Handlingsplan för Nya Rydsskolans fokusbibliotek

Handlingsplan för Nya Rydsskolans fokusbibliotek

Innehållsförteckning Beskrivning av skolan och biblioteket Sid. 3 Syftet med handlingsplanen Sid. 3 Styrdokument för fokusbiblioteket Sid. 3 Skollagen Sid. 3 Skolinspektionens krav för att eleverna ska anses ha tillgång till skolbibliotek Sid. 3. Skolbiblioteket i bibliotekslagen Sid. 4 Skolbibliotekets uppgift enligt Linköpings kommuns biblioteksplan Sid. 4 Handlingsplan för biblioteket för varje årskurs Sid. 6. Förskoleklassen Sid. 6. År 1 Sid. 6. År 2 Sid. 7. År 3 Sid. 7. Aktiviteterna F-3 kopplade till Lgr 11 Sid. 8. År 4 Sid. 9. År 5 Sid. 9. År 6 Sid. 10. Aktiviteterna år 4-6 kopplade till Lgr 11 Sid. 10. År 7 Sid. 11. År 8 Sid. 11. År 9 Sid. 12. IK-klassen (År 7-9) Sid 12. Aktiviteterna år 7-9 kopplade till Lgr 11 Sid 12. Reflektion kring handlingsplanen Sid. 13. Verksamheten läsåret 2011/2012 Sid. 13. Källförteckning Sid. 14. Bilaga: Gemensamma kunskapskriterier

Beskrivning av skolan och biblioteket Nya Rydsskolan är en F-9 skola som har ca 350 elever fördelat på 20 klasser. Höstterminen 2011 startades fokusbiblioteket i Nya Rydsskolan. Fokusbiblioteket ingår i Ryds bibliotek som är ett integrerat bibliotek. Det betyder att fokusbiblioteket och närbiblioteket i Ryd delar lokal och mediabestånd. Närbiblioteket är öppet för allmänheten tre dagar i veckan medan fokusbiblioteket är öppet alla skoldagar. På Ryds bibliotek arbetar en fokusbibliotekarie (för närvarande 90%) som ansvarar för verksamheten för skolan och en folkbibliotekarie (75%) som ansvarar för folkbibliotekets verksamhet. I juni 2011 flyttades mediabeståndet från det gamla folkbiblioteket i Ryd in i en ny bibliotekslokal i Nya Rydsskolan. Detta bestånd tillsammans med bokbestånden från de nedlagda bokrummen på Solhagaskolan och Rydsskolan utgör grunden i fokusbibliotekets mediabestånd. Fokusbibliotekarien har sedan gallrat och kompletterat beståndet. Det finns två bibliotekspedagoger på skolan, en för F-6 och en för 7-9. Fokusbibliotekarien och bibliotekspedagogerna träffas en gång/vecka för att planera verksamheten i biblioteket. En bibliotekspedagog är en person med pedagogisk utbildning som arbetar på skolan och som fungerar som en länk mellan fokusbibliotekarie och övriga pedagoger. Uppdraget utgör ca 10% av bibliotekspedagogens arbetstid. En biblioteksgrupp har bildats bestående av rektorerna, fokusbibliotekarie och bibliotekspedagoger. Här fattas övergripande beslut kring fokusbiblioteket, t.ex. upprättas handlingsplanen i denna grupp. Syftet med handlingsplanen Det grundläggande syftet med handlingsplanen är att få fokusbiblioteket att bli en integrerad del av skolan och ska på ett tydligt sätt redogöra för fokusbibliotekets verksamhet kopplat till läroplanen. Handlingsplanen utvecklas av fokusbibliotekarien med stöd av biblioteksgruppen. Grunden till aktiviteterna i handlingsplanen utgörs av de gemensamma kunskapskriterierna (se bilaga) som har upprättats av alla fokusbibliotekarier i Linköpings kommun. Dessa kunskapskriterier ska ingå i alla fokusbiblioteks handlingsplaner men varje skola har sedan möjlighet att utforma handlingsplanen utifrån sin egen skolas förutsättningar. Styrdokument för fokusbiblioteket Skollagen I skollagen står: Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. 1 Kommentar: Som ett led i detta har fokusbiblioteket startats. Skolinspektionens krav för att eleverna ska anses ha tillgång till skolbibliotek - Eleverna har tillgång till ett skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler eller i anslutning till dessa. - Biblioteket används kontinuerligt som en del av elevernas utbildning för att bidra till att nå målen för denna. - Biblioteket har litteratur och annan information för detta syfte. 1 Skollagen 2 kap. 36

