AKTUELLT INFORMATION TILL ELEKTRISKA INSTALLATÖRSORGANISATIONENS MEDLEMMAR NR 12 DEC

AKTUELLT INFORMATION TILL ELEKTRISKA INSTALLATÖRSORGANISATIONENS MEDLEMMAR NR 12 DEC 2008 På kurs i företagsekonomi med EIO fokus på lönsamhet och nyckeltal eio:s avgående Vd Hans enström: Lycka till, Janne! Den 30 november avgår Hans Enström som vd för EIO. Vill föreningen framöver ha min hjälp i någon branschfråga, ja då kommer den att få det. Så länge jag fortfarande är klar i skallen. Läs mer på sidan 2 Nöjda kursdeltagare på EIO:s tvådagarskurs i företagsekonomi som hölls på Yxtaholms Slott utanför Flen. Fr v Rose-Marie Bojler Eriksson, Edsvikens El, Inger Fridström, Mariefreds Elektrotjänst, Nina Gunnarsson, Elias i Blekinge, Helene Opperdoes, Alf Ericson i Göteborg Elektriska samt Monika Björk, Eltjänst. Nu pågår ISA-kurserna Joakim Svensson från Midroc Electro AB i Sundsvall, under den praktiska övningen. Nu har kurserna i ISA Instruktioner för Spänningsskyddat Arbetssätt dragit igång. Den första kursen hölls den 21 oktober i Sundsvall. EIO Aktuellt har tidigare skrivit om ISA, det nya arbetssättet för arbeten upp till 1000 V. ISA är en del av ESAfamiljen och underlättar och förtydligar ditt arbetsgivaransvar samt rollen som elarbetsansvarig. Därmed ökar tryggheten för både arbetsgivare och arbetstagare. Kursen innehåller både en teoretisk del och en praktisk del. Den praktiska delen går ut på att koppla Läs mer på sidan 4 ISA är likvärdigt med ESA Industri för arbeten upp till 1 000 Volt. in en gruppledning i en central där följande moment ingår: 1. Gör en riskanalys 2. Skriv instruktioner 3. Isolera med isoleringsduk, använda klämmor och skyddshandskar Kursen avslutas med ett teoretiskt prov. Du kan läsa mer om kurserna och anmäla dig på www.euu.se Läs mer om ISA på www.eio.se Vill du veta mer? Kontakta Tord Martinsen, 08-762 74 71, tord.martinsen@eio.se eio:s arbetsmiljöansvarige: riskbedömning är viktigt! En riskbedömning ska vara så lokal som möjligt. För företag i vår bransch kan det röra till exempel ergonomi, kemiska risker, hörselrisker, fallrisk eller risker som har med utrustningen eller maskiner att göra, säger EIO:s arbetsmiljöansvarige Rickard Lindberg. Läs mer på sidan 9 god Jul & gott nytt år önskar redaktionen

EIO är bra men bra kan bli bättre Stockholm 2008-11-28 Till EIO:s medlemsföretagare Efter 11 händelserika och intressanta år lämnar jag den 1 december 2008 över till min efterträdare Jan Siezing. När detta läses har jag alltså avgått som vd för EIO. Det har blivit 42 år inom elteknikbranschen, och det är många tankar och minnen som snurrar i huvudet när man är på väg att avsluta ett så långt yrkesliv. Att leda EIO bransch- och arbetsgivarorganisationen för Sveriges el- och teleteknikföretag med huvuduppgift att ge service till elinstallatörer, allt ifrån enmansföretag till koncerner med 3.000 anställda, är en både inspirerande men naturligtvis också krävande uppgift. Jag har fått träffa och lära känna många elföretagare över hela landet, alla med idéer och visioner om hur branschen kan utvecklas och stärka sin ställning. Jag tycker att vi har lyckats ganska bra med att selektera de små respektive stora företagens behov. Jag tänker till exempel på kompetensutvecklingsområdet. Genom dotterbolaget EUU (Elbranschens Utvecklingsoch Utbildningscenter) där Janne gjort en strålande insats som vd, har vi kunnat se till att branschen har tillgång till efterfrågad utbildning inom elsäkerhet, arbetsmiljö och inom olika teknikområden. Det är nu viktigt att föreningen EIO fortsätter att utvecklas positivt, att unga och engagerade företagare tar vid i föreningsarbetet, både lokalt och centralt, efter de många 40-talister som lämnar branschen. Ett aktivt föreningsarbete resulterar också i tydliga mål för organisationen så att EIO kan arbeta med de rätta frågorna. För det behövs ett starkt EIO för att styra branschens utveckling och tydliggöra el- och teleteknikens stora betydelse för en bra samhällsutveckling. Emellertid har EIO och hela el- och teleteknikbranschen kanske levt efter familjen Wallenbergs gamla motto Verka men inte synas lite för länge. Nu är det andra tider vi måste synliggöra branschen mera i olika samman hang! Det kan gälla i media, bland beslutsfattare och politiker, tillsammans med andra organisationer, hos kunder, hos elföretagens anställda och familjer ja det finns många ställen och tillfällen där jag skulle vilja att EIO och el- och teleteknikbranschen syntes mer än idag. Jag menar inte att vi ska ägna oss åt skryt, men vi ska definitivt inte hålla inne med det vi kan. Nåväl. Jag är glad att kunna lämna över en förening i väldigt bra skick till min efterträdare. Jag anser nämligen att EIO nu är en bra medlemsorganisation, där alla medlemsföretag på ett eller annat sätt kan föra fram sin mening om det mesta. Allting går naturligtvis att skruva upp ytterligare, men organisationen är överlag bra idag för att kunna ta tillvara medlemmarnas intressen. Men jag kan inte vara helt nöjd. Jag känner att branschfrågorna hade kunnat lyftas fram och prioriteras ännu mer om inte så mycket kraft och resurser fått läggas på frågor kring kollektivavtalet med fackförbundet Elektrikerna. Under mina 11 år inom EIO har jag varit med om fyra stora konflikter i samband med riksavtalsförhandlingar med Elektrikerna. Det har varit helt nödvändigt att från EIO:s sida hålla emot i de här förhandlingarna för att inte motpartens många gånger orimliga avtalskrav ytterligare skulle försämra medlemsföretagens förutsättningar på marknaden. Jag är inte det minsta stolt över att vi hamnat i de här konfliktsituationerna, men däremot över det sätt på vilket vi kunnat hantera dem. Och det finns förstås skäl till varför vi slagits på barrikaderna : elektrikernas kollektivavtal måste anpassas till utvecklingen i samhället EIO:s företagare vill inte ha några inbyggda bromsar i systemet. Det finns all anledning att modernisera Installationsavtalet! Det