligt. Vad gör det då mig till? Visserligen bestämmer jag ju själv vad jag är och kan helt strunta i vad andra ser mig som, men det får mig ändå att fundera. Hur ska jag göra för att få människor att se det eller den jag är just den dagen? Drag är för mig en performance, trans är någonting som händer inombords och ibland bara inombords. Jag hoppas att alla ni som känner som jag, som också har funderat på var gränserna egentligen går, tillsammans med mig slår er fria och kommer ut, går in eller går runt i just det ni vill och att ni inte låter andra definiera det ni är för dagen. Världen må vara uppdelad i två kön och jag vet att mycket av den diskriminering jag utsätts för är som just kvinna, men låt er inte luras av det till synes uppenbara, för ingenting är uppenbart eller statiskt! 4 oktober/november 2006

Stolta Föräldrar fick en inbjudan av Stockholm Pride att hålla ett seminarium om hur det var då våra barn kom ut. Vi var två föräldrar som tackade ja. Stolta Föräldrar Text & Foto: Anne och Ulf Jensen, Birgitta Fält Stolta Föräldrar på Stockholms Pride Responsen var överraskande stor. Salen fylldes snabbt med ca 70 personer. Åhörarna bestod av en blandning utav stolta föräldrar, HBT personer och homosexuella föräldrar. Frågorna var många och det gav givande diskussioner. Flera ungdomar kom fram till oss efter seminariets slut och bad om råd och tips. Det märktes att det finns ett stort behov av nätverket Stolta Föräldrar. Dagen efter seminariet träffade vi Stockholms Stolta Föräldrar på en fika innan det var dags för Pride Paraden. Vi fick många nya idéer för vårt fortsatta arbete. Att medverka i Pride Paraden med ca 35.000 deltagare och ca 350.000 åskådare var en fantastisk upplevelse! Att få uppskattning betående utav applåder, visslingar och stående ovationer fick oss att känna styrka som Stolta Föräldrar. Nu måste vi som Stolta Föräldrar fortsätta att utveckla vårt nätverk. Det vi vill satsa på är att hjälpa andra föräldrar att komma ut och komma med. S T O L T A F Ö R Ä L D R A G R U P P E N har fortsatt med Café i RFSL s lokaler på Monbijogatan 15 i Malmö första måndagen i månaden. Samma tid: 17-20. Våra träffar blir som följer: 6/11 och 4/12. Hjärtligt välkommen hälsar vi alla hbt-föräldrar! Stolta Föräldrar RFSL Malmö Box 2 Monbijougatan 15 201 20 Malmö stoltaforaldrar@hotmail.com oktober/november 2006 5

RFSL-Malmö Text: Eva Törnegren Frågor och svar Varför var det så lite transtema på årets festival? RFSL-Malmö står som huvudarrangör och bjuder in alla andra organisationer att arrangera de föreläsningar som de vill hålla i. Vi tar också tacksamt emot de personer som erbjuder sig själva att hålla i en föreläsning i RFSL-Malmös regi. Däremot tar vi inte och kvoterar att det ska vara ett visst antal föreläsningar på varje tema eller förbjuder någon att hålla en föreläsning för att det finns för många liknade ämnen. Oftast blir det en rätt bra balans, och många föreläsningar i år handlade om H, B och T. Varför var det bara vissa politiska partier som höll föreläsningar och inte andra? Samtliga partier var inbjudna att hålla föreläsningar, ha bokbord och gå i paraden. Några nappade på erbjudandet, andra inte. Varför höll Wonk i den stora festen? Då vi var få aktiva som jobbade med festivalen tyckte vi att det var en bra idé att låta några andra hålla i avslutningsfesten. Wonk nappade på erbjudandet. Varför flyttades festen till Buddha Lounge, och varför fick vi veta det så sent? Några dagar innan festen fick Wonk veta att det var vissa saker som inte fungerade med den tilltänkta lokalen Bassängkajen 8. Ett nytt avtal slöts mellan Wonk och Buddha och så fort detta var klart gjorde Wonk och RFSL-Malmö allt som stod i vår makt för att förmedla detta till så många som möjligt. I sista minuten Varje morgon när jag springer till tåget, blir jag påmind om att jag är en av dem som alltid är ute i sista minuten. Skånetrafiken har infört en kollektiv bestraffning av oss som grupp. Nästan alltid går tåget från spår 6, men vissa morgnar går tåget från spår 10. Mellan dessa två spår tar det tre minuter att springa. Om man inte har för tung väska och ingen står i vägen, vill säga. Och det är rätt stor risk att någon mer än jag står, går eller springer på Centralen i rusningstrafik. Så ibland missar jag tåget och får ta nästa och komma en kvart för sent till jobbet. Vilket chefen accepterar en gång, men inte flera dagar i stäck. Under sommaren tog jag fem veckors välbehövlig semester. Åkte bort och kopplade av. Lämnade över allt ansvar för Regnbågsfestivalen till de som inte hade semester. Vilka var i stort sett en person, vid namn Thomas. Att få tag på folk på sommaren för att kunna sätta ihop ett bra festivalprogram är svårt och ibland omöjligt. Man måste få in programpunkter, texter och annonser till ett program som ska redigeras och lämnas till tryckeriet ett visst datum. Och även om vi sköt flera veckor på deadline, så var det mycket som kom in i sista minuten. Eller kom för sent och missade tåget. Deadline för anmälan till Regnbågsutställningen som jag ansvarade för var 1 september. Då hade jag fått in 2 anmälningar. En samlingsutställning med två konstnärer blir inte mycket. Sedan droppade det in några till och ett par 6 oktober/november 2006

