Underlag till bildspelsmanus Skoljuridik för lärare

Utvecklingspaket Underlag till bildspelsmanus Skoljuridik för lärare Bild 1 Till moderator: Det här är första bilden på presentationen. Den kan ligga på innan ni börjar som en bakgrund. Direkt efter denna försättssida kommer ett filmklipp som är tänkt som en introduktion och den verkliga starten på föreläsningen. Den filmen är 3-4 minuter lång. OBS. Detta förslag till manus finns även som anteckningssidor i bildspelet. Tidsangivelserna är ungefärliga. Bild 2 Till moderator: Visa filmen! Den är tänkt som en inspirationsfilm med några lärare och elever som får frågor kring skollagen. Filmen öppnas automatiskt men finns även att hitta på youtube på länk http://www.youtube.com/watch?v=z4ko1injsii Tid: ca 4 min Bild 3 Till moderator: Här berättar du kort om upplägget för dagen. Komplettera med egna tider och hållpunkter, till exempel raster, tid för samling, grupper etc. Underlag till manus: Upplägget är som följer: Först en bildspelsgenomgång med en introduktion till skollagen och skoljuridik. Sedan gruppdiskussioner och om ni är flera grupper - en gemensam avslutning där gruppdiskussionerna samlas upp, knyts ihop och utvärderas. Tid: ca 2 min

Bild 4 Till moderator: Här introducerar du varför ni har valt att arbeta med detta utvecklingspaket kring skoljuridik. Underlag till manus: Utvecklingspaketet Skoljuridik för lärare vänder sig i första hand till lärare men kan även passa för annan skolpersonal. Syftet är att ge lärare en ingång till skollagen och till andra författningar som styr skolan. Syftet är inte att ge en uttömmande presentation om skoljuridik men det blir en överblick över vad som står var, och en beredskap för situationer där man kan behöva använda skollagen som stöd. Tid: ca 2 min Bild 5 Till moderator: Exemplet med John som finns i ett ljudklipp på denna sida finns också nedskrivet här nedan. Om du som håller i föreläsningen föredrar att till exempel själv läsa upp den går det lika bra. I gruppdiskussionerna som tar vid efter denna bildspelspresentation kommer fler exempel där skollag och andra bestämmelser kan ge svar på hur lärare kan handla i olika situationer. Manus till ljudinspelningen: Det här utspelar sig på en normalstor gymnasieskola i slutet av höstterminen. Sara, lärare i matematik, kommer in till rektor efter en lektion med en ekonomiklass i årskurs 1. Hon berättar för rektor Eva om John som stört Saras lektion och betett sig störande mot henne och en del av kamraterna. Han har suttit med fötterna på bänken, inte jobbat alls med uppgifterna och han har pratat högt och stört de andra trots att hon sagt till honom. Till exempel ringde han ett mobilsamtal mitt under Saras genomgång och brydde sig inte om hennes tillsägelser. Till slut fick han gå ut från lektionen. Det är inte första gången det blivit så. John får ibland med sig ett par kompisar i klassen men de flesta blir mest irriterade, verkar det som. Sara är en erfaren och uppskattad lärare som normalt har god kontakt med sina elever och klasser och ordning på lektionerna men med John har det inte fungerat alls. Hon har alltid pratat med honom efteråt och han lovar alltid att skärpa sig. Han har också stört andra kollegors lektioner, vet Sara, och på en klasskonferens ett par veckor tidigare visade det sig att John riskerar att få F i flera ämnen. Eftersom resultaten är svaga har skolan gjort en utredning och upprättat ett åtgärdsprogram. Programmet innefattar särskilt stöd i matematik som är schemalagt till två eftermiddagar i veckan. John går oftast inte på dessa pass. Nu vill Sara ha Evas hjälp. Sara berättar att det inte känns som att de kommer någon vart, John stör oftare och oftare, och mer än halva höstterminen har gått. Både Sara och Johns mentor har redan meddelat hemmet flera gånger och mentorn har

