Befolkningens behov av hälso- och sjukvård ett kunskapsunderlag för Västernorrland
Framtagen av Landstinget Landstingsstaben Hälso- och sjukvård i samarbete med Landstingsservice Konsult Foto: Håkan Kvam
Befolkningens behov av hälso- och sjukvård ett kunskapsunderlag för Västernorrland
Förord Landstinget kommer att stå inför stora utmaningar i framtiden. Hälso- och sjukvårdens resurser är begränsade och prioriteringar måste göras. Syftet med det här uppdraget har varit att sammanställa ett kunskapsunderlag om befolkningens behov så att det blir ett stöd för politiker vid styrningen av hälso- och sjukvården. Utgångspunkten ska vara att se hälso- och sjukvården ur ett befolkningsperspektiv. Slutsatserna är framåtsyftande och belyser trender och utvecklingsmöjligheter utifrån tillgänglig information i register och enkäter. Ambitionen är att ge en helhetsbild av det behov av hälso- och sjukvård, som länets invånare har i dag och tiden fram till 2020. Anders L Johansson T f landstingsdirektör Detta är en reviderad version av Befolkningens behov av hälso- och sjukvård, 2008. Uppdateringen har gjorts av Anna Bostedt, Leif Hammarström (samordnare), Ulf Lindahl, Eva Lindberg, Johan Smedberg, Per Skude samt Göran Fahlén. 5
6
INNEHÅLL 1 Inledning... 9 1.1 Syfte...9 1.2 Vad är hälsa?...10 1.3 Den etiska värdegrunden...10 1.4 Vad är behov?... 11 1.5 Rapportens struktur...13 2 Demografi...15 2.1 Befolkningsutveckling...16 2.2 Befolkningsprognos till 2020...22 3 Livsvillkor...29 3.1 Levnadsförhållanden...30 3.2 Levnadsvanor... 37 4 Självskattad hälsa...47 4.1 Fysisk ohälsa...48 4.2 Psykisk ohälsa...60 4.3 Tandhälsa...63 4.4 Hälsa och ekonomi...64 5 Incidens och dödlighet... 66 5.1 Incidens...67 5.1.1 Cancerincidens...67 5.1.2 Hjärtinfarktincidens...72 5.1.3 Strokeincidens...75 5.1.4 Aborter...77 5.1.5 Klamydia...78 5.1.6 Förlossningar...79 5.1.7 Demens... 81 5.2 Skador... 81 5.3 Dödlighet...84 6 Läkemedel... 89 6.1 Läkemedelskostnader totalt i länet...90 6.2 Läkemedelskostnader över tid...91 6.3 Läkemedelsbehandling ur Öppna jämförelser...94 6.4 Utveckling i framtiden...95 Inledning 7
7 Befolkningens syn på vården... 99 7.1 Primärvård...100 7.2 Specialiserad öppen- och sluten vård...102 7.3 Specialiserad öppen- och sluten psykiatrisk vård...104 7.4 Patienternas helhetsintryck av vården...106 8 Hälsoekonomi...107 8.1 Exempel på hälsoekonomisk beräkning...111 9 Utveckling inom sjukvårdsteknologi...110 10 Skillnader i behov av hälso- och sjukvård och vårdkonsumtion...113 10.1 Faktorer av betydelse för behovet av hälso- och sjukvård...113 10.1.1 Socioekonomiska faktorer...113 10.1.2 Levnadsvanor... 114 10.1.3 Hälsa...114 10.1.4 Sammanlagd rangordningspoäng...115 10.2 Konsumerad vård...116 11.2.1 Vårdkonsumtion...116 10.3 Faktorer av betydelse för behovet av hälso- och sjukvård jämfört med vårdkonsumtion... 116 11 Sammanfattande analys av framtida behov utifrån hälsobeskrivning, befolkningsutveckling och faktorer som påverkar behovet i befolkningen...118 12.1 Barn (0-15 år)... 119 12.2 Unga vuxna (16-29 år)...120 12.3 Vuxna (30-64 år)...121 12.4 Äldre (65+ år)...123 12.5 Fokus för framtiden... 124 Referenser...125 Bilaga: 1. Material och metod...128 8 Inledning
1 Inledning Utgångspunkten för varje analys av framtida resursbehov är utvecklingen av medborgarnas behov av hälso- och sjukvård. Enligt hälso- och sjukvårdslagen skall den som har det största behovet ges företräde till vården. Ett hälsorelaterat vårdbehov föreligger när det finns ett gap mellan aktuellt tillstånd och önskvärt tillstånd (målet) (1). Medborgarens vårdbehov innefattar dels behov av insatser som bidrar till att bota, lindra och trösta men också insatser som kan förebygga ohälsa. Behov är inte detsamma som efterfrågan av vård och ofta överensstämmer behoven inte med det utbud som ges. Medborgarnas benägenhet att uppsöka och vilja ha vård är inte alltid samstämmigt med de medicinska professionernas bedömning. Upplevda behov kan vara väl så påtagliga som de som medicinskt fastställts och måste också beaktas. För att ge beslutsfattarna ett så bra underlag som möjligt för att styra och prioritera tillgängliga resurser behövs en helhetsbild av befolkningens behov. Det är uppenbart att demografin, dvs. befolkningens storlek och ålderssammansättning, spelar en viktig roll för vårdbehovet. Vårdbehovet är större när vi blir äldre. Det sociala mönstret, arbetsliv, levnadsvanor och livsstil, våra värderingar och attityder till sjukdom och sjukvård förändras över tid och påverkar behovet och efterfrågan på vård. Den snabba utvecklingen av sjukvårdsteknologin har stor betydelse för det utbud som erbjuds medborgarna och påverkar efterfrågan och upplevt vårdbehov. Årets Befolkningens behov av hälso- och sjukvård utgör en revidering av den första versionen som presenterades 2008. Bokens uppgifter har uppdaterats bland annat med resultatet från den omfattande befolkningsenkät som genomfördes under 2010. Det var även lämpligt att förnya rapporten i samband med att en ny mandatperiod börjar. 1.1 Syfte En allt viktigare fråga är om vi kommer att ha resurser för att möta de växande behoven. Denna rapport syftar till: att ge ett kunskapsunderlag om befolkningens behov av hälso- och sjukvård, så att det blir ett stöd för politiker vid styrning och prioritering Utgångspunkten ska vara att se hälso- och sjukvården ur ett befolkningsperspektiv och inte till landstingets roll som producent av hälso- och sjukvård. Inledning 9