Under årets Regnbågsfestival höll RFSL Ungdom Malmö i tre arrangemang. Det första var ett föredrag, Intersektionalitet bland pirater, med Joacim Blomqvist. Detta följdes sedan av en egen paradbil på lördagen och en avslutande ungdomspicknick på söndagen. Joacim Blomqvist är idéhistoriker och magister i pirater, och hans föredrag Intersektionella pirater i Karibien var mycket intressant. Han talade dels en del allmänt om piraterna och den miljö hans historier utspelade sig i. Bland dessa var det framförallt Anne Bonney och Mary Read, två kvinnor som levde som pirater bland männen, som etsade sig fast i mitt minne. Det roligaste med föredraget var dock att vi fick reda på att piraterna ofta var homosexuella, och att de till och med ingick juridiska samkönade äktenskap! RFSL Ungdom Malmö Text: Emil Andesson Intersektionalitet Den som vill veta mer rekommenderas läsa några av Joacims texter, bl a på yelah.net Regnbågsparaden seglade RFSL Ungdom Malmö som pirater, för att fullfölja årets tema. Vi var omkring femton ungdomar i piratkläder och med värjorna i högsta hugg som sjöng om pastor Green och Sjörövarfabbe ombord på flaket. Vi höll även i en ungdomspicknick på söndagen, då omkring tio per-soner glatt infann sig för att käka medhavd mat och åka ett par karuseller i Folkets Park. Picknicken blev en bra avslutning på en skön vecka, och jag längtar redan till nästa år! dagar innan vi skulle hänga utställningen kom nummer 9 och 10. Att hänga en utställning kräver planering, koncentration och organisation. När vi var nästan klara med planering av hur konstverken skulle hänga, var jag uppe på kontoret och skulle skriva ut några dokument på datorn. Där hittade jag ett brev som innehöll ännu en anmälan och en bild till utställningen. Av någon som alltid brukar vara ute i sista minuten. Eftersom bilden var ganska liten och lättplacerad fick den vara med och missade inte tåget. Samtidigt vet jag hur många vi är som hela tiden blir pressade att göra allt i sista minuten, och för det mesta klarar av det. Jaan och Roger som gjorde den första annonsen med ett par timmars varsel. Den fina bilden som vi sedan använde till program och affisch. Prasha som gjorde Regnbågsprogrammet och fick redigera på nytt varje kväll, när det kom in nya programpunkter, nya annonser och nya texter. Och Bertil som gör HBT och får redigera om tidningen för varje text som vi skickar in i sista minuten eller ännu senare. Ibland har tåget gått, men ibland väntar det otåligt på de sista passagerarna som kommer springande med andan i halsen. Årets Regnbågsprogram var tjockt och innehållsrikt, detta trots att vi varit ännu färre än vanligt som jobbat med festivalen. Mer än 30 föreläsningar. Fest eller pub med underhållning varje kväll på Indigo. Ett stort tack till alla som varit med och hjälpt till med Regnbågsfestivalen. Vi klarade det i år också. Under hösten kommer vi att ordna en liten tackfest för alla som hjälpt till. oktober/november 2006 7

Regnbågsfestivalen Text: Ulf Schyldt Bikonferens i soligt Malmö Under helgen 23-24 september, i samband med Regnbågsfestivalens inledning, arrangerade RFSL:s BiArbetsgrupp en bikonferens. RFSL-medlemmar från sju olika avdelningar, en deltagare från danska LBL och ytterligare fyra personer som inte är medlemmar i RFSL var deltagare. Många av programpunkterna involverade deltagarna i samtal om sådant som komma ut-processer, olika sätt att vara bi eller bi och feminism. Andra områden handlade om sådant som ibland - rätt eller fel - förknippas med bisexualitet eller bisexuella. Polyamorositet och bdsm, till exempel. Tips och resurser för den som vill engagera sig som biaktivist på hemmaplan togs upp under ett av passen. På lördagseftermiddagen och kvällen hölls konferensen i Indigos lokaler. Den bisexuella, kärlekskritiska och feministiska trubaduren Maud Lindström höll en bejublad spelning för konferensdeltagarna där hon bjöd på visor, poesi och spoken word. Söndagen inleddes med att spela hbt-jeopardy. Kursledningen, Erika Reinedahl, Ulf Schyldt, Stina Flink och Robert Karlsson Svärd, kunde trötta och nöjda ta adjö av deltagarna efter den första nationella bikonferensen på flera år. Många av deltagarna önskade sig en återkommande konferens, helst årligen men åtminstone vartannat år. Maud Lindström. Fröken Normal spelade vid bi konferansen och på Indigo den 25:e spetember under årets regnbågsfestival. 8 oktober/november 2006