- Biblioteket omfattar såväl böcker som informationsteknik och andra medier. - Biblioteket innehåller både facklitteratur och skönlitteratur för att fylla sina olika funktioner. - Biblioteket är anpassat till elevernas behov och till funktionshindrades, invandrares och andra minoriteters särskilda behov. 2 Kommentar: För att biblioteket ska användas kontinuerligt har varje klass upp till årskurs 6 en bokad tid i biblioteket varje vecka och denna handlingsplan ska säkerställa att eleverna tillsammans med lärarna använder biblioteket i undervisningen. Olika medier finns och det finns möjlighet att få hjälp med informationssökning i biblioteket. Biblioteket innehåller dels skönlitteratur men också en stor del facklitteratur som har anpassats efter skolans behov. Dessutom finns, som tidigare nämnts, mycket skönlitteratur på andra språk än svenska Skolbiblioteket i bibliotekslagen I bibliotekslagen står det om skolbibliotek: Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. 3 Kommentar: Stor vikt har lagts vid att anpassa mediabeståndet till Nya Rydsskolans elevers speciella behov. Många elever har andra modersmål än svenska och ett stort bestånd på de vanligaste modersmålen finns i fokusbiblioteket. De vanligaste modersmålen är arabiska och somaliska men det finns böcker på sammanlagt 15 olika språk i biblioteket. Det finns också ett stort bestånd av ljudböcker för elever som föredrar att lyssna på en bok och också ett stort bestånd av talböcker, som är till för elever med läs- och skrivsvårigheter. Det finns också möjlighet att låna en så kallad Daisyspelare som är anpassad för att lyssna på talböcker och Mp3-spelare för att lyssna på nedladdade talböcker. Elever med läs-och skrivsvårigheter kan registrera sig för att själva ladda ner talböcker. Vidare har mycket lättläst skönlitteratur köpts in och faktaboksbeståndet har anpassats till skolans behov. Faktaboksbeståndet har kompletterats och anpassats för att möta upp krav på teman som är vanligt förekommande inom skolan. Skolbibliotekets uppgift enligt Linköpings kommuns biblioteksplan Skolbibliotekets primära uppgift är att tillhandahålla den litteratur och det IT-stöd som behövs i undervisningen och se till att det finns tillgängligt för elever och lärare. Det ska ingå som en resurs i det pedagogiska sammanhanget och den dagliga kunskapsutvecklingen och är det verktyg som elever och lärare behöver för att utveckla kunskaper och färdigheter. Ett väl fungerande skolbibliotek som pedagogisk resurs för läslust och informationssökning är en av förutsättningarna för att skolan ska lyckas med sitt uppdrag. Uppdragsbeskrivning för skolbiblioteksverksamheten - Skolbiblioteket ska stimulera elevernas läslust, läsförmåga och språkutveckling. - Skolbiblioteket ska vara en resurs för att öka informationskompetensen hos eleverna och skolans personal, samt stimulera till kritiskt tänkande. Skolbibliotekarier och lärare ska samarbeta mot gemensamma mål. 4 2 Skolinspektionen: www.skolinspektionen.se/sv/tillsyn--granskning/vagledning/temasidor/skolbibliotek (2011-11-28) 3 Bibliotekslagen 9 4 Biblioteksplan för Linköpings kommun. Linköpings kommun 2007. Sid. 13.

