Med vind i ryggen. Om bygdepeng och den lokala nyttan med vindkraft.

Med vind i ryggen. Om bygdepeng och den lokala nyttan med vindkraft.

Innehåll 8 Introduktion: Ny energi till bygden. På flera sätt. 11 Introduktion: Bygdepengen, en viktig del i pusslet 14 Röbergsfjället: På rätt spår med Vansbro AIK 16 Brahehus: Medvind för Grännafestivalen 22 Säliträdberget: Med kyrkokör till Transsylvanien 23 Säliträdberget: Fler förskoleplatser med föräldrakooperativ 24 Säliträdberget: Högtflygande planer 25 Säliträdberget: Moldavien tur och retur 28 Glötesvålen: Bredbandsbyn i Härjedalen 32 Hedbodberget: Hög puls i Furudal 33 Hedbodberget: Boost för bygden 34 Hedbodberget: Ljuv musik uppstod 35 Råshön: Etervågor i Offerdal 40 Bliekevare: Det nappar i Djuptjärn 41 Bliekevare: Utelivet fick en nytändning 44 Ett och annat om OX2 45 Vindkraft steg för steg 47 OX2 från norr till syd Foto: Patrick Miller

BÄTTRE KOMMUNIKATION Teleoperatörer kan använda ett vindkraftverkstorn som telemast och skapa bättre förutsättningar för mobil kommunikation. Foto: Patrick Miller

INTRODUKTION Ny energi till bygden. På flera sätt. 8 Sjisjkas vindpark i Gällivare kommun består av 30 vindkraftverk som ägs av Skanska, Jämtkraft och OX2. Parken har tilldelats en utmärkelse av Sweden Green Building Awards. Visste du att den bygd som blir granne till en vindkraftsanläggning har möjlighet att få ekonomiska utvecklingsmedel? Förfarandet kallas för bygdepeng och är ett sätt för vindkraftverkens ägare att skapa lokal nytta genom att dela med sig av värdet som produktionen skapar. Inte minst som ett tack för att bygden ställt upp som värdar. I den här broschyren kan du läsa mer om hur bygdepengen fungerar, och vilken typ av projekt den kan hjälpa till att finansiera. Som du kommer märka så finns det många olika sätt att använda bygdepengen. Minst lika många som det finns bygder i Sverige. Därför försöker vi alltid se till att bygdepengen hamnar där den gör bäst nytta genom att föra en öppen dialog med lokala representanter från till exempel byalag, bygdeföreningar och berörda kommuner. bostadsrättsföreningar och privatpersoner) möjligheten att investera i vindkraftverk kan vi alla göra goda affärer, men också gott på vägen. Vårt gemensamma mål är en värld där fossila bränslen som kol och olja inte längre behövs. Men vi är också engagerade på lokal nivå och med bygdepengen kan OX2 göra skillnad även i områdena där vi verkar. SÅ VILKA ÄR DÅ VI SOM FÅTT DET VIKTIGA UPPDRAGET ATT ARRANGERA ETT BYGDEPENGSAVTAL? Vi heter OX2 och är ett av Nordens mest erfarna företag inom förnybar energi. Genom att erbjuda våra kunder (som kan vara storföretag, kommuner och fondförvaltare, men också Med vänliga hälsningar, Johan Ihrfelt VD OX2 Foto: Kenneth Paulsson

INTRODUKTION 11 Bygdepengen, en viktig del i pusslet. Tanken om bygdepeng är inte ny. Med erfarenhet från den svenska utbyggnaden av vattenkraften, där fördämningarna ibland ändrade förutsättningarna för till exempel jord- och skogsbruk, diskuterades tidigt någon form av återbäring till de boende i de bygder där vindkraften etablerades. Även om invånarna inte ägde marken, så ställde man trots allt sin hembygd till förfogande. Idag är bygdepengen en viktig del i pusslet när OX2 etablerar vindkraft genom hela kedjan från att hitta rätt plats för etableringen, till byggnation och förvaltning. OX2 kommer som gäster till bygden och har ett stort intresse av att kunna bidra till en positiv utveckling. Dialogen med dem som bor närmast bygget börjar tidigt. Även markägaren kontaktas för att utreda arrendefrågan. I ett tidigt skede samråder OX2 också med kommunala tjänstemän, politiker och lokala föreningar. När vindkraftverken så småningom är satta i drift börjar bygdepengen att växa. PENGAR TILL VAD? BYGDEN VET BÄST. Vad pengarna ska användas till är det upp till bygden själv att bestämma, men i regel handlar det om verksamheter som på något sätt ger nytt liv åt glesbygden. För att underlätta beslutet sätter vi på OX2 oss in i det lokala föreningslivet. Syftet är att förstå hur trakten fungerar och få en uppfattning om vilka aktörer som kan ansvara över bygdepengen. Det kan röra sig om ett byalag, en bygdegårdsförening eller en annan sammanslutning med relevanta och utvecklade idéer om vad pengarna kan användas till. Det viktiga är att det är en demokratiskt förankrad och organiserad mottagare med bred acceptans. I följande avsnitt får du en inblick i hur vindkraften gett nytta på en lokal nivå genom bygdepengen. Människorna som intervjuats bär på lika stora delar initiativkraft som kärlek till sin hembygd. Många av våra projekt ligger i hårt prövade glesbygder med få arbetstillfällen och stor utflyttning. En vindkraftsetablering betyder så mycket. Den skapar arbetstillfällen och förbättrar infrastrukturen. Vindkraften bidrar till en hållbar lokal samhällsutveckling. Jan Olof Dahlin, projektledare OX2 INGEN BYGDEPENG ÄR DEN ANDRA LIK. Bygdepengen består av pengar som ägarna till vindkraftverken avstår. Hur stor summan är varierar, främst beroende på hur mycket energi det aktuella vindkraftverket producerar och vilka nettovinsterna blir. Faktorer som påverkar är hur mycket det blåser, investerings- och driftskostnader, nättariffer, arrenden och försäkringar. Bygdepengen kan betalas ut som en procentsats, en fast årlig ersättning, en engångssumma eller som en specifik tjänst, t ex underhåll av en väg.