Årets Malmöfestival Ett stort tack till alla er som kom till vårt tält och gjorde det här till en fantastisk festival. Årets Malmöfestival var för mig en spännande resa, tillsammans med Leo Borg och Sarah Kläpp planerade jag ett otroligt roligt arrangemang. Det var andra gången som RFSL Ungdom hade ett tält på festivalen och det var mycket att leva upp till från förra året. Det var många glada människor som kom till vårt lite undangömda tält på Mölleplatsen där de möttes av ett gäng helt underbara människor som jobbade stenhårt för att svara på alla frågor, diskutera saker och naturligtvis lägga pärlplattor. Förutom pärlplattorna (som det lades mängder av) så fanns det quizz man kunde svara på, information som man kunde läsa och pins att köpa. Vi lade ner rätt mycket tid på att ta fram nya fina pins och det visade sig vara en jättesuccé, kanske vi satsar på att göra snygga t-shirtar till nästa år. Och nej, innan du tänker vart kan jag köpa de snygga t- shirtarna som de jobbade i? så tyvärr, de är inte till RFSL Ungdom Malmö Text: Kasper Svensson Foto: Jaroslaw Gibek salu. Temat för i år var gränslös kärlek, och vi försökte få in ett lite internationellt perspektiv, men det visade sig vara svårare än vad vi trodde. Det enda som egentligen blev av var världskartan över homosexuellas rättigheter i världen, inte så mycket kan tyckas men den gav upphov till många diskussioner. Jag skulle vilja tacka alla er som kom till vårt tält och pratade med oss eller bara satt i våra soffor, jag hoppas att vi ses igen nästa år. Och en enorm kram till alla er som jobbade i vårt tält, ni var helt otroliga och det finns inte ord för att jag ska kunna få er att förstå hur mycket det betyder att ni tog er tid för att komma och hjälpa till med det här. Sist men inte minst vill jag tacka Leo och Sarah för att ni la ner så mycket arbete för att få det här att fungera.

Regnbågsfestivale n Text: Claes Gylling Foto: Staffan Ivarsson Hellmans Drengar Mycket var spännande, hör- och sevärt under årets upplaga av Regnbågsfestivalen, men det som ändå gjorde starkast intryck på mig var den fantastiska manskören Hellmans Drengar från Göteborg. Taket höll på att lyfta efter deras konsert i S:t Petri kyrka på lördagen, jublet ville aldrig ta slut. Som tur var framträdde de även under Regnbågsmässan på söndagen. Kören har funnits sedan 1995, och har sitt namn efter Allan Hellman, den modige mannen från Lysekil som i början av mentärfilm om kören som enligt planerna dels ska bli en långfilm, dels en timslång dokumentär för tv. För kärlekens skull kallade kören sin konsert på lördagen, och bland sångerna ingick förstås också denna vackra ballad av Ted Gärdestad. Kören gjorde en imponerande entré i den så gott som fullsatta kyrkan: in genom portarna vällde två led av vitklädda män i en mängd som tog andan ur åskådarna. Sammanlagt över 50 herrar radade upp sig där framme vid altaret, och klämde i med Rejoice så att kalkmålningarna på väggarna kryllade sig. Sedan följde praktfulla versioner av Kyrie, Hallelujah och Ave Maria, snyggt arrangerade profana sånger som Kärlekens tid, Himlen är oskyldigt blå, Handens fem fingrar och Fast jag är liten. Regnbågsfestivalen avslutades med en Konsert av Hellmans Drengar i S:t Petri kyrka där också Maria Isberg predikade och Noaks Ark stog för kyrkkaffet. det iskallt homofobiska 1950-talet tog initiativet till bildandet av RFSL. Hellmans Drengar har en omfattande repertoar med allt från gregoriansk kyrkomusik till barnvisor av Gullan Bornemark. Under 2007 ska det spelas in en doku- Sången Längst inne i mitt huvud hade körledaren Claes Nyström fått av Regnbågskören som en gång fanns i Malmö, och bearbetat för sin egen kör resultatet fick med beröm godkänt. I den gamla psalmen Härlig är jorden fick publiken sjunga med, och det gjorde vi, med besked. Även i Gärdestads För kärlekens skull inbjöds till allsång med publiken. Men mest jubel väckte nog ett fantastiskt charmig medley med Gullan Bornemarksånger, framförd med så gott humör, 10 oktober/november 2006

Där sann kärlek finns, där sker något heligt Ur boken Kärlekens manifest av Ludvig Jönsson Regnbågsmässor för homo-, bi- och transpersoner. 12 november Ann-Louise Hedqvist, Peter Englund 3 december Birgitta Melén, Catherine Larsson V Ä L K O M M E N! Platsen är: S:ta Maria kyrka, Nobelvägen 20 i Malmö. Tiden är: 18.00 För mer information kontakta Peter Englund komminister i Möllevången-Sofielunds församling på telefon 040-35 92 46 www.svenskakyrkan.se/malmoe/mollevangen-sofielund humor och ömsint värme att åtskilliga i publiken fick en glädjetår i ögonvrån. Ryktet om körens skicklighet hade spridit sig över stan, så Mariakyrkan vid Södervärn blev fullsatt till Regnbågsmässan på söndagen. Och i publiken satt även Gullan Bornemark själv! Så trots att kören egentligen inte skulle ha sjungit sitt Bornemark-medley på söndagen bad Claes Nyström därför församlingen om lov att få framföra det för Gullan gissa om församlingen sa JAAA! När sista tonen klingat ut kom Gullan framstormande i mittgången med utsträckta armar, kramade om dirigenten och såg ut att vilja ta alla de 50 körsångarna i famn. Hon höll ett litet tacktal, och slutade med You have made my day! Vi kan bara instämma med Gullan. Snälla Drengar, kom snart tillbaka till Malmö! oktober/november 2006 11

R Konstnär: Bengt Larsson Titel: Gyllene Pistol. Konstnär: Ulrika Gustavsson Titel: Korsfäst. Text: Eva Törnegren Foto: Thomas Risvall Regnbågsutställningen Konstutställningen på Regnbågsfestivalen anordnades av Ulf-Herbert, Eva Törnegren och Marie Wennander En gång om året förvandlas RSMHs föreningslokal på Fricksgatan 1 till ett galleri. Detta år ställde elva konstnärer ut sina verk. Det var en blandning av oljemålningar, akrylmålningar, foton, teckningar och andra tekniker. Utställningen höll som vanligt hög kvalitet och verk av etablerade konstnärer samsades om utrymmet med duktiga amatörkonstnärer. För hängning av konstverken svarade Ulf-Herbert och Marie Wenander och Eva Törnegren ansvarade för administrationen. På vernissagen minglade cirka 80 personer och ytterligare ca 120 personer såg utställningen under veckan.

