Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen



Relevanta dokument
VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

Klass 6B Guldhedsskolan

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten

Och vad händer sedan?

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

Tidslinjen: historiska miljöproblem Låt eleverna skriva eller rita ett miljöproblem som de tycker är viktigt att vi löser i framtiden.

itçä zt YÜüzÉÜ Év{ fätü

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING

Det här gör länsstyrelsen LÄTTLÄST

ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö

Svenskt Näringsliv 2009 Ansvarig Utgivare: Kristina Scharp Produktion: XRDSi Stockholm-Brussels Författare: Frida Demervall Textredigerare: Eva

Tygblöjor. Olika typer av tygblöjor

André 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Temperatur. Värme är rörelse

S k o g e n S l i l l a g r ö n a

Högsåra miljöbeskrivning I projektet Green Islands

Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011

Vänö miljöbeskrivning I projektet Green Islands

Att bo eller verka inom Gävle-Valboåsens vattenskyddsområde

Bo tillsammans i hyreshus och bostadsrättsförening

10 Vår miljö. OH2 Anrikning i näringskedjan

TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT

Skanör- Falsterbokatastrofen. Arbetsområde teknik HT 2014 Årskurs 7-9

Båtliv i sjö och hav

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

1. Viktiga egenskaper som potentiella (tänkbara) miljögifter har är att de är: 1) Främmande för ekosystemen. X) Är lättnedbrytbara. 2) Fettlösliga.

Bondestenåldern år före Kristus år före Kristus

Skolmaterial om matavfallsinsamling

Kompis med kroppen. 1. Häng med på upptäcksfärd

Ekosystemets kretslopp och energiflöde

Välkommen till Naturstig Miskarp

Att återvinna metaller är TUFFT!

Liten checklista för ett miljövänligare liv på sjön

Omnibusundersökning - Återvinning 2007

Världskrigen. Talmanus

FRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

Handledning till JASON XIV Expedition Koster

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.

ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25

Egenkontroll. - ditt ansvar som verksamhetsutövare

Förnybara energikällor:

Hej, Dock eller ovanligt att arbeta med Earth Hour för det gör vi. och går djupare in i varför vi släcker osv.

Hållbar utveckling tema Energi och Miljö. Petra Norman

X X. Drickchokladkort (att klippa ut) Elevblad 10

MILJÖBEGREPP OCH KRETSLOPP

Information och utbildningsmaterial

Huseby - undersökning av en gränsbygd

Bottenfärger Projektarbetet på VIRTUE-kursen. Patrik Nilsson. Bakgrund

SMAK- PROV. Utkommer till ht 14

Många av hemmets funktioner, såsom wc, dusch och matlagning, producerar avloppsvatten. Att spola en vattentoalett förbrukar mycket vatten.

Snabba fakta. När deltagare: 30 juli 5 augusti När funktionär: 29 juli 7 augusti. Var: Vässarö, ytterskärgården 14 mil norr om Stockholm

Geologins Dags tipsrunda 2014 för barn och andra nyfikna Mer om geologi finns på

Bajsets väg. Rekommenderade böcker och hemsidor:

Fiskekompisar i Bohuslän

Miljötips till Mammor och Pappor

Sörgårdens arbete mot Grön flagg och tema vattenresurser

Har du funderat något på ditt möte...

KOMPOSTERINGS- GUIDEN

Brandholmens avloppsreningsverk.

Vilka miljöregler gäller för dig som driver en mindre fordonsverkstad eller fordonstvätt?

Lathund. Fo r o versva mningshotade fritidshus

Vilket väder?! Pär Holmgren

Kongoresan. en stationsrunda om Kongo-Brazzaville

Den magiska dörren. Kapitel 1 Hej. Jag vaknar av att mamma skriker: - Benny dags att gå upp!

Vikten av småbiotoper i slättbygden.

KREATIVA BÖNESÄTT. en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin

Vattenrening nr 53400

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Bruksanvisning. Gröna Hinken Bokashi kökskompostering.

Brf Stureparken 2. Har Du frågor Har Du frågor angående något som tas upp i dessa regler, är Du alltid välkommen att kontakta styrelsen.

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den

Försurning. Joel Langborger. Mentor: Olle och Pernilla 20/5-10

Olika talesätt, liknelser och uttryck

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.

s o f t a? Bild: Pija Lindenbaum

FOTOGRAFERING EJ TILLÅTEN TÄNK PÅ ATT STÄNGA AV MOBILTELEFONEN

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel

Östra Mölla Samfällighetsförening. Allmän information - Trivselregler - Ordningsregler

Gymnasiesärskolans. Naturbruksprogram. Öknaskolan

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

SLC:s kommande miljöprogram har nu gått på utlåtanderunda

effektivt och miljövänligt skydd mot snytbagge

Aktivitetspaket för besökare i UTSTÄLLNINGEN OM FINSKA VIKEN

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

Har vi mat i morgon?

Trots att det är farligt bor många människor nära vulkaner. Det beror på att det är bra att odla i askan, det växer bra.