MER FÖRDELAKTIGT ELPRIS Många kommuner och företag väljer att själva investera i vindkraft och får på så sätt ett mer stabilt elpris för lång tid framöver. Bliekevares vindpark i sydvästra Västerbotten består av 18 vindkraftverk som ägs av Bliekevare Vind AB, Dorotea kommun och Kvarkenvinden ekonomisk förening.

RÖBERGSFJÄLLET 14 OX2-spåret på Röbergsfjället lockar många namnkunniga skidåkare. På rätt spår med Vansbro AIK. På Röbergsfjället står åtta vindkraftverk sedan 2007. Här uppe i den fint kuperade terrängen där snön ligger kvar till april, ligger också ett högklassigt skidspår som blev verklighet när Vansbro AIK med hjälp av bygdepengen kunde genomföra sitt drömprojekt. Länken mellan vindkraft, markägare och skidspår var Jörgen Steffansson, arbetsledare och ansvarig för anläggningen av spåret. Det här är ett projekt med idel vinnare. Det är ett gott exempel på hur vindkraften och bygden samverkat och hur bygdepengen gett oss återbäring med effekt långt utanför gränserna, säger Jörgen. När OX2 tog kontakt för projekteringen av vindkraftsparken ville man även träffa den som markerat ett skidspår i terrängen. Vilket ju var Jörgen själv. Detta underlättade förstås processen kring anläggningen av spåret, som fick namnet O2-spåret (numera OX2-spåret) med skidtävlingen OX2-sprinten som final på vintersäsongen. Redan första åren efter att vindparken blev färdig så anlade vi det nya spåret i en fint kuperad sex kilometer lång slinga runt de norra delarna av parken. Tack vare bygdepengen har vi kunnat avlöna ungdomar som har byggt broar, röjt leder, satt upp informationsskyltar, varningstavlor och mycket mer, säger Jörgen. Eftersom det är snösäkert uppe på Röbergsfjället kunde Vansbro AIK arrangera lopp sent på säsongen och på så sätt locka namnkunniga skidåkare som annars är fullbokade med andra stora lopp. Inte minst OS-stjärnan Calle Halfvarsson, Falun Borlänge SK och världsrekordhållaren i kortsprint, Stina Nilsson, Malung IF. Det är fantastiskt att vi på så kort tid kunnat få hit de här stora namnen. De är förebilder för våra ungdomar som satsar på skidåkningen. Att få se dem på riktigt och inte bara i TV-rutan är enormt inspirerande, säger Jörgen. OX2-spåret är också mer än skidåkning. Med bygdepengen hade man råd att undvika våtmarker och därför kan spåret också användas som vacker vandringsled under barmarkssäsongen. Foto: Jörgen Steffansson Foto: Vansbro AIK

BRAHEHUS Medvind för Grännafestivalen. 16 Brahehus vindpark i Jönköpings kommun ägs av Brahehus Vind AB, Partillebo, OX2:s vindkraftskooperativ och Mörbylånga kommun. Med bygdepengen har arrangörerna av Grännafestivalen fått en rejäl draghjälp och kan satsa ännu mer på att upprepa eller överträffa de inledande årens succéer. Festivalsverige har fått ett tillskott att räkna med. Bakom arrangemanget står eldsjälen Albin Olsson, född och uppvuxen i Gränna, som raskt kontaktade bokningsföretagen när han fick beskedet om bygdepengen. Festivalen arrangeras av en förening som heter Gränna Ungdom och som tidigare arrangerat liknande evenemang med framgång. Med bygdepengen fick vi möjlighet att bygga på med lite mer kända band vid sidan av de lokala. Det är dyrt att boka och konkurrensen mellan festivalerna är stor, säger Albin Olsson. Pengarna till festivalen kom från Föreningen Grännabygdens Bygdepeng som delar ut medel till olika lokala projekt. Nu hoppas och tror vi att det bredare utbudet ska locka en ännu större publik. Det tror jag vi har goda förutsättningar att lyckas med. Vi vill dessutom att ursprungstanken med festivalen ska leva vidare, att det ska vara gratis för besökarna. Och visst hoppas vi på att få fortsätta ta del av bygdepengen. Festivalen har medvind och sambandet mellan oss och vindkraften är bra. Själv tycker jag att vindkraftverken ser vänliga ut, de känns rätt för miljön, avslutar Albin Olsson. Grännafestivalen lockar många besökare varje år. Foto: Albin Olsson Ett av bidragen gick till Grännafestivalen. Klipp ur Jönköpingsbladet. Foto: Patrick Miller