egnbågsparaden Nu är årets Regnbågsfestival till ända. En fantastisk festival som var välbesökt. Fullproppad med intressanta föreläsningar, debatter och en fantastisk konstutställning. Dessutom hann vi med flera spännande fester, kvällar med underhållning och avslutningsvis en otrolig Regn bågsparad som kryssade fram genom Malmös gator. Om jag får skryta så var vi faktiskt större än Köpenhamns 600 då vi var närmare 800 i vår parad. Paraden och festivalen växer så man kan lungt säga att Rfsl-Malmö är en förening som man kan fortsätta att räkna med och som fortfarande behövs. Det som är unikt med Malmö är den fina sammanhållningen. Det gör att även en liten grupp orkar dra i hamn en sån här stor festival som Regnbågsfestivalen ändå är - 10 dagar! Vi slår Stockholm-, och KöpenhamnPride med råge. På paraddagen var jag fylld av en otroliga känsla. En speciell känsla som jag aldrig tidigare känt. Så fantastiskt mycket människor! Människor i regnbågens alla färger och kön. All min nervositet försvann när jag såg den stora uppslutningen på Indigos bakgård. Valet av Mikael Wiehe som paradtalare var pricken över i:et. Han kunde fånga publiken, och media, och fick många glada utrop och applåder. Vi i Rfsl-Malmö avslutade med att ringmärka honom med ett regnbågsarmband.när vi paraderade genom Malmös gator och mötte alla åskådare som visade tummen upp blev jag riktigt Text: Thomas Risvall Foto: Jaroslaw Gibek glad. Glad och stärkt i att forstätta driva HBT-arbetet i regionen framåt. En ytterligare sporre var att Ilmar Reepalu och Birgitta Nilsson, båda kommunalråd, gick med oss i tåget. Det var första gången under festivalens levnad som vi har lyckats locka med dem. Regnbågsfestivalen har gett oss, på rfsl- Malmö, elixir att fortsätta vårt arbete med hbt-frågor, att jobba framåt och att jobba för en bättre miljö för hbtpersoner i regionen! RFSL Malmö s styrelse: Thomas, Kicki, Anna-Malin och Eva på Regnbågsparaden den 30 september. Tåget utgick från Indigo genom centrala Malmö och avslutades med årets paradtalare Mikael Wiehe

Regnbågsfestivalen Text: Thomas Risvall Foto: Jaroslaw Gibek Dansk afton på Indigo Så kom de då äntligen på besök igen Schwanzen Sänger Knaben med Ole, Brian, Christian och Bent från Köpenhamn. En fantastisk grupp som trollband publiken under sin 2 timmar långa konsert. Låtarnas texter är egenhändigt skrivna av gruppmedlemmarna Man kopplar sedan ihop dem med välkänd musik. Många av texterna med lite snuskig underton. Så det blev många glada skratt. Som krona på verket serverades det väldigt många goda smörrebröd i olika varianter och inte att förglömma en lille en och en hof. Så alla gick hem mätta i magen och själen. Peterson Toscano från USA, är skådespelare och aktivist för HBT-frågor men även rörande etnicitet, religion och klass. Schwanzen Sänger Knaben Spelade under danskafton på torsdagen den 28 sept med Franssesca Russo som värdinna Doin time in the homonomohalfway house En fars med verklighetsbakgrund gestaltad av Peterson Toscano är en one-man-show om ett bostadsprogram designat för att lesbiska och bögar ska omvändas till att bli hetrosexuella. Peter Toscano ledde oss på en tur genom Homo No Mo Halfway House med en expose över sex olika karaktärer under regnbågsfestivalen på Indigo. Med mycket humor berättade han om ex-gay -rörelsen, en 30 år gammal rörelse med bas i USA. Toscano har själv gått igenom olika program och berättade om den skada denna rörelse tillfogar människor med osäker sexuell identitet. 14 oktober/november 2006

Jag har alltid varit intresserad av mat och har jobbat flera år inom café/restaurang. Det kändes spännande att skriva meny och den kommer hela tiden att fortsätta utvecklas. Baguetterna som finns på menyn ser lite annorlunda ut än det allmänna utbudet och inspirationen är hämtad från lite varstans. Det mesta verkade dock helt enkelt ha suttit i mitt huvud och bara väntat på att få komma till användning Min dröm var från början att ha ett bokcafé. Nu blev det inte så, men jag hoppas att jag en dag kunna sammanföra två av mina passioner, böcker och mat. En annan del av drömmen var att det skulle bli en mötesplats för olika typer av arrangemang. Redan nu har café Vana flyttat sin verksamhet till Banjo och huserar där varje tisdagskväll. Det är allt från seriösa diskussioner, till lättsam underhållning och lek. (Kolla in programmet på Banjos hemsida www.cafebanjo.se) Med tiden hoppas jag att det blir mycket mer! Om du som läsare har funderat på att ha någon aktivitet, men saknar en liten intim och mysig lokal, hör av dig till mig. Text: Matilda Sjödell Foto: Bertil Kastberg En dröm som tagit form på riktigt! Som tonåring började jag nära en dröm om att en gång ha ett café. Nu har det blivit verklighet! Det känns kul och fortfarande något overkligt. Mycket finns kvar att utveckla, men det har redan börjat ta den form som jag hade hoppats. Det känns som om jag har gett mig ut på mitt livs största resa. RFSL Ungdom Malmö En nyhet är att Banjo, i samarbete med RFSL Ungdom, kommer att köra igång filmvisningar sista torsdagen i varje månad. Självklart med HBTQ-tema! Jag längtar redan. Just nu fattas en TV, men jag letar på Blocket. Skulle det vara någon som vill skänka sin TV går det bra att maila till mig på info@cafebanjo.se Är du intresserad av att komma och titta? Maila då till samma adress och med Banjo film i subject. Jag hoppas verkligen att Café Banjo kommer att kunna fylla det där hålet som jag själv känt har funnits i Malmö. Nämligen ett café där det hela tiden händer saker och dit man kan gå och vara fullständigt sig själv! Oavsett sexualitet, kön, etnicitet eller ålder. Kom och följ med mig på min resa! oktober/november 2006 15