VÄLKOMMEN TILL EN RENARE VÄRLD.

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Ofta hör man talas om att det är hållbar utveckling som vi strävar efter. Enligt Bruntlandkommissionen 1987, definieras hållbar utveckling som:

Vattenkraft. Av: Mireia och Ida

Handledning. Innehållsförteckning

Låt eleverna öva på att dra slutsatser om textens handling genom att leta ledtrådar i texten.

LÅT OSS ÅTERVINNA MER!

Kapitel 1. Jag gillar inte honom sa jag, inte jag heller svarade Emil. När vi hade rast gick vi till dörren

Ämnen runt omkring oss åk 6

SVEA RIKE. En musikal utan dess like År 4, Kinnarpsskolan, HT 2015

Transkript:

Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor resurs eftersom den ger oss mycket vi kan leva av. odlingsbar mark: där det går att odla, där det t.ex. kan växa vete eller potatis en gröda: det som växer på marken och som vi sedan ofta kan äta malm: en naturtillgång, sådant som naturen ger och vi sedan kan använda, Av malm kan man göra järn. kol: en naturtillgång, sådant som naturen ger och vi sedan kan använda, Kol kan vi elda med. olja: en naturtillgång, sådant som naturen ger och vi sedan kan använda, Olja kan vi elda med eller göra bensin av. en berggrund: berget som finns under marken producera: tillverka, göra energi: Vi behöver energi för att kunna arbeta. Maskinerna behöver också energi för att kunna arbeta. hushåll:hem, hus. Din familj har ett hushåll. I hushållet finns mycket som ni har tillsammans lön, hem, familj osv. utnyttja: använda, Ibland kan vi använda saker på ett bra sätt och ibland utan att tänka på att det vi använder (utnyttjar) kan ta slut. Då använder vi det på fel sätt. Vi utnyttjar kanske naturen utan att tänka på att t.ex. oljan kan ta slut. uppstår: blir till, det räcker: när det finns så mycket som vi behöver 1 Den här delen handlar om att vi i alla tider har förstört vår natur. påverka: När man påverkar något gör man så att något blir på ett annat sätt. avloppssystem: Från våra hus går många rör. I rören försvinner allt vi spolar ut t.ex. från toaletten. Rören går ner i gatan och sedan till en plats där det renas (reningsverk) 1

2 Den här delen handlar om att det fortfarande finns områden som människan inte har rört och som därför inte har förstörts. fjäll, fjällområde: mycket höga berg, I norra Sverige finns fjäll. Ett fjällområde är inte bara ett berg utan flera fjäll på en större yta. väglösa: där det inte finns vägar förhållandevis: om man jämför med annat, andra platser orört: som man inte har rört 3 Den här delen handlar om hur vi har sågat ner skog så att jord och sand har spolats ner i havet eller bra jord har blåst iväg så att man inte kan odla längre. täckta av: När något finns över hela platsen är det täckt. Platsen kan vara täckt av gräs, mossa eller träd. odla: allt arbete man måste göra för att det ska växa virke: trä som man använder för att t.ex. göra möbler bränsle: det vi t.ex. eldar med för att få varmt, i den här texten trä. jorderosion: när jorden försvinner, spolas bort - åker iväg med vattnet, Eftersom man har sågat ner träden finns inget som kan hålla jorden kvar, den rinner bort. avverka: när man sågar ner skogen betesmark: där djuren äter gräs(betar) grästäcke: När gräset växer över hela marken är det som ett täcke, matjord: jord som man kan så eller plantera i, I matjord växer det bra. flodmynning: där floden rinner ut i havet skapar nytt land: gör ny mark, landet blir större och går längre ut i havet stäppområde: ett torrt område, där det växer gräs och inga träd bördig jord: bra jord, där det växer bra mängder av: många 4 Den här delen handlar om att sjöar och havsvikar växer igen när vi använder konstgödsel. Det kan då t.o.m. vara farligt att bada. skördar: När säden har vuxit färdigt och det är dags att ta in den från åkern säger vi att vi skördar. All säd vi har fått är då vår skörd. näring: i vår mat finns näring, allt det vi behöver för att leva och växa. Jorden behöver också näring för att det ska växa bra. Näringen kan finnas i t.ex. bajs från kor. konstgödsel: ibland ger man inte jorden kobajs utan näring som vi har 2