1.2 Vad är hälsa? Hälso- och sjukvårdslagens betoning av begreppet hälsa förutsätter att man har en uppfattning om vad hälsa är. Definitionen av begreppet får konsekvenser för vad sjukvården skall ägna sig åt och för diskussionen om behov. Minst tre dimensioner av hälsa måste beaktas; en medicinsk, en bredare med subjektiva inslag och en social. De flesta metoder att mäta hälsa är negativa dvs de mäter graden av brister av hälsa och förekomsten av sjukdom. En definition av hälsa är just avsaknad av sjukdomar, vilken mäts med medicinska kunskaper och mätmetoder. Världshälsoorganisationen (WHO) har utvecklat hälsobegreppet från att beteckna ett tillstånd till att ses som en resurs dvs en förmåga till handling för att realisera individens livsmål (2). En konsekvens av detta är att människor med obotliga sjukdomar kan få stöd att förbättra sin hälsa även om de inte kan bli av med sina sjukdomar. Begreppen livskvalitet och välbefinnande handlar om subjektiva upplevelser och har därmed i hög grad med hälsan att göra. Vid Ottawa-konferensen formulerades hälsa som (2) en resurs i det dagliga livet, inte målet i livet ett positivt begrepp som lyfter fram sociala och individuella resurser likväl som den fysiska kapaciteten något som skapas och levs av människor i deras vardagliga miljö där de lär, arbetar, lever och älskar Det finns vidare ett samhälleligt sjukdomsbegrepp som styrs av vad medborgarna kommit överens om att betrakta som sjukdom, tex i sjukförsäkringen. Men gränsen mellan objektivt mätbar sjukdom och subjektivt upplevd ohälsa är inte alltid lätt att avgöra. Hittills kan dock konstateras att det samhälleliga sjukdomsbegreppet har varit medicinskt baserat. 1.3 Den etiska värdegrunden Den etiska värdegrunden för prioriteringar vilar på tre principer människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen samt kostnadseffektivitetsprincipen. Dessa är förankrade på alla nivåer i landstingsvärlden även om de hittills sällan kommit till direkt användning i öppna prioriteringar. Värdegrunden genomsyrar det praktiska arbetet av hur ett tänkt vårdbehov skall definieras och utföras via det allmänna åtagandet och därmed vad som skall finansieras av det allmänna. 10 Inledning
Socialstyrelsen har i uppdrag att lämna förslag på nya grunder för prioriteringar i hälso- och sjukvården, vilket kan medföra förskjutningar i åtagandet. 1.4 Vad är behov? Behov definieras enligt Per-Erik Liss som gapet mellan ett aktuellt tillstånd och ett önskvärt tillstånd (1). För att definitionen ska vara användbar behöver ett önskvärt behov specificeras. Om ett behov konstateras är nästa steg att avgöra om det går att åtgärda. Det är inte självklart att ett ohälsobehov ska åtgärdas av hälso- och sjukvården. Några skäl är: Behovet behöver inte åtgärdas Individen själv kan åtgärda behovet Det finns inte resurser/metoder för att åtgärda behovet Andra myndigheter har ansvaret för att åtgärda behovet Behovsbegreppet kan vara av olika art. Det kan vara hälsorelaterat, där hälso- och sjukvårdens uppgift är att förebygga och bota. Om sjukdomen inte kan förebyggas eller botas är vårdens uppgift i stället att ge lindring och stöd, sk livskvalitetrelaterat behov. Ett annat begrepp är förväntansrelaterat behov, där behovet bestäms av önskningar och förväntningar. Det finns också ett tyst behov, där individen inte har möjlighet att uttrycka ett behov (3). Sjukvårdsbehov är enligt Folkhälsovetenskapligt lexikon förekomst av sjukdom som kan botas eller lindras med hjälp av sjukvårdinsatser (4). Enligt filosofen George Henrik von Wright har man behov av något man far illa av att vara utan. Det finns en relation mellan behov, efterfrågan och utbud som kan illustreras med nedanstående figur som berör det offentligt finansierade utbudet. Inledning 11
Figur 1.1 Relationer mellan behov, utbud och efterfrågan Efterfrågan 6. Behov 5. 1. 7. 4. 2. 3. Utbud Förklaringar till figur 1.1: 1. Behov som inte efterfrågas och inte heller finns något utbud för. Lämplig vård har inte kunnat utformas. Exempelvis genmanipulation tex mot fetma. 2. Behov och utbud finns men med ingen eller begränsad efterfrågan, exempelvis klamydiatest. 3. Utbud som finns men varken behövs eller efterfrågas. Gamla metoder eller utrustning som inte längre används. 4. Aktiviteter som efterfrågas och finns men inte behövs, exempelvis vissa typer av plastikkirurgiska ingrepp. 5. Område som efterfrågas men varken behövs eller finns som utbud, exempelvis estetisk läppförstoring. 6. Både behov och efterfrågan finns men inget utbud. Nya metoder som inte hunnit införas eller är för dyra. Exempelvis vaccination mot fetma och demens. 7. Behov som efterfrågas och åtgärdas, dvs åtagande enligt hälso- och sjukvårdslagen. Relationerna mellan behov, utbud och efterfrågan förändras över tid. Det utbud som kan erbjudas och kommer att finnas tillgängligt framöver får stor inverkan på den framtida resursfördelningen. Efterfrågan från befolkningen får därför begränsad inverkan på hur resurserna fördelas. Detsamma kan sägas om befolkningens behov av hälso- och sjukvård trots att detta är en viktig utgångspunkt vid all planering enligt Hälso- och sjukvårdslagen. 12 Inledning
1.5 Rapportens struktur Denna rapport syftar till att tydliggöra behovet av hälso- och sjukvård hos befolkningen i Västernorrland och hur det förändras över tid. Avsikten är att ge ett bättre kunskapsunderlag för styrning av de begränsade resurserna så att de motsvarar befolkningens behov av hälso- och sjukvård. I rapporten redovisas hälsoläget i länet för några stora sjukdomsgrupper. En beskrivning ges av befolkningen tillsammans med en prognos för tiden fram till 2020. Levnadsförhållanden och levnadsvanor som har betydelse för det framtida vårdbehovet analyseras. Utifrån befolkningsutvecklingen, levnadsförhållanden och levnadsvanor och dess påverkan på hälsan diskuteras det framtida hälsoläget. Befolkningens upplevelser av vården har betydelse för det framtida resursbehovet, dvs om befolkningen är nöjd med vården, det bemötande man får och dess tillgänglighet. Utvecklingen inom sjukvårdsteknologin är en av de faktorer som har störst betydelse och är svårast att förutse i en framtida skattning av resursbehovet. En analys av olika sjukdomsgruppers vårdkonsumtion och läkemedelsförskrivning redovisas. Varje avsnitt i rapporten består av kartläggning, analys och slutsats. Förhållanden för olika perioder i livet lyfts fram. Där det varit möjligt har materialet delats in i olika åldersklasser och geografiska områden. Den avslutande sammanfattande analysen i rapporten utgör ett prioriteringsunderlag, där hänsyn tagits till de tidigare delanalyserna. Inledning 13
Figur 1.2 ger en översiktlig bild av olika faktorer som påverkar det framtida behovet av hälso- och sjukvårdsresurser. Figur 1.2 Samspelet mellan faktorer som påverkar det framtida resursbehovet Demografi Hälsoläge Levnadsförhållanden Levnadsvanor Befolkningens syn på vården Framtida hälsa och vårdbehov - underlag för prioriteringar Utveckling inom sjukvårdsteknologi Vårdkonsumtion Läkemedelskonsumtion 14 Inledning
Demografi Demografi 15
