Enheten för riskvärdering av växtskadegörare PROMEMORIA 2017-01-30 Verksamhetsberättelse 2017 Enheten för Riskvärdering av Växtskadegörare Sammanfattning Under verksamhetsåret 2017 lades ett stort fokus på utveckling av enhetens verksamhet och kompetens samt på att etablera kontakter och nätverk både nationellt och internationellt. Enheten har bl.a. startat ett Nordiskt riskvärderingsnätverk tillsammans med riskvärderingsfunktionerna i Finland och Norge samt arbetat på internationell nivå på EFSA och EPPO. Enheten har under året genomfört en rad riskvärderingar, analyser, utlåtanden, samt svarat på remisser och sammanställt underlag till Jordbruksverkets arbete med att förebygga spridning och bekämpning av växtskadegörare. Enheten har också initierat tre större projekt. I det ena görs en sammanställning av Sveriges handel och produktion av växter och växtprodukter. Det andra projektet syftar till att förbättra kunskapsunderlaget om de olika värden som hotas av nya främmande skadegörare och hur värden, som biologisk mångfald, ekosystemtjänster och sociala värden kan värderas och integreras i riskbedömningar av växtskadegörare. Vidare har ett samarbetsprojekt med riskvärderingsenheten i Finland initierats. Inom det projektet kommer potentiella risker för de Nordiska barrskogarna associerade med handeln med prydnadsväxter att analyseras. Postadress: Niklas Björklund, Inst. för ekologi, SLU, Box 7044, 750 Tel: 018-67 10 00 (vx) 07 Uppsala samt Johanna Boberg, Inst. för skoglig mykologi och växtpatologi, Box 7026, 750 07 Uppsala Besöksadress: Ulls Väg 16, respektive Almas Allé 5, Uppsala Mobilnr: 070-5082879 respektive 070-6074769 Org nr: 202100-2817 www.slu.se niklas.bjorklund@slu.se samt johanna.boberg@slu.se
Innehåll 1 Inledning... 3 Verksamheten under året... 4 Rapportering av aktiviteter 2017... 5 2 Utveckling av verksamheten... 5 3 Analys och kunskapssammanställning... 7 4 Samarbete och kommunikation... 11 2/12
Inledning Enheten för riskvärdering av växtskadegörare är en funktion vid SLU som tillhandahåller oberoende vetenskapligt underlag för Jordbruksverkets riskhantering av nya skadegörare. Riskvärderingsfunktionen ska bedriva verksamhet i linje med de riktlinjer som redovisas i Jordbruksverkets rapport 2014:14. Detta innebär kortfattat att bygga upp och bibehålla en nationell kapacitet att kunna utföra riskvärderingar enligt den internationella standarden ISPM11. Krav på nationell förmåga att utföra riskvärderingar enligt den internationella standarden ställs i växtskyddskonventionen (IPPC) och i den kommande EU-lagstiftningen på området. Enheten producerar även översiktliga studier som utgör ett stöd för Jordbruksverkets beslut i olika situationer Verksamheten omfattar reglerade växtskadegörare, och de som har potential att bli reglerade i alla typer av växtmiljöer i Sverige. Enhetens vision är att genom vetenskapligt grundad analys bidra till en effektiv nationell och internationell riskhantering av växtskadegörare med målet att minska skador på växter och växtmiljöer. För att uppnå detta arbetar vi inom enheten för att: Tillhandahålla oberoende vetenskapligt underlag för riskhantering av växtskadegörare o Utföra riskvärderingar enligt internationell standard o Utföra riskklassificeringar o Göra expertutlåtanden Utgöra ett nationellt nav för relevant kompetens och data Utföra omvärldsbevakning Upprätthålla en god kommunikation med berörda aktörer och myndigheter både nationellt och internationellt Sprida information om enhetens verksamhet En övergripande beskrivning av bakgrund och formulerade generella mål för enheten finns i Enheten för riskvärderings verksamhetsbeskrivning. 3/12
