FÖRLÄNGNING AV KONCESSION FÖR SVENSKA KRAFTNÄTS 220 KV LEDNING STADSFORSEN HÖLLEFORSEN UNTRA

FÖRLÄNGNING AV KONCESSION FÖR SVENSKA KRAFTNÄTS 220 KV LEDNING STADSFORSEN HÖLLEFORSEN UNTRA KOMPLETTERING AV MILJÖ- KONSEKVENSBESKRIVNING APRIL 2012 Förlängning av koncession för 220 kv ledning Stadsforsen-Hölleforsen-Untra. Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs och Uppsala län

PROJEKTORGANISATION Anders Enetjärn, projektledare Anne Walkeapä, beskrivningar och bedömningar Antoine Bos, beskrivningar och bedömningar Patrik Blomberg, beskrivningar och bedömingar Anders Enetjärn, kvalitetsgranskare Samtliga är verksamma vid Enetjärn Natur AB Foton, illustrationer och kartor har, om inte annat anges, tagits fram av Enetjärn Natur AB och Svenska Kraftnät. Kartmaterialet i denna rapport har använts med tillstånd från Lantmäteriverket: Lantmäteriverket / SvK-GSD Svenska Kraftnät Box 1200 172 24 Sundbyberg Sturegatan 1 Tel 08 475 80 00 Fax 08 475 89 50 www.svk.se Omslagsbilden föreställer 220 kv, trästolpe.

3 INNEHÅLL Projektorganisation 2 01. INLEDNING 4 1.1 Uppdrag 4 1.2 Om dokumentet 4 02. NATURMILJÖ 5 2.1 Metod 5 2.2 Nordanstigs kommun 5 Rödlistade arter 5 Konsekvenser 5 Åtgärdsförslag 5 2.3 Hudiksvalls kommun 5 Övriga naturvärden 5 Rödlistade arter 6 Konsekvenser 6 Åtgärdsförslag 6 2.4 Söderhamns kommun 6 Övriga naturvärden 6 Rödlistade arter 7 Konsekvenser 7 Åtgärdsförslag 7 2.5 Gävle kommun 7 Övriga naturvärden 7 Rödlistade arter 7 Konsekvenser 8 Åtgärdsförslag 8 04. FÅGLAR VID DALAÄLVEN 15 4.1 Ledningens påverkan på fågellivet i Nedre Dalälven 15 Metod 15 Beskrivning 15 Fåglar vid Dalaälven 15 Fåglar och kraftledningar - generellt och specifikt Nedre Dalälven 16 Artvis beskrivning av risker 17 Slutsats 17 Åtgärdsförslag 18 05. REFERENSER 19 Skriftliga källor 19 Digitala källor 19 Övriga kontakter: 19 03. KULTURMILJÖ 10 3.1 Metod 10 3.2 Ragunda kommun 10 3.3 Sundsvall kommun 10 3.4 Nordanstigs kommun 12 3.5 Hudiksvall kommun 12 3.6 Söderhamns kommun 13 3.7 Gävle kommun 14 3.8 Tierps kommun 14 Beskrivning 14 Konsekvenser 14 Åtgärdsförslag 14

4 01. INLEDNING 1.1 UPPDRAG Uppdraget har bestått av att komplettera miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) avseende förlängning av koncession för kraftledningen Stadsforsen- Untra. Kompletteringen gäller uppgifter om rödlistade arter, naturmiljö- och kulturmiljövärden längs sträckor av kraftledningen samt fågellivet runt Nedre Dalälven, som inte är upptagna i underliggande MKB. En geografisk avgränsning av det område som studerats i denna komplettering har gjorts. Avgränsningen omfattar ett område om ca 100 meter på vardera sidan av ledningen. Kraftnäts entreprenörer få information om de rödlistade arternas placering för att arterna därmed ska kunna skyddas mot ingrepp. Vid eventuell efterfrågan kan sekretessbilaga, med koordinater för de rödlistade arternas placering, överlämnas. I kapitel 3 ges en kommunvis genomgång av de kompletterande kulturmiljövärden som berörs av utredningsområdet men som inte finns med i MKBn. I kapitel 4 redovisas fåglar och fågelliv vid Nedre- Dalälven. I kartbilagorna redovisas kultur- och naturmiljövärden. 1.2 OM DOKUMENTET Dokumentet är disponerad enligt följande: I kapitel 2 ges en kommunvis genomgång av kompletterande uppgifter om naturmiljövärden och rödlistade arter som berörs av utredningsområdet men som inte finns med i MKBn. Via Artdatabasen har Svenska Kraftnät tagit del av informationen om, och koordinater för, de rödlistade arter som finns längs kraftledningsgatan inom ett område på 100 m på var sida av ledningen. Sammanställningen av rödlistade arter innehåller natur- och djurvärden som är starkt hotade och sårbara och därmed är de belagda med offentlighetsskydd. Därför redovisas de rödlistade arterna inte i kartorna, utan endast i tabellform. Vid underhåll- och ombyggnadsprojekt kommer Svenska