2 Demografi 2.1 Befolkningsutveckling Befolkningens behov av hälso- och sjukvård i framtiden påverkas bland annat av den demografiska utvecklingen. Den totala befolkningsstorleken och fördelningen på olika åldrar bestäms av födelser, dödsfall och flyttnings mönster. Stor andel äldre i länet I Västernorrlands län bodde i slutet av 2009 fler män än kvinnor i alla åldrar upp till 65 år. I åldrarna över 65 år fanns ett kvinnoöverskott. Andelen av befolkningen i respektive åldersklass över 50 år var större i Västernorrland än i riket. Tabell 2.1 Befolkning i Västernorrland 31 december 2009. Män Kvinnor Totalt 0-14 19438 18610 3 8048 15-29 21858 20114 41972 30-44 22695 21859 44554 45-64 33918 32533 66451 65-84 21015 23982 44997 85-2338 4682 7020 Summa 121262 121780 243042 Källa: Statistiska Centralbyrån Figur 2.1 Befolkningen i Västernorrland och riket 31 december 2009. Procentuell fördelning. 100+ år år 90-94 100+ år år 95-99 år 90-94 år 80-84 år 85-89 år 80-84 år 75-79 70-74 år år 70-74 år 65-69 60-64 år 60-64 år 55-59 50-54 år år 50-54 år 45-49 40-44 år år 40-44 år 35-39 år 30-34 år 30-34 år 25-29 år år 20-24 år 15-19 år 10-14 år 5-9 år 0-4 0-4 år år 8 8 7 7 6 6 5 5 4 4 33 Män Västernorrland Män riket 22 1 0 0 11 2 2 3 3 4 4 5 5 6 67 87 9 8 Kvinnor Västernorrland Kvinnor riket Källa: Statistiska Centralbyrån 16 Demografi
Medelåldern i Västernorrland var en av de högsta av landets län 2009 för både kvinnor och män - kvinnor 44,4 år och män 42,1 år. Medelåldern i riket var 42,1 år för kvinnor och 39,9 år för män. Andra län med hög medelålder var Kalmar, Jämtland, Värmland, Dalarna och Gävleborgs län. Andelen av befolkningen, som var äldre än 65 år i länet var drygt 21,4 procent 2009. I riket var 18 procent äldre än 65 år. Samtliga länets kommuner hade högre andel äldre än 65 år än riket som helhet. Sundsvall och Timrå, som hade lägsta andelen äldre, låg även de över rikets nivå. I Ånge, Kramfors och Sollefteå var drygt var fjärde invånare över 65 år 2009. Figur 2.2 Andelen 65-84 år respektive 85 år och äldre av befolkningen i länet och kommunerna 2009. Riket Länet 65-84 85- Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Källa: Statistiska Centralbyrån 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 Procent Demografi 17
Antalet födda har under åren varierat ganska kraftigt. Många barn föddes på 1940- och 1960-70-talen, vilket också återspeglades på 1990-talet. Uppgången på 2000-talet var troligen en effekt av såväl fler födda barn i början av 70-talet som ett uppskjutet barnafödande. Medelåldern vid första barnets födelse i Västernorrland har ökat från 23,7 år 1970 till 30 år 2009. Figur 2.3 Antal födda barn per år och kvinna i Västernorrland och riket. Antal barn per kvinna 2,5 Riket Västernorrlands län 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Källa: Statistiska Centralbyrån 18 Demografi
Befolkningsstorlek och struktur påverkas förutom av födelser och dödsfall också av migrationen. Flyttningsöverskottet har varierat från +400 till -400 personer per år förutom i slutet av 1990-talet då flyttningsnettot var så lågt som -800 personer per år. Mellan 2004 och 2009 har det varje år flyttat in mer individer till länet än det har flyttat ut från länet, dvs flyttningsnettot har varit positivt. Som framgår av figur 2.4 dominerades flyttningarna 2005-2009 av att ungdomar i åldern 15-29 år flyttade från länet. För perioden var flyttunderskottet från länet till andra delar av landet i genomsnitt drygt 800 personer per år i åldern 15-29 år. I jämförelse med storleken på denna utflyttning var inflyttningen för de yngsta, 0-4 år och 5-14 år, samt 30-44-åringar marginell. Däremot fanns ett flyttöverskott bland immigranter, dvs personer som flyttat till länet från utlandet. Den största inflyttningen från utlandet var i åldern 15-29 år och i 30-44 årsåldern. Eftersom inflyttningen är stor i barnafödande åldrar påverkar den också antalet barn som föds. Figur 2.4 Flyttöverskott i Västernorrland, genomsnitt 2005-2009. Antal 900 700 500 Inrikes flyttöverskott Invandraröverskott 300 100-100 -300-500 -700-900 0-4 år 5-14 år 15-29 år 30-44 år 45-64 år 65-84 år 85- Källa: Statistiska Centralbyrån Demografi 19
Låg andel utlandsfödda i länet Andelen personer som inte är födda i Sverige är låg i Västernorrland. Den var mindre än hälften så hög i länet 2009 som i riket, drygt sju procent mot ca 14 procent i riket. Liksom i riket ökar andelen utlandsfödda i länet. Andelen utlandsfödda har varit högre bland kvinnorna än bland männen både i länet och i riket under hela perioden. Figur 2.5 Andel utlandsfödda i länet och riket. Procent 18 16 14 12 Västernorrland män Riket män Västernorrland kvinnor Riket kvinnor 10 8 Riket 6 4 2 0 Länet 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Källa: Statistiska Centralbyrån 20 Demografi
Andelen utlandsfödda varierar från ca fem procent i Ånge till drygt åtta procent i Härnösand och Sundsvall. I samtliga kommuner är andelen utlandsfödda något högre bland kvinnorna än bland männen. Figur 2.6 Andel utlandsfödda i länet och dess kommuner 2009. Riket Länet Kvinnor Män Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Källa: Statistiska Centralbyrån 0 5 10 15 20 25 Procent Den allt äldre befolkningen och därmed fler döda än födda innebär att det inte blev något födelseöverskott i länet under 2009 förutom i Sundsvalls kommun. Däremot var flyttningsnettot plus 306 personer i länet beroende på en stor inflyttning från utlandet. Sundsvall, Härnösand och Sollefteå hade ett flyttningsöverskott. Övriga kommuner uppvisade ett flyttningsunderskott. Tabell 2.2 Befolkningsförändringar i länet och kommunerna 2009. Folkökning Levande födda Döda Inflyttade Kommun/Region Folkmängd Födelseöverskott Utflyttade Flyttningsnetto Totalt Därav mot Egna länet Övriga Sverige Utlandet Härnösand 24 675-41 227 327-100 1 083 975 63 1-110 172 Kramfors 19 214-259 141 306-165 770 866-96 -69-100 73 Sollefteå 20 442-96 164 299-135 843 804 39-23 -84 146 Sundsvall 95 533 578 1 117 1 045 72 3 884 3 380 504 201-261 564 Timrå 17 902-78 155 196-41 910 950-40 -89-155 204 Ånge 10 148-175 70 186-116 332 389-57 -26-73 -42 Örnsköldsvik 55 128-259 571 722-151 1 452 1 559-107 5-306 194 Västernorrlands län 243 042-330 2 445 3 081-636 9 229 8 923 306. -1 089 1 395 Källa: Statistiska Centralbyrån Demografi 21