Världs AIDS Konferensen i Toronto Text: Jurek Domaradzki Att leva till fyrtio Under de senaste tio åren har utgifterna för bekämpning av AIDS ökat från 300 miljoner till 8 miljarder dollar. Detta har dock inte minskat epidemins spridning. Betyder det att världen har kastat bort stora pengar? Dick Kayemba kom till Toronto efter 24 timmars resa. Inte bara därför att några flygbolag hade inställt sina avgångar över Atlanten och inte heller på grund av handbagage som kunde ifrågasättas av tullen. Alla personliga tillhörigheter som Dick hade med sig till Kanada rymdes i en liten påse trots att i Uganda - som han kommer ifrån - lämnade han inte kvar mycket mer. Hela tiden upprepar han, att han kan skatta sig lycklig, något som han inte hade räknat med. För det första, i en ålder på 42 kunde han resa utomlands för första gången i sitt liv. För det andra - kommer han att få tillgång till läkemedel mot HIV, tack vare vilka skall han lyckas leva upp till hög ålder. Bara det att hög ålder är ett relativt begrepp i Afrika: i Uganda ligger livslängden för män i genomsnitt på 48 år, i Angola - 38 och i Suazi - 36. För några år sedan höll världens fattigaste länder på att dö ut i AIDS på grund av en begränsad tillgång till hälsovård. Bland 28 miljoner smittade hade endast 30 tusen råd till medicinering. När behandlingskostnaderna fallit till 130 dollar per år och olika organisationer (med Melinda och Bill Gates Fond i spetsen som kommer att donera 500 miljoner dollar under de närmaste fem år till den globala fonden för kamp mot AIDS) konkurrerar i finansiering av insatserna - slutade läkemedelskostnader att vara något problem. Istället har det dykt upp nya utmaningar: hur man skall nå till de behövande om det saknas transportmedel, apotek, läkare och sjuksköterskor, och resan till det närmaste sjukhuset i vissa regioner tar sju dagar i anspråk? - I Uganda finns inga järnvägar - berättar Dick Kayemba. - Det pågår inte något större krig så att man kan förflytta sig fritt med bussar trots att inte alla har råd till köpa en biljett. Jag har tur för jag bor bara 15 kilometer från huvudstaden Kampala och då kan jag ta mig dit på min cykel. Det blir värre när man känner sig försvagad. Då är det svårt att få hjälp. Av Ugandas 29 miljoner invånare är 1 miljon smittade med HIV och 170 tusen kräver medicinering. Sedan tre år tillbaka finansieras medicineringen av regeringen - bara det att läkemedel kan anskaffas till hälften av de behövande. En likadan situation råder i världens andra regioner. I Indien där antalet smittade nyligen har överstigit 5,5 miljoner borde 500-700 tusen personer börja med treterapibehandling (sådan standard rekommenderas av Världshälsoorganisa tionen). De lokala myndigheterna kan garantera terapin till 188 tusen drabbade fram till år 2010. Och här talar vi om ett land vars farmaceutiska firmor har 16 oktober/november 2006

specialiserat sig på framställningen av billiga kopior av originalläkemedel och med dessa kopior fyller de nära hälften av världsmarknaden. Och just dessa realiteter - långt ifrån de nyligen rådande föreställningarna om att det största hindret i bekämpningen av HIV epidemin består av höga läkemedelskostnader - dominerade årets Världs AIDS Konferensen i Toronto med rekordmånga deltagare (24 tusen). Närvaron av Bill Clinton, paret Melinda och Bill Gates samt Richard Gere (många berömda artister som Elton John, Bono och just Gere stöder finansiellt och moraliskt åtgärder mot AIDS) skulle visa sådana människor som Dick Kayemba från Uganda att världen försöker hjälpa dem. Konferensen bevisade dock en bitter sanning, att varken en god vilja eller pengar utgör lösningen i kampen mot AIDS. Är dessa kolossala finansiella medel som går på att bekämpa HIV spenderade rationellt och hamnar de verkligen hos de behövande? I Uganda till exempel har några internationella organisationer backat ur finansieringen av olika hjälpinsatser, när det visade sig att en del av deras pengar hamnade i korrumperades fickor. - Jag är inte intresserad i överbjudningar hur mycket pengar skänker Gates, Clinton eller FN utan i hur många tabletter jag kan dela ut bland mina patienter - säger doktor Rosemary Mwesimba.. Och hon åberopar president Bushs politik. För honom är krav på sexuell abstinens den bästa metoden för minskningen av nya HIV fall och fond PEPFAR (President s Emergency Plan for AIDS Relief) finansierar bara sådana afrikanska preventionsprogram som inte har samband med kondomdistribution och inte är adresserade till de prostituerade. - Abstinensen skyddar varken gifta kvinnor eller våldtäktsoffer - kritiserar den amerikanska regeringspolitiken professor John Moore från Weil Medical College i New York. - Om vi skall styras av världsåskådningen i kampen mot AIDS, kommer vi aldrig att lyckas minska spridningen av epidemin som oskiljaktigt är knuten till sex. För närvarande finns det ingen annan sjukdom som väcker lika stora politiska känslor i världen som AIDS. I USA kritiserar öppet president Bushs administration användningen av preservativ (likadana tankar har politikerna i Polen). Högerregering i Kanada försenar finansiering av sprutbytesprogram för missbrukare. Även de bästa läkemedel mot AIDS kommer inte att bromsa smittospridningen med en sådan inställning från politikernas sida. Fortsättning nästa sida oktober/november 2006 17