är här på sin plats med en eloge till EIO:s styrelse och till vår förhandlingsgrupp för deras insatser och även till övriga arbetsgivarorganisationer inom Svenskt Näringsliv och för god samverkan under konfliktperioderna. Och icke att förglömma alla medlemsföretag för den förståelse och det stöd de uppvisat. Det viktiga framöver är att Elektrikerna och EIO kan enas om en samsyn, en gemensam verklighetsbild. Vår gemensamma framtidsstudie för el- och teleteknikbranschen ger oss en väldigt bra beskrivning om vart utvecklingen är på väg. Men vi har inte tagit konsekvenserna och anpassat oss tillräckligt till resultatet i den. Inom området tele, data och säkerhet och integrerade system har vi till exempel inte gjort tillräckligt. Jag hoppas därför att elektrikerfacket utvecklas till att bli mer av en samarbetspartner. För vi får inte dra åt olika håll. Tillsammans kan vi göra underverk för branschen! Jag är hedersledamot i föreningen EIO, vilket jag ser som en otroligt stor ära. Vill föreningen framöver ha mina synpunkter om någon branschfråga, ja då kommer den att få det. Så länge jag fortfarande är klar i skallen. Lycka till Janne! Tack för mig. Hans Enström EIO-AKTUELLT nr 12 2008 2

INLEDAREN Design & Belysning fyllde Svenska mässan Peter Olofsson, informationschef, peter.olofsson@eio.se, tel 08-762 75 71 #4530 3 Härliga tider strålande tider! Nya tider stundar. Spännande tider. EIO byter vd efter elva år. Hans Enström går och Janne Siezing kommer. Det ska bli mycket intressant att följa och att vara med att påverka utvecklingen i el och teleteknikbranschen de närmaste åren. Ett område där vi ständigt utvecklas är inom vår digitala information till medlemsföretag och allmänhet. Datamognaden har genom åren blivit allt högre bland EIO företagarna och med det i åtanke har vi gjort en hel del förändringar på medlemssidorna. Därför har vi i detta EIO Aktuellt gjort en grundlig genomgång av allt det nya på webbplatsen. Läs, begrunda och testa sedan framför datorn. Har du åsikter om EIO:s webbplats, mejla då gärna till: webmaster@eio.se. Häromdagen läste jag en insändare i Östersunds Posten. En före detta elektriker ondgör sig där bland annat över svårigheten att jobba gentemot privata kunder: Dagens regering som jag trodde på har inte sett att det underlag som fanns förut för ett enmansföretag i elbranschen har förändrats. Det finns inget enmansföretag som kan driva och installera åt privatpersoner om de inte gör det svart. Elsäkerhetsverket ser heller inte problemet. Sen vet jag också att många småföretagare jobbar svart åt privata kunder och vitt åt företagskunder, vore intressant och veta hur mycket som statskassan förlorar där. Med detta som skäl anser sig insändarskribenten tvungen att lägga ner sitt enmansföretag. Det är mycket ledsamt om det här är en vanligt förekommande uppfattning bland ensamföretagare inom elteknikbranschen. Jag hoppas och tror att så inte är fallet. EIO:s 820 ensamföretagare har i vart fall inte gett uttryck för denna uppfattning. Inte heller andra EIO företagare som jobbar för privatpersoner. Svartjobb förekommer dock inom alla branscher. Vi vet genom undersökningar att svartjobben skulle minska om regeringen införde ett permanent och höjt bidrag för hushållsnära byggtjänster (tidigare ROT avdrag). Historiskt har tidigare regeringar sett ROT avdraget som i första hand en sysselsättningsbefrämjande åtgärd. Med tanke på att Sverige just nu är mitt inne i en lågkonjunktur så tycker jag att det vore dags att tänka till lite. Inför hushållsnära byggtjänster för de vita jobbens skull på så sätt minskar vi också svartjobben. Läs mer på webbplatsen www.byggbranschenisamverkan.se. EIO-AKTUELLT Ansvarig utgivare: Hans Enström, 08 762 75 77 Redaktion: Peter Olofsson, 08 762 75 71, peter.olofsson@eio.se, Sofia Pettersson, 08 762 75 58, sofia.pettersson@eio.se Redaktionsråd: Tord Martinsen, 08 762 74 71, tord.martinsen@eio.se Ulf Pettersson, 013 25 30 40, ulf.pettersson@eio.se Hans Tedesjö, 013 25 30 41, hans.tedesjo@eio.se EIO-Aktuellts adress: Box 175 37, 118 91 Stockholm Besöksadress: Rosenlundsgatan 40 Produktion: Odelius, 08 445 87 80 Tryck: Gävle Offset Adressändringar: Åsa Anderberg, 08 762 74 72, asa.anderberg@eio.se LED som lyser upp Mona Lisa, pianolack som design och utomhusbelysning blev stadens kompass. Det var mycket intressant som de 380 besökarna fick lära sig på Svenska Mässan under Elinstallatören/ EIO:s och Elfacks Design & Belysningsdag i Göteborg den 4 november. Intresset var stort för alla seminarier vilket märktes, inte minst bland publiken, som hade många frågor till samtliga föreläsare. EIO:s VD Jan Siezing var moderator och på agendan stod LED, nya ljuskällor, ljusstyrning, design, ljussättning och utomhusbelysning. LED EN KAMELEONT Först ut var LED med sin uppsjö av användningsområden, Ronny Eriksson från Zumtobel höll i mikrofonen: Många pratar om att LED inte är bra, då kan man fråga sig varför Mona Lisa är ljussatt med LED. Det finns bara en förklaring, LED har bra kvalitet. Att kvaliteten kan ge synergieffekter är en självklarhet, menade Ronny Eriksson och lyfte fram ett exempel gällande prisbilden. Gucci tar 75 Euro för sina läppstift, men de var tvungna att kassera vartannat på grund av skyltbelysningen, så vinsten var dålig förut. När de bytte till LED behövde de inte kassera så mycket längre och tjänade in sin investering väldigt fort. Han pekade också på vinsterna med att kunna använda LED på nya sätt. Som säkerhetsbelysning är det oslagbart med sitt vita ljus, något som även kan lyftas fram i hotellens olika miljöer. FÖRBUD OCH FRAMTID Ett EU-förbud mot glödlampor, hur ska det lösas? Den frågan och energifrågor i stort togs upp av Philips, OSRAM och GE. Magnus Ekelund från Philips pekade på att tekniken Utbudet av lampor och ljuskällor på olika socklar och i olika utförande blir större och större. Det här färggranna urvalet visade Osram. finns redan idag för att klara ett eventuellt