Kommentar: Skolbiblioteket kan bli en integrerad del av skolan genom att aktiviteterna i handlingsplanen följs. Genom bibliotekspedagogerna bildas en viktig länk mellan biblioteket och lärarna och fokusbibliotekariens medverkan i arbetslag på skolan stärker detta. Fokusbiblioteket är dessutom öppet för skolan varje dag.

Handlingsplan för biblioteket för varje årskurs Förskoleklassen Introduktion till biblioteket Fokusbibliotekarie och Höstterminen Få privat lånekort folkbibliotekarie Bokprat med fokus på några Fokusbibliotekarie Höstterminen kända bilderboksfigurer Grundläggande bokkunskap Fokusbibliotekarie Prova på boksamtal om en bok man läst högt i klassen Fokusbibliotekarie och Förklaringar - I introduktionen till biblioteket får eleverna lära sig att böckerna har en bestämd plats i biblioteket. De får också lära sig var bilderböckerna, de lättlästa kapitelböckerna och de lättlästa faktaböckerna står. - Bokprat innebär att fokusbibliotekarien berättar om en eller flera böcker för klassen. - I den grundläggande bokkunskapen får eleverna lära sig hur man hanterar en bok. De får också lära sig att en bok har en början, ett problem och ett slut samt att en bok har en eller flera huvudpersoner. - Ett boksamtal innebär att en grupp, efter att ha läst eller lyssnat på samma bok, diskuterar den. År 1 Genomgång av biblioteket Fokusbibliotekarie Höstterminen Få skollånekort Bokprat Fokusbibliotekarie Höstterminen Introduktion av begreppen Fokusbibliotekarie författare, illustratör och titel Bokprat Fokusbibliotekarie Förklaringar - I genomgången av biblioteket får eleverna en fördjupad kunskap av var olika typer av böcker står i biblioteket. - Bokprat innebär att fokusbibliotekarien berättar om en eller flera böcker för klassen.

År 2 Fördjupad genomgång av Fokusbibliotekarie Höstterminen biblioteket Bokprat Fokusbibliotekarie Höstterminen Boksamtal Fokusbibliotekarie och Introduktion till OPAC Fokusbibliotekarie Förklaringar - I den fördjupade genomgången av biblioteket får eleverna lära sig skillnaden mellan skön- och facklitteratur och mellan Hcf och Hcg De får också lära sig att man kan läsa en bok med ögonen eller öronen. - Bokprat innebär att fokusbibliotekarien berättar om en eller flera böcker för klassen. - Ett boksamtal innebär att en grupp, efter att ha läst eller lyssnat på samma bok, diskuterar den. - OPAC betyder Online Public Access Catalog. Det är den publika delen av bibliotekets katalog. Via den kan eleverna själva t.ex. söka efter en bok. År 3 Grundläggande Fokusbibliotekarie Höstterminen informationssökning Bokprat med introduktion av Fokusbibliotekarie Höstterminen några olika författare Introduktion till källkritik Fokusbibliotekarie Eleverna genomför bokprat för varandra Fokusbibliotekarie och Förklaringar - I den grundläggande informationssökningen får eleverna testa på några olika sökvägar på Internet. - Bokprat innebär att fokusbibliotekarien berättar om en eller flera böcker för klassen. - Introduktion till källkritik innebär att eleverna får lära sig vad en källa är och att all information inte alltid är sann. - Bokpratet som eleverna gör för varandra görs med stöd från och fokusbibliotekarie.

