Krav på dränering vid ett förändrat klimat. 31 oktober 2018

Relevanta dokument
Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat. Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Jordbrukets vattenhantering i ett historiskt perspektiv

Dränering Från missväxt till tillväxt

Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Jordbruksproduktionens behov av bestående dränering

Gynna markstrukturen för bra odlingsförutsättningar i vått och torrt!

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap

Underhåll av dränering, hänsynsregler. Översyn av dränering

Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning

Tidningsrubriker GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker Tidningsrubriker Tidningsrubriker i lagom mängd

Avvattningssystemet och klimatanpassning

Disposition. Hur kan vi hushålla bäst med våra vattenresurser? Markavvattning Bevattning - vattentillgång Bevattning - vattenhushållning

Kunskapsläget kring ytavrinning och skyddszoner - växtskyddsmedel

Täckdikning och juridik. Nässjö Tilla Larsson

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och täckdikningen

Svaret kanske ligger i en nygammal täckdikningsteknik, så kallad reglerbar dränering, (se figur 1).

Infomöten via LRF-lokalavdelningar

Fysikaliska orsaker till dräneringsbehov i jordbruket. Ingrid Wesström

Vattenhushållning i ett framtida klimat

Vad har vi gjort i Östergötlands pilotområde?

Dränering och växtnäringsförluster

Maskinval för täckdikningen

Kort kring markavvattningsföretag. Översyn av dränering

Ytavrinning - mekanismer och motåtgärder

Kokbok till Översyn av dränering 14D

Underhåll hänsyn ur lantbrukarens synvinkel. Översyn av dränering

Praktisk handbok för skyddszonsanläggare

Kokbok till modul 14D Översyn av dränering KRAV: Lantbrukaren ska ha fått startbesök (1Aa).

Sveriges bönder om fosforåtgärder: Resultat från en webbenkät med lantbrukare. Johan Malgeryd & Markus Hoffmann

Markavvattning och aktuell lagstiftning

En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre.

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och dikningsföretaget

2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år

4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

BORGEBY FÄLTDAGAR REGLERBAR DRÄNERING I EGNA LANTBRUKSFÖRETAGET. Bertil Aspernäs Lantbrukare Ingenjör. HIR Skåne

Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning

SVEDALA KOMMUN. Svedala 129:53, 129:54 samt delar av 129:50 och 129:52. Marielund Dagvattenutredning

Introduktion till Greppas modul 14D. Översyn av dränering

UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU

Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling. Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö

Hur mycket vatten behöver vi till växtodling?

Dränering och växtnäringsförluster

Uponor IQ Jordbruksdränering

Hur hanterar vi klimatets, och dess förändrings, påverkan på vägnätet? Håkan Nordlander

Äga och förvalta diken och andra vattenanläggningar i jordbrukslandskapet

Pilotptojektet Greppa Fosforn

Platsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Information om dag- och dräneringsvatten

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd

Vatten till och från markavvattningssamfälligheter

Jordbruksinformation Täckdikning för bättre skörd och miljö

Åtgärder för att förhindra. ytvattenerosion

Markpackning (12A) Namn Adress Postadress. Datum för besök: Sammanfattning. Produktion och jordartsfördelning. Markstrukturens goda cirkel

VA och dagvattenutredning

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Information om dag- & dräneringsvatten

Grävd bevattningsdamm med plastduk

Jordbruket ekonomiska konsekvenser

Dagvattenutredning Mörby 1:62 och 1:65, Ekerö

Framtidens växtodling i sydöstra Sverige

Kväveläckage från jordbruket

Vad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU

Information om dagoch dräneringsvatten

Rådgivningar och webbplatserna. Pernilla Kvarmo Jordbruksverket

Skeppsås Alnäs Södergård Skänninge tfn ,

Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen. Agr. Anna Bjuréus

VÄGVERKETS BIDRAG TILL KLIMAT & SÅRBARHETSUTREDNINGEN. Ebbe Rosell, Sektion bro- och tunnelteknik