02. NATURMILJÖ 5 2.1 METOD Uppgifter om kompletterande naturmiljövärden och rödlistade arter har sammanställts i en skrivbordsstudie. De verktyg som bistått i arbetet är kartresurser och databaser om skyddad natur och andra naturvärden i GIS-miljö samt uppgifter om rödlistade arter från Artportalen och Artdatabanken. Information har också inhämtats genom kontakt med Länsstyrelserna i Gävleborg och Uppsala län. 2.2 NORDANSTIGS KOMMUN RÖDLISTADE ARTER Av de rödlistade arterna stor aspticka (NT) och sjuhörnig daggkåpa (NT) finns stor aspticka registrerad i Artportalen från området i och i nära anslutning till kraftledningsgatan, se tabell 1. Tabell 1. I Artportalen registrerade rödlistade arter utmed kraftledningsgatan i Nordanstigs kommun. Kategoriförklaring VU står för sårbar, NT står för nära hotad och CR står för akut hotad. ART KATE- GORI LOKAL Stor aspticka NT Grännsjön Hannåsen KONSEKVENSER Stor aspticka växer generellt inte i öppen terräng utan är knuten till gammal asp i skogsmiljöer. De fynd som rapporterats i Artportalen från utredningsområdet ligger på gränsen till kraftledningsgatan och växer på asp i bergsbranter i barrskogsmiljö och påverkas sannolikt inte av kraftledningen. I det omgivande landskapet finns det också ett flertal fynd varför bedömningen är att artens bevarandestatus i landskapet överlag inte kommer att påverkas negativt av en förlängd nätkoncession. ÅTGÄRDSFÖRSLAG Då stor aspticka inte är knuten till de miljöer som normalt finns i kraftledningsgator är bedömningen att det inte behöver vidtas några åtgärder för att gynna artens bevarandestus i samband med en förlängd nätkoncession. 2.3 HUDIKSVALLS KOMMUN ÖVRIGA NATURVÄRDEN I höjd med Iggesund passerar ledningen ett biotopskyddsområde. Enångersån utgör förutom ett Natura 2000- område också ett vattendrag av nationellt värde. I Enångersån finns den den rödlistade och starkt hotade arten flodpärlmussla (EN). Arten är upptagen i Artskyddsförordningen bilaga 1 och är ett föremål för åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP). På kommungränsen mellan Hudiksvalls och Söderhamns kommun passerar kraftledningen våtmarken Svarttjärnsmyran, vilken bedöms vara av klass 1 enligt Länsstyrelsens våtmarksinventering (VMI), se karta i bilaga 8 och 9.

6 Tabell 2. Komplettering av intressen för naturmiljön i Hudiksvall kommun. ID NAMN TYP SE0630140 Enångersån Natura 2000-område 15H3C02 Svarttjärnmyran VMI, klass 1 RÖDLISTADE ARTER Enligt Artportalen finns de rödlistade arterna ringlav (VU), aspfjädermossa (NT), rosenticka (NT) och doftskinn (NT) registrerade från området i och i nära anslutning till kraftledningsgatan (Tabell 3). Tabell 3. I Artportalen registrerade rödlistade arter utmed kraftledningsgatan i Hudiksvalls kommun. Kategoriförklaring VU står för sårbar, NT står för nära hotad och CR står för akut hotad. ART Aspfjädermossa KATE- GORI NT LOKAL Stenbo Stenbo Betbergsavan Ringlav VU Kavelbrobäcken Rosenticka NT Bromsvallsberget Bromsvallsberget Bromsvallsberget Hedsta Doftskinn NT Bromsvallsberget Hedsta KONSEKVENSER Vad gäller de två naturvärdena; biotopskyddsområdet vid Iggesund och Svarttjärnsmyren (VMI klass 1) är bedömningen att relativt små områden i dess utkanter berörs av kraftledningen. Då kraftledningen har funnits på platsen under en lång tid varvid man kan anse att ett nytt naturtillsånd etablerats, till vilket växt- och djurliv har anpassats, är bedömningen att en förlängd nätkoncession inte kommer att medföra negativa konsekvenser för de befintliga naturmiljöerna. Enångersån Natura 2000 område är konsekvensbedömd i tidigare inlämnad MKB. Aspfjädermossa är knuten till äldre skogsmiljöer med långvarig kontinuitet av gamla lövträd där den främst växer på asp i denna del av landet. De i Artportalen registrerade fynden i närhet av ledningen observerades i barrskogsmiljöer på gammal grov asp. En förlängd nätkoncession bedöms inte påverka artens bevarandestatus i området. Ringlav är i huvudsak knuten till gran i områden med hög och jämn luftfuktighet så som bäckmiljöer och sumpskogar och är känslig för förändringar i mikroklimatet. Det fynd som finns intill kraftledningen är gjort på en grov gran i ett bäckdråg i en sumpskog och bedöms inte påverkas av en förlängd koncession av kraftledningen så länge växtplatsen hålls intakt. Rosenticka och doftskinn är främst knutna till gamla granskogar med grova granlågor. De fynd som är registrerade i Artportalen påträffades i barrskogsmiljöer strax utanför kraftledningsgatan. Av denna anledning bedöms en förlängd koncession inte påverka artens bevarandestatus. ÅTGÄRDSFÖRSLAG Eftersom ett nytt naturtillstånd kan anses ha etablerats i och med att kraftledningen funnits på plats under lång tid bedöms det inte motiverat att vidta åtgärder för att mildra effetkerna för de nämnda naturmiljöerna. Vid underhållsarbete är det dock motiverat att iaktta sådan försiktighet att hydrologi i våtmarker och bäckmiljöer inte påverkas. Då de upptagna rödlistade arterna inte finns i själva kraftledningsgatan och inte är knutna till de miljöer som normalt finns i kraftledningsgator är bedömningen att några åtgärder för att gynna bevarandestatusen för dessa inte behöver vidtagas i samband med en förlängd nätkoncession. 2.4 SÖDERHAMNS KOMMUN ÖVRIGA NATURVÄRDEN Cirka en mil nordväst om Söderhamn passerar ledningen vattendraget Lötån-Norralaån vilket utgör nationellt värdefullt vatten samt är av riksintresse för naturvården, se tabell 4 och karta i bilaga 9 och 11. I Norralaån finns dessutom ett livskraftigt flodpärlmusslebestånd. Ledningen passerar i området runt Norralaån också ett skyddsområde i form av en vattentäkt.