2.2 Befolkningsprognos till 2020 Statistiska Centralbyrån har gjort tre prognoser för Västernorrland och dess kommuner, en hög, en medel och en låg. Prognoserna är baserade på rikets fruktsamhetsutveckling 2001-2006 anpassad till länets respektive kommunernas nivåer. Dödligheten har för regionerna antagits följa trenden i riket 1997-2006 och anpassats till de respektive regionernas nivå. In- och utflyttningen har antagits följa regionens genomsnittliga mönster och nivå under 2001-2006. I det höga alternativet har fruktsamhet och inflyttning antagits hålla den högsta nivån under perioden och i det låga alternativet den lägsta nivån medan dödligheten har varit densamma i alla alternativen. I rapporten har samma befolkningsprognos använts då den föreliggande prognosen 2006 har relativt hög samstämmighet med den faktiska utvecklingen fram till 2010. Kapitel 2.2 har därför inte ändrats i övrigt. Tabell 2.3 Befolkning i Västernorrland 31/12 2006 samt prognoser för 2010 och 2020 enligt de tre olika alternativen. År Hög Medel Låg 2006 243 978 243 978 243 978 2010 245 520 242 027 238 846 2020 250 523 239 381 229 028 Källa: Statistiska Centralbyrån I fortsättningen redovisas medelalternativet. Nedanstående figur visar den successiva förskjutningen mot högre åldrar. År 2006 fanns 4000 60-åringar, 2010 beräknas antalet ha reducerats till 3 300 och 2020 finns enligt prognosen bara knappt 3 000 personer kvar i den åldern. Under perioden beräknas antalet 70-74-åringar öka från 11 300 personer år 2006 till 12 000 personer år 2010 och till 15 800 personer år 2020. I åldrarna 75-80 år väntas antalet individer öka mellan år 2010 och år 2020. Antalet indi vider i yrkesverksam ålder minskar fram till 2020 - speciellt i åldrarna 31-50 år, där minskningen beräknas till 5 600 personer. 22 Demografi
Figur 2.7 Befolkning i ettårsåldersklasser i slutet av 2006 samt medelprognos för år 2010 och år 2020. Antal 4500 4000 3500 3000 år 2006 år 2010 år 2020 2500 2000 1500 1000 500 0 Andel äldre än 65 år 2006 20% 2010 22% 2020 25% Andel äldre än 85 år 2006 2,8% 2010 3,0% 2020 3,1% 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 Ålder Källa: Statistiska Centralbyrån Som framgår av figur 2.8 kommer andelen personer i åldern 30-64 år att minska samtidigt som andelen 65 år och äldre ökar. Trenden följer riket men andelen äldre är under hela perioden högre i länet än i riket. Figur 2.8 Andelen personer i yrkesverksam ålder och över 65 år i länet och i riket 2000-2006 samt prognos till 2020. Procent 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Källa: Statistiska Centralbyrån 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Länet 30-64 år Länet 65+ år Riket 30-64 år Riket 65+ år 2018 2019 2020 Demografi 23
Både för män och kvinnor ses en ökning i åldrarna över 65 år. Mest ökar antalet män i åldersklassen 65-84 år med 1 800 personer till år 2010 och med ytterligare 3 900 fram till år 2020, alltså totalt 5 700 personer. Motsvarande ökning för kvinnorna i åldern 65-84 år skattas till 3 400 personer. I övriga åldrar minskar befolkningen eller ökar marginellt. Mönstret är lika för kvinnor och män även om männen beräknas få en större ökning än kvinnorna i åldern 65-84 år. Figur 2.9 Befolkningsförändring för män 2006-2010 och 2010-2020 enligt medelprognos i olika åldersgrupper. Ålder 85-65-84 45-64 30-44 16-29 7-15 0-6 år 2010-2006 år 2020-2010 -6000-5000 -4000-3000 -2000-1000 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 Antal Källa: Statistiska Centralbyrån 24 Demografi
Figur 2.10 Befolkningsförändring för kvinnor 2006-2010 och 2010-2020 enligt medelprognos i olika åldersgrupper. Ålder 85-65-84 45-64 30-44 16-29 7-15 0-6 år 2010-2006 år 2020-2010 -6000-5000 -4000-3000 -2000-1000 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 Antal Antal Källa: Statistiska Centralbyrån Befolkningen i samtliga kommuner förutom i Sundsvall kommer enligt prognosen att minska till år 2010 och även mellan 2010 och 2020. Sundsvalls kommun beräknas öka med nästan 700 personer till år 2010 och med ytterligare 1 500 till år 2020. I Örnsköldsvik väntas en liten ökning för perioden 2010 till 2020. Förändringen i Timrå väntas bli marginell. Figur 2.11 Befolkningsförändring 2006-2010 och 2010-2020 enligt medelprognos i länets kommuner. Ånge Timrå år 2010/2006 år 2020/2010 Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Ö-vik -2500-2000 -1500-1000 -500 0 500 1000 1500 2000 2500 Antal Källa: Statistiska Centralbyrån Demografi 25
Befolkningen kommer enligt prognosen att minska i många åldrar men antalet äldre kommer att öka under perioden för samtliga kommuner förutom för Ånge som enligt prognosen kommer att ha i stort sett lika många personer över 65 år som 2006. Sundsvalls kommun kommer att få störst ökning av antalet över 65 år men procentuellt ökar andelen över 65 år mest i Timrå med 13 procent till 2010 och 14 procent mellan 2010 och 2020 medan Ånge minskar med en procent fram till 2010 och varken ökar eller minskar mellan 2010 och 2020. Figur 2.12 Förändring av antal 65 år eller äldre 2006-2010 och 2010-2020 i länets kommuner enligt medelprognosen. Ånge Timrå år 2010/2006 år 2020/2010 Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik -1000-500 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 4500 5000 Antal Källa: Statistiska Centralbyrån I tabell 2.4 redovisas översiktligt befolkningsfördelningen på tre åldersklasser i kommunerna och länet i slutet av 2006. För år 2010 och år 2020 redovisas antal personer och förändringen i de olika åldersklasserna enligt medelprognosen. För att rangordna utvecklingen inom länet har tre alternativ markerats. För varje ålder har intervallet (största värde minsta värde) delats i tre lika stora delar. Mest positiv utveckling i länet med grön markering är de kommuner som tillhör den tredjedel som ökar procentuellt minst bland 65+ och minskar minst bland 0-29 år och 30-64 år Mest negativ utveckling i länet med orange markering är de kommuner som tillhör den tredjedel som ökar procentuellt mest bland 65+ och minskar mest bland 0-29 år och 30-64 år De kommuner som ligger i mitten har grå markering 26 Demografi