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Åtgärder för att hindra ytvattenerosion. - En bilddokumentation av HIR Malmöhus

Markavvattning och dränering

Vinåns avrinningsområde 21 oktober Enkelt verktyg för identifiering av riskområden för fosforförluster via ytavrinning

Dränering och växtnäring. Katarina Börling Jordbruksverket

Tillstånd för bevattning

Ekonomi i miljöåtgärder

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Reglerbar dränering. Ingrid Wesström. Swedish University of Agricultural Sciences

Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. orebro.se

VA och dagvattenutredning

Terana Dräneringsrör för jordbruk

Information om dag- och dräneringsvatten.

Utlakningsförsöken i Mellby

Jordbrukets markavvattningsanläggningar

Information om dag- och dräneringsvatten

Ekonomi i miljöåtgärder

Välkommen att delta i LOVA-ansökan!

Ragnabo DämmeD. Ett kretsloppstänkande i vatten. Copyright Bertil Aspernäs

BILAGA 5 VA-UTREDNING DETALJPLAN FÖR SKUMMESLÖV 24:1 M FL. FAST. SKUMMESLÖVSSTRAND, LAHOLMS KN. Växjö SWECO Infrastructure AB

Jordbrukets tekniska utveckling.

Undvik markpackning. Praktiska råd från Greppa Näringen. Sammanfattning. Nr 14:1. Makroporerna markens Autobahn

Praktiska Råd. greppa näringen. Undvik markpackning. Nr 14:1

PIPES FOR LIFE PIPELIFE JDR Jordbruksdränering. Jordbruksdränering JDR. Jordbruksdränering

Information för dig som lagrar, för bort eller tar emot stallgödsel

Temperatur ( C) Österlenåar - temperatur 22,0 C 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0

Transkript:

Krav på dränering vid ett förändrat klimat 31 oktober 2018

Bakgrund Carl-Johan Rangsjö 2015-1975-2015 Lantbruksingenjör Jordbruksverket, Vattenenheten 1975-2018 Egen företagare, Jordbruk, Vindkraft Kompetens och erfarenhet Markavvattningssakkunnig i miljömål Kostnadsfördelningar för markavvattningssamfälligheter Skadeutredningar angående vattenförhållanden Hydrotekniska utredningar för vattenanläggningar (broar, trummor, dammar, ledningar m.m.) Utredningar och kostnadsansvar för utsläpp av dagvatten Åtgärdsplaner för underhåll av markavvattningsanläggningar Dräneringsplaner 2018-10-10 2

Dräneringsläget Åker Landet 2,6 milj ha Dränerat Behov Komplettering Nytäckdikning 1,2 milj ha 600 000 ha Årlig ambition (lantbrukarna) Årlig dränering 30 000 ha 10 000 ha 2018-10-10 3

Nytt klimat, -varmare och blötare 2018-10-10 4

Nytt klimat -nya möjligheter -anpassning Varmare Högre temperatur högre produktion Längre odlinssäsong nya grödor och växtföljder Större vattenbehov bevattning, lagring av vatten Mindre tjälning sämre struktur och genomsläpplighet Blötare Mer nederbörd förändrad avrinning, mindre snö Intensivare nederbörd kräver högre dräneringskapacitet Högre havsnivå risk för översvämning på kustnära areal 2018-10-10 5

Grundvattennivåns påverkan på åkermark Dränerbara Dränerbara Grundvattennivå 2018-10-10 6

Dräneringsdjupet påverkar upptorkningen Dräneringsdjupet påverkar upptorkningen. Exempel: Upptorkning 0,3 m i markens ytskikt Dräneringsdjup 1,00 m 3,4 tidsenhet* 0,60 m 5,8 tidsenhet* *) Antagen vattengenomsläpplighet i ytskiktet 0,5 cm/h (lättleror) medför ca 0,3-0,4 m på 3 dygn Källa: Markpackning i åkermark 2003-2016, SLU 2018-10-10 7