dessutom tagit upp Johns uppförande med John och hans föräldrar. Skolan har också erbjudit John stödsamtal hos kurator, haft flera möten om åtgärdsprogrammet och det särskilda stödet och pratat med John och hans pappa om skolans insatser. Trots många diskussioner kvarstår problemen. John gör inte sina läxor och deltar inte alls aktivt på lektionerna och det har lett till att han inte hänger med i bland annat matematiken. Johns beteende är störande för klasskamraterna och studieron är inte på en acceptabel nivå i klassrummet. Rektor Eva tycker att det bästa vore om Sara fortsätter att försöka hantera John på sina lektioner och att hon pratar med honom varje gång han uppför sig illa. Då blir det nog bättre. Eva tycker också att Sara ska tala med sina kollegor vid nästa möte och se om någon har goda råd att komma med. Sara går därifrån men känner sig frustrerad och ganska ensam med situationen. Hon vill ha mer stöd i att hantera den och hon känner att också John skulle behöva mer stöd från skolan. Tid: Ca 4 min Bild 6 Till moderator: Med bikupa menas här ett litet samtal mellan 2-3 personer. Man vänder sig bara till den eller de som sitter bredvid och diskuterar frågorna. Här kan det vara lämpligt att diskutera frågorna i 2-3 minuter. Samla gärna upp ett par svar men dröj inte länge. På följande bildspelssidor fortsätter diskussionen kring John. Tid: ca 3 min Bild 7 Underlag till manus: Johns situation är komplex och kräver flera olika insatser från skolan. Enligt exemplet har en utredning om särskilt stöd redan visat att särskilt stöd i matematik och några andra ämnen behövs. Åtgärdsprogrammet har upprättats tillsammans med John och hans föräldrar men uppföljningen visar att effekterna är små. John förefaller också behöva stöd från elevhälsan men har inte tagit emot de insatser som erbjudits. Samtidigt bedömer Johns lärare att studieron i klassen är hotad. På nästa bild berättar en av Skolverkets jurister om trygghet och studiero i skollagen i ett videoklipp från en konferens under 2011 och om den s.k. åtgärdstrappan, som inte ska blandas ihop med åtgärdsprogram. Hennes redogörelse är här tänkt som ett slags svar utifrån skollagen på situationen med John och Sara vad gäller just den del som handlar om trygghet och studiero. I Johns fall kanske rektorn redan skulle ha beslutat om en utredning med anledning av att John stör i klassrummet. I så fall ska rektorn med utgångspunkt i vad utredningen visar se till att skolan agerar.

Till moderatorn: Vill du titta närmare på vad som regleras i lagtexten om trygghet och studiero finns det i 5 kap. 6 21 skollagen och om du vill läsa om ämnet i förarbeten finns det i kapitel 9 i propositionen Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet (2009/10:165). Du kan läsa mer om trygghet och studiero i Skolverkets PM Mer om Trygghet och studiero. och om elevers rätt till kunskap och särskilt stöd i Mer om Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd. I 3 kap. skollagen står det om elevers utveckling mot målen. Vid årsskiftet 2012/2013 kommer dessutom ett allmänt råd om åtgärdsprogram. Tid: 1 min Bild 8 Till moderator: Skolverkets jurist Elin Brunell berättar i detta avsnitt om kapitel 5 som behandlar trygghet och studiero och beskriver åtgärdstrappan. Hon beskriver de olika stegen i åtgärdstrappan. Klicka på bilden för att visa filmen. Tanken är att åtgärdstrappan ska ligga kvar som illustration medan man lyssnar till Skolverkets jurist i en liten ruta till vänster. Om det blir problem med filmklippet kan det vara lämpligt att hänvisa till 5 kap. 6 21 skollagen och Skolverkets PM om trygghet och studiero. Denna PM finns också med bland länkarna till utvecklingspaketet och kan skrivas ut i förväg. Även skollagen finns bland länkarna. Tid: ca 7 min Bild 9 Underlag till manus: Efter denna bildspelsgenomgång kommer du att med utgångspunkt i exempel få diskutera andra situationer då du som lärare, precis som i fallet med John, kan behöva ha stöd i skollagen och andra författningar som styr verksamheten i skolan. Tid: ca 0,5 min Bild 10 Till moderator: Här förklarar du hur dokumenten hänger ihop och på vilka nivåer olika beslut tas. Underlag till manus: Regeringen beslutar om ämnesplanerna för gymnasiegemensamma ämnen, examensmål och läroplan. Ett uttalat ändamål med Gy 2011-reformen var att minimera dubbelreglering för att öka tydligheten. Det betyder att det blir ännu viktigare nu att se styrdokumenten som en sammanhängande kedja. Det som står i läroplanen