7 Tabell 4. Komplettering av intressen för naturmiljön i Söderhamns kommun. ID NAMN TYP NRO21067 Lötån-Norralaån Riksintresse för naturvården Områden på Södra Kvarnön är inte längre föremål för reservatsbildning, enligt uppgifter från Länsstyrelsen i Uppsala län. Kraftledningen bedöms inte beröra värdetrakten för vitryggig hackspett, Tjursöarkipilagen, eftersom ledningen passerar 12 km öster om denna. RÖDLISTADE ARTER Av de rödlistade arterna savlundlav (VU), silkesslidsskivling (VU), raggbock (VU), större vedvivel (VU) och bibagge (NT) finns inga fynd rapporterade i Artportalen från området i och i nära anslutning till kraftledningen. Bibagge har inventerats inom ramen för ÅGP. KONSEKVENSER Då kraftledningen har funnits på platsen under en lång tid, varvid man kan anse att ett nytt naturtillsånd etablerats till vilket växt- och djurliv har anpassats, är bedömningen att en förlängd nätkoncession inte kommer att medföra negativa konsekvenser för de befintliga naturmiljöerna. ÅTGÄRDSFÖRSLAG Eftersom ett nytt naturtillstånd kan anses ha etablerats i och med att kraftledningen funnits på plats under lång tid bedöms det inte motiverat att vidta åtgärder för att mildra effetkerna för de nämnda naturmiljöerna. Vid underhållsarbete är det dock motiverat att iaktta sådan försiktighet att hydrologi i våtmarker och bäckmiljöer inte påverkas. Djurlivet med den hotade flodpärlmusslan i spetsen är känslig för förändringar i omgivningen som riskerar ändra vattenföring och vattenkvalitet i ån. 2.5 GÄVLE KOMMUN ÖVRIGA NATURVÄRDEN Testeboån är förutom av riksintresse för naturvården även ett Natura 2000 område och naturreservat. Nordväst om Gävle passerar kraftledningen igenom två våtmarker bedömda till klass 1 i Våtmarksinventeringen (VMI), Ellenmurarna och Kroktjärnsmuren, se tabell 5 och karta i bilaga 11, 12, 13 och 14. Ledningen löper tvärs igenom Ellenmurarna medan den vid Kroktjärnsmuren passerar precis utanför. Tabell 5. Komplettering av intressen för naturmiljön i Gävle kommun. ID NAMN TYP Kroktjärnsmuren VMI, klass 1 Ellenmurarna VMI, Klass 1 RÖDLISTADE ARTER De rödlistade arterna väddnätfjäril (VU) och sotnätfjäril (NT) har i Artportalen registrerats vid ett flertal tillfällen från kraftledningsgatan ett par kilometer sydväst om Gävle. Väddnätfjärilen har t.ex. registrerats ett 50-tal gånger vid inventeringar gjorda i juni 2009 och september 2011. För den starkt hotade svartoxen (EN) har ett fynd registrerats i Artportalen från området i nära anslutning till ledningen. För läderlappslav (NT) och lunglav (NT) finns fynd registrerade i Artportalen från Testeboån i nära anslutning till ledningen. Ringlav (VU) och hållav (VU) är registrerade i Artportalen från några områden nära kraftledningen söder om Gävle mellan byarna Glamsen, Hanåsen, Fallet och Slättfallet. För den starkt hotade arten fältgentiana (EN) finns inga fynd registrerade i Artportalen från området nära kraftledningen. Det samma gäller för sumpviol (NT). Arterna fältgentiana, väddnätfjäril och svartoxe har tidigare inventerats inom ramen för ÅGP (åtgärdsprogram hotade arter). Tabell 6. I Artportalen registrerade rödlistade arter utmed kraftledningsgatan i Gävle kommun. (*) Väddnätfjäril har registrerats rikligt (ca 50 träffar) från kraftledningsgatan vid Skogsmur. Kategoriförklaring VU står för sårbar, NT står för nära hotad och CR står för akut hotad. ART KATE- GORI LOKAL Ringlav VU Bondglamsvägen Slättfallsvägen Slättfallet Skrovelmyravägen