Tabell 2.4 Översikt över befolkningsförändringar i länet och kommunerna. 2006 2010 2020 Förändring Förändring Antal Andel % 2006-2010 (%) Antal Andel % 2010-2020(%) Antal Andel % Ånge 0-29 3257 31-58(-2) 3199 31-145(-5) 3054 30 30-64 4742 45-146(-3) 4596 44-173(-4) 4423 44 65+ 2605 25-36(-1) 2569 25 5(0) 2574 26 Totalt 10604 100 10364 100 10051 100 Timrå 0-29 5922 33-49(-1) 5873 33-33(-1) 5840 33 30-64 8692 49-389(-5) 8303 47-479(-6) 7824 44 65+ 3255 18 413(13) 3668 21 501(14) 4169 23 Totalt 17869 100 17844 100 17833 100 Härnösand 0-29 8394 33-361(-4) 8033 33-360(-5) 7673 32 30-64 11471 46-511(-5) 10960 45-927(-9) 10033 42 65+ 5215 21 397(8) 5612 23 785(14) 6397 27 Totalt 25080 100 24605 100 24103 100 Sundsvall 0-29 32334 34-41(0) 32293 34-41(0) 32252 33 30-64 44806 47-842(-2) 43964 46-1045(-2) 42919 44 65+ 17376 18 1554(9) 18930 20 2579(14) 21509 22 Totalt 94516 100 95187 100 96680 100 Kramfors 0-29 5746 29-270(-5) 5476 29-428(-8) 5048 28 30-64 9284 47-497(-5) 8787 46-977(-11) 7810 43 65+ 4786 24 133(3) 4919 26 452(9) 5371 29 Totalt 19816 100 19182 100 18229 100 Sollefteå 0-29 6371 31-415(-7) 5956 30-447(-8) 5509 28 30-64 9388 45-377(-4) 9011 45-887(-10) 8124 42 65+ 5090 24 114(2) 5204 26 534(10) 5738 30 Totalt 20849 100 20171 100 19371 100 Örnsköldsvik 0-29 18320 33-407(-2) 17913 33-327(-2) 17586 32 30-64 25432 46-471(-2) 24961 45-1095(-4) 23866 43 65+ 11491 21 664(6) 12155 22 1548(13) 13703 25 Totalt 55243 100 55029 100 55155 100 Länet 0-29 80344 33-1447(-2) 78897 33-2739(-4) 76158 32 30-64 113815 47-3670(-3) 110145 46-6415(-6) 103730 43 65+ 49818 20 3167(6) 52985 22 6508(12) 59493 25 Totalt 243977 100-1950(-1) 242027 100-2646(-1) 239381 100 Källa: Statistiska Centralbyrån Demografi 27
Sammanfattning I Västernorrland är 21 procent av befolkningen äldre än 65 år. Motsvarande andel i riket är 18 procent Andelen utlandsfödda har ökat men är hälften så stor i länet som i riket Befolkningen i länet minskar med 4 600 personer från 2006 till 2020 enligt SCB:s medelprognos Andelen 65 år och äldre i länet ökar med sex procent till 2010 och med 12 procent mellan 2010 och 2020 Andelen över 65 år ökar i alla kommuner utom i Ånge Andelen i yrkesverksam ålder minskar i länet med tre procent till 2010 och med sex procent mellan 2010 och 2020 Andelen i yrkesverksam ålder minskar i alla kommuner Slutsatser Alla kommuner utom Ånge beräknas få en ökning av andelen äldre än 65 år. Ökningen medför ett större behov av hälso- och sjukvård och framför allt av omvårdnadsinsatser Befolkningsutvecklingen medför att behovsbilden förändras olika inom åldersgrupperna Andelen utlandsfödda ökar. Fortsätter trenden leder det till ökat sjukvårdsbehov men gerockså tillskott i arbetskraft 28 Demografi
Livsvillkor Livsvillkor 29
3 Livsvillkor Sveriges Kommuner och Landsting anger i sin rapport Hälso- och sjukvården till 2030 att de demografiska förändringarna förväntas öka vårdbehovet fram till och med 2030 med 22 procent i Sverige. Samtidigt ökar vårdbehovet beroende på den medicin- tekniska utvecklingen med 27 procent (5). Andra faktorer som spelar stor roll är befolkningens livsvillkor, dvs vilka levnadsförhållanden de lever under och vilka levnadsvanor de har. 3.1 Levnadsförhållanden Det finns ett samband mellan levnadsförhållanden och hälsa och därmed vårdbehov. Enligt befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor 2006 hade låginkomsttagare, personer som varit i ekonomisk kris eller hade lägre utbildning varit i kontakt med vården i högre grad än personer som hade en bättre ekonomisk situation eller var födda i landet. Personer som bor i socioekonomiskt svagare områden har i allmänhet en sämre hälsa och ett större vårdbehov. Stora inkomstskillnader Enligt Hälsa på lika villkor 2010 har personer i Västernorrland med låg inkomst genomgående sämre självskattad hälsa, mer fysiska och psykiska besvär samt sämre tandhälsa än höginkomsttagare. Ett mått på familjens köpkraft är disponibel inkomst, dvs den summa som återstår för konsumtion när skatt och avdrag gjorts. Hushållens disponibla inkomst har ökat både i Västernorrland och riket 2005. Inkomstnivån i länet är lägre än i riket. Enligt SCB:s rapport om inkomster på 2000-talet i Sverige hade kvinnorna en bättre inkomstutveckling än männen 2000-2005. Ungdomar under 30 år hade lägre inkomst år 2005 än år 2000. Alla övriga åldrar hade en positiv inkomstutveckling. Utrikes födda hade lägre inkomst än svenskfödda. Pensionärer som var låginkomsttagare förblev i hög grad låginkomststagare (7). Hushållets disponibla inkomst varierar mellan länets kommuner från i genomsnitt drygt 255 000 kronor i Sollefteå till 300 000 kronor i Örnsköldsvik. 30 Livsvillkor
Figur 3.1 Hushållets disponibla inkomst i länet och kommunerna 2008. Riket Länet Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik 0 50000 100000 150000 200000 250000 300000 Kronor 350000 Källa: Statistiska Centralbyrån Andelen låginkomsttagare är särskilt hög bland ensamstående med barn. Över 30 procent av dessa familjer har en disponibel inkomst som är mindre än 60 procent av medianinkomsten. Figur 3.2 Andel låginkomsttagare efter familjetyp 2007. Ensamstående med hemmavarande barn under 18 år Ensamstående utan hemmavarande barn under 18 år Familjer med sjuk- och aktivitetsersättning Pensionärsfamiljer Riket Länet Övriga familjer med hemmavarande barn under 18 år 0 5 10 15 20 25 30 35 40 Procent 45 50 Källa: Kommunala basfakta, Statens Folkhälsoinstitut Livsvillkor 31
Att ha svårigheter att klara löpande utgifter slår igenom på alla hälsovariabler i enkäten Hälsa på lika villkor(8). Det finns skillnader mellan kommunerna. Andelen är högst i Ånge, där drygt 15 procent svarar att de har svårt att klara löpande utgifter. Lägsta andelen finns i Örnsköldsvik. Figur 3.3 Andel som haft svårt att klara löpande utgifter 16-84 år. Riket Länet Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Källa: Hälsa på lika villkor 2010. 0 5 10 15 20 25 Procent Ensamstående med barn är en utsatt grupp Familjer som består av en ensamstående 20 år eller äldre med barn är en utsatt grupp. De har sämre ekonomi än andra grupper. Barn i en föräldershushåll har sämre hälsa än barn som bor med två föräldrar (6). Andelen ensamstående med barn i Västernorrland var ungefär lika stor som i riket år 2008. Andelen i länet var 5,2 procent och i riket 5,6 procent. Andelen ensamstående med barn varierar mellan länets kommuner från drygt 6 procent i Timrå till drygt 4 procent i Örnsköldsvik. 32 Livsvillkor
Figur 3.4 Andel familjer som är ensamstående med barn 2008. Länet Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik 0 5 10 15 20 25 Procent Procent Källa: Statistiska Centralbyrån Sysselsättningen ökar Andelen förvärvsarbetande var större i Västernorrland än i riket fram till 2008. Cirka 78 procent av kvinnorna förvärvsarbetar i länet mot 75 procent i riket. Även männen i Västernorrland har högre sysselsättningsnivå än i riket. Figur 3.5 Andel förvärvsarbetande 20-64 år i länet och riket. Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Västernorrland kvinnor Riket kvinnor Västernorrland män Riket män 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Källa: Statistiska Centralbyrån Livsvillkor 33