upprepas till exempel inte i enskilda ämnesplaner för det står ju redan. Skolverket beslutar om ämnesplaner i andra ämnen än de gymnasiegemensamma. Skollagen som beslutas av riksdagen innehåller de grundläggande bestämmelserna om förskola, fritidshem, skola och vuxenutbildning. Skollagen riktar sig också direkt till lärare bland annat när det gäller betygssättning och disciplinära åtgärder. Gymnasieförordningen beslutas av regeringen. Den innehåller mer detaljerade och kompletterande bestämmelser om gymnasieskolan och gymnasiesärskolan utöver vad som föreskrivs i skollagen, till exempel utbildningens innehåll. Det finns förordningar även för de andra skolformerna. Skolverket kan besluta om bindande bestämmelser som kallas föreskrifter inom ett visst område om regeringen gett Skolverket möjlighet till detta. Skolverket ger också ut allmänna råd, dvs. rekommendationer till stöd för hur skolans författningar (lagar, förordningar och föreskrifter) kan eller bör tillämpas. Tid: ca 3 min Bild 11 Till moderator: Presentationen fokuserar framförallt på skollag och delvis på gymnasieförordning. På denna sida och de närmast påföljande introduceras skollagen, dess uppbyggnad och innehåll. OBS Skollagen innehåller bestämmelser som riktar sig till lärare. Underlag till manus: Vi kommer nu att titta närmare på skollagen. Vi har en ny skollag (2010:800) som gäller från den 1 juli 2011 med undantag av för vuxenutbildningen där lagen gäller från och med den 1 juli 2012. I skollagen finns grundläggande bestämmelser om skolväsendet samt om vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet. regleras vilka rättigheter och skyldigheter barn, elever och deras vårdnadshavare har. framgår också de krav som ställs på huvudmannen för verksamheten. Skollagen beslutas av riksdagen. Tid: ca 2 min Bild 12 Till moderator: Denna bild visar hur skollagen är strukturerad i tre delar. Underlag till manus: Skollagen innehåller 29 kapitel och är indelad i tre delar:

Den första delen, kapitel 1 7, är gemensam för alla eller flera skolformer och skolväsendets olika verksamheter. Den andra delen, kapitel 8 22, rör utbildning inom de olika skolformerna och fritidshem. Där finns kapitel för de olika skolformerna. Den tredje delen, kapitel 23 29, rör tillsyn och överklaganden m.m. Tid: ca 2 min Bild 13 Till moderator: Denna bild visar kapitel för kapitel vad den första delen i skollagen innehåller. Man kan visa denna bild ganska snabbt. Underlag till manus: Den första delen, kapitel 1 7, är alltså gemensam för alla eller flertalet skolformer och fritidshem. I det första kapitlet finner man övergripande mål och definitioner. (Här definieras till exempel begreppen utbildning och undervisning. Utbildning definieras som den verksamhet inom vilken undervisning sker utifrån bestämda mål. Undervisning definieras som sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden. Utbildning är alltså ett vidare begrepp och inkluderar undervisning men även andra verksamheter som till exempel raster, utflykter, skolmåltider etc.). I 1 kap. 6 slås också fast att Utbildningen vid en skolenhet eller förskoleenhet med offentlig huvudman ska vara icke-konfessionell. och i samma kapitel 7 står det att Undervisningen vid fristående skolor, fristående förskolor och fristående fritidshem ska vara icke- konfessionell. I en fristående skola med konfessionell inriktning är det alltså möjligt att under skoldagen anordna andakter, bönestunder eller annan form av religionsutövning, till exempel fördjupning i den egna trosläran som konfirmationsläsning. Däremot måste undervisningen vara icke-konfessionell, det vill säga den ska vila på vetenskaplig grund och vara saklig och allsidig. Det betyder att det i själva undervisningen inte får förekomma några som helst inslag av utövande bekännelsekaraktär. Undervisningen ska bedrivas i enlighet med läroplanernas krav på saklighet och allsidighet, öppenhet för skilda uppfattningar, tolerans samt möjligheter till personliga ställningstaganden. I 1 kap. 4 står det om utbildningens syfte. Där finner vi också skolans kompensatoriska uppdrag att en strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. I kapitel 2 redogörs för ansvarsfördelningen. Kapitel 3 rör elevernas utveckling mot målen. Detta kommer vi in på lite mer i nästa bild. Kapitel 4 handlar om kvalitetsarbete och inflytande. I kapitel 5 finns den tidigare nämnda åtgärdstrappan. Kapitlet handlar om rätten till trygghet och studiero. Kapitel 6 handlar om åtgärder vid kränkande behandling. Kapitel 7 rör skolplikt och gäller för de obligatoriska skolformerna.

Tid: ca 2 min Bild 14 Till moderator: Presentationen går djupare in i några paragrafer i skollagen för att ge en känsla av det som är nytt i skollagen vad gäller gymnasieskolan. I den första delen koncentrerar vi oss på kapitel 3 då kapitel 5 redan berörts tidigare i presentationen. Se också Skolverkets PM om rätten till kunskap och särskilt stöd: www.skolverket.se/lagar-och-regler/juridisk-vagledning/ratt-till-kunskapoch-sarskilt-stod-1.126409 Underlag till manus: Anmälningsskyldighet om stödbehov införs Om det befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Vem som är anmälningsskyldig beror på i vilket sammanhang stödbehovet blir känt. Det ställer krav på att det finns rutiner för hur personalen ska rapportera till rektor när det blir aktuellt att bedöma om en elev är i behov av särskilt stöd. I 3 kap. 8 står att rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. I 9 står det om åtgärdsprogram (se fallet John tidigare i bildspelet). En nyhet är att åtgärdsprogram som upprättas kan överklagas. Även ett beslut om att inte upprätta ett åtgärdsprogram kan överklagas. Att kunna motivera betyg En nyhet i skollagen i 3 kap. 17 är att den som har beslutat om betyg ska på begäran upplysa eleven och elevens vårdnadshavare om skälen för betyget. Ändring av uppenbart oriktiga betyg Det finns fortfarande inga möjligheter att överklaga ett betyg enligt nya skollagen. Det finns dock en möjlighet för den lärare som satt ett betyg att ändra betyget om det är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning. Ändringen måste dock kunna ske snabbt och enkelt och får inte innebära att betyget sänks. Lärarens ändring av det satta betyget kan till exempel bero på att ett bedömningsunderlag förbisetts, förväxling av elever eller att frånvaro vägts in på ett sätt som strider mot grunderna för bedömning av elevernas kunskaper. Däremot innebär detta inte att en elev som anser sig felaktigt bedömd får ytterligare möjligheter att visa upp sina kunskaper. Utvecklas så långt som möjligt I skollagen är det nu inskrivet att alla elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.