förbud. Scandic och Choice Hotell har som mål att vara glödlampsfria, det går med dagens teknik, menade Ekelund. OSRAM:s René Lindholm byggde vidare på förbudsfrågan. Jag tror att glödlampan förbjuds inom en 3 5 års period. Och då lågenergi har funnits i över 25 år, så jag tror att det behövs ett förbud för att få folk att välja alternativen. Alternativen tror Fredrik Johansson, GE, finns i LED-tekniken omsättningen beräknas växa med 1,2 miljarder dollar till 2012. Tavlan av Mona Lisa, som hänger på Louvren i Paris, är ljussatt med LED-ljus. Foto: Michael Cavén/iStockphoto LJUSREGLERING FRAMTIDEN REDAN IDAG Att reglera och styra ljus har gjorts länge. Jonas Modigh från Wennerströms ljusstyrning tog dock begreppet ett steg till. Ljusreglering är morgondagens självklarhet, det finns så många fördelar med att reglera ljuset mot att bara tända och släcka. Du ser säkert klara fördelar med att kunna justera varmt och kallt på toan, det är bättre än antingen eller. Alla vill styra sitt ljus. Text: Henrik Hjelmberg Läs mer om belysningsseminariet i nästa nummer av Elinstallatören. EIO-AKTUELLT nr 12 2008

Välbesökta EIO-dagar även i år Många medlemsföretag tog även i år tillfället i akt att uppdatera sig genom att besöka EIO-dagarna som har gått av stapeln på sex ställen runt om i landet. Den första dagen ägde rum i Göteborg i slutet av oktober och den sista i Jönköping en månad senare. Liksom tidigare år var EIO-dagarna välbesökta och uppskattade bland medlemsföretagare. Jag vill uppdatera mig och känna av marknaden även i år. Trots att jag har hört mycket av detta tidigare är det bra att höra det igen, säger Kerstin Lundman Carls, Carls Elektriska, som besöker EIO-dagen i Stockholm för andra året i rad. Samma sak gäller för Christina Sevebo Riis, Lidingö Elektriska. Man vet att informationen finns där, men det är nyttigt att bli påmind. Det är också skönt att prata med kolleger i branschen, inte minst så här i lite sämre tider, säger hon. Sven Bälte, Elmetropolen AB besöker EIO-dagen främst för att få mer information om EIO Eltest samt ar- Sven Bälte, Elmetropolen AB, på EIO-dagarna. betsmiljöfrå- gor. Varför besöker ni EIO-dagen i år? Olli Odell, Odells Elservice AB, Farsta och Peter Jörstig, Edsvikens El, Stockholm Jag är här för att uppdatera mig, bland annat är jag intresserad av EIO Eltest, säger Olli Odell. EIO-dagarna är bra, det är mycket uppdateringar. Bland annat är EIO Eltest intressant. Vi utnyttjar EIO så mycket vi kan, vi vill ha valuta för pengarna. Varför besöker ni EIO-dagen i år? Erik Sandin, Elcentralen C & E HB, Tyresö och Erik Björklund, Elis Installation AB, Västerås Eftersom jag vill lära mig vad som händer i den stora världen är jag här. Jag är egenföretagare men funderar på att anställa flera så bland annat arbetsgivarfrågorna är viktiga för mig. Jag var med för två år sedan och det var riktigt bra så därför är jag här i år igen, säger Erik Björklund. Varför besöker du EIO-dagen i år? Dan Skiöld, Elservice Leif Skiöld AB, Nynäshamn Det är intressanta frågor, bland annat EIO Eltest och inte minst arbetsmiljöfrågorna som är något som verkligen kommit upp mer på sistone. Årets Teledagar bjöd på Säkerhet med hjälp av IP 150 personer besökte EIO:s Teledagar i Malmö, Göteborg och Stockholm för att få lära sig mer om årets tema Säkerhet med hjälp av IP. IP-telefonin har ökat med 660 procent under åren 2004 till 2007. IP är en förkortning av Internet Protocol som är ett kommunikationsprotokoll för överföring av information i nätverk. Peter Svensk från företaget CareTech berättade om fördelarna med att koppla trygghetslarm via IP istället för via det analoga telenätet, som kommer att tas ur bruk. En IP-larmcentral upptäcker om ett larm aktiveras eller inte fungerar. Idag finns 160 000 analoga trygghetslarm som kan sluta att fungera utan att det märks. Skrämmande siffror hade även Per-Martin Hedström från SOS Alarm. Hedström berättade att 450 000 larmsystem saknar övervakning idag och är också kopplade via analoga abonnemang. Om de här sällan använda abonnemangen oavsiktligt sägs upp så slutar larmen att fungera och ingen märker det. Simon Wallen från Nortec berättade att IP-telefonin kommer att vara standard om några år. Vi kommer att få billigare abonnemangskostnader, lägre samtalskostnader och låga kringkostnader. Kringkostnaderna minskar då vi inte behöver anlita telekonsulter utan kan vända oss till IT-avdelningen för support. Peter Dahlgren från Pelco berättade om CCTV, övervakningskameror, och den nya tekniken. Övergången till IP och det stora antalet kameror ställer högre krav på smart bildanalys. Idag finns intelligenta kameror som exempelvis kan följa en person som går åt fel håll i en enkelriktad flygplatspassage, och aktiverar ett larm om det händer. Det går att aktivera en yta eller ett föremål. Om något flyttas från den zonen aktiveras ett larm. Lars-Göran Johansson pratade om RFID, Radio Frequence Identification, som är en teknik som används alltmer inom säkerhetsområdet. Tekniken används redan idag till stöldmärkning, tvättstugebokning, i bilnycklar och till andra säkerhetslösningar. Besökare på Teledagen i Göteborg: Branschen behöver yngre och kvinnlig kompetens Två av de som besökte Teledagen i Göteborg den 5 november var Anders Larsson, vd (t v), och Henrik Ljungberg, installatör från Söne El AB, Linköping. Anders Larsson var senast på en Teledag för tre år sedan och tycker att det är bra med en dag med komprimerad information om tele, data och säkerhet. Det är intressant att under en dag få se nya användningsområden och andra produkter än de man vanligtvis ser, säger han. Söne El AB har tidigare mest ägnat sig åt vanliga vvs-, kyl-, ventilation- och elinstallationer, men eftersom efterfrågan ökar på svagströmsinstallationer så har de beslutat sig för att satsa mer på tele-, data- och säkerhetsuppdrag. Under sämre tider gäller det att bredda sig. Det gäller att investera sig ur lågkonjukturen och ta nya marknadsandelar. Energieffektiviseringskompetens är svårt att hitta idag, men är såklart något man måste ta till sig framöver, säger Anders Larsson. Vi måste in med yngre och kvinnlig kompetens, för de kan nya saker och har ibland andra sätt att se lösningar. Jag vill gå så långt att jag tycker att man ska kvotera in kvinnor i branschen, säger han och tillägger att han har en dotter som just nu studerar på Elprogrammet. 4 EIO-AKTUELLT nr 12 2008