En bördig jord kräver avvattning Åkermarkens produktionsförmåga (bördighet) är ett resultat av jordbrukarens bördighetsförättrings- och underhållsåtgärder. Dikningsåtgärder Markstruktur Kalkning Mullråämne Växtnäring Markavvattning, täckdikning, underhåll Packning. Skonsam jordbearbetning vid bra markförhållanden ph-värdet, struktur Växföljd, växtmaterialets återföring, reducerad jorbearbetning Växtnäringsuttaget kompenseras Eftersatta åtgärder ger en långsam försämring som tar lång tid och kostar stora pengar att återställa. 2018-10-10 8

En bördig jord kräver avvattning 1. Markavvattning (huvudavvattning) 2. Rensning öppna diken 3. Täckdikning (detaljavvattning) 4. Tubulering ner till ca 0,6-0,8 m djup Slitsdränering (grunda 0,3-0,5 m grusfyllda spår) Alvluckring Vallodling Igenfyllning av svackor Strukturkalkning Mullhaltsökning i markytan 2018-10-10 9

En bördig jord kräver avvattning Bra bördighet - mindre växtnäringsförluster Struktur med grova jordaggregat medför mindre risk att kolloider slammas upp i både ytvatten och dräneringsvatten Avrinning vid regn och snösmältning medför att jordpartiklar dras med i vattenströmmen. Partiklarna som rycks loss vid regn är större och fler än vid snösmältning. Gröna zoner kring brunnar och vattendrag medför risken för erosionsfåror minskar. Erosion medför risk för att jordpartiklar med vidhäftade näringsämnen försvinner ut i vattendragen Återanvändning av dräneringsvatten för bevattning (kräver dammar eller våtmarker och grödor som lönar sig att bevattna) 2018-10-10 10

Var rädd om växtnäringen och miljön Fosfor Dålig dränering! Vad händer om vi gödslar men inte skördar så mycket som motsvarar förväntningen vid gödslingstidpunkten? Dyrt och växtnäringsförlusterna ökar 2018-10-10 11

Jordart, vattenhållande förmåga Exempel Regn 500 mm Avdunstning 300 mm Avrinning 200 mm 2000 m 3 /ha 2018-10-10 12

Dränering = första bevattning 2018-10-10 13

Jämn upptorkning 2018-10-10 14

Ojämn upptorkning 2018-10-10 15

Sämre upptorkning i svackorna 2018-10-10 16

Vårbruket -problem 2018-10-10 17

Utvintring 2018-10-10 18

Utvintring Se en sekvens av år i Google Earth 2018-10-10 19

Vattnets strömning i marken +1,20 - +1,30 2018-10-10 20

Vattnets strömning i marken +1,20 - +1,30 Infiltrationskapacitet: Stor i början, - avtar vid vattenmättnad Genomsläpplighet: Max ca 1 l/s ha = ca 8-10 mm/dygn 2018-10-10 21

Dikningsavståndet +1,20 - +1,30 2018-10-10 22

Nytt klimat mer regn Dränering -Investering för de närmaste 50 åren Dimensionering Idag: +1,20 - +1,30 Markvatten 1 l/s ha (9 mm/dygn), Ytvatten 1,5 l/s ha (13 mm/dygn) 1. Mer nederbörd, -minska dikesavståndet 2. Intensiv nederbörd, -öka ytvattenintagen 3. Större stamledningar, -infiltrations- och genomsläpplighetskapacitet är dock ofta begränsande 4. Dikesdjupet, -större dikesdjup ger större avvattnande tryck, -ger snabbare avvattning i ytskicktet. 2018-10-10 23

Dikningsavstånd och dikesdjup +1,20 - +1,30 2018-10-10 24

Ytvattenintag genom grusfilter 2018-10-10 25

Ytvattenintag genom grusfilter Rikligt med grusfilter i svackor 2018-10-10 26

Ytvattenintag genom dagvattenbrunnar Svackor Kant- / intagsbrunn 2018-10-10 27

Nya grepp -Reglerad dränering På lutande markområden krävs regleringsbrunna. Ju mer marken lutar desto tätare med brunnar, brukningshinder och mer tillsyn. +1,20 - +1,30 100 m långa grenledningar medför ca 1 regleringsbrunn/ha, á 5000-10000 kr dvs 30-40 % större investering än konventionell täckdikning 2018-10-10 28