Till moderator: Byt till nästa sida. Där fortsätter resonemang kring att utvecklas så långt som möjligt. Tid: ca 3 min Bild 15 Till moderator: Direkt fortsättning från föregående sida (sidorna hänger ihop). Eventuellt kan man lägga in en kort bikupa här och låta deltagarna diskutera detta citat en stund. Underlag till manus: Elever som lätt når kunskapskraven En nyhet i kapitel 3 är alltså 3 som beskriver att även elever som lätt når kunskapskraven för betyget E, ska stimuleras att nå längre. Här handlar det inte om särskilt stöd eller åtgärdsprogram, något som också regleras i skollagen, utan om ledning och stimulans i undervisningen för att eleverna utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Det finns ingen motsvarande paragraf i 1985 års skollag. Bestämmelsen ligger till grund för vad som närmare föreskrivs i läroplanerna om undervisningens individualisering. Med utbildningens mål avses såväl nationella mål som de mål som förskolan, fritidshemmet och skolan själva ställer upp. Regleringen innebär att skolan inte kan nöja sig med att alla elever når den lägsta godtagbara kunskapsnivån. Syftet är att markera att ambitionen i undervisningssituationen måste vara högre än så. Även de elever som har lätt att nå utbildningens mål har rätt till ledning och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Tid: ca 2 min Bild 16 Till moderator: Denna bild visar kapitel för kapitel vad skollagens andra del innehåller. Man kan visa denna bild ganska snabbt. Underlag till manus: I skollagens andra del, kapitel 8 22, finns kapitel för de olika skolformerna. Kapitel 15, 16 och 17 rör gymnasieskolan. Gymnasiesärskolan har två kapitel 18 och 19. I övrigt är det ett kapitel per skolform. Tid: ca 1 min Bild 17 Underlag till manus: I kapitel 15 tas allmänna bestämmelser som rör gymnasieskolan upp.

Närvaro I 16 står det att en elev i gymnasieskolan ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli. Om en elev i gymnasieskolan ändå uteblir, ska rektorn se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit frånvarande. Vill man fördjupa sig i denna fråga kan man läsa Skolverkets Allmänna råd för arbetet med att främja närvaro och uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan, från 2012 på Skolverkets webbplats. Avgifter 17 och 18 rör avgifter och där står det till exempel att utbildningen i gymnasieskolan ska vara avgiftsfri. Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. Huvudmannen får besluta att eleverna ska hålla sig med enstaka egna hjälpmedel. Avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut. Det kan trots detta förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. I samband med skolresor och liknande aktiviteter får det i enstaka fall under ett läsår förekomma kostnader som ersätts av eleven eller dennes vårdnadshavare på frivillig väg. Sådana aktiviteter ska vara öppna för alla elever. Ersättningen får inte överstiga huvudmannens självkostnad för att eleven deltar i aktiviteten. I 15 kap. 22 27 finns också allmänna bestämmelser som rör bland annat betygssättning, när betyg ska sättas och den nya betygsskalan. Tid: ca 3 min Bild 18 Underlag till manus: I 16 kap. hittar vi ytterligare några av de paragrafer som har ändras i denna skollag. Kapitlet rör nationella program inom gymnasieskolan. 11 Gymnasial lärlingsutbildning Inom yrkesprogrammen får det nu finnas gymnasial lärlingsutbildning, som börjar det första, andra eller tredje läsåret. Det var tidigare en försöksverksamhet. 21 24 Ämnen, gymnasiearbete och kurser Här regleras till exempel att det för varje ämne ska det finnas en ämnesplan och att det i utbildningen ska ingå ett gymnasiearbete. Här regleras också bestämmelser kring betyg på kurser och gymnasiearbete. Om en elev genomfört en kurs eller ett gymnasiearbete och lägst fått betyget E är huvudmannen inte skyldig att erbjuda ytterligare utbildning av samma slag, om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. 26 28 Gymnasieexamen Dessa paragrafer handlar om gymnasieexamen och om vad som krävs för en gymnasieexamen. Utbildningen på yrkesprogram syftar till en yrkesexamen och utbild-