Skillnaderna i andelen förvärvsarbetande i åldern 20-64 år är ganska små mellan kommunerna. Sysselsättningsgraden är högst i ålersklassen 30-44 år och lägst i den yngsta åldersklassen 20-29 år. Högst andel förvärvsarbetande 20-29 år har Sundsvalls kommun med 69 procent bland kvinnorna och Ånge och Örnsköldsviks kommuner med 77 procent av männen. Lägst sysselsättning i åldern 20-29 år har Härnösand både bland kvinnorna och männen. Andelen förvärvsarbetande män 45-64 år är högst i Örnsköldsvik och lägst i Kramfors och Sollefteå. Tabell 3.1 Andel förvärvsarbetande i olika åldrar i länet och per kommun 2008. Totalt 20-29 år 30-44 år 45-64 år (åldersstandardiserat) Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Ånge 68 77 80 86 76 81 76 82 Timrå 65 71 84 89 74 79 76 82 Härnösand 62 63 80 85 78 79 76 78 Sundsvall 69 71 84 88 78 81 78 81 Kramfors 63 65 83 86 74 76 75 77 Sollefteå 67 71 84 85 78 76 78 78 Örnsköldsvik 68 77 84 91 79 82 78 84 Länet 67 71 83 88 77 80 78 81 Källa: Statistiska Centralbyrån Andelen med enbart förgymnasial utbildning minskar Andelen kvinnor 25-64 år i länet med enbart förgymnasial utbildning har minskat från 18 procent till 13 procent från 2001 till 2008. Minskningen bland männen var från 22 procent till 17 procent. Samtidigt har andelen med eftergymnasial utbildning ökat från 24 procent till 26 procent för männen och från 29 procent till 36 procent för kvinnorna. De personer med eftergymnasial utveckling följer rikets trend men på en lägre nivå. Andelen med högre utbildning i riket 2008 var fyra procentenheter högre än i länet för kvinnorna och sex procentenheter högre för männen. 34 Livsvillkor
Figur 3.6 Andelen med förgymnasial respektive eftergymnasial utbildning i länet och riket, 25-64 år. Procent Länet kvinnor förgymnasial utbildning Riket kvinnor förgymnasial utbildning Länet kvinnor eftergymnasial utbildning Riket kvinnor eftergymnasial utbildning Länet män förgymnasial utbildning Riket män förgymnasial utbildning Länet män eftergymnasial utbildning Riket män eftergymnasial utbildning 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Eftergymnasial utbildning Förgymnasial utbildning 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2008 Källa: Statistiska Centralbyrån Andelen med enbart förgymnasial utbildning varierar mellan länets kommuner från 22 procent i Ånge till 14 procent i Härnösand för männen. För kvinnorna varierar det från 16 procent i Ånge till 11 procent i Örnsköldsvik. Örnsköldsvik har lägst andel med förgymnasialutbildning kvinnor medan andelen med förgymnasial utbildning kvinnor är högst i Timrå och Ånge kommun. Figur 3.7 Andel med förgymnasial utbildning i länet och dess kommuner 2008, 25-64 år. Länet Kvinnor Män Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Källa: Statistiska Centralbyrån 0 5 10 Procent 15 20 25 Livsvillkor 35
I tabell 3.2 ges en sammanfattande profil av länets och kommunernas invånare. Skillnaden mellan högsta och lägsta värde för kommunerna har delats i tre lika stora intervall för vardera variabeln. Därefter har kommunerna markerats med rött för minst fördelaktigt utfall ur hälsosynpunkt och grönt för mest fördelaktigt utfall ur hälsosynpunkt. Det innebär att det kan vara olika många kommuner med en viss markering, tex två eller tre röda kommuner. Hushållets disponibla inkomst, det vill säga inkomst efter avdrag och skatter, var lägst i Kramfors och Sollefteå och högst i Örnsköldsvik. Andelen familjer som består av ensamstående med barn var högst i Timrå och lägst i Örnsköldsvik. Andelen förvärvsarbetande 20-64 år var 2008 lägst i Härnösand och Kramfors och högst i Örnsköldsvik bland männen. Bland kvinnorna varierade förvärvsfrekvensen mindre mellan kommunerna än bland männen med 74 procent som lägsta frekvens i Härnösand och Kramfors. Andelen med förgymnasial utbildning, var högst både bland män och kvinnor i Ånge och Timrå. Lägst andel med förgymnasial utbildning fanns i Härnösand (män) och Örnsköldsvik (kvinnor). Tabell 3.2 Översikt över levnadsförhållanden i länet och kommunerna. Kommun Disponibel inkomst Andel ensamstående med barn Andel förvärvsarbetande Andel med förgymnasial utbildning Män Kvinnor Män Kvinnor Ånge 259 581 5 82 76 22 16 Timrå 286 443 7 82 76 21 16 Härnösand 270 727 5 78 75 14 13 Sundsvall 289 887 6 81 78 17 12 Kramfors 259 977 5 77 75 20 14 Sollefteå 256 519 5 78 78 19 14 Örnsköldsvik 300 056 4 84 78 16 11 Länet 283 305 5 81 78 17 13 Kommuner som tillhör den bästa tredjedelen av intervallet Mittenkommuner Kommuner som tillhör den sämsta tredjedelen av intervallet Källa: Statistiska Centralbyrån Sammanfattning Hushållens disponibla inkomst ökar men länets nivå är lägre än rikets Hushållen i Sollefteå, Kramfors och Ånge kommuner har lägst genomsnittlig disponibel inkomst Timrå kommun har högst andel ensamstående med barn i länet Andelen förvärvsarbetande ökar och är något högre i länet än i riket för både män och kvinnor Lägst andel förvärvsarbetande finns i Härnösand, Kramfors, Sollefteå och Ånge kommuner. Andelen personer med förgymnasial utbildning minskar i länet och ligger i stort sett på samma nivå som riket Andelen personer med förgymnasial utbildning är högst i Ånge och Timrå kommun Andelen personer med eftergymnasial utbildning ökar i länet och men är lägre än i riket 36 Livsvillkor
Slutsatser Skillnader inom länet avseende levnadsförhållanden medför skillnad i behovet av hälsooch sjukvård. Levnadsförhållandena är mest gynnsamma i Örnsköldsviks kommun vad gäller alla framtagna faktorer med betydelse för behovet av hälso- och sjukvård, dvs behovet bör vara mindre än i övriga länet. 3.2 Levnadsvanor Levnadsvanor som rökning, riskkonsumtion av alkohol, frånvaro av fysisk aktivitet påverkar hälsa och vårdutnyttjande. Rökningen i den vuxna befolkningen har minskat men snusningen har ökat under den senaste 20-årsperioden. Även länets ungdomar röker mindre dagligen men snusar mer. Alkoholkonsumtionen bland unga är hög. Alkoholförsäljningen enligt Systembolaget har ökat. Andelen rökare minskar men snusningen ökar Rökning ökar risken för många sjukdomstillstånd som cancer, hjärt- kärlsjukdomar och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Största andelen dagligrökare finns både bland kvinnor och män i åldern 45-64 år. Män i alla åldrar snusar mer än kvinnorna. Andelen rökare i Västernorrland har minskat från ungefär 30 procent för både män och kvinnor 1987 till 12 procent för kvinnorna och 11 procent för männen 2010. Andelen rökare var 2010 ungefär en procent lägre i länet jämfört med riket. Under samma tid har däremot andelen snusare ökat. Bland kvinnorna har en tredubbling skett sedan 1987. Nivån för kvinnorna jämfört med männen är dock fortfarande låg. Såväl kvinnor som män i Västernorrland snusar mer än i riket som helhet. Livsvillkor 37
