Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2007 1 Anna och Marina pluggar till tentamen på T1. Anna känner sig trött och har svårt att koncentrera sig. Marina tror att det beror på att Anna inte äter riktig och bra mat. Anna tycker nämligen att hon är överviktig och har börjat en diet som kallas Atkins diet. Vid en Atkinsdiet konsumeras ofta proteiner i överskott. Fråga 1 (3 p) Beskriv vad aminosyror används till av cellen och vad, samt hur, ett överskott används till. Svar: I första hand för att ersätta uttjänta proteiner och för att bilda nya proteiner som behövs just då, eftersom aminosyror inta kan lagras inför senare behov. Vid överskott kommer kolkedjan från de glukogena aminosyrorna att omvandlas till glukos och lagras som glykogen, medan kolkedjan hos de ketogena kommer att bilda fettsyror och lagras som triacylglycerol.
Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2007 2 Fråga 2 (5 p) Aminosyror är metabolt speciella så till vida att varje aminosyra innehåller en aminogrupp. Vad händer med aminogruppen vid ett överskottsintag av proteiner i födan? Svar: Transaminering och ureacykeln
Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2007 3 Fråga 3 (3 p) Ett vitamin är speciellt involverat med hantering av aminogrupperna hos aminosyror. Vilket vitamin är det och hur fungerar det? Svar: VitB6 som omvandlas till pyridoxalfosfat etc
Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2007 4 Anna och Marina försöker att plugga vidare och de fortsätter på ämnet proteiner. I pankreassaften ingår proteaser som katalyserar nedbrytningen av födans proteiner till aminosyror som tas upp av tarmväggens celler. Fråga 4 (4 p) Genom vilka mekanismer skyddas de exokrina pankreascellernas proteiner från att brytas ner av proteaser samtidigt som proteaserna kan hydrolysera födans proteiner? Svar: Inaktiva proenzymer som aktiveras genom proteaskatalyserad hydrolys + detaljer
Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2007 5 Fråga 5 (3 p) Pankreassaften innehåller flera olika peptidhydrolyserande proteiner, vad har mångfalden för funktioner? Svar: För att många olika kombinationer av aminosyror i en peptidbindning skall kunna binda in till en aktiv yta behövs flera olika enzymer som kan binda in olika typer av aminosyror, vilka blidar en peptidbinding. Sådana endoproteaser genererar korta peptider som i sin tur kan hydrolyseras av mindre specifika exoproteaser till aminosyror. Skulle all nedbrytning ske med hjälp av ospecifika exoproteaser skulle nedbrytningen ta mycket lång tid, jämfört med efter att varje proteinkedja klyvts i ett stort antal korta peptider av specifika endoproteaser.
Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2007 6 Fråga 6 (4 p) Rita hur en aktiv yta (active site) hos ett proteas skulle kunna se ut, med ett substrat (peptidkedja) inbunden för hydrolys, där en peptidbindning mellan fenylalanin och serin skall hydrolyseras. Markera vilka olika bindningar som kan binda peptiden till den aktiva ytan.
Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2007 7 Fråga 7 (4 p) Hur försörjs Caput pancreatis med blod? Namnge blodkärlen och beskriv deras förlopp från huvudstammar (2 st) till ändgrenar (4 st). Glöm inte att nämna två viktiga anastomoser! Svara kortfattat! Svar: Huvudstam ett: A. Pancreaticoduodenalis superior (Vis Truncus coeliacus -> A. hepatica communis -> A. gastroduodenalis) avger en anterior och en posterior gren (A. Pancreaticoduodenalis superior anterior/posterior) som löper kring capur pancreatis på fram- resp. baksida. Nedifrån kommer A. Pancreaticoduodenalis inferior (från A. mesenterica inferior). I analogi med A. Pancreaticoduodenalis superior avger A. Pancreaticoduodenalis inferior en anterior och en posterior gren ((A. Pancreaticoduodenalis inferior anterior/posterior). De fyra grenarna anastomoserar längs pancreas anteriora respektiva posteriora ytor.
Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2007 8 Anna och Marina kommer nu in på embryologi. Fråga 8 (2 p) Ur vilket groddblad (germ layer) bildas mag-tarmkananlens parenkymceller? Beskriv hur detta groddblad bildas vid gastruleringen. Svar: Endoderm. Epiblastceller vandrar ner genom primitivstrimman (primitive streak), centralt i den bilaminära groddplattan. Dessa ersätter hypoblastet (eventuellt blir lite kvar) och bildar därmed det definitiva endodermet.
Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2007 9 Fråga 9 (4 p) Redogör kortfattat för den embryonala utvecklingen av magsäckens och tarmarnas upphängning, mesenteriet/tarmkäxet. Svaret bör inbegripa utvecklingen av omentum majus och omentum minus. Rita gärna. Svar: Omformningen av embryot från platta till rör gör att tarmröret kommer att omges av mesoderm. Under veckningen bildas ett rum (eller spalt) inuti mesodermet och större delen av tarmröret kommer därför efter hand att ha kontakt med kroppen endast dorsalt, via mesenteriet (se bild) vilket består av dubbla lager av peritoneum (ca vecka 5). Magsäcken och övre tolvfingertarmen har även ett ventralt mesenterium. Omentum majus bildas av en duplikation av magsäckens dorsala mesenterium (dorsala mesogastriet; se bild). Detta hamnar som det gör på grund av att magsäcken roterar medurs under utvecklingen. Omentum minus bildas ur magsäckens ventrala mesenterium. Anlaget för levern växer in i detta mesenterium och därför kommer omentum minus att sammankoppla magsäcken och levern.
Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2007 10 Fråga 10 (3 p) Redogör för vilka delar av mag-tarmkanalen (inkluderande matstrupen) som är intraperitoneala, retroperitoneala och sekundärt retroperitoneala. Vad betyder de olika begreppen? Svar: Intraperitoneal: till största delen omgiven av bukhåla (har mesenterium) Retroperitoneala: ej till största delen omgiven av bukhåla (sitter till stora delar i kroppsväggen, ofta dock med ena sidan täckt med peritoneum) Sekundärt retroperitoneala: är under någon del av utvecklingen intraperitoneala men blir efterhand retroperitoneala
Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2007 11 Fråga 11 (3 p) I vilka segment indelas tarmen embryonalt, och vilka blodkärl står för den huvudsakliga blodförsörjningen av de embryonala tarmsegmenten? (Ange endast huvudstammen till varje tarmsegment). Svara kortfattat! Svar: 1. Framtarm (foregut) - Truncus coeliacus 2. Mittarm (midgut)- A. mesenterica superior 3. Baktarm (hindgut)- A. mesenterica inferior
Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2007 12 Fråga 12 (1 p) Från vilket blodkärl avgår dessa huvudstammar? Svar: Aorta- tillräckligt svar (pars abdominalis- plus i kanten!).
Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2007 13 Nästa dag det är dags att plugga vidare till tentan så träffas de båda kompisarna. Anna har slutat med sin diet eftersom hon behöver energi när hon ska plugga. Marina berättar att hon har läst att vissa ämnen som bl a finns i fettceller kan reglera hungerkänslorna. Tänk om det fanns ett piller som innehöll ett sådant hormon Då slapp du plåga dig med en massa konstiga dieter om du nu så gärna vill minska i vikt, säger Marina till Anna. Regleringen av mättnad och hunger har betydelse för hur vi äter och kan spela en roll för utveckling av övervikt och fetma. Leptin som utsöndras av fettceller ger upphov till neuronala signaler via receptorer i hypotalamus och påverkar bland annat mättnad. En ovanlig orsak till stört ätbeteende och extrem fetma är medfödd mutation i genen för leptin respektive genen för leptinreceptorn. Figuren nedan visar släktträdet för en pakistansk familj med inslag av ingifte. Två barn i den yngsta generationen är sjukligt feta och båda uppvisar samma medfödda mutation i leptingenen. Barnens födelsevikt var normal, men det äldsta barnet vägde över 80 kg som 8-åring. Ingen annan individ i släkten är sjukligt fet. Antag att mutationsanalys utfördes med blodprov från samliga personer i släktträdet. Fråga 13 (4 p) Ange för varje person i släktträdet trolig genotyp med avseende på leptingenen. Beteckna muterad allel med M och normal allel med N och skriv in föreslagen genotyp direkt i figuren under varje individ. Komplettera med kortfattad text, på baksidan av denna sida, som visar hur Du resonerar och ange vilken typ av ärftlighet det handlar om.
Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2007 14 Svar: De sjuka barnen är av olika kön och deras respektive föräldrar är friska vilket betyder att det handlar om autosomal recessiv nedärvning. Detta betyder att de sjuka barnen är homozygota för mutationen och att deras föräldrar är heterozygota. Genotyperna för övrigt enligt figuren är ett av flera möjliga mönster. MN NN NN MN MN NN MN NN MN MN MN MN MM MN NN MM NN MN
Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2007 15 Mutationen gav upphov till ett protein som var identiskt med det normala avseende de 132 första aminosyrorna, men alla de efterföljande aminosyrorna var avvikande. Det muterade proteinet var dessutom kortare än det normala. Fråga 14 (2 p) Vilken typ av mutation kan det handla om? Förklara hur det avvikande proteinet kan ha uppkommit på grund av mutationen. Svar: Mutationen är av formen deletion eller insertion av en eller flera baser som ger upphov till en läsramsförskjutning. I samband med detta uppträder oftast på grund av slumpen ett stoppkodon tidigare än vid normal sekvens och proteinet blir kortare (trunkerat). (En splicingmutation skulle kunna vara en alternativ förklaring)
Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2007 16 I en annan släkt förekom en mutation som genom onormal splitsning (splicing) gav upphov till ett icke-funktionellt leptinreceptorprotein. Fråga 15 (3 p) Beskriv hur mrna bildas genom splitsning av primära gentranskript.
Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2007 17 När leptin normalt binder till sin receptor så aktiveras JAK-STAT signalering, varvid dimerer av fosforylerat STAT3 bildas. Fråga 16 (4 p) STAT3 är ett exempel på en transkriptionsfaktor. Hur kan ett sådant protein reglera gentranskription och hur påverkas DNA-strukturen härmed? Svar: Proteinet binder till specifika sekvenser i DNA i närheten av gener som proteinet reglerar. Det aktiverade proteiner binder till co-faktorer, som dels kan utgöra en brygga till det generella transkriptionsmaskineriet, som binder in nära startpositionen för transkription, och dels till proteiner med enzymatisk aktivitet som i samband med positiv reglering acetylerar histoner i nukleosomerna så att DNA binds lösare och blir åtkomligt för transkription (HAT), eller som i samband med negativ reglering deacetylerar histoner, vilket gör packningen hårdare (HDAC).
Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2007 18 Allt RNA som bildas vid gentranskription utgör inte mallar för syntes av proteiner. Detta gäller bland annat så kallat mikrorna, vars upptäckt nyligen belönades med Nobelpriset. Fråga 17 (3 p) Redogör för hur mikrorna bildas och hur det utövar sin funktion. FRÅGAN STRUKEN UR TENTAMEN
Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2007 19 Hypotalamus påverkar produktionen av flera av kroppens hormon. Fråga 18 (3 p) Vilka faktorer/neuropeptider från hypotalamus påverkar främst (direkt eller indirekt) syntesen av tyroxin, korticosteroider och prolaktin? Ange också i vilka vävnader som syntesen sker. Svar: tyroxin TRH sköldkörteln (somatostatin -) kortikosteroider CRH binjuren prolaktin dopamin - hypofysen, främre loben (TRH+)
Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2007 20 Vid leptininsufficiens (brist på leptin) minskar GnRH-insöndringen från hypothalamus. Fråga 19 (3 p) Beskriv utifrån dina kunskaper om reproduktionsendokrinologi vilka konsekvenser detta kan få för en kvinna i fertil ålder. Svar: Sjunkande GnRH-insöndring leder till en minskad frisättning av hypofyshormonerna FSH och LH. Härigenom minskar stimuleringen av ovariets follikelmognad med hämmad follikelutveckling, minskad östradiolbildning, utebliven ovulation och minskad/upphävd progesteronbildning. ( Detta får konsekvenser för blödningsmönster, fertilitet, benbildning mm. behöver inte anges för full poäng)
Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2007 21 När en kvinna inte haft menstruation på 6 månader kallas det för amenorré. Vid amenorréutredning kontrollerar man ofta olika hormoner då en bakomliggande störning kan förklara den uteblivna menstruationen. Fråga 20 (3 p) Ange med högt/lågt/normal hur du tror att FSH resp östradiol nivåerna i serum ligger om orsaken till en kvinnas uteblivna menstruation finns att finna i hypothalamus, hypofysen eller i ovariet. Svar: FSH Östradiol A/ Hypothalamus. lågt lågt B/ Hypofysen Lågt lågt C/ Ovariet Högt lågt
Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2007 22 Fråga 21 (sammanlagt 4 p) Rita på nedanstående bild in var hypofysen sitter (1 p) och rita en schematisk bild på hypofysen och dess funktionella delar. Hur styrs systemet som resulterar i utsöndring av hormoner? (3 p) Du behöver inte räkna upp dessa utan det viktiga är att jag ser att du förstår principerna bakom hypofysens funktion. Svar: Ungefär så här: Adenohypofysens endokrina celler får avsöndrar hormoner till den perifera blodbanan då de känner av utsöndrande och hämmande substanser från portasystemet som härrör från hypothalamus. Kärnor i hypothalamus sänder nervecellsaxon till neurohypofysen som utsöndras i den perifera blodbanan. Ungefär där pilen är ritad.
Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2007 23 Om en kvinna i fertil ålder inte haft menstruationer under lång tid (och man har uteslutet allvarlig sjukdom med behandlingskrävande orsak, eller graviditet förstås) vill man ofta behandla detta för att undvika negativa effekter. Den vanligaste och enklaste behandlingsformen är kombinerade p-piller (innehåller syntetiska former av östrogen och progesteron). P-piller kan alltså användas som behandling vid hormonella rubbningar, men det huvudsakliga behandlingsskälet för merparten av alla användare är givetvis att undvika graviditet. Fråga 22 (3 p) Förklara hur ett kombinerat p-piller kan skydda mot graviditet. Svar: Huvudsaklig verkningsmekanism är neg feed-back och hämmad gonadotropininsöndring. Vidare lokala, ffa gestagena, effekter på cervixsekret och endometrium
Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2007 24 När man använder kombinerade p-piller med innehåll enligt ovan tillför man hormoner under tre veckor varefter kvinnan under en vecka inte tar några hormoner. Under denna vecka får hon också vanligtvis sin menstruation. Fråga 23 (3 p) Förklara varför menstruationen kommer då kvinnan inte längre tillför hormoner (ledtråd samma mekanism som medför blödning under en normal menscykel). Svar: Sjunkande progesteron (eller gestagen) nivåer medför vasospasm i endometriet, ischemi och nekros varefter endometriet stöts av och mensblödning uppkommer.
Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2007 25 Kroppsytor och hålrum bekläds av epitel. Epitelets utseende är kopplat till funktion. Fråga 24 (6 p) Redogör för uppbyggnaden av kvinnliga reproduktionssystemets slemhinna just före ägglossning. Svar: Externa Interna Labia major förhornat flerskiktat skivepitel med hår, apokrina svettkörtlar och talgkörtlar Labia minor förhornat flerskiktat skivepitel pigmenterat med talgkörtlar Klitoris delvis täckt med flerskiktat skivepitel vagina flerskiktat epitel lamina propria rikt på mononukleära cellerglykogenrikt. Cervix/endocervix cylinderepitel med utspridda cilerade celler tubulära körtlar. Vid ägglossning ses maximal aktivitet. Ectocervix flerskiktat skivepitel