ningen på högskoleförberedande program syftar till en högskoleförberedande examen. Båda dessa examina kallas gymnasieexamen. 29 32 Behörighet Här regleras behörigheter för nationella program. För behörighet till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i svenska, engelska och matematik och i minst fem andra ämnen. För behörighet till ett högskoleförberedande program krävs godkända betyg i svenska, engelska, matematik och i minst nio andra ämnen. Det finns ett undantag vad gäller engelska och det regleras i 32 där det står att en sökande till ett nationellt program som saknar godkänt betyg i engelska men som uppfyller övriga behörighetskrav ändå ska anses behörig om den sökande på grund av speciella personliga förhållanden inte har haft möjlighet att delta i undervisning i engelska under en betydande del av sin tid i grundskolan eller motsvarande utbildning, och bedöms ha förutsättningar att klara studierna på det sökta programmet. Enligt förarbeten till skollagen är bestämmelsen avsedd att tillämpas restriktivt. Till moderator: Se ev. PM om undantag från krav på behörighet i engelska. http://www.skolverket.se/lagar-och-regler/juridisk-vagledning/undantagfran-krav-pa-behorighet-i-engelska-till-gymnasieskolan-1.129987 I 7 kap. 1 gymnasieförordningen finns kompletterande behörighetskrav för vissa högskoleförberedande program. Tid: ca 3 min Bild 19 Underlag till manus: I den avslutande delen, kapitel 23 29, beskrivs regleringar som rör särskilda utbildningsformer, annan pedagogisk verksamhet, tillsyn och överklaganden. I 27 kap. står det om överklagandenämnden ÖKN dit till exempel föräldrar som vill överklaga rektors beslut rörande åtgärdsprogram får vända sig. Här står det också om lärarnas ansvarsnämnd. Nämnden ska till exempel pröva återkallande av lärarlegitimation. Kapitel 28 innehåller bestämmelser om vilka beslut som får överklagas. Den första delen behandlar de beslut som ska få överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, medan den andra delen behandlar de beslut som ska få överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. I kapitel 29 som innehåller övriga bestämmelser regleras till exempel tystnadsplikt för personal i verksamheter med enskild huvudman, rätten till utbildning för elever som inte räknas som bosatta i landet och talerätt för elever som fyllt 16 år. Här finns också bestämmelser om handläggning av ärenden vid myndighetsutövning, till exempel arbete med åtgärdsprogram och disciplinära åtgärder.

Tid: ca 1-2 min Bild 20 Till moderator: Gymnasieförordningen kompletterar skollagen och är nästa steg i styrkedjan. Bilderna syftar till att ge en överblick och skapa medvetenhet kring gymnasieförordningens existens och plats i styrkedjan. Underlag till manus: Regeringen beslutar om gymnasieförordningen. I förordningen finns bestämmelser om gymnasieskolan och gymnasiesärskolan utöver vad som föreskrivs i skollagen. (Vuxenutbildningen har sin egen förordning.) En nyhet är att gymnasieförordningen nu även gäller för fristående skolor och gymnasiesärskolan. I förordningen finns också övergångsbestämmelser som bland annat reglerar hanteringen av elever som har haft ett studieavbrott från det gamla systemet. Förordningen är indelad i 15 kapitel. Flera av de paragrafer som fanns i den gamla förordningen har tagits bort eftersom dessa frågor nu istället regleras i skollagen. Tid: ca 2 min Bild 21 Till moderator: Kapitlen i gymnasieförordningen är: 1. Inledande bestämmelser 2. Huvudmän 3. Lärotider för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 4. Utbildningens innehåll och omfattning i gymnasieskolan 5. Avvikelser inom de nationella programmen i gymnasieskolan 6. Introduktionsprogram 7. Behörighet, urval och förfarandet vid antagning 8. Betyg, gymnasieexamen och prövning 9. Stödåtgärder 10. Utbildning för döva och hörselskadade 11. Utbildning för svårt rörelsehindrade ungdomar (Rh-anpassad utbildning) 12. Elever 13. Gymnasiesärskolan 14. Bidrag till huvudmän för fristående gymnasieskolor och gymnasiesärskolor 15. Övriga bestämmelser Underlag till manus: Gymnasieförordningen har 15 kapitel. I gymnasieförordningen konkretiseras skrivningar i skollagen. Exempel på vad som konkretiseras är vad utbildningarna ska innehålla, antagningsprocessen, möjliga stödåtgärder, hur läsåret ska läggas upp tidsmässigt och hur betygen ska hanteras.