Figur 3.8 Utvecklingen av andel dagligrökare och dagligsnusare 18-74 år i Västernorrland samt andel i riket 2010. Procent 50 40 Rökning, länet kvinnor Snusning, länet kvinnor Rökning, länet män Snusning, länet män Rökning, riket kvinnor Snusning, riket kvinnor Rökning, riket män Snusning, riket män 30 20 10 0 1987 1990 1994 1997 2003 2006 2010 Källa: Satsa på Hjärtat 1987, 1994, Liv och Hälsa 1997, 2003, samt Hälsa på lika villkor 2006, 2010 Enligt CAN:s 1 undersökning 2008 av elever i årskurs två i gymnasiet hade de som rökt dagligen minskat något jämfört med år 2006. Om de inkluderas som röker ibland och nästan varje dag rökte 27 procent av flickorna och 26 procent av pojkarna. I årskurs nio var det 32 procent av flickorna och 26 procent av pojkarna som rökte varje dag, ibland eller nästan varje dag. Snus brukas varje dag av tio procent bland pojkarna och fyra procent bland flickorna i årskurs nio. Användningen av snus har minskat hos pojkarna och flickorna både i årskurs nio och i årskurs två på gymnasiet jämfört med undersökningen 2005 och 2006. Jämfört med rikets elever både i årskurs nio och i gymnasiet var det fler pojkar och flickor som snusade i Västernorrland. 38 Livsvillkor 1 Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning
Figur 3.9 Dagligt tobaksbruk i Västernorrland. Män Kvinnor 65-84 45-64 30-44 16-29 65-84 45-64 30-44 16-29 Dagligrökning Dagligsnusning 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Procent Källa: Hälsa på lika villkor 2010 Andelen dagligrökare varierar mellan kommunerna från drygt 14 procent i Kramfors och Ånge till 10 procent i Örnsköldsviks kommun. Totalt i länet röker 12 procent av befolkningen, där kvinnorna och männen i åldern 45 64 år röker mest. I riket röker 13 procent av befolkningen. Figur 3.10 Andel dagligrökare i länet och kommunerna 2010, 16-84 år. Riket Länet Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Källa: Hälsa på lika villkor 2010 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 Procent Livsvillkor 39
Enligt Miljö och hälsoenkäten 2007 utsätts åtta procent av länets befolkning dagligen eller i bland för passiv rökning i hemmet. Något fler män än kvinnor utsätts för passiv rökning i hemmet, vilket även gäller i övriga landet. Andelen som inte utsätts för passiv tobaksrök någonstans är 89 1 procent. Förhållandet är jämförbart med riket som helhet. Från hälsosamtalet i skolan 2008/2009 framkommer att upp till sex procent av eleverna från årskurs fyra och sju i bland eller ofta utsätts för tobaksrök från någon vuxen i hemmet. Många riskkonsumenter bland unga Hög alkoholkonsumtion ökar bland annat risken för att dö en för tidig död, att få skrumplever, cancer eller att råka ut för skador. Andelen riskkonsumenter av alkohol 1 bland 16-29-åringar var 2010 nästan 30 procent. I samma åldersgrupp drack 46 procent av männen och 36 procent av kvinnorna så mycket att de kände sig berusade minst en gång per månad. Andelen riskkonsumenter bland män i Västernorrland är högre än i riket medan kvinnorna ligger lägre än rikets nivå. Figur 3.11 Andel riskkonsumenter av alkohol i Västernorrland 2010. Procent 50 45 40 Män Kvinnor 35 30 25 20 15 10 5 0 16-29 30-44 Ålder 45-64 65-84 Källa: Hälsa på lika villkor 2010 1 En sammanvägning av hur ofta och hur stor alkoholkonsumtion 40 Livsvillkor
Drogvaneundersökningen 2008 från CAN visade att ungdomarna i årskurs nio att 56 procent av pojkarna och 64 procent av flickorna druckit alkohol någon gång under det senaste året. I gymnasiets årskurs två hade åtta av tio pojkar och flickor druckit alkohol under det senaste året. Både i årskurs nio och i årskurs två på gymnasiet var andelen konsumenter lägre än i jämförelse med 2005 och 2006 års undersökningar. Andelen alkoholkonsumenter är något lägre i Västernorrland än i riket i 2008 års undersökning. Mer än hälften av dem som dricker alkohol i årskurs nio i Västernorrland har någon gång druckit alkohol så att man känt sig berusad. Bland gymnasieeleverna var det närmare 80 procent som druckit någon gång så att man känt sig berusad. Jämfört med riket fanns små skillnader procentuellt sett. Ett par gånger i månaden dricker åtta procent av pojkarna och sju procent av flickorna i årskurs nio alkohol motsvarande 18 centiliter sprit. Bland ungdomarna i årskurs två på gymnasiet var det 19 procent av pojkarna och 13 procent av flickorna. Nästan 15 procent av länets män och nästan 8 procent av kvinnorna är riskkonsumenter av alkohol, det vill säga ungefär 14 300 män och 7 500 kvinnor. Figur 3.12 Andel riskkonsumenter av alkohol i länet och i kommunerna 2010, 16-84 år. Riket Länet Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Källa: Hälsa på lika villkor 2010 0 5 10 15 20 25 Procent Livsvillkor 41
Andelen fysiskt aktiva minskar Regelbunden fysisk aktivitet motverkar uppkomsten av en mängd sjukdomar tex minskad risk för hjärt- kärlsjukdomar, diabetes typ II, högt blodtryck, höga blodfetter, tjocktarmscancer samt minskad risk för depressioner (6, 8-10). Fysisk aktivitet betyder mycket för att motverka övervikt och fetma, stärker muskler, leder och immunförsvar. Fysisk aktivitet har en förebyggande effekt när det gäller benskörhet och fallolyckor hos äldre. Fysisk aktivitet lindrar även ångest, oro och sömnsvårigheter (11). Motion förlänger livet, dvs minskar risken att dö en för tidig död (12). Många studier påvisar den fysiska aktivitetens betydelse för allmänt hälsotillstånd, social förmåga samt emotionell och mental hälsa (6, 10, 13, 14). Andelen personer som uppger att de har en stillasittande fritid är oförändrad sedan 1987. Fortfarande 2010 svarar 14 procent att de har en stillasittande fritid 1. Nivån är ungefär densamma som i riket. Andelen som anger att de är fysiskt aktiva är lägre 2010 jämfört med resultatet från Hälsa på lika villkor 2006. Bland män och kvinnor i åldersgruppen 16-29 år är den angivna fysiska aktiviteten 30 minuter per dag drygt 10 procent lägre 2010. Figur 3.13 Andel med stillasittande fritid i Västernorrland 2010, 16-84 år. Riket Länet Ånge Timrå Härnösand Sundsvall Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik 0 5 10 Procent 15 20 25 Källa: Hälsa på lika villkor 2010 1 Ägnar sig mest åt läsning, bio el dyl. Promenerar, cyklar eller rör sig mindre än 2 timmar i veckan 42 Livsvillkor 30