8 NT Fallet Lunglav NT Rämsö Forsbyholm, Testeboån Forsbyholm, Testeboån Forsbyholm, Testeboån Forsbyholm, Testeboån Forsbyholm, Testeboån Forsbyholm, Testeboån Hållav VU Bondglamsvägen Skrovelmyravägen Skrovelmyravägen Fallet Slätfallet Hanåsen slättfallsvägen Slätfallet Svartoxe EN Spjutholmen Sotnätfjäril NT Backa Läderlappslav Väddnätfjäril VU Skogsmur Skogsmur Skogsmur Skogsmur, RIKLIGT* KONSEKVENSER Då kraftledningen har funnits på platsen under en lång tid, varvid man kan anse att ett nytt naturtillsånd etablerats till vilket växt- och djurliv har anpassats, är bedömningen att en förlängd nätkoncession inte kommer att medföra negativa konsekvenser för naturmiljöerna Kroktjärnsmuren och Ellenmurarna. Ringlav är i huvudsak knuten till gran i områden med hög och jämn luftfuktighet som bäckmiljöer och sumpskogar och är känslig för förändringar i mikroklimatet. Flertalet av de fynd som gjorts i utredningsområdet är från platser som ligger utanför själva kraftledningsgatan varför arten inte bedöms påverkas av en förlängd nätkoncession. Flertalet av de fynd av läderlappslav och lunglav som rapporterats i Artportalen från området runt ledningen har hittats på grövre aspstammar i fuktig svämskogsmiljö i Testeboåns meandrande fåra. Sådana miljöer bedöms inte finnas inom kraftledningsgatan varför en förlängning av nätkoncessionen inte bedöms påverka artens bevarandestatus i området. Hållav är i huvudsak knuten till lövträd, främst klibbal, i områden med hög och jämn luftfuktighet som bäckmiljöer och sumpskogar. Arten är känslig för förändringar i miljön som påverkar mikroklimatet. De fynd i utredningsområdet som registrerats i Artportalen är från al i sumpskogsmiljöer som ligger utanför kraftledningsgatan. Dessa områden bedöms inte påverkas av en förlängd nätkoncession. Svartoxen är en starkt hotad art, knuten till grov död ved i skogsmiljöer som inte brinner, där de flesta fynden är gjorda på granlågor. Inom utredningsområdet finns ett fynd av arten registrerade i Artportalen från ett äldre skogsparti strax utanför kraftledningsgatan. Då arten inte hör hemma i de miljöer en kraftledningsgata representerar är bedömningen att en förlängd nätkoncession inte kommer att påverka artens bervarandestatus i området. Till följd av förändrad markanvändning och minskad kvalitét på habitat med igenväxning av jordbruksmark och utdikning av våtmarker som de mest påtagliga orsakerna har sot- och väddnätfjäril minskat påtagligt. I takt med att dess ursprungliga miljöer har minskat i utbredning har arterna funnit sin tillflykt i nya miljöer som krafledningsgator. Orsaken är att ledningsgatorna hålls öppna genom röjning, vilket skapar öppna miljöer som liknar äldre tiders ängs-och betesmarker. Förlängd koncession med upprätthållande av öppna miljöer och med frekvent och anpassad röjning av krafledningsgatan är därför en förutsättning för artens bevarandestatus i området. ÅTGÄRDSFÖRSLAG Eftersom ett nytt naturtillstånd kan anses ha etablerats i och med att kraftledningen funnits på plats under lång tid bedöms det inte motiverat att vidta åtgärder för att mildra effetkerna för de nämnda naturmiljöerna. Vid underhållsarbete är det dock mo-

tiverat att iaktta sådan försiktighet att hydrologi i våtmarker och bäckmiljöer inte påverkas. Förutom flertalet av de nämnda rödlistade arterna (sot- och väddnätfjäril) som observerats i närheten av kraftledningsgatan är till stor del knutna till skogliga miljöer och inte till de miljöer som normalt finns i kraftledningsgator. Mot denna bakgrund är bedömningen att några åtgärder för att gynna bevarandestatusen för dessa arter inte är motiverade i samband med en förlängd nätkoncession. Vad gäller sot- och väddnätfjäril gynnas de av de öppna miljöer som krafledningsgator erbjuder. Fortsatt underhåll av krafledningen med miljöanpassad skötsel och röjning är därför åtgärder som kommer att påverka dessa hävdgynnade arters bevarandestatus positivt. 9

10 03. KULTURMILJÖ 3.1 METOD En skrivbordsstudie av kompletterande delar för kulturmiljön har utförts för ledningssträckningen. Skogsstyrelsens digitala register (Skogens Pärlor) och Riksantikvarieämbetets fornminnesregister (FMIS) har varit källorna till studien. 3.2 RAGUNDA KOMMUN Ledningen passerar lämningar av fångstgrop söder om Stadsforsen. Objektet är klassat som fast fornlämning i Fornminnesregistret (Fors 67:1). Tabell 7. Objekt längs ledningen som är registrerade i Fornminnesregistret. RAÄ NUMMER KOMMUN LÄMNINGTYP EGENSKAP Fors 67:1 Ragunda Fångstgrop Bytesdjur 3.3 SUNDSVALL KOMMUN Ledningen passerar 25 lämningar som är upptagna i Fornminnesregistret, se tabell 8 nedan samt karta i bilaga 1,2, 3, 4 och 5. Tabell 8. Objekt längs ledningen som är registrerade i Fornminnesregistret. RAÄ NUMMER KOMMUN LÄMNINGTYP Liden 8:1 Sundsvall Fångsgropsystem Liden 78:1 Sundsvall Fångstgropsystem Liden 86:1 Sundsvall Fångstgrop Liden 86:2 Sundsvall Gränsmärke Liden 99:1 Sundsvall Naturföremål Liden 384 Sundsvall Kraftindustri Liden 383 Sundsvall Lägenhetsbebyggelse Liden 440 Sundsvall Färdväg Liden 429 Sundsvall Färdväg Liden 16:1 Sundsvall Fornlämningsliknande lämning Liden 124:1 Sundsvall Fångstgropsystem Liden 83:1 Sundsvall Terrasserering Indal 418 Sundsvall Kolningsanläggning Indal 410 Sundsvall Kolningsanläggning