Övergripande aktiviteter för förskoleklassen-år 3 - Förutom de specifika aktiviteterna som genomförs för varje klass, kommer klasserna en gång/vecka till biblioteket för att låna. De kommer också regelbundet för att söka information, t.ex. till temaarbeten. - En årskurs väljs ut för att medverka i bokjuryn. Bokjuryn är en tävling där barn och ungdomar röstar fram årets bästa böcker inom olika ålderskategorier. Fokusbibliotekarien presenterar ett antal böcker som sedan eleverna läser och röstar på. Eventuellt genomförs boksamtal i grupper där eleverna läst samma bok. - Ett läsprojekt med parläsning genomförs varje läsår. Parläsning innebär att eleverna läser parvis, samma bok, för varandra. Före och efter parläsningsperioden testas eleverna för att se om det skett någon förbättring vad gäller läsförmågan. Aktiviteterna för F-3 kopplade till Lgr 11 Genom aktiviteterna i handlingsplanen uppfylls flera av syftena för ämnet svenska i Lgr 11. Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen 5 Aktiviteterna i handlingsplanen hjälper till att uppfylla syftet genom att eleverna regelbundet lånar böcker i biblioteket samt blir stimulerade att läsa genom att få regelbundna bokprat. Bokpraten syftar också till att eleverna ska få kännedom om olika sorters litteratur. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att läsa och analysera skönlitteratur 6 Regelbundna boksamtal ger eleverna träning i att läsa och analysera skönlitteratur. Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att söka information från olika källor och värdera dessa. 7 Detta ges förutsättningar för i handlingsplanen genom att eleverna får introduktion till informationssökning och källkritik i årskurs 3. I det centrala innehållet för årskurs 1-3 står också att eleverna ska komma i kontakt med några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer 8, vilket genomförs i ett flertal aktiviteter i handlingsplanen. Eleverna ska också lära sig hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning 9 vilket också genomförs i handlingsplanen. Avslutningsvis ska eleverna genomföra muntliga presentationer och muntligt berättande vilket genomförs i momenten där eleverna boksamtalar och bokpratar för varandra. 5 Lgr 11. sid. 222. 6 Lgr 11. sid 222. 7 Lgr 11. sid. 223. 8 Lgr 11. sid. 223. 9 Lgr 11. sid. 223.

År 4 Bibliotekskunskap Fokusbibliotekarie Höstterminen Bokprat med introduktion Fokusbibliotekarie Höstterminen till olika genrer Informationssökning och Fokusbibliotekarie samt källkritik Boksamtal Fokusbibliotekarie samt Förklaringar - I bibliotekskunskapen får eleverna kunskap i hur SAB-systemet (den valigast förekommande klassifikationssystemet) är uppbyggt samt övningar i OPAC. (OPAC betyder Online Public Access Catalog. Det är den publika delen av bibliotekets katalog. Via den kan eleverna själva t.ex. söka efter en bok. - Bokprat innebär att fokusbibliotekarien berättar om en eller flera böcker för klassen. Här introduceras böckerna utifrån olika genrer, t.ex. deckare och fantasy. - Inom informationssökning och källkritik introduceras eleverna till några databaser på Internet samt utvecklar kunskaperna i källkritik. - Ett boksamtal innebär att en grupp, efter att ha läst eller lyssnat på samma bok, diskuterar den. År 5 Bibliotekskunskap Fokusbibliotekarie Höstterminen Boksamtal Fokusbibliotekarie och Höstterminen Bokprat Fokusbibliotekarie Informationssökning Fokusbibliotekarie Förklaringar - I bibliotekskunskapen byggs kunskaperna i att söka i OPAC (Online Public Access Catalog) ut. - Ett boksamtal innebär att en grupp, efter att ha läst eller lyssnat på samma bok, diskuterar den. - Bokprat innebär att fokusbibliotekarien berättar om en eller flera böcker för klassen - Inom informationssökningen görs sökningar i ordlistor, innehållsförteckningar och vissa tryckta och digitala källor (Landguiden, Alex).