Högeffektiva vindkraftverk är ekonomiskt bärkraftiga idag och har en plats i framtidens energiförsörjning. Polarbröd jobbar också med våra övriga mål kring hållbarhet, ett mer hållbart jordbruk och fossilfria transporter. Karin Bodin, VD Polarbröd

De 30 vindkraftverken i Glötesvålens vindpark ägs av IKEA. ÖKAD TILLGÄNGLIGHET Med vindkraftverken följer både förbättringar av lokala enskilda vägar och anläggning av nya sträckor. Foto: Patrick Miller

SÄLITRÄDBERGET 22 SÄLITRÄDBERGET 23 Med kyrkokör till Transsylvanien. Drygt två mil från de åtta vindkraftverken på Säliträdberget ligger Sollerön, den största av Siljans öar. Här bor dryga tusentalet invånare och bland aktiviteterna finns en mycket aktiv kyrkokör. Fler förskoleplatser med föräldrakooperativ. Sollerön är en bra plats att leva på. Antalet invånare växer och därmed också trycket på skola och barnomsorg. När förskolan Filiorum öppnade som ett alternativ till kommunala förskolan, så var det bygdepengen som bidrog i starten. Sollerökören på besök i Rumänien. Foto: Britt-Inger Nilsson. Kören leds av Britt-Inger Nilsson, kantor i Sollerö kyrka och Solleröbo i tredje generationen. Sollerökören är en ideell förening som består av cirka 25 aktiva sångare i åldrarna mellan 30 och 70 år. Vi sjunger naturligtvis i kyrkan, men även vid större högtider. Under åren har vi utvecklat ett nära samarbete med en skotsk kör, Helensburgh Family Singers, säger Britt-Inger. Det har blivit en tradition att båda körerna reser för att sjunga och samla in pengar för olika välgörande ändamål. När man beslöt sig för att resa till greve Draculas hemtrakter i Transsylvanien kom Sollerökören i kontakt med bygdepengen. Vi sökte bidrag till resan och fick pengarna. Den blev en stor succé, det sjöngs överallt dit vi kom och på resorna där emellan. Från en av konserterna i staden Oradea blev intäkterna omkring 20 000 kronor som gick direkt till ett barnhem i staden, säger Britt-Inger. Bygdepengen ses som en slags återbäring på de intäkter som vår mark och socken ger genom vindkraftsbygget. Den ger oss möjligheter till intressanta kulturutbyten och en marknadsföring av vår bygd. Att utbytet dessutom leder till behjärtansvärda ändamål som att barn kan få det lite bättre är naturligtvis ett mervärde, avslutar Britt-Inger Nilsson. Kören sjöng bland annat i Oradeakyrkan. Foto: Britt-Inger Nilsson. Sollerön är en bra plats att leva på. Antalet invånare växer och därmed också trycket på skola och barnomsorg. När förskolan Filiorum öppnade som ett alternativ till kommunala förskolan, så var det bygdepengen som bidrog i starten. Mäjt Iversen var en av dem som tog initiativet till föräldrakooperativet Filiorum, vars namn betyder barnens på latin. När det var dags för min egen dotter att börja förskolan fanns redan tankar om ett kooperativ. Den kommunala verksamheten var stundtals full och tvingades hänvisa familjerna till orter som Vinäs eller Mora för att få barnomsorg. Personligen gillar jag dessutom den kooperativa tanken som ett komplement till den kommunala verksamheten på Sollerön, säger Mäjt. När familjer nu står på kö till Filiorum har Mäjt och de andra fått ett kvitto på att det finns fler som vill samma sak. Att bygdepengen bidrog till att verksamheten kunde dra igång är det ingen tvekan om. Vi startade Filiorum från noll, utan några intäkter. Bygdepengen var ett både välkommet och nödvändigt bidrag som gick raka vägen till en dator så att vi kunde hålla ordning på verksamheten. Nu har vi 20 barn och fem anställda som arbetar med barnen. Det känns väldigt bra att vårt initiativ kunnat bidra till en ökad sysselsättning här på ön, säger Mäjt. Föräldrakooperativet Filiorum. Foto: Filiorum. Vi startade från noll. Och här kommer bildtext. Bygdepengen var ett välkommet och nödvändigt bidrag.