Täckdikning +1,20 - +1,30 2018-10-10 29

Nya grepp -Reglerad dränering På flacka markområden kan stora arealer regleras från en regleringsanordning. Ex dikningsföretag eller invallningsföretag +1,20 - +1,30 2018-10-10 30

Dränering och underbevattning På flacka markområden kan stora arealer regleras från en regleringsanordning. Ex +1,20 dikningsföretag - +1,30 eller invallningsföretag 2018-10-10 31

Nya grepp -Reglerad dränering 10.50 Exempel på dränerinsnivå 10.00 +1,20 - +1,30 9.50 9.00 Vårsådda Höstsådd grödor Höstbruk Vårbruk Vårsådd grödor Skörd 8.50 Marknivå Vårsådd Höstsådd 8.00 sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep 2018-10-10 32

Nya grepp -Reglerad dränering Jämförelse 4 försök 1996/97-1999/00, Halland Konv dränering Regl dränering Avrinning mm Utlakning +1,20 - +1,30 kg/ha Avrrinning Utlakning mm kg/ha Avr/utlakn 315 31 56 6 Skörd/insats Kärna kg/ha Total-N kg/ha Kärna kg/ha Total-N kg/ha Rel-tal 100 100 108 108 Minskad avrinning och utlakning, ökad skörd och kväveupptag 2018-10-10 33

Nya grepp -Kalkfilterdiken Dikesgraven görs med öppet schakt Jordmassorna kalkas innan återfyllning Dräneringsslang med grusfilter 2018-10-10 34

Nya grepp -Kalkfilterdiken Tvärdränering särskilt viktigt Jämn infiltration över dräneringsledningen Kemisk fällning av fosforn 2018-10-10 35

Dräneringsmetoder/-maskiner +1,20 - +1,30 2018-10-10 36

Dräneringsmetoder/-maskiner Grävkedja -öppet schakt +1,20 - +1,30 Öppet schakt Befintliga ledningar kan kopplas Möjlighet till inblandning av strukturkalk i återfyllnaden Relativt känslig för sten 2018-10-10 37

Dräneringsmetoder/-maskiner Plog -slutet schakt +1,20 - +1,30 Slutet schakt Befintliga ledningar svåra att hitta Liten möjlighet till inblandning av strukturkalk Okänslig för sten 2018-10-10 38

Dräneringsmetoder/-maskiner Plog -slutet schakt Tål sten Hög kapacitet Uppspräckt schakt +1,20 - +1,30 Svårt att hitta och koppla in gamla ledningar 2018-10-10 39

Dräneringsmetoder/-maskiner Plog -slutet schakt +1,20 - +1,30 Hittas gamla dräneringsrör kan de kopplas in genom uppgrävning och inkoppling Är det nödvändigt? 2018-10-10 40

Dräneringsmetoder/-maskiner Grävhjul +1,20 - +1,30 Öppet schakt Befintliga ledningar kan kopplas Möjlighet till inblandning av strukturkalk i återfyllnaden Känslig för sten 2018-10-10 41

Dräneringsmetoder/-maskiner Filter Grusets funktion Öppet schakt Befintliga Filter, förhindra ledningar inslamning kan +1,20 - +1,30 Stabilisering av kopplas röret Möjlighet till inblandning av strukturkalk i återfyllnaden Känslig för sten 0,2-20 mm 2018-10-10 42

Underhåll Kantdike Vägdagvatten +1,20 - +1,30 Trumma Kopplingsbrunn Utlopp Svacka/grusfilter Kantbrunn 2018-10-10 43