År 6 Bokprat Fokusbibliotekarie Höstterminen Boksamtal Fokusbibliotekarie och Höstterminen Källkritik Fokusbibliotekarie Skriva om en särskild författare Fokusbibliotekarie, bibliotekspedagog och - Bokpratet innebär att fokusbibliotekarien berättar om ett antal böcker för klassen. Eleverna får sedan träna på att själva bokprata för yngre elever på skolan. - Boksamtalet innebär att eleverna, antingen hela klassen eller olika grupper inom klassen, läser samma bok. - Inom källkritiken lär sig eleverna att urskilja budskap, avsändare och syfte inom olika källor. Vi tränar på att ange sin källa och tar upp lite kring sociala medier. Detta delas upp på två olika lektioner. - I arbetet med att skriva om en enskild författare får eleverna prova sina färdigheter i att söka i olika källor efter information samt att ange källa. Övergripande aktiviteter för år 4-år 6 - Förutom de specifika aktiviteterna som genomförs för varje klass, kommer klasserna en gång/vecka till biblioteket för att låna. De kommer också regelbundet för att söka information, t.ex. till temaarbeten. - En årskurs väljs ut för att medverka i bokjuryn. Bokjuryn är en tävling där barn och ungdomar röstar fram årets bästa böcker inom olika ålderskategorier. Fokusbibliotekarien presenterar ett antal böcker som sedan eleverna läser och röstar på. Eventuellt genomförs boksamtal i grupper där eleverna läst samma bok. - Eventuell medverkan av fokusbibliotekarien vid elevens val. - Ett läsprojekt med parläsning genomförs varje läsår. Parläsning innebär att eleverna läser parvis, samma bok, för varandra. Före och efter parläsningsperioden testas eleverna för att se om det skett någon förbättring vad gäller läsförmågan. Aktiviteterna för år 4-6 kopplade till Lgr 11 Genom aktiviteterna i handlingsplanen uppfylls flera av syftena för ämnet svenska i Lgr 11. I de centrala målen för årskurs 4-6 står att läsa. Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker och via sökmotorer på Internet. Hur man jämför källor och prövar dess tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt. 10 Detta får eleverna träna på genom att söka i olika källor, både tryckta och på Internet, och att träna på att kritiskt bedöma källorna. 10 Lgr 11. Sid. 225. 0

Muntliga presentationer och muntligt berättande. 11 Genom att eleverna får prova på att boksamtala samt att bokprata tränas den muntliga förmågan. Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider. Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och- ungdomsboksförfattare och deras verk. Eleverna kommer i kontakt med olika texter genom att låna olika böcker, att höra bokprat och att boksamtala. Olika författare tas upp under bokprat och eleverna får själva söka information om en specifik författare. År 7 Bibliotekskunskap Fokusbibliotekarie Höstterminen Bokprat Fokusbibliotekarie Höstterminen Informationssökning och källkritik Fokusbibliotekarie År 8 - Inom bibliotekskunskapen tas grundläggande bibliotekskunskap upp så att alla elever, även de som kommer nya till år 7, känner till biblioteket. - Bokprat innebär att fokusbibliotekarien berättar om ett antal böcker för klasser. Här tas även exempel upp på olika genrer. - Inom informationssökning och källkritik görs en genomgång av vad som togs upp under årskurs 6 så att alla elever har en grundläggande kunskap om några olika sökkällor och att kunna värdera dem. Informationssökning och Fokusbibliotekarie Höstterminen källkritik tillsammans med Bokprat Fokusbibliotekarie Boksamtal Fokusbibliotekarie och - Inom informationssökningen tas olika sökkällor upp, t.ex. NE och Wikipedia, och skillnaden mellan dem. Olika databaser t.ex. Landguiden och Alex som är användbara för eleverna. Inom källkritiken tas vikten av att värdera sin källa upp, samt att lära sig att ange källa. - Bokprat innebär att fokusbibliotekarien berättar om ett antal böcker för klasser. Här tas även exempel upp på olika genrer. - Boksamtal innebär att eleverna diskuterar efter att ha läst samma bok. 11 Lgr 11. Sid. 224. 1