SÄLITRÄDBERGET 24 SÄLITRÄDBERGET 25 Högtflygande planer. När två lyckliga och lätt nostalgiska hemvändare vill återgälda något till ön de vuxit upp på, föds tanken om att skapa en frisbeegolfbana. Bygdepengen blev en hjälp på vägen, bland annat till bygglovet. Moldavien tur och retur. Det lilla landet Moldavien, inklämt mellan Rumänien och Ukraina är för många obekant. Men i Mora finns en person som känner det fattiga landet väl och som med bygdepengen kunnat utveckla föreningen Moldaviens vänner. Historien om Sollerö IF:s frisbeegolfbana berättas bäst av Jon Böhlmark. En av hemvändarna bakom initiativet. Idén fick vi under en promenad vid Idrottsparken där det går som en korridor in i skogen. En plats som gjord för en frisbeegolfbana. Och med den tanken i huvudet gav vi oss inte förrän den var genomförd. Det finns så mycket sympatiskt med den här sporten. Den är jämlik, gammal som ung kan spela, och det krävs ingen dyr utrustning. Idén gick vidare till Sollerö IF som delade entusiasmen och ställde upp som avsändare när man ansökte om bygdepeng hos sockenföreningen. Anslag beviljades och gick till byggnadslovet som krävdes. Vi började med nio kättingförsedda korgar, motsvarigheten till golfens hål, som togs fram i samarbete med Yrkesakademien i Mora och blev rena konstverken. Andra ställde också upp. Från LL Teknik fick man kättingarna och Ingvars lack ordnade med lackeringarna i Sollerö IF:s färger. På så sätt fick projektet fler inblandade och en ökad betydelse, säger Jon Böhlmark. Banan blev en succé och fungerar nu som en mötesplats på Sollerön. Det finns spelare på banan i princip året runt, människor som kanske inte skulle träffats annars. Ett mått på banans popularitet är att lokala Konsumbutiken sålt över 400 frisbees. Bygdepengen var inte bara pengar, det blev en kvalitetsstämpel på projektet, avslutar Jon Böhlmark. Jon Böhlmark (t h) är en av intiativtagarna till frisbeegolfbanan. Birgit Stenberg är entreprenören som via vänner och en utbildning i öststatshandel lärde känna detta Europas fattigaste land med fyra miljoner invånare. Den första resan blev en stark upplevelse. Det finns så få arbeten ute i byarna att många män lämnar byarna och städerna för att söka en inkomst i utlandet. Följden är att mängder av kvinnor och barn lämnas ensamma. Var och varannan människa i Moldavien bär på en smärtsam historia, säger Birgit som bestämde sig för att göra något åt saken. Jag skickade pengar och fick min omgivning att göra detsamma. Det ena gav det andra och det blev även loppisar och auktioner. Så småningom bildades föreningen Moldaviens vänner och det första besöket har följts av många fler, säger Birgit. Vid en av resorna mötte Birgit musikläraren Raisa och hennes elever som sjöng och dansade. Idén om att bjuda hem dem till Sollerön föddes och väl hemma fick hon kontakt med sockenförbundet som tipsade om bygdepengen. Bidraget täckte resan tur och retur. Raisa och eleverna kom hit och gjorde omedelbart succé. Barnen fick en härlig upplevelse och för oss i Moldaviens vänner var det fantastiskt att få till detta kulturutbyte, som sedan fortsatt i många olika former, avslutar Birgit Stenberg. Folkdans i Moldavien. Foto: Moldaviens vänner. Var och varannan människa i Moldavien bär på en smärtsam historia. Och här kommer bildtext.

På IKEA bestämde vi oss redan 2005 för att växla över från fossilt till förnybart och vindkraft är en viktig del för att lyckas. Det ger oss en stor möjlighet att nå vårt övergripande mål att producera mer än vi förbrukar. Inte bara i Sverige utan för IKEA i stort. Jonas Carlehed, Hållbarhetsansvarig IKEA Sverige

GLÖTESVÅLEN 28 Med bygdepeng från Glötesvålens vindpark fick byn Dravagen tillgång till toppmodernt bredband. Bredbandsbyn i Härjedalen. Några kilometer sydost om Glötesvålen, där OX2 har uppfört 30 vindkraftverk åt IKEA, ligger byn Dravagen. Numera även kallad Bredbandsbyn då hushållen fått tillgång till optisk fiber med närmast obegränsad digital kapacitet. Det närmast osannolika, att husen i en liten by på Härjedalens glesbygd får samma internetkapacitet som ett kontor på Stureplan i Stockholm, blev möjligt tack vare uppförandet av vindkraftsparken. Sten-Olof Schärdin, som själv har sina rötter i byn, berättar hur det gick till. När planerna på vindkraft blev kända blev det mycket diskussion i bygden. Själv tillhörde jag dem som absolut inte ville se vindkraftverk uppe på vålen. Men efter många om och men stod det klart att parken ändå skulle uppföras och det visade sig att vi i bygden skulle få stor nytta av det hela, säger Sten-Olof. Alla Sveriges större tätorter har idag fiber. Men det finns av naturliga skäl väldigt lite intresse att inkludera små byar som Dravagen, som ligger långt från marknadens bredbandsaktörer. Men i och med att dragningen av kraftkabeln från vindkraftsparken ändrades, så erbjöds vi att få fiber till byn av OX2:s representant. En möjlighet som troligtvis annars aldrig kommit. Nu har nio hushåll av de elva här i byn tecknat avtal till samma pris som en villaägare i Stockholm. Det är ganska fantastiskt, säger Sten-Olof. Med fibern ökar möjligheterna för byns invånare, som inte längre lever i en isolerad utkant av världen. Vi får bättre TV, säkrare telefoni och framförallt snabbt internet med alla dess möjligheter. Så här i efterhand får man väl säga slutet gott, allting gott. Samarbetet med OX2 har varit mycket bra och vi har nu understrukit det med en vägskylt där det faktiskt står Bredbandsbyn, säger Sten-Olof Schärdin, konsult med ett förflutet som lantmätare. Foto: Patrick Miller