Verksamheten under året Under verksamhetsåret 2017 lades ett stort fokus på utveckling av enhetens verksamhet och kompetens samt på att etablera värdefulla kontakter och nätverk med forskare, riskvärderare, riskhanterare och andra avnämare i Sverige och internationellt. Ett Nordiskt riskvärderingsnätverk har initierats med riskvärderingsfunktionerna i Finland och Norge med syfte att fungera som ett forum för utbyte av kunskap, erfarenheter och information om aktuella projekt. Riskvärderingsnätverket utgör också en plattform för Nordiskt samarbete. Vidare har enheten arbetat internationellt med riskvärderingar på EFSA och EPPO. Enhetens kärnverksamhet omfattar de uppdrag som kontinuerligt kommer till enheten från Jordbruksverket. Under året har enheten genomfört en rad riskvärderingar, analyser, utlåtanden, svarat på remisser och sammanställt underlag till Jordbruksverkets riskhanteringsarbete. Speciellt kan nämnas de två riskvärderingar som utfördes på två arter av skalbaggar efter nya fynd i Jordbruksverkets övervakningsfällor (Xylosandrus germanus och Xyleborinus attenuatus) samt ett utlåtande om rotgallnematoden Meloidogyne chitwoodi efter de nya fynd som gjordes av denna karantänskadegörare i Blekinge. Enheten har under året också arbetat med att förbättra kunskapsunderlaget för att kunna bedöma växters och växtmiljöers olika värden i ett riskvärderingsperspektiv. Ett projekt med syfte att sammanställa relevant information om handel med växter och växtprodukter, odling och utbredning av olika växter och uppskattningar av växters ekonomiska värde genomfördes under 2017. Resultaten går att läsa i rapporten Trade and production of plants and plant products in Sweden a knowledge base for pest risk analysis. Denna sammanställning kommer att utgöra en viktig grund för riskanalyser och när nya arter av skadegörare utvärderas, rankas och prioriteras. Vidare har ett projekt initierats med målet att sammanställa data och information om de ekosystemtjänster och den biologiska mångfald som är knuten till våra svenska trädslag. Detta projekt kommer att löpa under 2018 och resultaten kan sedan utgöra en grund för miljöriskbedömningar av nya växtskadegörare. Enheten arrangerade också ett mini-symposium i slutet på året på samma tema med en rad inbjudna föreläsare som belyste de icke-monetära värden som hotas av nya skadegörare och hur dessa värden, som biologisk mångfald, ekosystemtjänster och sociala värden värderas och integreras i riskbedömningar av växtskadegörare. Som ett led i den kontakt som etablerats med riskvärderingsenheten på EVIRA i Finland så startades ett samarbetsprojekt som kommer att löpa under 2018. Inom det projektet kommer potentiella risker för de Nordiska barrskogarna associerade med handeln med prydnadsväxter att analyseras. 4/12
Rapportering av aktiviteter 2017 Enhetens verksamhet delas in i tre övergripande verksamhetsområden i) Utveckling av verksamheten, ii) Analys och kunskapssammanställning samt iii) Samarbete och kommunikation. inom respektive verksamhetsområde redovisas under de verksamhetsmål som formulerades i verksamhetsplanen för 2017. 2 Utveckling av verksamheten 2.1 Kompetensutveckling t med verksamhetsområdet är att utveckla riskanalyskompetensen inom Enheten för riskvärdering av växtskadegörare samt att få större kunskap om arbetet som pågår med nya växtskadegörare på Europeisk nivå, t ex vid EFSA (European Food Safety Authority) och EPPO (European and Mediterranean Plant Protection Organization). En viktig del av detta är att utveckla ett professionellt nätverk med såväl våra grannländer som på europeisk och global nivå. Även omvärldsbevakning av växtskadegörare ingår som en viktig del, exempelvis att följa det aktuella forskningsläget, utvecklingen av riskvärderingsmetoder samt arternas aktuella status. Mål 2.1.1. Få erfarenheter av genomförandet av en fullständig PRA (Pest Risk Assessment) på EPPO. Mål 2.1.2. Erhålla erfarenhet och större kunskap om EFSAs arbete med växtskadegörare. Mål 2.1.3. Utveckla nätverk och följa forskningsläget. Enhetens personal är sedan hösten 2017 medlemmar i EPPOs Expert Working Group - core members for reviewing PRAs. Deltagande vid Naturvårdsverkets Informationsmöte om genomförandet av EU:s förordning över invasiva främmande arter. Stockholm, 19 jan. NB Deltagande i en kvantitativ PRA för Eotetranychus lewisi som Visiting scientist vid EFSA (totalt fyra veckors stationering i Parma under våren 2017). NB 5/12