År 9 Bokprat Fokusbibliotekarie Höstterminen Informationssökning och Fokusbibliotekarie Höstterminen källkritik tillsammans med Boksamtal Fokusbibliotekarie och - Bokprat innebär att fokusbibliotekarien berättar om ett antal böcker för klasser. Här tas även exempel upp på olika genrer. - Inom informationssökningen tas olika sökkällor upp. Inom källkritiken tas vikten av att värdera sin källa upp, samt att lära sig att ange källa. - Boksamtal innebär att eleverna diskuterar efter att ha läst samma bok. IK-klassen (År 7-9) Bibliotekskunskap Fokusbibliotekarie Höstterminen Bokprat Fokusbibliotekarie Höstterminen Informationssökning och källkritik Fokusbibliotekarie - Inom bibliotekskunskapen får eleverna genomgång i hur man hittar i biblioteket, hur man lånar och återlämnar och eleverna får egna lånekort. - Bokprat innebär att fokusbibliotekarien berättar om ett antal böcker för klassen. - Inom informationssökning och källkritik görs en grundläggande genomgång av några olika sökkällor och eleverna får prova på att värdera dem. Övergripande aktiviteter för år 7-9 - Förutom de specifika aktiviteterna som genomförs för varje klass, kommer klasserna regelbundet till biblioteket för att låna och för att söka information. - En årskurs väljs ut för att medverka i bokjuryn. Bokjuryn är en tävling där barn och ungdomar röstar fram årets bästa böcker inom olika ålderskategorier. Fokusbibliotekarien presenterar ett antal böcker som sedan eleverna läser och röstar på. Eventuellt genomförs boksamtal i grupper där eleverna läst samma bok. - Medverkan av fokusbibliotekarien vid elevens val. Aktiviteterna år 7-9 kopplade till Lgr 11 Genom aktiviteterna i handlingsplanen uppfylls flera av syftena för ämnet svenska i Lgr 11. I de centrala målen för årskurs 7-9 står att läsa. Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider. 2

Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig från varandra. Några skönlitterärt betydelsefulla ungdoms-och vuxenboksförfattare. 12 Genom bokprat och boksamtal samt regelbundna lån i biblioteket kommer eleverna i kontakt med olika texter av olika författare samt olika genrer. Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier. Hur man citerar och gör källhänvisningar. Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett kritiskt förhållningssätt. 13 Genom att träna sig i att söka i olika källor och att värdera informationen i dem kommer eleverna i kontakt med dessa punkter i det centrala innehållet i läroplanen. Genom att söka i olika källor på Internet tränas eleverna i att sovra i en stor mängd information. Reflektion kring handlingsplanen Aktiviteterna i handlingsplanen är utformade så att de bygger på varandra. Stegvis får eleverna mer kunskap inom informationssökning och källkritik, lite mer tas upp under varje årskurs. Eleverna tränas i att ha boksamtal och de kommer i kontakt med fler olika författare och genrer under varje årskurs. Vissa moment repeteras därför så att elever som kommer nya till skolan får en chans att få likvärdiga kunskaper som elever som går hela studietiden på Nya Rydsskolan. För att handlingsplanen ska kunna fungera krävs att fokusbibliotekarien har planeringstid för att förbereda aktiviteterna och för att fokusbibliotekarien och bibliotekspedagogerna tillsammans kan planera verksamheten. Under första läsåret 2011/2012 går mycket tid åt till att bygga upp biblioteksverksamheten och därför kommer handlingsplanen inte att vara i fullt bruk förrän läsåret 2012/2013. Under första läsåret kommer vissa bitar att genomföras av handlingsplanen i samråd mellan fokusbibliotekarie och bibliotekspedagoger. Efter varje läsår bör handlingsplanen utvärderas och revideras i biblioteksgruppen för att se att verksamheten har fungerat. Verksamhet under läsåret 2011/2012 Under läsåret 2011/2012 kommer fokusbiblioteket att utformas. - Mediabeståndet ses över och kompletteras. - Samarbetet mellan fokusbibliotekarie och bibliotekspedagogerna utvecklas. - Fokusbibliotekarien kommer med i ett arbetslag. - Vissa av handlingsplanens aktiviteter genomförs för att komma igång med verksamheten. - Biblioteksgruppen bildas. - Ett biblioteksråd med elever, fokusbibliotekarie och bibliotekspedagoger bildas. Biblioteksrådet kan komma med förslag på bokinköp och ordna aktiviteter i biblioteket. Förslagsvis delas biblioteksrådet upp i åldersgrupper. 12 Lgr 11. Sid. 226. 13 Lgr 11. Sid. 227. 3