STÖRRE MILJÖNYTTA Då vindkraften ersätter smutsig kolkraft bidrar den till att minska utsläpp av partiklar och koldioxid. Hedbodbergets vindpark ligger i Rättviks kommun och omfattar 15 vindkraftverk. Ägare: Hedbodberget Vind AB, Rättviks Fastigheter, Rättviks teknik, Rättviks kommun, Dala Vindkraft, OX2:s vindkraftskooperativ, Mora kommun, Telge Energi Vind Ekonomisk Förening, Armada kommunfastigheter, Botkyrkabyggen.

HEDBODBERGET 32 HEDBODBERGET 33 Hög puls i Furudal. Några mil norr om Rättvik ligger Furudal med drygt 1 200 invånare. Här har bygdepengen bidragit till bättre möjligheter att träna både styrka och kondition i IFK Ores hockeyhall. Boost för bygden. Oregruppen i Furudal är en paraplyorganisation för bygden, ett ansikte utåt mot myndigheter som arbetar med bygdens utveckling och kulturevenemang. Bygdepengen är en viktig del av verksamheten. Allt fler tränar nu under instruktören Sandra Björklunds ideella ledning i hockeyhallen. Här finns en stor bredd med både gym och spegelsal. Här erbjuds step, spinning och intervallträning men också yoga, vikter och pilatesbollar. Det hela sköts i samarbete med Niklas Hedberg och tillsammans tar de hand om allt från inköp av utrustning till administration. Bidraget söktes genom idrottsföreningen. Allt som finns i gymmet och spegelsalen har vi kunnat skaffa tack vare bygdepengen. Det är ungefär 50 personer i åldrarna 15 65 år som tränar regelbundet hos oss, säger Sandra. Den dagliga ruljangsen sköts av Sandra och två andra instruktörer, Anna Richaud och Ella Logren. Alla intygar att verksamheten inte bara är viktig för fysiken utan även som social funktion i Furudal. Att bygdepengen kan användas på det här sättet är bra för vår bygd. Den gör nytta på mer än ett sätt, säger Sandra som till vardags arbetar som lärare i Furudalsskolan, åk 6-9. Flygvy över Ore. Foto: Naturflyget. Hedbodbergets vindpark. Foto: OX2. Få kan berätta mer om bygdepengens betydelse än Lennart Öhnell, före detta SIDA-chef och mångårig ordförande för Oregruppen. Det går faktiskt inte att underskatta betydelsen av de här pengarna. Rent praktiskt har den betytt att fastigheter kunnat rustas upp, att lekplatser blivit roligare och säkrare med tåliga utomhusleksaker och belysning. Den har också bidragit till att Ores pensionärer kan höra vad som sägs på möten, belysta motionsspår och utrustning till gym. Bygdepengen bidrar även till Oreveckan, en årlig familjefestival, säger Lennart. Listan har blivit lång genom åren och alla som är verksamma inom föreningslivet kan söka bidraget. Likaså de som på något sätt bidrar till att Furudal utvecklas och blir en bättre plats att bo på. Alla får naturligtvis söka, även om inte alla kan få bidrag. Men vi ser att det händer saker från år till år här i Ore. Bygdepengen bidrar till att sätta vårt samhälle på kartan. Man kan faktiskt säga att den ger oss Furudalsbor ett bättre självförtroende, avslutar Lennart Öhnell.