lär dig företagets viktiga nyckeltal och öka din lönsamhet Ett tjugotal medlemsföretag deltog på Eio:s tvådagarskurs i företagsekonomi som hölls på Yxtaholms Slott utanför Flen i början av november. Kursen vänder sig till både ekonomer, ägare och företagsledare. Helena Sandin, ekonom på Elcentralen i roslagen ab, fick med sig företagets vd Jonny Degerman på kursen. i och med att både Jonny och jag går kursen kan vi hädanefter prata samma språk när det gäller till exempel värdefulla nyckeltal. Jag tror att vi kan förbättra dialogen och få ut mer i framtiden, säger Helena Sandin. Text och foto: Sofia Pettersson Den första dagen fick kursdeltagarna lära sig hur man kan gå in i företagets räkenskaper för att kunna göra viktiga analyser. Kursledare Lars G Andersson, EIO, gick bland annat igenom nyckeltal ur balans- och resultaträkningen samt hur man kan se på lönsamheten i företaget genom kontroll av bland annat produktiva timmar, timdebitering och TO-tal. Under dag två fick kursdeltagarna omsätta teorierna genom att göra praktiska övningar med hjälp av EIO:s excelmallar. Deltagarna fick bland annat räkna på årsbudget för nytt verksamhetsår, göra uppföljning av årsbudget samt göra indexuträkningar. Nästa kurstillfälle blir i april 2009. Mer information om datum i vårens EIO-Aktuellt och på www.eio.se. Vill du veta mer? Kontakta Lars G Andersson, 08-762 75 69, lars.g.andersson@eio.se Kursmedlemmarna får med sig en CD-skiva hem med användbara mallar. En del av mallarna kan även du som inte gått kursen ladda hem från www.eio.se, du hittar dem på medlemssidorna under rubriken För företagaren (ekonomi)/beräkningsfiler Bland annat finns där mallar för: Analys av bokslutet Arbetstidsberäkningar Viktiga nyckeltal Att få betalt Timomkostnadsberäkningar Sociala avgifter Jag vill få bättre struktur på företagets ekonomisystem och går därför EIO:s kurs, säger Anders Hagman från SE & AH EL i Borlänge, näst längst till höger på bilden. Även Johan Öjdahl, Jöta El, Sven Dalenberg, Dalenbergs El & Maskinteknik och Johan Giös, IK3 Elektriska passar på att ta en promenad mellan kunskapspassen i Yxtaholm. Bo Jonsson, VD på El & Säkerhet i Skåne AB, har tillsammans med Gunilla Nathorst, ekonomiansvarig på samma företag, tagit sig från Malmö för att gå kursen i Flen. Vi ser den här kursen lite som en kick-off för att komma i gång på hemma plan sedan, säger Bo Jonsson. Helena Sandin, ekonom på Elcentralen i Roslagen AB, tipsar om att ta med chefen på kursen för ökad nytta. AKTUELLA FRÅGAN Vad får du ut av EIO:s kurs i företagsekonomi? Inger Fridström, ekonomiansvarig, Mariefreds Elektrotjänst AB, Mariefred. Företaget har 7 medarbetare. Det här med nyckeltalen är användbart, det är mycket som faller på plats. Jag har läst om det här på ekonomikurser, men aldrig riktigt tagit mig tid att sätta mig in i helheten på företaget. Nu ska det verkligen bli roligt att komma tillbaka och ta ett större grepp. Helene Opperdoes, ekonomiansvarig Alf Ericson i Göteborg Elektriska AB, Göteborg. Företaget har 48 medarbetare. Min uppgift på företaget är att göra kvalitativa ekonomiska redovisningar som ska kunna fungera som bland annat beslutsunderlag i olika frågor. Nu gäller det att ta sig tid hemma och fylla mallarna med det egna bolagets information. På så sätt får man fram företagets nyckeltal som sedan kan jämföras med den kontinuerliga branschstatistiken. Det blir en bra bench marking och vi kommer att kunna titta på om till exempel vårt TO-tal ligger på en rimlig nivå. Sven Dalenberg, VD och ägare av Dalenbergs El & Maskinteknik AB, Kinna. Företaget har 10 medarbetare. Jag lär mig hela grundtänket. Jag har ingen som helst bokföringskunskap så jag suger i mig så mycket jag kan. Vi har en bokföringsfirma som sköter ekonomin åt oss men jag behöver få bättre koll själv. Exceldokumenten och nyckeltalen är användbara och intressanta. Jonny Degerman, VD Elcentralen, Norrtälje. Företaget har 15 medarbetare. Jag får massor av aha-upplevelser. Framförallt är nyckeltalen och jämförelsetalen intressanta när man lär sig och förstår relevansen. På så sätt kan vi få reda på om det egna företaget ligger på en rimlig nivå i jämförelse med andra. Det är även bra att lära sig att analysera var pengarna i företaget verkligen tar vägen. Rose-Marie Bojler Eriksson, ekonomichef, Edsvikens El, Stockholm. Företaget har cirka 50 medarbetare. Det är bra upplägg i och med att det först är en genomgång som följs av egna, praktiska övningar med utrymme att ställa frågor. Vi kan göra ekonomiska vinningar i och med att jag till exempel lär mig att analysera bokslutet bättre och vet hur jag ska titta på timomkostnader, kassalikviditet med mera. EIO-AKTUELLT nr 12 2008 5