Genomfört kursen Full systematic review vid EFSA våren 2017. NB Deltagande i en kvantitativ PRA för Atropellis spp. som extern expert på EFSA. JB Medlem EFSA s arbetsgrupp Pest categorization of forest fungal pathogens som extern expert. JB. Deltagande på seminariet Finnish Risk Assessment in Focus, EVIRA, Finland. 19 maj. JB & NB Deltagande vid 12th European Foundation of Plant Pathology conference, 29 maj 2 juni. Dunkirk, Frankrike. JB. Deltagande i kursen Principles of Preparedness for Agroterrorism and Food Systems Disaster! arrangerad av Försvarshögskolan (utbildning från det amerikanska institutet Western Institute for Food Safety and Security (WIFSS)). 13-14 juni. JB & NB. Deltagande vid 11th Meeting of the International Pest Risk Research Group, 29 aug. 1 sept. Ottawa. JB & NB Deltagande på konferensen Future Plant Disease Epidemiology. 13-14 sept. JB & NB Deltagande på Jordbruksverkets seminarium Ekonomisk ersättning vid bekämpning av vissa växtskadegörare. 13 sept. NB Observatör i EPPOs expert working group vid genomförandet av en PRA på Rose rosette virus, 18-21 september. Paris. JB Deltagande på informationsmötet Artdatabankens arbete med invasiva arter ArtDatabanken, SLU. 26 sept. JB. Deltagande på symposiet Risk assessment and risk management cooperation on environmental protection goals arrangerat av Vitenskapskomiteen for mattryghet och EFSA. Norge 26-27 okt. JB & NB Nätverksmiddag med EFSA National Focal Point Norway 26 okt. JB & NB Arrangerade ett mini-symposium med titeln What do we risk to lose and how can it be measured? - the impact of new plant pests on ecosystem services, biodiversity and social values 14 nov, Uppsala. JB & NB. Möte med samverkanslektorerna på SLU. Krusenberg 24 nov. NB Deltagande som core group member i den expert working group som gjorde en PRA för Massicus raddei, 5-8 december. Paris. NB 2.2 Arbetsprocess Under 2017 var enheten fortfarande i ett uppstartskede. Det fanns därför ett fortsatt behov av att fastställa riktlinjer för såväl intern kommunikation inom SLU som för kommunikation mellan enheten och Jordbruksverket. I det senare fallet exempelvis när det gäller proceduren för uppdragsbeställningar och rapportering. Verksamheten behövde också utveckla rutiner för kvalitetssäkring. Detta ingår som 6/12
en viktig del av uppdragsbeställningarna från SJV och omfattar även verksamheten generellt genom den årliga verksamhetsplanen och verksamhetsberättelsen. Mål 2.2.1. Fastställa en dokumenterad process för uppdragsbeställningar och kommunikation mellan enheten för riskvärdering av växtskadegörare och Jordbruksverket. Mål 2.2.2. Årligen sammanställa verksamhetsberättelse för föregående år och ny verksamhetsplan för nästkommande år. Seminarieövning på temat kommunikation vid Jordbruksverket, Jönköping, 14 februari. JB & NB Processen för kommunikation och samverkan mellan ERV och Jordbruksverket har specificerats i ett dokument. 27 sept. Verksamhetsberättelse för 2017 Verksamhetsplan och budget för 2018 3 Analys och kunskapssammanställning 3.1 Riskvärderingar (PRA) t är att utföra riskvärderingar (PRA) för specifika växtskadegörare. Då målet inledningsvis också är att få erfarenhet av riskvärderingar som metod, kommer arter där ämneskompetens redan finns vid enheten för riskvärdering av växtskadegörare att prioriteras initialt. Enheten utför främst snabb-praer som begränsas till att omfatta Sverige medan mer omfattande PRAer görs i samarbete med riskvärderare från andra länder t.ex. i EPPOs eller EFSAs regi. Under 2017 kommer dock andra verksamhetsområden att prioriteras. Aktuella skadegörare att göra en snabb-pra för Sverige är exempelvis Phytophthora ramorum där beslut inom EU kommer att tas om arten ska bli reglerad (för närvarande finns endast nödåtgärdsbeslut). Mål 3.1.1. Att genomföra snabb-pra av Phytophthora ramorum. Mål 3.1.2. Beredskap att vid behov genomföra snabb-pras för ytterligare arter. 7/12