11 RAÄ NUMMER KOMMUN LÄMNINGTYP Indal 263:1 Sundsvall Färdväg Indal 262:1 Sundsvall Minnesmärke Indal 411 Sundsvall Kolningsanläggning Sättna 143:1 Sundsvall Fäbod Attmar 196:1 Sundsvall Lägenhetsbebyggelse Ledningen passerar 20 objekt som är upptagna i Skogsstyrelsens värdefulla skogsmiljöer, Skogens pärlor, se tabell 9 nedan samt karta i bilaga 1,2, 3, 4 och 5. Tabell 9. Objekten längs ledningen som är registrerade i Skogsstyrelsens Skogens pärlor. OBJEKTNR KOMMUN LÄMNINGTYP 222528 Sundsvall Pilgrimsled Attmar 33:1 Sundsvall Fornlämningsliknande lämning Attmar 33:2 Sundsvall Fornlämningsliknande lämning Attmar 33:3 Sundsvall Fornlämningsliknande lämning Attmar 34:1 Sundsvall Hög Attmar 34:2 Sundsvall Fornlämningsliknande lämning Attmar 37:1 Sundsvall Fornlämningsliknande bildning 445 Sundsvall Färdväg 21308 Sundsvall Färdväg 21264 Sundsvall Lägenhetsbebyggelse 227797 Sundsvall Husgrund, historisk tid 593 Sundsvall Kvarnlämning 229540 Sundsvall Fäbod 611 Sundsvall Lägenhetsbebyggelse 222899 Sundsvall Dammvall 225825 Sundsvall Dammvall 225708 Sundsvall Lägenhetsbebyggelse 225655 Sundsvall Röjningsröse 222429 Sundsvall Skogsbrukslämning 222416 Sundsvall Kolningsanläggning 222389 Sundsvall Kolningsanläggning 21558 Sundsvall Husgrund, historisk tid 423 Sundsvall Kolningsanläggning 229532 Sundsvall Fångstgropsystem 227796 Sundsvall Fångstgrop 227979 Sundsvall Husgrund, historisk tid

12 3.4 NORDANSTIGS KOMMUN Längs ledningen finns sex kända objekt inom utredningsområdet som är registrerade i fornminnesregistret, dessa redovisas i tabell 10 samt i karta i bilaga 6 och 7. Tabell 10. Objekt längs ledningen som är registrerade i Fornminnesregistret. 3.5 HUDIKSVALL KOMMUN Ledningen berör i Hudiksvalls kommun ett kulturmiljöintresse vid Nedre Nianån. Tabell 12. Kulturmiljöintressen i Nordanstigs kommun ID NAMN TYP 840513 Nedre Nianån Kulturmiljöområde klass 1 RAÄ NUMMER KOMMUN LÄMNINGTYP Bergsjö 97:1 Nordanstig Hög Bergsjö 96:1 Nordanstig Stensättning Bergsjö 96:2 Nordanstig Fossil åker Bergsjö 205:2 Nordanstig Fyndplats Bergsjö 205:1 Nordanstig Stensättning Ilsbo 79:1 Nordanstig Hög Ledningen passerar 16 lämningar som är upptagna i Fornminnesregistret, se tabell 13 nedan samt karta i bilaga 7, 8 och 9. Tabell 13. Objekt längs ledningen som är registrerade i Fornminnesregistret. RAÄ NUMMER KOMMUN LÄMNINGTYP Hög 91:4 Hudiksvall Husgrund, förhistorisk/ medeltida Ledningen passerar två objekt som är upptagna i Skogsstyrelsens värdefulla skogsmiljöer, Skogens pärlor, se tabell 11 nedan samt karta i bilaga 6 och 7. Tabell 11. Objekten längs ledningen som är registrerade i Skogsstyrelsens Skogens pärlor. OBJEKTNR KOMMUN LÄMNINGTYP 32708 Nordanstig Husgrund, historisk tid 32765 Nordanstig Husgrund, historisk tid Hög 93:1 Hudiksvall Gravfält Hög 89:1 Hudiksvall Hög Hög 89:3 Hudiksvall Hög Hög 25:1 Hudiksvall Hög Hög 25:2 Hudiksvall Hög Hög 4:1 Hudiksvall Gravfält Hög 2:1 Hudiksvall Gravfält Hög 126:1 Hudiksvall Vägmärke Forsa 648 Hudiksvall Husgrund, historisk tid Forsa 194:2 Hudiksvall Hög Forsa 656 Hudiksvall Kolanläggning Forsa 416:1 Hudiksvall Fyndplats Enånger 9:1 Hudikvall Militär anläggning övrig Enånger 105:1 Hudiksvall Bytomt/gårdstomt Enånger 102:1 Hudiksvall Bytomt/gårdstomt