Så här använder du Eio:s webbplats Eio:s startsida har nyligen modifierats, och därför kan det vara på sin plats att gå igenom de förändringar vi gjort. En webbplats är under ständig förbättring, så också eio.se. mejla gärna kommentarer och konstruktiva förslag till webmaster@eio.se så hjälper du oss att göra din webbplats ännu bättre. TELE, DATA, SÄKERHET och ELSÄKERHET Tele, data, säkerhet och Elsäkerhet är de mest efterfrågade och lästa sidorna och ligger därför först i menyn. HITTA DIN ELEKTRIKER Här har vi ökat sökmöjligheterna; nu kan du också söka på län och kommun. Här är fler förbättringar på gång under 2009. NYHETER Här har vi samlat ihop EIO:s pressmeddelanden och nyheter. På alla sidor utom startsidan visar vi aktuella bransch nyheter från Elinstallatören. BILDSPEL om medlems- FÖrEtagEnS KompEtEnSEr Ett nytt bildspel förklarar EIO-företagens inriktning och kompetens. I vänsterspalten på medlemssidorna hittar du följande sidor: För arbetsgivaren här hittar du information, tjänster och produkter som hjälper dig som arbetsgivare i frågor som lönesättning, ackordstidlistor, lagar, regler och avtal med mera. För företagaren här finns mallar, statistik, konjunkturrapporter, EIO:s prisfil och Index E 84 (om man köpt produkterna), rabattavtal på bilar, bensin, telefoni, försäkringar och tips och råd om företagets ekonomi och lönsamhet, momsuppgifter med mera. För uppdraget här kan man läsa om ALEM95 och allmänna leveransbestämmelser EIO99 samt om andra leveransbestämmelser för elinstallationsbranschen, såsom EL92/95. Blanketter EIO tar fram ett antal blanketter som säljs via Elförlaget. Blanketterna kan laddas hem här. (Har du inga flikar under menyn blanketter, så har ditt företag inte köpt några blanketter.) Cirkulär EIO skickar ut ett antal cirkulär varje år. Alla dessa hittar du här. Vi har också ett arkiv från 1996 och fram till idag. Externa sidor medlemssidor Elförlaget snabblänk till Elförlaget. INLOGGNINGEN För att slippa fylla i dina användaruppgifter varje gång, kryssa i rutan Spara mina uppgifter automatiskt, klicka sedan på Logga in. Stäng sedan ned webbläsaren genom att klicka på det röda krysset längst uppe till höger i fönstret. Öppna webbläsaren igen, skriv www.eio.se, så ser du att du att dina uppgifter sparats genom att du nu fått fliken Medlems sidor i din toppmeny längst ut till höger. Nu är uppgifterna sparade och den automatiska inloggningen kommer att fungera varje gång du skriver www.eio.se i din webbläsare. Om du klickar på Logga ut väljer du att radera den automatiska inloggningen och då måste du logga in med användarnamn och lösen igen varje gång du besöker sidan. EIO-Aktuellt EIO:s mest lästa tidning. Du hittar alla nummer från 2007 och 2008 här. Kalender så att du kan hålla koll på viktiga datum för utbildningar eller event. EIO-Q länk till EIO:s webbplats med EIO-Q Ledningssystem. Digital-IS länk till det digitala Installations - avtalet. Här finns hela avtalet inlagt tillsammans med EIO:s kommentarer med hänvisningar och länkar till lagtexter. Elit2006 ett hjälpmedel för dig som är starkströmsproffs och behöver räkna ut kabeldimensioner och annat. ID06 för dig som behöver beställa ID06-kort. Vill du veta mer? Kontakta Katarina Odmark, 08-762 75 68, katarina.odmark@eio.se 6 EIO-AKTUELLT nr 12 2008

Arbetsplatsförlagd utbildning (APU) ett gemensamt ansvar för elteknikbranschen Att hitta elektriker med rätt kompetens är en utmaning idag, och det kommer att växa till ett större problem i framtiden. Även om den pågående finanskrisen och lågkonjunkturen säkert dämpar rekryteringsbehovet temporärt, tyder alla undersökningar och rapporter på att det kommer bli svårare att rekrytera medarbetare. Skälet är att det antal som lämnar arbetsmarknaden är fler än de som kommer till. Det konstaterar Ulf Pettersson, utbildningschef i EIO och ledamot i ECY, Elbranschens Centrala Yrkesnämnd. Arbetsplatsförlagd utbildning (APU) är obligatoriskt och ingår i kursplanen för elektrikerutbildningen vid gymnasieskolan. Praktiken ska omfatta minst 15 veckors arbete på ett elföretag och arbetet betygsätts. Ett allvarligt problem Tyvärr är det lite si och så med APU på vissa skolor. En del löser det med olika konstlade former på skolan eller så skyller man på att branschen inte ställer upp. Oavsett orsak kan detta komma bli ett allvarligt problem för vår bransch Att hitta elektriker med rätt kompetens är en utmaning idag, säger Ulf Pettersson, utbildningschef i EIO. framöver, säger Pontus Boström, ledamot i ECY och aktiv i fackförbundet Elektrikerna. I förslaget till ny gymnasieskola Framtidsvägen föreslår utredaren att 15 veckors APU - som i det nya förslaget benämns APL, arbetsplatsförlagt lärande blir obligatoriskt för att man ska få starta eller bedriva yrkesutbildning. Det blir då uppenbart att minskande ungdomskullar och färre utbildningsplatser kan bli ett allvarligt problem för vår bransch. Samtidigt äger vi ju lösningarna på problemet men det förutsätter då gemensamma krafttag för att bereda alla elprogrammets elever en bra och fungerade APL, konstaterar Pontus Boström. omsätta Kunskaper i praktik Praktik är alltså till för elever som redan gjort sitt yrkesval. De besitter goda kunskaper om branschen och verksamheten. De kan därmed snabbt sätta sig in i arbetsuppgifterna och ta sig an de uppdrag som tilldelas. Praktik handlar främst om att eleverna ska få omsätta sina teoretiska kunskaper i praktiken. Arbetet kan bara bli framgångsrikt om många engagerar sig för branschens bästa i dessa frågor, säger Pontus Boström, ledamot i ECY. Att bedriva utbildning parallellt med produktionen är en mycket naturlig och självklar del i elektrikeryrket; det har alltid funnits en utbildning förlagd till arbetsplatsen och den situation som finns där. I Installationsavtalet finns det sedan lång tid tillbaka regler för rekrytering till yrket, anställning av praktikant och bilaga 1 som är yrkesutbildningsavtalet installationsområdet. Det borde vara en självklar del för så väl företag som anställda att efter bästa förmåga bidra till en bra utbildning för branschen, menar Ulf Pettersson. Han fortsätter: För företaget är praktiken en möjlighet till rekrytering och att bygga långsiktiga relationer med eleverna. Praktiken är tillräckligt lång för att eleverna ska hinna göra betydande insatser i företaget. För den enskilde medarbetaren/handledaren kan det bli en stimulerande och utvecklande uppgift att få påverka en blivande yrkesman/kvinnas första kontakter med branschen. Den viktigaste länken Handledaren eller den enskilde elektrikern är den viktigaste länken i en bra praktik. Valet av handledare är därför viktigt och det tjänar inget till att tvinga någon till detta uppdrag. Handledaren bör ha ett uttalat uppdrag från sin