HEDBODBERGET 34 RÅSHÖN 35 Ljuv musik uppstod. I Oreparkens danspaviljong är det mest seniorer som möts och dansar. Tack vare bygdepengen kunde man installera en hörslinga och en ny högtalaranläggning till glädje för dem med nedsatt hörsel. Etervågor i Offerdal. Närradioföreningen Radio Krokom har under flera år räknat in bygdepengen som ett tillskott i kassan. En verksamhet som har stor betydelse för bygden och som förutsätter omfattande ideellt arbete. Sören Krantz är engagerad i verksamheten som har en lång och innehållsrik historia. Parken och paviljongen som ligger fyra mil norr om Rättvik, uppfördes redan 1929 och hade sin storhetstid under andra världskriget då många norrmän som utbildades till reservpolitisoldater i området kom och dansade. Den svenska folkparksrörelsen har sett uppoch nedgångar och vår park är inget undantag. I slutet av 90-talet var Oreparken i dåligt skick och det var hög tid att göra något, säger Sören. Efter många ideella timmar återfick parken sin forna form och pensionärsföreningen fick åter en plats för möten och danskvällar. Men ett problem återstod, nämligen nedsatt hörsel hos många av de 400 medlemmarna. Med hjälp av bygdepengen har vi kunnat installera en hörslinga och en bättre högtalaranläggning. Det innebär att både möten och dans blir mer tillgängliga för våra medlemmar, vilket spelar en stor roll för gemenskapen bland seniorerna i bygden, säger Sören Krantz. Kjell-Erik Jonasson på Radio Krokom. Med hörslingan kan alla delta i både möten och dans. De flesta av Sveriges omkring 600 närradioföreningar drivs med en kombination av medlemsavgifter, reklamintäkter, stöd från sponsorer och framför allt medlemmarnas egna arbete. Kjell-Erik Jonasson som varit med från starten berättar mer. Vi ger utrymme för de människor som lever och bor i vår del av världen. Jag vet inte hur många lyssnare vi har, men det finns helt klart ett stort intresse för det vi gör. Det talas alltid mycket radio med oss när vi är ute och träffar våra lyssnare, säger Kjell-Erik. De större tidningarna i Jämtland har helt enkelt inte kapacitet att skriva om allt som händer på de mindre orterna. Den luckan fyller Radio Krokom. En viktig uppgift. Föreningslivet vet att de kan vända sig till oss och få sina arrangemang marknadsförda. Genom oss hittar de sin publik. Radio Krokom är en viktig informationskanal för kommunen, bland annat direktsänder vi kommunfullmäktiges sammanträden, säger Kjell-Erik. Utbudet rymmer också program som lyfter det lokala musiklivet, tips på hur man sänker energikostnader, konsumentvägledning, en serie om faran med droger och mycket annat. Allt det här kostar givetvis pengar. Vi är glada att vi får del av bygdepengen som i kombination med övriga intäkter leder till att vi kan producera ett levande och varierat utbud, avslutar Kjell-Erik.

Med Mörbylångas uttalade tillväxtmål är en långsiktigt hållbar lösning av energifrågan av central betydelse. I detta läge erbjöds vi 2009 att bli ägare av ett vindkraftverk som en helt nyckelfärdig lösning. För oss innebar det flera fördelar att äga ett vindkraftverk såväl politiskt som ekonomiskt. Staffan Larsson, f d kommunchef Mörbylånga

FLER JOBB En vindkraftsanläggning skapar fasta arbetstillfällen många år framöver för till exempel vindkraftstekniker. Själva anläggningsarbetet skapar arbetstillfällen för lokala entreprenörer. Bliekevares vindpark i sydvästra Västerbotten som ägs av Bliekevare Vind AB, Dorotea kommun och Kvarkenvinden ekonomisk förening. Vindparken omfattar 18 verk.

BLIEKEVARE 40 BLIEKEVARE 41 Det nappar i Djuptjärn. I Bliekevare på dryga 700 meters höjd står 18 vindkraftverk och producerar grön el. I närheten ligger Djuptjärn som med bygdepengens hjälp nu är full med fet och fångstfärdig fisk. Utelivet fick en nytändning. I Dorotea kommun, inte långt från Bliekevares vindpark, ligger Storbäck. Här spelar jakt och fiske stor roll och i byn finns många vilt- och fiskevårdande föreningar som får hjälp av bygdepengen. Roger Pålson som är ordförande i Rajastrands Intresseförening kan berätta mer om den numera mycket populära sjön i bygden. Det ligger två tjärnar bland snurrorna i parken, men det är alltså i Djuptjärn som vi sätter ut fisken. Varje år blir det 120 kilo röding som väger uppemot ett kilo. Det är bara att dra upp den, säger Roger. Att sätta ut fisk betyder mycket för bygden. Inte bara för oss som bor här året runt, utan även för hemvändarna som kommer hit under ledigheter. Till påsken blir det till exempel tio gånger så många invånare än vanligt häruppe. Fisket drar igång i februari och vi håller öppet så länge isen bär. Man tar sig upp till tjärnen med skoter och bygdepengen har även bidragit till nya skoterleden. Överlag har bygdepengen gett livskraft åt bygden, säger Roger. Fiskeintresset är stort och med vinterfisket har man inte bara lyckats behålla intresset för bygden, dessutom har bygget av vindkraftverken lett till en upprustning av vägen. Bliekevares vindpark bidrar till hela bygden. Foto: Jonny Skoglund. Med sjön full av röding är fiskelyckan sällan långt bort. Foto: Roger Pålson. En samlande kraft i Storbäck är Uno Jonsson, som berättar om hur föreningarna dragit nytta av bygdepengen. Fisk och jakt är av enorm betydelse för bygden. För oss bofasta men också för hemvändare och turister. Det är en av våra uppgifter här i Storbäcks Fiskevårdsområdesförening att se till att det finns fisk att dra upp och bidragen från bygdepengen spelar en avgörande roll, säger Uno. Bygdepengen har bland annat gjort att man kunnat köpa foderautomater till fiskodlingen, förbättra tillgängligheten genom att sladda lederna till sjöarna, samt köpa in och sätta ut fångstfärdig fisk. Det har man gjort i både Västra och Östra Holgerstjärnarna och i Arksjön, både röding och öring. I största allmänhet är pengen ett bra tillskott för alla i Storbäck. Vi har rustat upp byföreningens hus och jaktlaget har köpt en våg och en hel del annat, säger Uno som är åter i hembyn efter 40 år på ett pappersbruk i Dalarna.