Källförteckning Bibliotekslagen (1996:1596) Biblioteksplan- Linköpings kommun (2007) Kultur- och fritidsnämnden, Barn- och ungdomsnämnden och Bildningsnämnden Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Skolverket. Skolinspektionen: www.skolinspektionen.se/sv/tillsyn-- granskning/vagledning/temasidor/skolbibliotek (2011-11-28) Skollag (2010:800) 4

Bilaga Gemensamma kunskapskriterier för fokusbiblioteken i Linköpings kommun F-klass Bibliotekskunskap Känna till hur man hanterar en bok Veta var böckerna för åldersgruppen står: bilderböcker, lätta faktaböcker, lättlästa böcker Klara av att själv lämna och låna böcker Litteraturkunskap Veta vad en bok är, vad man kan förvänta sig av en bok Känna till några kända bilderboksfigurer Ha provat på att samtala om böcker och dess innehåll Årskurs 3 Bibliotekskunskap Känna till signumen Hcf och Hcg och veta vad de står för Veta att böckerna har en bestämd plats i biblioteket Förstå kopplingen mellan OPAC och hyllan Känna till att man kan läsa en bok med ögonen eller öronen Litteraturkunskap Veta att en bok har en författare, ibland en illustratör, en titel och ett bokförlag Känna till skillnaden mellan skön- och facklitteratur Känna till några författare för åldersgruppen Presentera en bok och ge boktips Läsa en utvald bok och samtala om den Informationskompetens Kunna slå i Barnens lexikon eller motsvarande Genomföra en sökning på författare eller titel i OPAC Kunna använda åldersanpassade webbsidor för att söka information Resonera kring olika vägar till information och kring ett kritiskt förhållningssätt till information 5

Årskurs 6 Bibliotekskunskap Förstå och kunna tillämpa alfabetisk ordning Lära sig hur SAB-systemet är uppbyggt Klara av att reservera en bok Litteraturkunskap Känna till vad en serie och en trilogi är Känna till någon genre inom skönlitteraturen Lära sig mer om något enskilt författarskap Bokprata för yngre elever på skolan Utveckla och fördjupa boksamtalet, kunna reflektera och motivera Informationskompetens Förstå hur en ordlista är uppbyggd Förstå hur man hittar i en innehållsförteckning och ett register Genomföra sökningar i OPAC Genomföra enkla sökningar i tryckta och digitala källor Kunna urskilja budskap, avsändare och syfte i olika medier Kunna ange sin källa och veta varför det är viktigt Resonera kring sociala medier Årskurs 9 Bibliotekskunskap Känna till signumen uhc och Hc och veta vad de står för Ha fått fördjupade kunskaper i SAB-systemet Känna till tjänster på Östgötabibliotekets webbsida Litteraturkunskap Känna till olika genrer inom skönlitteraturen Känna till några välkända författare från Sverige, Norden och övriga världen Känna till skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen Utveckla boksamtalet, kunna använda sig av olika boksamtalsmodeller Informationskompetens Kunna göra en ämnessökning i bibliotekets katalog (OPAC) Ha kunskap och färdigheter i olika sökstrategier, i både trycka och digitala medier Kunna kritiskt granska, värdera och jämföra information från olika källor Kunna citera och göra källhänvisningar Känna till vad upphovsrätt innebär 6