framställt (gjort), den näringen kallas konstgödsel. Vi säger inte att vi matar åkrarna. Istället säger vi att vi gödslar. sippra ut: rinna ut sakta alger: mycket små växter som finns i sjöar och hav 5 Den här delen handlar om hur gifter sprids bekämpningsmedel: Det finns små djur (insekter) som äter på växter. När vi inte vill att de ska äta på våra växter sprutar vi dem ibland med ett medel som ska bekämpa (döda) djuren. skadeinsekter: Insekter som skadar det som växer. gifter: Gifter är sådant som kan skada eller döda det som lever. Om vi använder gifter för att döda insekter och vi sedan äter växterna får vi också i oss gifterna. Insekterna är ju mycket mindre än vi så de dör av att få i sig bara lite. Vi klarar större mängder men gifter är inte bra för någon. sprids: inte bara stannar på ett ställe utan med hjälp av t.ex. vind eller vatten kommer långt- till stora områden insektsätande: som äter insekter överleva: inte dö utan leva trots svårigheter, t.ex. att överleva trots mycket lite mat smågnagare: små djur som har speciella tänder som de kan använda (gnaga med). Det kan t.ex. vara möss, ekorre eller bäver. förgiftade: när de har fått i sig gift och blivit sjuka eller dött på så vis: på det sättet näringskedja: visar vem som äter vem i naturen, är ett samspel i naturen mellan växter och djur, Vi behöver varandra för att överleva. 6 Den här delen handlar om hur t.ex. fabriker släpper ut miljöfarliga ämnen i luften och vattnet. framför allt: speciellt, som vi tänker mest på slitna: Ibland kan man se att saker är gamla eller så fungerar de inte längre så bra. Om dina strumpor är slitna har de gått sönder. Om en stol är sliten är kanske färgen borta. miljöskadliga: som inte är bra för naturen(miljön) eller vår hälsa ämnen: olika ämnen kommer ut i naturen från t.ex. hushåll, jordbruk och fabriker. Det kan vara kemiska ämnen, material, avfall och luftföroreningar nedsmutsat: som är smutsigt industriområde: ett område med många fabriker drabbas av: Om man drabbas av något får man något som är dåligt eller ger stora problem. Det kan t.ex. vara en sjukdom. 3

bryta malm: när man bryter något hämtar man det från berggrunden, (se inledningen)malm kan vara kopparmalm eller järnmalm. Koppar och järn är olika metaller. Koppar är lite gul-rödare till färgen. stålverk: en fabrik som gör stål, järn (en metall) 7 Den här delen handlar om vad vi använder för att få energi till våra hus och fabriker och vilka problem vi har fått när vi har använt olja, kol och kärnkraft. transportera: flytta på saker med hjälp av t.ex. båtar, lastbilar eller flygplan. varor: de saker vi handlar vindkraft: Vi kan få kraft - energi från vinden. Se google/bilder. vattenkraft: Vi kan få kraft - energi från vatten. Se google/bilder. ved: trä som vi eldar med energikällor: det som ger energi till t.ex. fabriker, Det kan vara vind, vatten, kol eller olja. Vinden tar aldrig slut men kol och olja finns inte hur mycket som helst. fossila bränslen: Kol och olja är fossila bränslen. De används som bränsle. Kolet har bildats av växter och organismer (små levande varelser). Det har tagit många miljoner år. kärnkraft: när man får kraft - energi av atomkärnor sura ämnen: När vi eldar med t.ex. olja eller kol bildas sura ämnen. Dessa kan förstöra naturen. jordytan: Jordens yta består av både land och hav skadas: När växter eller djur skadas kanske de inte kan överleva. Djuren kanske inte kan få ungar. fräter: Det finns ämnen som kan förstöra hus och statyer och t.o.m. göra hål i metall. De fräter hål. värst drabbat: som har fått mest problem 8 Den här delen handlar om hur vi tar upp olja ur havet och vilka problem det då kan bli. fyndigheter: Ordet används ofta om det vi kan hitta i berggrunden t.ex. koppar, malm, olja numera: nu, i vår tid oljeplattform: Ute i havet har man byggt plattformar, en plats där de som arbetar med att ta upp oljan kan vara. Slå upp i google/bilder. borra: göra hål i med en maskin läcka ut: komma ut t.ex. genom små hål förorena: smutsa ner 4

spolas: komma iväg med hjälp av vatten iland: När du kommer fram till land med en båt då kommer du iland. djurliv: djurens liv växtliv: växternas liv 9 Den här delen handlar om kärnkraft och vad som hände i Tjernobyl kärnkraft: när man får kraft - energi av atomkärnor sprids: se förklaringar till text 5 drabbade: se förklaringar till text 6 tvingades: när man inte kunde välja utan måste dröjer länge: tar lång tid Bild sid. 87 enormt: mycket stort slöseri: När vi slösar med något använder vi det utan att tänka på att vi kanske måste spara för att vi inte har tillräckligt mycket. återvinna: När vi lämnar vårt papper till sopstationen kan man göra nytt papper av det. Pappret kan återvinnas. Vi vinner på att inte kasta det utan ta hand om våra sopor. Åter betyder igen, en gång till. Vi använder det alltså en gång till och vinner (tjänar)på det. 10 Den här delen handlar om att det inte är barns och ungdomars fel att vår miljö håller på att förstöras. 11. Den här delen handlar om hur viktigt det är att du som är ung lär dig så mycket som möjligt om vår miljö och natur så att du förstår hur vi ska göra för att inte förstöra den. 12. Den här delen handlar om hur man i Agenda 21 (ett handlingsprogram) talar om hur vi ska leva i framtiden utan att förstöra naturen. 5

6