Tid: ca 2 min Bild 22 Till moderator: Här presenteras exempel på allmänna råd som beslutats av Skolverket. Underlag till manus: Skolverkets allmänna råd är rekommendationer till stöd för hur författningar såsom lagar och förordningar kan eller bör tillämpas. Ett allmänt råd måste utgå från en författning och syftar till att påverka utvecklingen i en viss riktning och att främja en enhetlig rättstillämpning. De allmänna råden bör följas om inte skolan kan visa att man handlar på andra sätt som leder till att kraven i bestämmelserna uppnås. Flera av de allmänna råd som egentligen gäller grundskolan kan ge mycket även för en gymnasielärare, till exempel allmänna råd för planering och genomförande av undervisningen. De allmänna råden publiceras på Skolverkets webbplats. Tid: ca 1 min Bild 23 Till moderator: Detta kan läsas upp snabbt som en information. Några av de fall som kommer att diskuteras i gruppdiskussionen kan ha kopplingar till de PM som finns på Skolverkets hemsida. Underlag till manus: Skolverket ger också ut PM som ger mer konkret vägledning i skoljuridiska spörsmål och stöd i hur bestämmelser ska tolkas och tillämpas. Exempel på sådana PM är: Avgifter i skolan Elevhälsa - tydligare krav på elevhälsan Fristående skolor Frånvaro och ledighet Politisk information i skolan Rätt till kunskap och särskilt stöd Skolan och kyrkan Skolbibliotek Trygghet och studiero Undantag från krav på behörighet i engelska till gymnasieskolan Överklaganden enligt skollagen Tid: ca 1 min

Bild 24 Till moderator: Denna sida finns med som en påminnelse om att skollag och andra styrdokument är lätta att nå via Skolverkets hemsida och tillgängliga via sökmotorer. Underlag till manus: Om man inte har tillgång till tryckta styrdokument och författningar finns dokumenten i pdf-format på Skolverkets hemsida. Tid: ca 0,5 min

Bild 25 Till moderator: Fortsättning på länkarna från föregående sida. Visa bara sidan kort. Bild 26 Till moderator: Vad gäller gymnasieskolan finns det inga regleringar om att skolmat ska serveras eller vad den ska innehålla. Det finns dock regleringar om att eleverna ska erbjudas näringsriktiga skolmåltider i till exempel grundskolan. Denna sida finns bara med som ett svar på frågan Vad står det egentligen om skolmaten? som kanske en del deltagare ställer sig efter att ha sett filmen i början av bildspelet. Bild 27 Till moderator: Instruktion till diskussion. Tid: ca 1 min Bild 28 Till moderator: Efter gruppdiskussionerna kring exempelsituationerna kan man ha en återsamling där man i större grupp kan återberätta något från diskussionerna. Beroende av hur många grupper det är, kan man till exempel återkoppla genom att sammanfatta diskussionen kring en av exempelsituationerna men också resonera kring om man på skolan kan gå vidare på något sätt i arbetet, till exempel genom att samla en erfarenhetsbank kring svåra frågor. Låt varje grupp sammanfatta något från sin diskussion och sammanfatta dagen.