13 Ledningen passerar 13 objekt som är upptagna i Skogsstyrelsens värdefulla skogsmiljöer, Skogens pärlor, se tabell 14 nedan samt karta i bilaga 7,8 och 9. 3.6 SÖDERHAMNS KOMMUN Ledningen passerar 13 lämningar som är upptagna i Fornminnesregistret, se tabell 15 nedan samt karta i bilaga 9, 10 och 11. Tabell 14. Objekten längs ledningen som är registrerade i Skogsstyrelsens Skogens pärlor. OBJEKTNR KOMMUN LÄMNINGTYP 14419 Hudiksvall Skåre/jaktvärn 14426 Hudiksvall Gränsmärke 35160 Hudiksvall Kolningsanläggning Tabell 15. Objekt längs ledningen som är registrerade i Fornminnesregistret. RAÄ NUMMER KOMMUN LÄMNINGTYP Norrala 116:1 Söderhamn Färdväg Norrala 135:1 Söderhamn Vägmärke Norrala 133:1 Söderhamn Källa med tradition 14427 Hudiksvall Kolningsanläggning 14418 Hudiksvall Fångstgrop 14394 Hudiksvall Fångstgrop 14396 Hudiksvall Boplatsgrop 14398 Hudiksvall Kolningsanläggning 32933 Hudiksvall Husgrund, historisk tid 33141 Hudiksvall Husgrund, historisk tid 33143 Hudiksvall Husgrund, historisk tid 33144 Hudiksvall Hägnad 33145 Hudiksvall Hägnad Mo 90:1 Söderhamn Färdväg Mo 45:1 Söderhamn Källa med tradition Mo 46:1 Söderhamn Fyndplats Söderala 332:1 Söderhamn Brästbrukslämning Söderala 87:1 Söderhamn Stensättning Söderala 670 Söderhamn Kolningsanläggning Söderala 625 Söderhamn Kolningsanläggning Söderala 602 Söderhamn Område med skogsbrukslämningar Söderala 634 Söderhamn Kolningsanläggning Skog 206 Söderhamn Brunn/kallkälla Ledningen passerar fem objekt som är upptagna i Skogsstyrelsens värdefulla skogsmiljöer, Skogens pärlor, se tabell 16 nedan samt karta i bilaga 9,10 och 11. Tabell 16. Objekten längs ledningen som är registrerade i Skogsstyrelsens Skogens pärlor. OBJEKTNR KOMMUN LÄMNINGTYP 33182 Söderhamn Kolningsanläggning 29344 Söderhamn Gränsmärke 15457 Söderhamn Husgrund, historisk tid 28711 Söderhamn Husgrund, historisk tid 29219 Söderhamn Husgrund, historisk tid

14 3.7 GÄVLE KOMMUN Längs ledningen finns det fyra kända objekt inom 200 m från ledningens centrum som är registrerade i fornminnesregistret, dessa redovisas i tabell 17 samt i karta i bilaga 11, 12, 13 och 14. Tabell 17. Objekt längs ledningen som är registrerade i Fornminnesregistret. RAÄ NUMMER KOMMUN LÄMNINGTYP Hamrånge 298:1 Gävle Ristning medeltid/ historisk tid Valbo 405:1 Gävle Boplats Valbo 746 Gävle Kolningsanläggning Hedesunda 562 Gävle Boplats Ledningen passerar två objekt som är upptagna i Skogsstyrelsens värdefulla skogsmiljöer, Skogens pärlor, se tabell 18 nedan samt karta i bilaga 11, 12, 13 och 14. Tabell 18. Objekten längs ledningen som är registrerade i Skogsstyrelsens Skogens pärlor. OBJEKTNR KOMMUN LÄMNINGTYP 32274 Gävle Husgrund, historisk tid 32446 Gävle Husgrund, historisk tid 3.8 TIERPS KOMMUN BESKRIVNING Ledningens slutstation, Untra, är en kulturmiljö av regionalt intresse då Untra kraftverkssamhälle utgör en enhetlig och oförändrad miljö från 1900-talets början. Kraftverket, maskinhallen och kraftverksbyn med bl.a. bostadshus har kulturhistoriska värden. Kulturmiljön består även av flerfamiljshus, disponentbostad och folkskola, den senare dock riven. Kraftverkssamhället breder ut sig på Södra Kvarnön i en parkliknande miljö kring en vattenspegel i form av en tidigare älvsfåra. Ledningen passerar syd och sydost om bebyggelsen. Ledningen angränsar till kulturmiljön men bedöms inte strida mot gällande områdesbestämmelser. Kortaste avståndet från ledningsgatans kant till en byggnad är ca 75 m i söder och ca 150 m i sydost. KONSEKVENSER Förlängd koncenssion av ledningen enligt huvudalternativet innebär inga förändringar för kulturmiljön vid Untraverket. Ledningen kommer ligga kvar i den befintliga sträckningen och ha samma anslutning till slutstation. Det finns således ingen anledning att det kommer påverka kulturmiljön om förlängd koncession ges. ÅTGÄRDSFÖRSLAG Inga skadelindrande åtgärder vid Untra kraftverksmiljö är motiverade med anledning av förlängd koncession.

04. FÅGLAR VID DALAÄLVEN 15 4.1 LEDNINGENS PÅVERKAN PÅ FÅ- GELLIVET I NEDRE DALÄLVEN Passager av ledningar genom områden med höga värden avseende fågellivet kan medföra vissa risker för fåglarna i form av både kollisioner och överslag. I ett område med värdefull fågelfauna kan sådant i förlängningen leda till att lokala svaga populationer kan påverkas negativt. Det är dessa frågor som är i fokus i detta avsnitt. METOD Nedanstående bedömningar är gjorda utifrån kartoch flygbildsstudier, rapporter i Artportalen samt efter kontakter med människor som känner den lokala fågelfaunan väl. Noggrannare analyser och bedömningar av områdets betydelse för fågelfaunan liksom eventuella risker med ledningen kan inte göras utan en studie i fält. BESKRIVNING Ledningen passerar genom området vid Nedre Dalälven i riktningen från ostsydost till västnordväst, d.v.s. möjligen tvärs över den rörelseriktning som de fåglar kan ha som rör sig i luften utmed vattenvägarna. Ledningens höjd över marken och vattnet är mellan 10 och 18 meter. Området kring ledningsgatan är mestadels täckt av skog. Ledningen korsar Dalälven vid två passager inom området; - en östlig passage mellan Södra Kvarnön och Stora Tylleroppsön med ca 300 m över öppet vattnet och - en västlig passage mellan Stora Tylleroppsön och Rämsön med ca 400 m över öppet vatten. Tabell 19. Naturreservat, Natura 2000 områden mm ID NAMN TYP SE018 FÅGLAR VID DALAÄLVEN Vid passagen över Dalälven går ledningen genom Båtforsområdet inom Gävle och Tierps kommuner och tangerar här södra spetsen av Båtfors naturreservat. I direkt anslutning norr om ledningen ligger Natura 2000-områdena Kvarnön, Spjuthol- Båtfors-Bredfors IBA N6 Båtforsområdet Riksintresse naturvård 03-02-051 Båtfors Naturreservar SE0210008 Båtforsområdet Natura 2000 SE0210320 Kvarnön Natura 2000 SE0630154 Spjutholmen Natura 2000 SE0210240 Bredforsen Natura 2000 SE0630187 Bredforsen Natura 2000 SE0630186 Hedesunda Natura 2000