En mall för en svensk variant av en Snabb PRA har tagits fram baserad på EPPOs Express Pest Risk Analysis Decision-Support Scheme, 16 maj. JB & NB Snabb PRA för Xylosandrus germanus. 31 maj. NB & JB Snabb PRA för Xyloborinus attenueatus. 16 juni. NB & JB Uppdraget att genomföra en snabb-pra av Phytophthora ramorum utgick då detta arbete istället kommer att genomföras på EU nivå. 3.2 Expertutlåtanden t är att enheten för riskvärdering av växtskadegörare ska kunna understödja olika samhällsfunktioner med kunskapsunderlag och bedömningar så att beslut och informationssatsningar angående nya växtskadegörare kan baseras på vetenskaplig grund. Det handlar om att svara på frågor från framförallt Jordbruksverket men även andra myndigheter och instanser, att svara på remisser samt att utföra utredningar och tillhandahålla sammanställningar som efterfrågas. Mål 3.2.1. Svara på alla remisser och kortare frågor som kommer in till enheten för riskvärdering av växtskadegörare eller SLU och som bedöms ligga inom enhetens uppdrag. Mål 3.2.2. Genomföra utredningar och kunskapssammanställningar som efterfrågas. Bedömning av express PRA av Curtobacterium flaccumfaciens pv. Poinsettiae, 23 jan. JB & NB Stöd till Artdatabankens arbete med screening av främmande arter aktuella under nya IAS förordningen, april och nov, JB & NB Underlag angående Xylosandrus compactus inför Jordbruksverkets medverkan på SCoPAFF-PH. 8 juni. NB Sammanställning av EU-medlemsländernas listor på prioriterade arter har skickats till Jordbruksverket. 25 aug. JB & NB 8/12
Kommentarer på SLU s rapport Invasiva arter och samordning kring växtskydd i miljöövervakning för åkermark. 4 sept. NB & JB Synpunkter på remissen från Jordbruksverket angående ändring av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av växtskadegörare. 16 okt. NB & JB Underlag angående Atropellis sp. inför Jordbruksverkets medverkan på SCoPAFF-PH. 18 okt. JB Utlåtande om rotgallnematoden Meloidogyne chitwoodi och dess förmåga att överleva i vatten. 31 okt. NB & JB 3.3 Verktyg för riskklassificering t är att ta fram en strategi för riskklassificering av växtskadegörare för Sverige. Riskklassificering har visats sig vara en bra metod för att underlätta prioritering av samhällets resurser för bland annat inventering och övervakning av nya växtskadegörare. Flera länder har utvecklat olika modeller för riskklassificering och Sverige tog under 2016 fram ett förslag för hur resurserna för övervakning ska fördelas (Övervakning av förekomst av växtskadegörare, SJV 2016:15). Denna strategi behöver utvecklas vidare för att svara mot de användningsområden och behov som finns. Mål 3.3.1. Anpassa en modell för riskklassificering av växtskadegörare för Sverige. Mål 3.3.2. Påbörja en riskklassificering av för Sverige relevanta reglerade växtskadegörare. En utvärdering av fem olika modeller för riskrankning är utförd och en slutrapport har skickats till Jordbruksverket. 15 juni. JB & NB FinnPRIO modellen som utvecklats i Finland har erhållits och testkörts. 30 juni. JB Arbetet med att utvärdera och ranka arter relevanta för Jordbruksverkets arbete med prioriterade arter har påbörjats. JB & NB 9/12
3.4 Växter och växtmiljöers värde t är att förbättra kunskapsunderlaget om växters värde och värden av olika växtmiljöer som sedan kan ligga till grund för såväl riskvärderingar som arbetet med riskklassificering av nya växtskadegörare. Med värden menas här inte endast växtprodukters ekonomiska värden utan inkluderar också miljökonsekvenser och sociala värden. Ekonomiska konsekvenser av växtskadegörare kan exempelvis inkludera produktionsförluster, kostnad för bekämpning och motåtgärder, effekter på efterfrågan och vinstmarginal för producenterna. Miljökonsekvenser kan innefatta effekter på biodiversitet och ekosystemtjänster, bieffekter av bekämpningsåtgärder och kostnader för att återställa miljövärden medan sociala konsekvenser inkluderar effekter på exempelvis sysselsättning, livsmedelssäkerhet och vattenkvalitet. Mål 3.4.1. Sammanställa kunskapsunderlag som kan ligga till grund för värdering av skadegörares ekonomiska konsekvenser. Mål 3.4.2. Undersöka hur olika modeller för att bedöma växters och växtmiljöers övriga värden kan användas i ett