Statens folkhälsoinstitut rekommenderar fysisk aktivitet motsvarande minst 30 minuter per dag (9). Andelen som uppfyller rekommendationen är högst i den yngsta åldersgruppen, där andelen är 62 procent bland männen och 60 procent bland kvinnorna. Kvinnor över 65 år har den lägsta andelen fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag. Andelen män i Västernorrland som är fysiskt aktiva är lika stor som i riket medan andelen bland kvinnorna är något högre i länet än i riket. Figur 3.14 Andel fysiskt aktiva mer än 30 minuter per dag i Västernorrland 2010. Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 Män Kvinnor 0 16-29 30-44 45-64 65-84 Källa: Hälsa på lika villkor 2010 Livsvillkor 43
Flest med riskabla spelvanor bland unga män Det ökade spelmissbruket är ett alltmer uppmärksammat problem. Enkäten Hälsa på lika villkor visar att personer som definierats som riskkonsumenter av spel oftare har dåligt allmänt hälsotillstånd, besvär i rörelseorganen, sömnsvårigheter och nedsatt psykiskt välbefinnande. Dessa personer har dessutom ofta sämre levnadsvanor. Andelen som spelar så mycket att de är riskkonsumenter av spel är lika stor som i riket, fyra procent bland männen och två procent bland kvinnorna. Figur 3.15 Andel som har riskabla spelvanor i Västernorrland 2010. Procent 25 20 Män Kvinnor 15 10 5 0 16-29 30-44 Ålder 45-64 65-84 Källa: Hälsa på lika villkor 2010 44 Livsvillkor
Tabell 3.3 Skattat antal personer med mindre hälsosamma levnadsvanor 2010. 16-29 30-44 45-64 65-84 16-84 Dagligrökare Män 1 500 1 600 4 500 2 200 9 800 Kvinnor 1 200 2 400 5 900 2 200 11 700 Dagligsnusare Män 5 100 5 900 8 900 2 500 22 400 Riskkonsumenter av alkohol Stillasittande fritid Kvinnor 2 300 2 200 1 700 300 6 500 Män 5 400 3 600 4 300 1 000 14 300 Kvinnor 4 000 1 200 1 900 200 7 300 Män 2 400 3 600 5 800 3 100 14 900 Kvinnor 2 100 2 800 4 200 4 800 13 900 Riskabla spelvanor Män 1 200 1 000 1 200 700 4 100 Kvinnor 50 400 700 500 1 600 Ökat antal sedan 2006 Minskat antal sedan 2006 Källa: Hälsa på lika villkor 2010 Tabell 3.4 Översikt över levnadsvanor i länet och i kommunerna 2010. Andel dagligrökare Andel riskkonsumenter av alkohol Andel med stillasittande fritid Ånge 14 8 18 Timrå 14 10 15 Härnösand 11 12 14 Sundsvall 12 13 16 Kramfors 14 13 15 Sollefteå 11 11 15 Örnsköldsvik 10 9 14 Länet 12 11 14 Övre tredjedelen av intervallet Mellan Nedre tredjedel av intervallet Källa: Hälsa på lika villkor 2010 Livsvillkor 45
Sammanfattning Andelen dagligrökare i Västernorrland har minskat mellan 1987 och 2010 från 30 procent till 12 procent Fler kvinnor än män röker i Västernorrland Andelen snusare har ökat bland kvinnorna men minskar påtagligt bland männen. Andelen män som snusar är ungefär tre gånger så hög som hos kvinnorna I Västernorrland snusar både män och kvinnor mer än i riket I Kramfors och Ånge kommun röker 14 procent av befolkningen Andelen pojkar och flickor i årskurs nio och två på gymnasiet som röker dagligen eller ibland uppgår till mellan 26 och 32 procent Ungefär 14 300 män och 7 500 kvinnor i länet är riskkonsumenter av alkohol Andelen riskkonsumenter av alkohol är störst bland de i åldern 16-29 år Andelen som har en stillasittande fritid är 14 procent i Västernorrland vilket överensstämmer med riket Slutsatser Om andelen dagligrökare fortsätter att minska i länet kan detta minska risken för att bland annat drabbas av ischemisk hjärtsjukdom och på lång sikt cancer samt kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Om ungdomarna bibehåller sina tobaks- och alkoholvanor längre fram i livet ökar behovet av hälso- och sjukvård för sjukdomar relaterade till dessa levnadsvanor Stillasittande fritid och låg fysisk aktivitet leder bland annat till ökad risk för övervikt och fetma, hjärt- kärlsjukdom, diabetes typ II, högt blodtryck och höga blodfetter. Unga män som missbrukar sitt spelande kan drabbas av sämre psykisk hälsa, ångest, självmordstankar, inlärningssvårigheter, problem i skolan, kriminalitet. Det kan också leda till annat missbruk. 46 Livsvillkor
Självskattad hälsa Självskattad hälsa 47
4 Självskattad hälsa Självskattad hälsa har i många studier visat sig vara en god indikator på sjuklighet och dödlighet. Enligt Hälsa på lika villkor utnyttjar personer med dålig självskattad hälsa eller nedsatt psykiskt välbefinnande vården i större utsträckning än de personer som uppger god hälsa. Den psykiska ohälsan ökar bland medelålders och yngre, speciellt yngre kvinnor. Ett annat problem är ökningen av sjukdomar som beror på en allt högre andel personer med fetma. Analysen av den självskattade hälsan i Västernorrland bygger på uppgifter från befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor 2010 och Hälsosamtalen i skolan i Västernorrland (8). 4.1 Fysisk ohälsa Frågan om hur man bedömer sitt allmänna hälsotillstånd har använts länge i olika enkäter och intervjuer. Den har visat sig vara ett bra mått att förutsäga sjuklighet och dödlighet i framtiden. Kvinnor upplever sämre hälsa än män Tre personer av fyra bedömer 2010 sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra. Kvinnor klassar sin hälsa sämre än män. Sex procent av männen och drygt sju procent av kvinnorna uppger ett dåligt eller mycket dåligt allmänt hälsotillstånd, vilket överensstämmer väl med rikets nivå. Andelen med dålig hälsa ökar med stigande ålder för både kvinnor och män. Tabell 4.1 Andelen personer med dåligt eller mycket dåligt allmänt hälsotillstånd. Västernorrland Riket Kvinnor 16-29 år 4 3,5 30-44 år 5,9 4,8 45-64 år 9,5 9,6 65-84 år 8,2 9,6 Totalt 7,4 7,1 Män 16-29 år 1,3 2,1 30-44 år 3,7 3,8 45-64 år 8,1 7,4 65-84 år 7,9 7,2 Totalt 5,7 5,3 Källa: Hälsa på lika villkor 2010 Det finns skillnader mellan kommunerna i hur man bedömer sitt allmänna hälsotillstånd. Andelen med dåligt eller mycket dåligt hälsotillstånd är högst i Ånge och Kramfors kommuner och lägst i Örnsköldsviks kommun. Länet har också en något högre andel än riket. 48 Självskattad hälsa