Underhåll Spolutrustning +1,20 - +1,30 2018-10-10 44

Underhåll Ytvattenintag och/eller kopplingsbrunnar +1,20 - +1,30 2018-10-10 45

Underhåll Underhåll av öppna diken och täckdikesögon +1,20 - +1,30 2018-10-10 46

Underhåll Underhåll av utfallsdiken Kostnad: +1,20 - +1,30 Rensning ca 20-25 kr/m Utplanering ca 10-15 kr/m 2018-10-10 47

Underhåll Vegetation i öppna diken +1,20 - +1,30 Avr.omr. 1600 ha MQ 100 l/s MHQ 1,2 m 3 /s HQ10 2,6 m 3 /s Nyrensat MW djup 0,3 m Rensat vart 6-7 år MW djup 0,75 m Rensat vart 12-15 år MW djup 0,85 m 2018-10-10 48

Rörledningar är känsliga för överbelastning Öppna diken Rörledningar 600 l/s 400 l/s 2018-10-10 49

Underhåll Järnutfällning i dräneringsledningar kan ge stora bekymmer för en täckdiknings funktion och livslängd. Täckdikningen kan förstöras på mindre än 5 år vid kraftig järnutfällning Järnutfällningen utgörs av järnoxid som uppstår när järn svavelföreningar oxiderar i vatten/luft miljö. Järnutfällningen flockas i vattnet och sätter igen grusfilter och intagsöppningar i rören. Intorkad utfällning går endast att lösa upp i sur miljö ex. syra. Åtgärder: Kalka återfyllningsmaterialet (helst bränd kalk, begränsad varaktighet) Filtermaterial av sågspån ger stor volym (begränsad varaktighet) Dräneringsrör med större intagsöppningar och större dimension Undervattensdränering (förhindrar luftillträde i filter och ledningar) 2018-10-10 50

Täckdikningsplan +1,20 - +1,30 2018-10-10 51

Täckdikningsplan Tvärdränering +1,20 - +1,30 2018-10-10 52

Den färdiga täckdikningen +1,20 - +1,30 2018-10-10 53

Den färdiga täckdikningen Investerings- och årskostnad Dikesavstånd m/ha kr/ha 14 715 23 000-25 000 +1,20 - +1,30 16 625 20 000-23 000 18 555 18 000-20 000 20 500 16 000-18 000 22 455 14 000-16 000 Årskostnad (30 år, r=3%) 900 2 400 kr/år 2018-10-10 54

Täckdikning lönar det sig? Avkastningsnivå 5 000kg/ha 1,50 kr/kg Effekten av en dränering består av både ökade intäkter och minskade kostnader Intäktsidan kr/ha Avkastningsökning enl försök 7-8 % +1,20 - +1,30 400 kg 600 Avkastn ökn pga tidigare sådd (1 % per dag) 200 kg 300 Avkastn ökn pga mindre jordpackning 5% 250 kg 370 Summa ~1200 Kostnadssidan Örtogräs 1/1 dos 1/2 dos -150 Kvickrot 2 ggr/6 år 1 ggr/6 år -100 Mindre jordbearbetning -120 Mindre dragkraftsbehov (-slirning) -25 Mindre torkningskostnad (vh 2%) -100 Summa ~500 2018-10-10 55

Täckdikning lönar det sig? Utöver direkta ökade intäkter och minskade kostnader kan ett antal andra effekter också beaktas som exempelvis: +1,20 - +1,30 kr/ha Bättre odlingssäkerhet 300-500 Bättre växtföljd 300-500 Bättre arrondering och läglighet för fältets helhet 200 Minimerat jordbearbetningssystem 500-1500 Täckdikningseffekter som medför möjlighet till brukning av större arealer i en helhet, ger rationell brukning till lägre kostnad vilket är en viktig post för det framtida brukandet. 2018-10-10 56

Täckdikning bra information www.slu.se www.jordbruksverket.se www.dika.nu www.matniklas.se +1,20 - +1,30 www.jordbruksverket.se 2018-10-10 57