chef att handleda eleven och kunna avsätta tid för uppdraget. Men det allra viktigaste är att handledaren är engagerad och intresserad av att introducera en elev till verksamheten. Så frågan är nu om företag och medarbetare är beredda att möta framtiden med mer engagemang för utbildningen av nya medarbetare? Inom EIO, Elektrikerna och ECY är vi beredda men det räcker inte långt! Arbetet kan bara bli framgångsrikt om många engagerar sig för branschens bästa i dessa frågor. Gör vi inte det kommer elteknikbranschen med stor säkerhet att bli en av förlorarna i kampen om framtidens medarbetare som ska rekryteras ur en krympande ungdomsgrupp, slutar Pontus Boström. Vill du vet mer? Kontakta Ulf Pettersson, 013-25 30 40, ulf.pettersson@eio.se Energi och klimat hos Elektrikerna Det blev fullsatt i lokalen då LO-förbundet Elektrikerna bjöd in till energiseminarium på Rönneberga kursgård i början av november. EIO var förstås på plats och Stig Larsson, Elektrikernas förbundsordförande på bilden flankerad av Joakim Carlsson, EIO:s ansvarige för tele/data/säkerhet och Daniel Eriksson, ny branschchef på EIO var nöjd över att så många intresserade hörsammat inbjudan. Det är intressant att få en uppdatering kring vad som händer inom energiområdet, säger Joakim Carlsson. Debatten kom här att handla mycket om kärnkraft och förnyelsebara energikällor. Inget nytt i sig men Elektrikernas seminarium visar på hur många olika åsikter det finns bland politiska beslutsfattare, företrädare för energibolagen och andra fackförbund. Konklusionen verkade dock vara att oavsett vilken väg man väljer så är det viktigt att inte politikerna velar utan att de stakar ut en bra väg för Sverige. Daniel Eriksson håller med: Jag ska ju framöver intensifiera EIO:s arbete med energifrågorna så det är naturligtvis viktigt att vara så påläst som möjligt. Det jag kan konstatera är att energieffektivisering verkligen är hett. Ett exempel är den marknad som uppkommer efter energideklarationerna. Det finns mängder med affärer där EIO-företagare kan vara med och göra Sverige mer energieffektivt. Men då är det viktigt med kunskap inom området. Kompetens är därför centralt för en intresserad aktör. EIO-AKTUELLT nr 12 2008 7

EIO och Midroc vann mål i Arbetsdomstolen Arbetsdomstolen har nyligen avgjort ett mål (AD 2008 nr 77) mellan å ena sidan Svenska Elektrikerförbundet (SEF) och å andra sidan EIO och Midroc i en tvist gällande ett skyddsombudsstopp. I målet gjorde SEF gällande att bolaget hindrat ett skyddsombud i dennes verksamhet genom att inte följa det beslut om att stoppa ett arbete som skyddsombudet fattat. Ett skyddsombud kan enligt 6 kap. 7 arbetsmiljölagen bestämma att arbetet ska avbrytas i avvaktan på ställningstagande av Arbetsmiljöverket. För denna beslutanderätt gäller två förutsättningar, nämligen dels att arbetet innebär omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa, dels att rättelse inte genast kan uppnås genom hänvändelse till arbetsgivaren. I det aktuella fallet stoppade ett regionalt skyddsombud ett arbete som bolaget skulle utföra. Arbetet bestod i att flytta en armatur. Som skäl för att arbetet stoppades åberopade skyddsombudet att det saknades en elarbetsansvarig. Skyddsombudet kontaktade inte bolaget innan arbetet stoppades. Ogrundat eller inte? Bolaget ansåg att skyddsombudets beslut att stoppa arbetet var uppenbart ogrundat och beslöt att utföra arbetet trots skyddsombudsstoppet. SEF väckte talan i Arbetsdomsto- len och krävde skadestånd för att skyddsombudsstoppet inte hade respekterats. I Arbetsdomstolen anförde EIO och Midroc två skäl till varför bolaget inte var skyldigt att följa skyddsombudsstoppet. Dels för att skyddsombudet hade stoppat arbetet utan att först kontakta arbetsgivaren och dels för att det inte förelåg någon omedelbar och allvarlig fara för liv eller hälsa för den erfarne montör som skulle utföra arbetet med att flytta armaturen. Arbetsdomstolen gav EIO och Midroc rätt redan på första punkten och uttalade: Om skyddsombudet, som i detta fall, beslutar att stoppa ett arbete trots att han inte av tidsskäl har varit förhindrad att först kontakta arbetsgivaren, har skyddsombudets beslut inte de rättsverkningar för arbetsgivaren som annars skulle föreligga. Arbetsdomstolen avslog således SEF:s talan och förpliktade SEF att betala rättegångskostnaderna. Målet finns att läsa i sin helhet på www.arbetsdomstolen.se/ upload/pdf/2008/77-08.pdf Vill du veta mer? Kontakta Ulf Nordström, 08-762 75 57, ulf.nordstom@eio.se Bra balans en framgångsfaktor Kajsa och Patrik laddar inför Yrkes-VM i Calgary Nu har elbranschens svenska representanter Kajsa Eriksson Rosenqvist (elinstallation) och Patrik Lindström (telekommunikation) börjat ladda upp inför Yrkes-VM i Calgary i september 2009. Som ett första steg i träningen åkte vi till Norge i oktober för att träna och tävla tillsammans med den norska motsvarigheten under de Norska mästerskapen. Under tre dagar utförde våra tävlande olika typer av installationer inför publik, berättar Pontus Slättman på EIO som tycker att upplägget gav bra träning för de tävlande. På plats i Norge fanns cirka 30 000 besökande där de flesta var ungdomar som ska göra sitt gymnasieval. I övrigt förbereder Sveriges representanter sig bland annat genom det dagliga arbetet på sina respektive arbetsplatser; Kajsa Eriksson Rosenqvist på Everöds Elbyrå och Patrik Lindström på Carlfors Nätteknik. Många av uppgifterna som väntar på VM kräver en väldig precision, både när det gäller momenten inom elinstallation och telekommunikation. Noggrannhet och hastighet är också ytterst viktiga egenskaper för att nå framgång, fortsätter Pontus Slättman. Han tillägger att ytterligare utbyte mellan Sverige och Norge kommer att ske under Elfack i maj 2009. För mer information, se www.ecy.com Vill du veta med, kontakta Pontus Slättman, 08-7627565, pontus.slattman@eio.se Kajsa Eriksson Rosenqvist och Patrik Lindström, som ska representera