16 men och Båtfors. Åt sydväst ligger Natura 2000 områdena Hedesunda och Bredfors, som närmast 2 km från ledningen. I bevarandeplanerna för Hedesunda och Spjutholmen nämns specifikt att bevarandesyftet är att bevara det rika fågellivet. I bevarandeplanerna för de övriga Natura 2000-områden nämns bevarandet av olika naturtyper som är viktiga för fågellivet. Tabell 20. Artförekomster enligt Artportalen (arter med enstaka observationer eller enbart mycket gamla observationer har utelämnats). Kategoriförklaring VU står för sårbar, NT står för nära hotad och CR står för akut hotad. ART Havsörn Vitryggig hackspett KATEGORI NT CR Artförekomster Vid en utsökning i Artportalen av fågelförekomster i det aktuella området framkommer att sådana rödlistade arter som havsörn (NT), vitryggig hackspett (CR), tretåig hackspett (NT), mindre hackspett (NT) och bivråk (VU) registrerats här. Andra arter som är registrerade här i större utsträckning och som det är motiverat att ha i åtanke med hänsyn till ledningen är pärluggla, slaguggla, sparvuggla, fiskgjuse, lärkfalk, ormvråk, sparvhök, sångsvan, sädgås, grågås, spillkråka och tretåig hackspett. FÅGLAR OCH KRAFTLEDNINGAR - GENERELLT OCH SPECIFIKT NEDRE DALÄLVEN Det är känt att kraftledningar och andra elanläggningar utgör betydande dödsorsaker för fåglar. I huvudsak kan riskerna delas in i två delar: Tretåig hackspett Mindre hackspett Bivråk Pärluggla Slaguggla Sparvuggla Fiskgjuse Lärkfalk Ormvråk Sparvhök NT NT VU Risk för överslag Fåglarna kan orsaka överslag när de sätter sig på ledningen. Detta fenomen är dock framförallt relaterat till kraftledningar med lägre spänningsnivåer och som därmed har kortare fasavstånd, d.v.s. kortare avstånd mellan luftlinorna. För att kortslutning skall kunna ske så fodras det att fågeln når två faser samtidigt med sina vingar. På 400 kv-ledningar är fasavståndet > 9 m och på 220 kv-ledningar är fasavståndet >6,5 m. Havsörnen är den fågel i Sverige som har störst vingbredd med ca 2,5 m, svanar drygt 2 m och stora ugglor har en vingbredd om ca 1,5 m. Stamnätet har alltså större överslagsavstånd än vingbredden på de största fåglarna och riskerna för att fåglar ska orsaka överslag i detta nät och således förolyckas - måste därför bedömas som minimala. Sångsvan Sädgås Grågås Spillkråka Några av arterna som nämns i bevarandeplanerna är havsörn, fiskgjuse, smålom, sångsvan, tjäder, slaguggla, vitryggig hackspett, mindre hackspett och tretåig hackspett. NT Kollisionsrisker När ledningar korsar öppna områden såsom öppna fält, myrar eller vattendrag finns det risk för att fåglar som rör sig i luftrummet kolliderar med ledningarna. Riskerna är särskilt stora vid tillfällen då sikten är begränsad, till exempel vid dimma eller i skymningen. När ledningen dessutom korsar ett viktigt stråk för sträckande fåglar ökar risken för kollisioner ytterligare. Ledningens passage genom Dalälvsområdet går mestadels genom skog där risken för kollisioner är begränsad. Sträckande fåglar kommer här i första hand att flyga över trädtopparna och därmed också över ledningarna när de