Världs AIDS Konferensen i Toronto Text & Foto: Jurek Domaradzki Kampen mot HIV bygger på tre grupper av läkemedel som bromsar enzymer nödvändiga för utvecklingen av virus i smittade celler. Med bättre eller sämre resultat eftersom antigen börjar virus bygga upp resistens efter några år eller förökar det sig så snabbt, att kampen är dömd att misslyckas. Inte helt utan betydelse är det faktum, att det är svårt att hitta en enda antiretrovirusprodukt (och det finns redan tiotals sådana på marknaden) vars intag inte medför oönskade biverkningar som till exempel sockersjuka, hjärtinfarkt eller leverproblem. Det nya lovande vapnet består av två nya grupper av läkemedel: integrasinhibitorer och inhibitorer CCR5 som borde finnas på marknaden inom den närmaste tiden efter att nödvändiga kliniska tester har avslutats. De första blockerar integrasen - enzym som förenar virusets genetiska material med modercellens DNA. Den andra gruppens läkemedel bromsar HIV från intrånget till cellen genom att blockera receptorer på dess yta. - Fråga mig bara inte om vaccinet - så agerade doktor Francoise Barre- Sinoussi från Pasteur Institutet i Paris på nyfikenheten från många nyhetshungriga journalister. Det är utan större betydelse att man forskar i 23 olika preparat och om man inte lyckats bemästra smittans alla mekanismer, är chanserna till framgång fortfarande minimala. Men denne forskare erkände till slut: vaccinet kommer. När? Svaret bör komma redan inom detta århundrade...

Avsaknad av vaccinet innebär inte att man inte letar efter andra metoder som skyddar kroppen från HIV intrånget. I brist på revolutionerande framgångar med upptäckter av bättre läkemedel har forskning efter nya preventiva medel fått en ny fart. Redan inom två år kommer vi att bekanta oss med resultaten av genombrytande tester av tillämpligheten av retrovirus läkemedelsanvändning före exponeringen på virus. Trots att denna metod väcker många kontroverser (får friska människor utsättas på en behandling belastad med de tidigare nämnda biverkningarna?), ser narkotikamissbrukare och de prostituerade med stor förhoppning på denna metod. Anhängarna av denna metod har inspirerats av malariaprevention som bygger på intag av läkemedel, innan vi åker till områden drabbade av malaria. Starka känslor väcks av frågor kring mannens omskärelse som skall skydda mot HIV intrånget. De första undersökningarna i Sydafrika visade att ingreppet minskar infektionsrisken med 60 procent. Det saknas dock inte skeptiska inställningar om en borttagning av förhud inbjuder män till icke-användningen av kondom som ger nästan 100 procentingt skydd? Nya förslag för kvinnor förbereds av forskarna: microbicider - en substans i form av kräm eller gel som ger kompletterande skydd när kondomanvändning misslyckas eller Jurek Domaradzki, representant för Positiva Gruppen Syd på konferensen i Canada, här utanför Metro Conference Hall i Toronto. mannen avstår från att använda den, något som är ett vanligt beteende i Afrika. - En bra microbicid som dödar viruset eller skapar en barriär som omöjliggör dess spridning kan förebygga 2,5 miljoner nya smittotillfällen - beräknar professor Gita Ramjee från Sydafrika. Hon är sysselsatt med forskning kring microbicider sedan fem år tillbaka. Resultat av hennes forskning får vi vänta på till september 2007. Årets Världs AIDS Konferens genomfördes under motto Time to Deliver vilket några tolkade som en nödvändighet att förebygga smittan i hela världen. I verkligheten borde den svenska översättningen låta: tid för resultat. 25 år efter upptäckten av HIV kommer vi på efterkälken: varje år dör 2,8 miljoner människor, varje dag smittas över 11 tusen. oktober/november 2006 19