Glötesvålens vindpark. NY ENERGI En vindkraftsetablering ger ny energi och inte bara i elnäten. Bygdepengen ger ekonomiska möjligheter, men även fler jobb och förbättrad kommunikation kan följa. Foto: Patrick Miller.

0X2 44 0X2 45 Ett och annat om OX2. Vindkraft steg för steg. OX2 är idag en av de mest erfarna aktörerna inom vindkraftsetablering. Fram till idag står OX2 bakom ungefär hälften av den storskaliga landbaserade vindkraften i Norden. För närvarande driver och förvaltar vi 24 av dessa vindkraftsanläggningar med fler än 200 vindkraftverk som producerar över 1,4 TWh en energimängd som motsvarar hushållsel för 310 000 hushåll. Via OX2 kan kunderna investera i såväl hela vindkraftsanläggningar som i enstaka eller delade vindkraftverk. Med lång erfarenhet av att projektfinansiera vindkraft, strukturera affärer och attrahera kapital samarbetar vi med flera av marknadens största och mest krävande investerare. Bland annat IKEA, Allianz, Google, Polarbröd, Skanska och många av Sveriges kommuner och kommunala bolag. Tillsammans med våra partners och investerare driver vi utvecklingen mot en hållbar energiproduktion. Vid sidan av att skapa miljövänlig energi leder visionen även till att skapa bättre förutsättningar för den bygd där OX2 etablerar vindkraft. OX2 har i skrivande stund tecknat arrendeavtal på ett 40-tal platser i Sverige alla med goda vindförhållanden men många fler är på gång. Framtiden är med andra ord ljus. VISSTE DU ATT OX2 Har uppfört nära hälften av den storskaliga landbaserade vindkraften i Norden. Driver och förvaltar 24 vindparker med fler än 200 vindkraftverk som producerar över 1,4 TWh årligen. Har byggt cirka 600 MW vindkraft och projekterat nära 1 000 MW vindkraft (tillståndsgivna projekt). Utför löpande screening av nya vindkraftsprojekt i Sverige, Norge, Finland och Polen. Har en projektportfölj med effektkapacitet på över 2 000 MW vindkraft. Etableringen av ett vindkraftsprojekt är en process i många olika steg som kräver allt från stor teknisk kompetens, till förståelse för hur olika intressen ska samverka. OX2 arbetar sedan lång tid tillbaka med samtliga steg som kan delas upp i fem faser. 1. SCREENING Ett mycket viktigt inledande skede, där OX2 hittar en lämplig plats för projektering. Vindförhållanden, befintligt elnät, markägarförhållanden och eventuella skyddsområden analyseras och utvärderas. 2. PROJEKTUTVECKLING Den andra fasen består av vindmätningar och produktionsberäkningar på plats, kontakter med markägaren, dialog med de boende, tillståndsprocess, samt att förbereda nätanslutningar. 3. FÖRSÄLJNING OCH FINANSIERING I den tredje fasen fastställs hur vindkraftsanläggningens ägarstruktur kommer se ut. Försäljningen sker sedan av hela anläggningen, av enstaka verk, delade verk, eller genom vindandelar. Screening Projektutveckling Försäljning och finansiering 4. UPPHANDLING OCH BYGGNATION OX2 upphandlar vindkraftverk, omkringliggande infrastruktur, samt fundament. Allt genom ett anbudsförande. I upphandlingen använder OX2 etablerade tillverkare och lokala entreprenörer. Därefter projektleder OX2 byggnationen av vindkraftsanläggningen. 5. FÖRVALTNING AV VINDKRAFTSANLÄGGNINGAR I den avslutande fasen överlämnar OX2 den färdiga vindkraftsanläggningen till ägarna. Ansvaret övergår nu till att för varje ägares räkning maximera lönsamheten och hantera alla frågor som rör förvaltningen. Upphandling och byggnation Förvaltning av vindkraftsanläggningar

