Effektiv klimatpolitik Kan stöd till förnybar energi och energieffektivisering motiveras? Runar Brännlund CERE Handelshögskolan, Umeå Universitet
En effektiv klimatpolitik Klimatproblemet är globalt och orsakas av utsläpp av växthusgaser Klimatpolitiken skall vara global, eller omfatta så stor andel av globala utsläpp som möjligt Effektivitet implicerar därmed samma marginalkostnad för utsläppsreduktioner överallt Enhetlig skatt på växthusgaser Handelssystem där varje enhet växthusgas värderas lika Ytterligare styrmedel fördyrar klimatpolitiken Ytterligare styrmedel måste motiveras av andra marknadsmisslyckanden
är de motiverade? Befintliga stöd Energisteget Elcertifikatsystemet Solcellsstöd Föreslagna stöd Stöd till energieffektiviserande renoveringar Stöd till havsbaserad vindkraft Energieffektivisering Förnybart Förnybart Energieffektivisering Förnybart Syftet med stöden är att uppnå mål vad gäller energiintensitet och andel förnybar energi Om det är det som är målen som kan dessa styrmedel vara effektiva Som klimatpolitiskt styrmedel är de dock ineffektiva, missar själva problemet
är de motiverade? Kunskap ofta en kollektiv vara. Dvs. när den väl finns kan den användas av alla till låg eller ingen kostnad Samhällets värde av kunskap är därmed högre än för den individ eller det företag som investerar i kunskap Finns det sådan överspillning av kunskap så kommer alltför lite investeringar att göras i kunskap Stöd till exempelvis solel skulle kanske då kunna motiveras av att det ger läreffekter som leder till ytterligare teknikutvecklingen.
är de motiverade? Stöd till energieffektivisering skulle i princip kunna motiveras på samma grunder Företag och individer investerar inte i effektivisering i tillräckligt stor omfattning eftersom var och en inte beaktar den nytta andra kan tänkas ha av den kunskap det genererar Stöd till energieffektivisering skulle också kunna motiveras av diverse informationsmisslyckanden Individer och företag saknar kanske kunskap om vilka effektiviseringar som står till buds Avsaknad av information utgör dock inte nödvändigtvis ett marknadsmisslyckande (sökkostnader)
är de motiverade? Marknadsmisslyckanden av denna typ knappast unika för energi- och klimatsektorn Om de är lika förekommande inom andra sektorer så kan specifika stöd till energisektorn innebära en snedvridning gentemot investeringar i andra sektorer Innebär att breda stöd till FoU i allmänhet kan vara bättre ur ett samhällsekonomiskt perspektiv
är de motiverade? Krävs att man identifiera marknadsmisslyckandet i fråga Läreffekter, kunskapsläckage och andra kunskapsrelaterade marknadsmisslyckanden kan finnas i olika steg i produktstegen I forsknings/innovationssteget I produktionssteget I användnings/tillämpningssteget För ett stöd ska vara effektivt krävs det att det utformas rätt och i rätt fas Extremt oklart vilken externalitet svenska energistöd adresserar
risker och negativa bieffekter? Stöd och subventioner ger upphov till rent seeking Företag och individer lägger ner mer resurser för att få del av stöd än vad som är samhällsekonomiskt motiverat konkurrens på marknader ersätts av konkurrens om subventioner
risker och negativa bieffekter? Subventioner ger upphov till rekyleffekter Effektivare energianvändning innebär mer energi för samma peng Liktydigt med sänkt energipris Ökar användningen av energi Stöd till sol och vindel innebär mer el och därmed ökad elkonsumtion
Sammantaget Om målet är att minska utsläpp av växthusgaser, prissätt just dessa utsläpp CO2-skatt Utsläppshandel Undvik undantag och särregler Intäkter från skatt kan användas för att korrigera oönskade fördelningseffkter Pris på utsläpp stimulerar även teknisk utveckling för fossilfri energi
Sammantaget Stöd och subventioner till energi och effektivisering måste bygga på ett tydligt identifierat marknadsmisslyckande Specifikt riktade stöd kan leda till inlåsningseffekter av olika slag Specifikt riktade tidsbegränsande stöd kan möjligen motiveras när helt ny teknik ska introduceras på en marknad. Svårt att se på vilka grunder nuvarande energistöd är motiverade.