Insändare Text: Rickard Stenberg Löneutmätning? Inkassobrev? 114 000 personer lever med löneinförsel. Siffran inkluderar inte antalet över skuldsatta utan utmätningsbar inkomst. 560 000 personer ligger i Kronofogdemyndighetens register med betalningsanmärkningar. De fyra vanligaste anledningarna till ekonomiskt obestånd är: sjukdom, arbetslöshet, konkurs, skilsmässa. Visst är det så att det är lite skämmigt att vara skuldsatt och inte klara av räkningarna. När brevinkastet fylls av brev från alla möjliga inkassobolag och man orkar inte ens öppna breven utan kastar dom direkt. Tiotusentals svenska har det så idag. Existensminimum, hopplöshet och alltför ofta en orsak till självmord enligt undersökningar. Hej! Jag heter Amanda Wigand och är aktiv i Halmstad Tjejjour. Sommaren 2007 kommer vi att anordna en festival för att främja jämställdhet, demokrati och allas rätt att forma sina liv, oavsett normer eller könsroller. Vi har tänkt oss ett blandat program, med musik, teater, poesi och olika workshops. Vi skulle jättegärna vilja ha någon form drag king/queen-workshop och jag undrar om ni skulle kunna hjälpa oss med det. Om ni gör sådant eller om ni vet någon grupp som vi kan kontakta. Tack på förhand! Amanda Halmstad Tjejjour www.halmstadtjejjour.se Alla kan komma fel i livet ibland men när det gäller ekonomiska skulder så ska man straffas i all oändlighet och man blir jagad resten av livet. Evighetsgeldenärer kallas det och skapas av inkassobolag som idkar handel mellan sig med skulder och kan sätta skyhöga räntor upp till över 30 procent utan att någon protesterar. Det är inte konstigt att man aldrig kan betala ikapp även om man skulle vilja. Nu finns föreningen Insolvens - föreningen för överskuldsatta som vill försöka ändra på situationen så gott det går och ge lite hopp. I föreningen har man kompetensen att kunna visa på att skulder faktiskt preskriberas i Sverige efter ett antal år. Men ingen - varken kronofogde eller inkassobolag informerar oss om detta utan får många att betala på redan preskriberade skulder. Vi jobbar ideellt med att hjälpa varandra till ett värdigt liv utan att skämmas, och med att försöka få människor att orka ta tag i sin ekonomiska situation. Insolvens i Lundabygden har en liten arbetsgrupp som vill arbeta främst med överskuldsatta HBT människor i Skåne för att hjälpa till med skuldsanering. Tystnadsplikt såklart. Kostnaden är 100 kr i medlemsavgift om du känner att du blivit hjälp. Vill du läsa mer så gå in på; www.insolvens.se Behöver du hjälp så skriv en rad till abbedonk@hotmail.com skriv att det gäller HBT så får du rätt kontaktperson. 20 oktober/november 2006

För oss som faller utanför den heterosexuella normen verkar tvivlandet på den egna identiteten samt en förnekelse av den egna kärleken och sexualiteten som en påtvingad realitet. Men för de som dessutom haft oturen att bli arbetslösa blir hetsen och utanförskapet många gånger dubbelt. I klorna på AMS hamnar många av oss i en svår livssituation, med personliga kränkningar, trakasserier och ambivalens, inför att hålla masken inför spetsfundigheterna man till dagligdags får sig till livs bakom ryggen i åtgärder eller praktik, eller ta strid mot. Någon måste stängas av från a-kassan, någon måste straffas, någon måste betala ett oerhört högt och orimligt pris för att uppfylla kalkylen. Det är hos oss felet ligger när åtgärderna räknas utför en stigmatiserande euronorm, det är vi som drabbas när socialförsäkringarna i den svenska välfärdsmodellen ska slås sönder trots statens och de privata storföretagens enorma penningöverskott. Av det följer en röstfiskande populism som pekar ut arbetslösa, sjuka, pensionärer som syndabockar. Kläm åt dem bara, sänk ersättningsnivåerna. Ja, somliga går till och med framgångsrikt till val på att hetsa mot oss som annars inget hellre vill än att bara få arbeta på riktigt. Men, vi är inga fuskare, vi utnyttjar inga bidragssystem och vi är heller inte lata eller arbetsskygga. Vi kan verkligen arbeta bara vi fick en chans, om nu jobben verkligen fanns. Det finns idag över 400 000 människor som är registrerade som öppet Debatt Text: Bertil Kastberg För en humanare arbetsmarknad! arbetslösa, i åtgärder eller deltidsarbetslösa men det finns bara cirka 12 000 lediga jobb att söka. Dessutom finns över en halv million förtidspensionerade liksom hundratusentals sjukskrivna många gånger som en direkt följd av en orättfärdig arbetsmarknadspolitik. Jobben skapas inte genom att hetsa, uttrycka sig nedsättande eller göra det svårare ekonomiskt för alla dessa människor enskilt. I Sverige är det förbjudet i lag att trakassera någon på grund av etnisk härkomst eller sexuell läggning men själva grundstrukturen i en ohämmad marknadsliberal politik bäddar för just det. Att arbetsgivare, fackliga organisationer, homo, och Equal- projekten nu agerar för att tillsammans skapa öppnare arbetsplatser är bra, men det handlar också om grundläggande mänskliga rättigheter att se till att var och en har ett arbete att gå till och självklart att arbetsmiljön är sådana att vi kan vara öppna med vår sexuella läggning. Ett jämlikt samhälle skapas genom att, parallellt med debatten om människors grundläggande lika rättigheter, skapa ett ekonomiskt system som inte belönar dem som trampar på sina medmänniskor i konkurrensen om de ekonomiska resurserna. Nej! Vi måste ha ett samhälle som inte exkluderar människor - utan istället inkluderar alla, oavsett etnisk härkomst, sexuell läggning, handikapp eller kön. oktober/november 2006 21