VINDPARKER I DENNA BROSCHYR 47 OX2 från norr till syd. Bliekevare OX2:s projekterade anläggningar ligger från kusten i Skåne till Norrbottens inland. Berättelserna i denna broschyr har hämtats från sju av dem. Här presenteras dessa parker med fakta som årsproduktion och ägare. Information om övriga anläggningar finns på www.ox2.com. 1 Råshön Glötesvålen Säliträdberget Hedbodberget Rörbergsfjället Brahehus BRAHEHUS Brahehus vindkraftspark har en högsta punkt på knappt 300 meter över havet öster om Vättern. Markområdet ägs av privata fastighetsägare och skogsbruket dominerar markanvändningen. Kommun: Jönköping Vindkraftverk: 9 st Siemens SWT101 2,3 MW Höjd: 99,5 m torn Beräknad årsproduktion: 56 miljoner kwh Årlig besparing av CO 2 : upp till 45 000 ton Driftsatt: mars 2011 Ägare: Brahehus Vind AB, O2 El Ekonomisk Förening, Partillebo AB, Mörbylånga kommun RÖBERGSFJÄLLET Röbergsfjället har en högsta punkt på cirka 530 meter över havet i södra delen av Vansbro kommun. Markområdet ägs av Bergsvik Skog Väst AB. Närmaste bebyggelse ligger i sydväst på cirka 800 meters avstånd. Kommun: Vansbro Vindkraftverk: 8 st Vestas V90 2 MW Höjd: 80 m torn Beräknad årsproduktion: 47 miljoner kwh Årlig besparing av CO 2 : 38 400 ton Driftsatt: januari 2007 Ägare: Röbergsfjället Vind AB SÄLITRÄDBERGET Ligger på 596 meter över havet i mellersta Dalarna. Fastigheterna där anläggningen planeras ägs av Bergvik Skog Öst AB, Egendomsnämnden, Sollerö Gemensamhetsskog Samfällighet och en privat markägare. Närmaste bebyggelse finns drygt en kilometer västerut. Kommun: Mora Vindkraftverk: 8 st Vestas V90 2MW Höjd: 80 m torn Beräknad årsproduktion: 44 miljoner kwh Årlig CO 2 -besparing: upp till 35 000 ton Driftsatt: februari 2009 Ägare: Säliträdberget Vind AB HEDBODBERGET Berget har en högsta punkt cirka 490 meter över havet. Närområdet är glesbebyggt med Dalfors som närmaste by cirka 2 kilometer nordost om anläggningen. Markområdet där anläggningen står ägs av Sveaskog. Kommun: Rättvik Vindkraftverk: 15 st Vestas V90 2 MW Höjd: 80 och 105 m torn Beräknad årsproduktion: 85 miljoner kwh Årlig CO 2 -besparing: upp till 68 000 ton Driftsatt: mars 2009 och mars 2011 Ägare: Hedbodberget Vind AB, O2 El Ekonomisk Förening, Dala Vindkraft Ekonomisk Förening, Rättviks Fastigheter AB, Mora kommun, Telge Energi Vind Ekonomisk förening, Armada Fastigheter AB, AB Botkyrkabygge GLÖTESVÅLEN Glötesvålen är ett lågfjäll med en högsta punkt om 1 010 meter över havet. Närmaste bebyggelse finns i byn Glöte cirka fem kilometer sydväst om den planerade anläggningen. Kommun: Härjedalen Vindkraftverk: 30 st Vestas V90 3 MW Höjd: 80 m torn Beräknad årsproduktion: 220 miljoner kwh Årlig CO 2 -besparing: Planerad driftsättning: Hösten 2014 Ägare: Glötesvålen Vind AB RÅSHÖN Råshön är en skogsklädd höjdrygg med en högsta punkt på 650 meter över havet. Närmaste bebyggelse är Västerberg cirka 2,5 kilometer öster om vindkraftverken. Kommun: Krokom Etapp 1 Vindkraftverk: 7 st Neg Micon NM82 1,5 MW Höjd: 78 m torn Driftsatt: 2004 Ägare: Projektet är sålt och driftförvaltning överlämnad till privata ägare bl a OfferdalsVind. Råshön Etapp 2 Vindkraftverk: 1 st Vestas V90 2 MW Höjd: 80 m torn Beräknad årsproduktion: 6 miljoner kwh Årlig CO 2 -besparing: upp till 5 000 ton Driftsatt: november 2009 Ägare: O2 El Ekonomisk Förening BLIEKEVARE Bliekevare har en högsta punkt på cirka 740 meter över havet. Närmaste bebyggelse ligger cirka 5 kilometer bort, vid Storbäck och Rajastrand, öster respektive sydväst om planerad anläggning. Kommun: Dorotea Vindkraftverk: 18 st Vestas V90 2 MW Höjd: 80 m torn Beräknad årsproduktion: 94 miljoner kwh Årlig CO 2 -besparing: upp till 75 000 ton Driftsatt: juni 2009 Ägare: Bliekevare Vind AB, Dorotea kommun, Kvarkenvinden 1 ekonomisk förening

Det finns två tungt vägande skäl för vårt intresse av vindenergi. Det första är självklart vår miljö och det andra är att det är ekonomiskt intressant. All energi kommunen köper ska vara grön, det vill säga komma från förnyelsebara energikällor. Genom att äga produktionen kan vi dessutom få en bättre kontroll på ekonomin. Christer Sandberg, f d biträdande kommunchef i Sigtuna

STORT TACK TILL ALLA MEDVERKANDE Bilder, copyright respektive upphovsman Eftertryck tillåten vid uppgivande av källa Producerad av OX2, 2015 För uppdaterade faktauppgifter, se www.ox2.com Tryckt på miljövänligt papper av tryckeri Joma Grafisk Produktion

NÄR VINDKRAFTEN KOMMER TILL BYN Vindkraft bidrar i allt större utsträckning till en hållbar energiproduktion. Med en affärsmodell där miljöansvar möter ekonomisk utveckling tar OX2 ansvar för både framtiden och investerarna, men också för de bygder där vindkraftverken uppförs. Här kan du läsa om bygdepengen och den lokala nyttan vid en etablering genom ett antal exempel, från Gränna till Storbäck. Besök oss på www.ox2.com