riskvärderingsperspektiv. Ett projekt med syfte att sammanställa relevant information om handel med växter och växtprodukter, odling och utbredning av olika växter och uppskattningar av växters ekonomiska värde genomfördes under 2017 tillsammans med Greensway AB. Resultaten går att läsa i rapporten Trade and production of plants and plant products in Sweden a knowledge base for pest risk analysis. Plan för ett projekt med titeln Valuation of ecosystem services and biodiversity associated with different tree species in Sweden har utarbetats. Vitezslav Manak har anställts 6 månader på SLU för att arbeta med projektet. Hur olika modeller för att bedöma växters och växtmiljöers övriga värden kan användas i ett riskvärderingsperspektiv var temat för det minisymposium som ERV anordnade den 14 nov. 10/12
4 Samarbete och kommunikation 4.1 Riskvärderingsnätverk med våra grannländer t är skapa ett forum för utbyte av erfarenheter och en grund för samarbete mellan länderna för gemensamma frågor. I de nordiska och baltiska grannländerna finns stora likheter vad det gäller både klimat och produktionssystem och därför även liknande behov av växtskydd. Mål 4.1.1. Initiera ett riskvärderingsnätverk med våra grannländer. Totalt fem möten har genomfört med de Finska riskvärderarna, Salla Hannunen, Juha Tuomola och Mariela Marinova-Todorova (fysiska möten och webbmöten). NB & JB Ett flertal möten har genomfört med Micael Wendell, Coordinator Plant Health, The Norwegian Scientific Committee for Food Safety om framtida samarbeten (fysiska möten och telefonmöten). Vi kommer bl.a. att granska varandras PRA:er. Möte med Norska riskvärderare, Paal Krokene, Bjørn Økland och Daniel Flø vid NIBIO, 25 oktober NB & JB Ett Nordiskt riskvärderingsnätverk har initierats med Finland och Norge och ett första möte hölls den 13 november i Uppsala. Ett samarbetsprojekt har initierats med våra riskvärderings-kollegor i Finland med titeln Identification of new pest threats to Nordic coniferous forests associated with trade of ornamental plants". Projektet kommer att starta i februari 2018. JB & NB 4.2 Informationsspridning t är att sprida information om enhetens verksamhet och att föra ut kunskap och information som genereras på enheten till andra intressenter och relevanta aktörer i samhället, utöver SJV. 11/12
Mål 4.2.1. En uppdaterad hemsida som beskriver enhetens verksamhet och organisation. Mål 4.2.2. Att sprida rapporter och dokument som produceras av enheten för riskvärdering av växtskadegörare. Mål 4.2.3. Sprida kunskap om verksamheten på enheten för riskvärdering av växtskadegörare. Hemsidan har uppdaterats med sökord för att öka sökbarhet, verksamhetsbeskrivningen är publicerad och ett nyhetsflöde har lagts till på sidan. Två snabb-praer har lagts upp på ERV s hemsida, EFSA s Knowledge Junction, SLUPub, Google Scholar och på Research Gate. De EFSA rapporter som Johanna och Niklas medverkat till ligger länkade på hemsidan. Medlem i organisationskommittén för Nationella Växtskyddskonferensen 2018. JB. Medlem i styrgruppen för Kompetenscentrum för biologisk bekämpning (CBC), SLU. JB. Presentation av enheten på Ekologiinstitutionens årliga symposium, 8 mars. NB Presentation av ERV på KSLA seminariet Nya skadegörare i skogsbruket. 9 mars. JB Presentation av enheten på EFSA (66th Plenary meeting of the Scientific Panel on Plant Health (PLH)). Parma, Italien. 30 mars. NB Föreläsning om PRA på kursen "Integrated Pest Management", Alnarp, 27 sept. NB Möte med Paul Egan, växtskyddsforskare, för att diskutera möjligheter till framtida samverkan, Alnarp, 27 sept. NB Deltagande på SLU's Växtskyddsplattformens Fokusgruppmöte om diagnostik, övervakning och riskhantering, Sigtuna 17-18 oktober. NB & JB Föredrag om enheten för riskvärdering av växtskadegörare på kursen 'Beredskap Växtskadegörare', arrangerad av Blå stjärnan/jordbruksverket, 25 nov. JB Föreläsning med titeln Risk assessments of invasive plant pathogens på doktorandkursen 'Mycology - its basics and applications' organiserad av forskarskolan Organism Biologi, SLU, 30 nov. JB 12/12