Sverige i grenarna Elinstallation respektive Telekommunikation i Yrkes-VM i Calgary, var i Norge och tävlade och tränade i oktober. Roland Svensson, ägare av Janssons Elbyrå AB, har nu verkat i Överum i 50 år. Värt att noteras är att under dessa 50 år har han inte haft en enda sjukdag (endast lite snuvig!). Förutom elinstallationer är företaget även ombud för eldningsolja, diesel, elenergi, pellets, vitvaror, cyklar, jaktammunition, fastighetsuthyrning m.m. De har även patent på olika saker bl.a. en helautomatisk bar! Från EIO-Aktuellt och företagsrådgivaren i EIO Östgöta Sörmland, Hans Tedesjö, önskar vi entreprenören och EIO-företagaren Roland god fortsättning som elinstallatör! Finanskrisen drabbar Gävle-företag Flera EIO-företagare tvingas skära ned när finanskrisen krymper orderstockarna. Vi går mot tuffare tider, säger Hans Engvall, vd i El-teknik i Gävle AB som har sagt upp en tredjedel av sina elektriker. Strax före jul får nio elektriker lämna företaget, enligt tidningen Arbetarbladet. Lars Helsing, vd inom Elektra i Hälsingland AB med totalt cirka 120 anställda, utesluter inte att det blir uppsägningar framöver. Orderstocken är inte lika lång som tidigare och entreprenaderna blir färre, säger han. Midroc Electro med huvudkontor i Sandviken och 250 300 anställda i Gästrikland signalerar inga neddragningar. 8 EIO-AKTUELLT nr 12 2008

Riskbedömning viktig fråga som kräver inarbetade rutiner I slutet av oktober genomförde Arbetsmiljöverket en EUkampanj som innebar att cirka 1000 företag inom el-, vvs och andra bygginstallationsfirmor blev besökta av Arbetsmiljöverket för en inspektion. Syftet var att kontrollera att företagen arbetar med återkommande riskbedömningar och att öka arbetsgivarens kunskaper inom området. EIO-Aktuellt bad Rickard Linberg, arbetsmiljöansvarig på EIO, att berätta om processen. kan du berätta om kampanjen? Kampanjen riktade sig främst mot företag med 3-20 anställda och som inte blivit besökta sedan 2002 varav ett hundratal var EIO-företag. Av det totala resultatet har cirka 60 procent av företagen fått anmärkningar som måste åtgärdas. De företag som har fått anmärkningar har nu fram till den 15 december på sig att ta fram rutiner för riskerna. Hur ska man arbeta med riskbedömningar? Det handlar om att alltid arbeta med dessa frågor. Jag tror att många av våra medlemsföretag tänker på risker i sitt dagliga arbete och att det också har åtgärderna klara för sig. Men ofta har man tyvärr glömt att skriva ner det. Så det handlar ofta om att få ner det på papper och tänka till lite extra innan arbetet påbörjas. ur afs 2001:1 systematiskt arbetsmiljöarbete: Arbetsgivaren ska regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetet. När ändringar i verksamheten planeras ska arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall. Om man inte har skrivit ner något, hur kommer man igång? Ta reda på vilka risker som finns inom ditt företag. Det kan man göra på lite olika sätt. Gå tillsammans igenom riskerna med ert skyddsombud, skapa en så kallad organiserad skyddsverksamhet. Om man är ett mindre företag kan man till exempel samla hela personalstyrkan för att gå igenom olika riskfaktorer. kan du ge några exempel på vad som kan vara en riskfaktor på ett elföretag? Respektive företag känner till sin vardag bäst själva. En riskbedömning ska vara så lokal som möjligt, det är inte branschens utan din egen riskbedömning. För företag i vår bransch kan det röra sig till exempel ergonomi, (exempelvis olämpliga arbetsställningar), kemiska risker, hörselrisker, fallrisk eller risker som har med utrustningen eller maskiner att göra. Hur bedömer man om en riskfaktor är hög? Det har att göra med vad konsekvensen av risken kan bli och hur stor sannolikheten är. Allvarliga konsekvenser i samband med hög sannolikhet ger den högsta riskfaktorn. Det finns hjälpmedel som man kan använda sig av, till exempel finns det enkla blanketter i EIO-Q Ledningssystem. Mer information finns på www. av.se, www.prevent.se, www.euu.se samt www.eio.se Vill du veta mer? Kontakta Rickard Lindberg, 08-762 75 08, rickard.lindberg@eio.se Det handlar om att alltid arbeta med dessa frågor. Jag tror att många av våra medlemsföretag har åtgärderna klara för sig, säger Rickard Lindberg, arbetsmiljöansvarig på EIO. RISKBEDÖMNING I FYRA STEG 1) Planera Undersök vilka arbetsmiljörisker som finns, exempelvis fallrisk, kemiska risker, större förändringar i organisationen, nya arbetssätt, farliga maskiner, nya kemikalier 2) avgränsa Fundera på hur du kan eliminera/reducera varje upptäckt risk 3) åtgärda Välj lämplig arbetsmetod eller ämnen/utrustning utifrån resonemanget ovan. Upprätta skriftliga hanterings och skyddsinstruktioner för särskilda risker som inte går att eliminera. 4) följ upp Uppföljning, eventuellt måste ytterligare åtgärder vidtas. Incidenter, tillbud och olyckor ska tas på stort allvar. Foto: Dave Pilibosian/iStockphoto Ultra El i Bromma ett av medlemsföretagen som fick besök av Arbetsmiljöverket Företaget har totalt 10 anställda. Stefan Persson, ägare av företaget säger om besöket: Jag hade ett bra samtal med Arbetsmiljöverket där jag berättade min syn på det här arbetet, bland annat att jag tycker att ribban från Arbetsmiljöverket är satt för högt. Vi gör i princip riskanalyser på de jobb som kräver det. Jag tycker att vi har ganska bra koll på vilka riskerna är, till exempel jobbar vi mycket på tak och då vet ju killarna att de alltid ska ha livlina. Men det är klart att visst vore det bra om vi också skriver ner de här riskerna och rutinerna, det är på det skriftliga vi brister och det är just det vi ska åtgärda. Om det skulle hända en olycka till exempel så är det bra att ha det dokumenterat. Men jag tycker att det är viktigt att tänka på vem ansvaret egentligen ligger på om det skulle hända något, ofta är ju vi elfirmor en underleverantör och jag tycker att byggledarna är de som borde ha ansvaret för riskanalyser på sin arbetsplats. NYA CIRKULÄR FRÅN EIO 08-028 arbetsbristuppsägningar Cirkuläret behandlar de rättsregler som aktualiseras när personal sägs upp på grund av arbetsbrist. Cirkuläret behandlar följande avsnitt: 1. Begreppet arbetsbrist 2. Varsel till arbetsförmedlingen 3.1 Arbetsgivarens förhandlingsskyldighet 3.2 Arbetstagarkonsult 3.3 Arbetsmiljökonsekvensbeskrivning 4. Omställningsstöd TSL och TRR 5. Turordning 5.1 Begreppet tillräckliga kvalifikationer 6. Arbetsgivarens omplaceringsskyldighet 7. Förstärkt anställningsskydd 8. Uppsägningsbeskedet 9. Uppsägningstid 9.1 Uppsägningstid vid föräldra ledighet 10. Lön under uppsägningstid 11. Företrädesrätt till återanställning alla cirkulär finns att hämta i sin helhet på www.eio.se. Vill du veta mer? Kontakta Ulf Nordström, 08-762 75 57, ulf.nordstrom@eio.se EIO-AKTUELLT nr 12 2008 9