17 passerar området. Där ledningen korsar vattnet vid två passager går det dock inte att utesluta att en liten andel av de fåglar som följer älven både under lokala förflyttningar och under sträck passerar på den höjd där ledningens faser hänger. ARTVIS BESKRIVNING AV RISKER Rovfåglar I hela området Nedre Dalälven förekommer det gott om havsörn. Dels finns det häckande par som uppehåller sig här året om men området är också ett viktigt övervintringsområde för många individer. Dessutom finns det många kända häckningar av fiskgjuse i området. För att få en uppfattning om riskerna har några personer som känner de lokala förhållandena väl vidtalats. Själva ledningen anses av dessa inte påverka rovfåglarna i någon större utsträckning. Även risken för kollision med ledningen bedöms vara minimal eftersom rovfåglarna förflyttar sig mest när sikten är god (Helander, Aspenberg, personlig komm.). Risken för överslag bedöms vara minimal eftersom ledningens dimensioner gör att det är fysiskt omöjligt för fåglarna att komma i kontakt med två faser samtidigt. För andra förekommande rovfåglar och ugglor som också förekommer i området bedöms kollisionsrisken inte heller vara betydande. Ledningsgatan kan tvärtom till och med vara en lämplig födosöksplats för flera arter. Sträckande fåglar Bland arter som flyttar förbi och genom området är det främst stora fåglar som har hög hastighet och svårt att parera som kan bli föremål för kollissionsrisker. Här är främst sångsvan den art som kan tänkas ligga i riskzonen för kollisioner med ledningarna. I området rastar en del sångsvanar under mars-maj enligt uppgifter från Artportalen. Det handlar dock om några enstaka till ett tiotal individer. Dessutom häckar arten sannolikt i området och då förekommer det en del lokala förflyttningar för fåglarna. Inte heller för andra större andfåglar såsom sädgås, grågås och kanadagås har det registrerats några större antal sträckande eller rastande fåglar. Storlom, som nämns i bevarandeplanen för Hedesunda Natura 2000 område, har bara enstaka gånger rapporterats med en eller två individer åt gången. En översiktlig bedömning utifrån kartor och flygbilder ger vid handen att sträckande fåglar inte i någon större utsträckning bedöms flyga i ledningens höjd vid de passager som ledningen gör över Dalälvsområdet. Inte minst är det höjden på skogen som tvingar upp de sträckande fåglarna högre. De två platser där ledningen passerar över älven bedöms heller inte ligga i landskapet så att annat än mindre antal fåglarna föredrar att följa älven där. Av ledningens båda passager över öppet vatten bedöms det vara den östliga som kan ha flest passerande fåglar. Vitryggig hackspett Vitryggig hackspett är enligt den nationella rödlistan akut hotad. Nedre Dalälvsområdet är ett av fyra prioriterade områden i Sverige som ingår i det nationella åtgärdsprogrammet för vitryggig hackspett. Arten har rapporterats på Artportalen från området vid ett flertal tillfällen de senaste årtiondena och i dagsläget finns det minst ett par i området med revir nära ledningen (Stighäll, personlig komm.). Området anses som ett av de viktigaste i landet för arten. De lokala ornitologer som vidtalats anser inte att ledningen i sig påverkar arten på något sätt förutom att själva ledningsgatan tar arealer i anspråk som annars skulle vara lämpliga biotoper för arten. I dagsläget är största hoten för arten just brist på lämpliga biotoper (Stighäll, Lindquist, personlig komm.). Övriga hackspettsarterna anses inte heller påverkas i någon större utsträckning förutom att även för dessa arealer med lämpliga habitat tagits i anspråk för ledningen. SLUTSATS Med den begränsning det innebär att endast studera förhållandena via kartor och flygbilder samt lokala experter kan ändå konstateras att kraftledningen inte bedöms påverka någon av de särskilt bevarandevärda fågelarterna i Dalälvsområdet i någon betydande grad. Risken att fåglar drabbas av el-död genom överslag är minimal eftersom ledningens dimensioner gör det i stort sett fysiskt omöjligt för fåglar att komma i kontakt med två faser samtidigt. Kollisionsrisken bedöms vara begränsad eftersom endast en liten andel av de fåglar som följer älven

18 både under lokala förflyttningar och under sträck passerar på den höjd där ledningens faser hänger. ÅTGÄRDSFÖRSLAG Riskerna för kollisioner med ledningen för fåglar bedöms inte vara stora. Ledningens direkta anslutning till Natura 2000-områdena Båtforsen, Kvarnön och Spjutforsen och närhet till ytterligare Natura 2000-områden några km åt sydväst vilka alla är av stor betydelse för fågellivet, gör det ändå rimligt att som en försiktighetsåtgärd för en stor ledning över öppet vatten synliggöra den för fåglarna med hjälp av s.k. fågelavvisare. Detta skulle i så fall vara aktuellt på en sträcka om 300 meter vid västra passagen och 400 meter vid östra passagen över Dalälvens olika grenar. Detta skulle minska kollisionsrisken, inte minst för rovfåglar, såsom havsörn och fiskgjuse, sångsvan och andra större sjöfåglar som förflyttar sig lokalt. Ledningen har tagit en del mark i anspråk som tidigare varit lämpliga habitat för bl.a. vitryggig hackspett. Det kan övervägas efter förslag från projekt vitryggig hackspett att i detta område vidta sådan skötsel av ledningsgatan som på sikt gynnar vitryggig hackspett. En sådan möjlig åtgärd är att under röjningsarbetet i ledningsgatan lämna kvar en del lövträd som i stället för att röjas kapas på ett par meters höjd men tillåts växa i dimension. På så sätt skapas det på sikt en mängd död ved som kan gynna arten. En annan möjlig åtgärd är att röja gran några meter in i den skog som omger ledningsgatan, för att på så sätt skapa ett lövdominerat bryn längs ledningsgatan.

05. REFERENSER 19 SKRIFTLIGA KÄLLOR Kulturmiljöprogram Tierp tar tillvara. Tierps kommun från 2001. Åtgärdsprogram för bevarande av vitryggig hackspett (Dendrocopos leucotos) och dess livsmiljöer. Naturvårdsverket 2005 DIGITALA KÄLLOR Länsstyrelsernas GIS-tjänster. GIS-data nedladdning. http://www.gis.lst.se Riksantikvarieämbetet. Fornsök, GIS-data. http://www.raa.se Skogsstyrelsens digitala register, Skogens Pärlor www.skogsstyrelsen.se ÖVRIGA KONTAKTER: Ingemar Lindquist, Länsstyrelsen Uppsala län Per Aspenberg, Havsörnsgruppen Gävleborg Björn Helander, Projekt havsörn Kristoffer Stighäll, Projekt vitryggig hackspett

20

SVENSKA KRAFTNÄT BOX 1200 172 24 SUNDBYBERG STUREGATAN 1 TEL 08 475 80 00 FAX 08 475 89 50 WWW.SVK.SE