SWITCH på Indigo en mötesplats för dig som... är könsöverskridare vill förfesta innan nattlivet vaknar vill gå ut under trygga omständigheter vill träffa könsöverskridare vill öppna dina sinnen tycker om människor Kort sagt - för män och kvinnor av alla kön! SWITCH på Indigo 2:a fredagen i varje månad T*-bar med lätta rätter och fullständiga rättigheter Emelie spelar dom rätta låtarna Omklädnadsmöjlighet från klockan 19.00 Fri entré SWITCH på Indigo drivs helt ideellt av en grupp T* -människor inom RFSL Malmö. Indigo på Monbijougatan 15 i Malmö Text: Kasper Svensson Banjo film! Nu är hösten äntligen här! Och vad passar bättre en ruggig höstkväll än en bra film? Därför prestenterar Café Banjo i samarbete med RFSL Ungdom Malmö stolt en ny filmklubb med inrikting på HBTQ filmer! Vi kommer att visa en ny film sista torsdagen varje månad i nyöppnade Café Banjos fräscha lokaler. 26/10 But I m a cheerleader En söt komedi om Megan som trots att hon är cheerleader och har en perfekt pojkvän blir ivägskickad till en ex gay skola där hon ska lära sig bli straight. Bland missanpassade homo-sexuella och galna lärare, har Megan egentligen någon chans lära sig att bli straight? 24/11 Hellbent Världens första gay slasherfilm. Halloween i västra Hollwood, en mördare utklädd till djävulen och ett kompisgäng med bögar som är ute och festar. Kan det bli bättre? 22 oktober/november 2006

Foto: Jaroslaw Gibek Regnbågsteatern Är Du intresserad av teater? Du vill kanske stå på scen? Eller bakom scen? Du vill kanske syssla med ljus eller ljud? Du skriver kanske texter som vi kan framföra? Vi behöver fler medlemmar nu! Vi har väldigt roligt tillsammans. När vi inte repeterar eller har dramaövningar på Indigo, går vi på teater eller hittar på annat skoj. Kontakta mig om Du vill vara med i Sveriges bästa gayteatergrupp! rfsl@malmo.se 29/12 Tipping the velvet Extra lång filmvisning! Nan arbetar på familjens ostronrestaurang när hon träffar Kitty som uppträder som man. Tillsammans med Kitty lämnar hon landet för staden och showbuisness. Efter det är det en lång resa innan Nan hittar ett liv som passar henne. Filmerna drar igång kl 20. Kom tidigare om du vill ha bra plats och någonting att fika. OBS! För att få vara med måste du vara medlem antingen i filmklubben eller i RFSL Ungdom/RFSL. Maila info@cafebanjo.se för att bli medlem i filmklubben.i ämnesraden skriver du Banjo film. I meddelandet ditt namn. Äntligen! Nu har Malmös första heterovänliga café öppnat. Kom och sjunk ner i den sköna hammocken och njut av Malmös bästa espresso och det goda brödet. Menyn har smaker från hela världen och självklart finns veganska mackor! Inom kort kommer dessutom Banjo att vara trådlöst! Café Banjo finns på Falsterbogatan 22 alldeles vid Folkets Parks östra sida. Titta gärna in på hemsidan www.cafebanjo.se ÖPPETTIDER Tis-Ons 11-19 Tors-Lör 11-20 Sön BRUNCH 12-15 Mån Stängt VÄLKOMNA! oktober/november 2006 23

Lyssna på Malmö Gay Radio 89,2 Mhz Varje måndag 19.30-21 Rabatter till medlemmar? Har du kontakt med en affär eller café, jobbar på eller driver något ställe där du tror vi skulle kunna ordna rabatt för medlemmar i RFSL-Malmö? RFSL Malmö söker just nu möjligheter för att få rabatter eller andra erbjudanden åt våra medlemmar. I gengäld kan vi ge dig plats i vår medlems tidning och på vår hemsida. Har du några idéer eller erbjudanden kontakta oss på: malmo@rfsl.se Golden Ladies Södra för kvinnor i åldern 40+! är en grupp och ett forum för lesbiska och bisexuella kvinnor i åldern 40+, här finner vi en gemenskap med varandra under enkla former. Detta gör vi genom att främst träffas på våra caféträffar på Indigo, två gånger i månaden torsdagar ojämn vecka kl. 18.00 21.00. Vi har även en film- och bokcirkel på gång. Vi har två fester på hösten och på våren, dessa brukar vara välbesökta och mycket trevliga. För mer information besök gärna vår hemsida: www.goldenladiessodra.se Småknattarna tog över Indigo Indigo fick lite annorlunda besökare på Regnbågsfestivalens sista dag då HBTre och RFSL Malmö med hjälp av RFSL Ungdom anordnade barnkalas. Thomas hade sett till att det gamla discogolvet var skinande blankt och Chris blåste upp ballonger som sannolikt räckt till ett halvt kompani barn. Drygt tio barn med mammor och en pappa kom för att lägga pärlplattor, rita och leka med bilar. Den största begivenheten var nog ändå att springa fort, fort, släppa upp ballongerna så att de fastnade i fläktarna (tack Stolta Föräldrar för att ni hjälpte oss att få ner dem) och givetvis skrika högt. När man är liten och har korta ben ter sig nog Indigo enormt stort. Vi åt pannkakor och smörgåsar, sprang efter våra barn och hade en trevlig om än något svettig eftermiddag tillsammans. Det börjar bli många barn nu och kalaset kändes Text: Kicki Svahnström som en bra start för både oss föräldrar men framförallt för våra barn att kunna träffa fler regnbågsfamiljer. Till nästa kalas kan vi tänka oss någon som sjunger lite som om du känner en inre längtan efter att börja öva på imse vimse är du välkommen att höra av dig! Tack alla som hjälpte till! Kicki & Elliot WORLD AIDS DAY den 1 december har uppmärksammats av RFSL sedan 1989. Den dagen tänder Noaks Ark, (som inom kort kommer att flytta till nya lokaler) sedvanligt åter tusen marschaller till åminnelse av våra drabbade nära och kära som gått bort. Läs mer på: www.rfsl.se/malmo