POsTTIdnIng b RETURADRESS: Elektriska Installatörsorganisationen EIO Box 17537 118 91 STOCKHOLM Välkommen till EIO! Nya medlemsföretag i aug och sept 2008 eio göteborg Albin Johanssons Elektriska AB, Hisings Backa Västra sverige Kenneth Skoogs Elektriska AB, Trollhättan EPW Electro Pro West AB, Varberg Elmontage på Dal, Mellerud Valkyria Elmontage, Falkenberg Inges El o Teknik, Skövde Norrvikens El i Strömstad, Strömstad Elgruppen i Borås AB, Borås Mellersta norrland Ingemar Staafs Styr o Reglerteknik AB, Kvissleby eio stockholm Elbolaget Vällingby AB, Vällingby Kortslutning AB, Elproppen, Stockholm Mellansjö El AB, Skogås RDS El & Tele AB, Södertälje Kornelinds Elektriska AB, Stockholm eio örebro Värmland Djurholms Elektriska, Filipstad Elteknik i Nybble AB, Kristine hamn östgöta sörmland Elkontakten i Linköping, Linköping eio skåne Sjöbo Industri El, Sjöbo Datum för ECY Cup 2009 fastställda ECY Cup är en tävling samt kunskapstest för elever som går sista året på elprogrammet. Förra året deltog nästan 2800 elever, vilket är en nästan hundraprocentig täckning av Sveriges skolor som utbildar blivande elektriker. Nu är datumen för ECY Cup 2009 fastställda. Det första provtillfället genomförs den 1:a alternativt den 2:a april. För att underlätta planeringen för alla inblandande kan skola tillsammans med kontrollant från branschen alltså välja mellan de två datumen, säger Pontus Slättman på ECY. ECY Cup kommer liksom tidigare att bestå av de två delarna Installation och Elsäkerhet. De som har förhinder eller inte klarar godkänd gräns för Elsäkerhetsprovet har möjlighet att göra ett omprov den 21:a april. Inbjudan och information skickas till lärare under hösten/vintern 2008. Alla som klarar godkänd gräns för elsäkerhetsprovet får ett kompetensbevis som visar att eleven avlagt prov med godkänt resultat i skötsel av elanläggning (gamla avd C). De 40 bästa resultaten belönas även med priser samt diplom. Vill du veta mer? Läs mer på www.ecy.com eller kontakta Pontus Slättman, 08-762 75 65, pontus.slattman@eio.se Elförlaget börjar sälja AMA-böcker Elförlaget har slutit ett avtal med Svensk Byggtjänst vilket innebär att Elförlaget nu också kommer att kunna erbjuda AMA böcker till medlemsföretag och kunder. Läs mer på www.elforlaget.se KRÖNIKAN Tack för en fantastisk resa! I hela mitt verksamma yrkesliv har jag arbetat inom elbranschen. Jag började min karriär som montör, läste sedan in ingenjörsexamen och har därefter arbetat som egen företagare och som anställd inom NEA-gruppen, som bland annat projektledare, filialchef och montageansvarig. I början av 80-talet, under min tid på NEA, blev jag invald i EIO:s lokala styrelse, Elföreningarna Örebro-Värmland. Då var föreningen uppdelad i en arbetsgivarorganisation (EA) och en branschorganisation (EIO). Under 90-talet hade jag förmånen att bli vald till ordförande i EA under fyra år. Jag upplevde det som väldigt givande att sitta med i den lokala styrelsen. Eftersom jag främst arbetade med arbetsgivarfrågor på NEA fick jag i och med mitt styrelseuppdrag även insikt i branschfrågor. Det var också utvecklande att sitta med i styrelsen eftersom jag fick information och insikt i viktiga frågor samt kunde vara med och påverka. Sven Olof Andersson 1997 slogs föreningarna samman och nya EIO bildades, en kombinerad bransch- och arbetsgivarförening. En fördel i styrelsearbetet i det nya EIO var att de tidigare ganska tröga besluts- och informationsprocesserna blev rakare och snabbare i och med sammanslagningen. Under våren 2000 tillträdde jag tjänsten som företagsrådgivare på EIO. Jag har haft stor nytta av mina erfarenheter, och inte minst det kontaktnät, som jag fick genom mitt arbete på NEA. Några punkter att lyfta fram som jag tror kan vara användbart även för EIO:s medlemsföretag är bland annat att arbeta på ett strukturerat sätt när det gäller allt från entreprenader till personalfrågor samt att ha ordning och reda. Om man har ordning i allt från anbud, upphandling, inköp, utförande och avslut av entreprenad kommer man långt. Små felaktigheter i anbudet kan göra att ett projekt får ett mindre bra resultat, och då menar jag ekonomiskt resultat. När det gäller personalfrågor är det otroligt viktigt att göra rätt från början, det vill säga att se till att följa avtal och regelverk samt se till att personalen har erforderlig kompetens för just sina respektive uppdrag. Det har varit en fantastisk resa under åren jag arbetat på EIO, att kunna delge och hjälpa medlemsföretagen med problem och frågor beträffande arbetsgivarfrågor, entreprenadfrågor och övriga branschfrågor. I de fall då frågorna inte kunde lösas direkt hade jag alltid möjlighet till hjälp av någon av mina kollegor. Frågor och svar som uppkommit under resans gång samlade jag från början i en egen databas, som sedermera utvecklades till grunden för Digital-IS. Då jag nu i och med min pension slutar på EIO vill jag tacka er alla för ett trevligt och stimulerande samarbete under åren på EIO Örebro-Värmland. Samtidigt önskar jag min efterträdare Mats Fredriksson lycka till med rådgivning och hjälp till er. Vänligen Sven Olof Andersson