Universitetsstyrelsebeslut -12-12 D nr LNU /190 Verksamhetsplan och budget Verksamhetsplan... 2 Övergripande inriktning... 2 En attraktiv kunskapsmiljö... 3 Mål enligt strategi 2010-2015... 3 Inriktning... 3 Framstående forskning... 5 Mål enligt strategi 2010-2015... 5 Inriktning... 5 Riktlinjer för fördelning av forskningsanslag... 7 Samhällelig drivkraft... 8 Mål enligt strategi 2010-2015... 8 Inriktning... 8 Globala värden... 9 Mål enligt strategi 2010-2015... 9 Inriktning... 9 Ekonomiska förutsättningar, ramar och budget... 11 Ekonomiska planeringsförutsättningar... 11 för samtliga verksamhetsområden... 12 Anslagsutveckling 2014-2016... 13 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå... 14 Universitetsövergripande strategiska satsningar... 15 Fördelning av anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå till nämnder... 16 Intäkter av uppdragsutbildning och andra externa uppdrag... 18 utbildning på grundnivå och avancerad nivå... 19 Forskning och utbildning på forskarnivå... 20 Universitetsövergripande strategiska satsningar... 20 Fördelning av anslag för forskning och utbildning på forskarnivå till nämnder... 21 forskning och utbildning på forskarnivå... 22 Verksamhetsstöd... 22 Universitetsgemensamma kostnader... 23 Övriga planerings- och budgetförutsättningar... 24 1 (25)
Verksamhetsplan Linnéuniversitetets strategi fokuserar på fyra områden kring vilka universitetet ska utvecklas, med underliggande mål för respektive område. Målsättningarna är långsiktiga och prioriteringar måste göras för varje verksamhetsår, detta görs genom universitetsstyrelsens beslut av detta dokument, och därefter i verksamhetsplaner inom fakulteterna och institutioner. Verksamhetsplan och budget innebär att universitetsstyrelsen ger rektor, fakultetsstyrelserna/nämnden för lärarutbildning, institutioner och verksamheten i övrigt i uppdrag att under året arbeta i enlighet med planen, samt inom de ekonomiska ramar som ges. Verksamhetsplan och budget grundar sig på universitetsstyrelsens inriktningsbeslut i juni. Universitetet inför en ny organisation från och med, med syfte att bättre stödja den strategiska utvecklingen. Planeringen har under hösten fasats över till den nya organisationen bl a genom hösttrialogerna. Autonomin och den nya organisationen medför ett ökat ledningsansvar för planering och uppföljning, där ett riskperspektiv måste vägas in. Nuvarande nämnder har genomfört en riskvärdering för sitt område, som en del av arbetet med intern styrning och kontroll. Detta ligger till grund för det fortsatta arbetet inom de nya fakulteterna. Anslagstilldelningen och budgetarbetet har skett i nuvarande organisation, men ska konverteras till den nya organisationen under början av. I tilldelat takbelopp till fakulteterna ingår utrymme för deras egna avsättningar till strategiska medel. Minst en procent av dessa medel ska finnas disponibla för de nya fakultetsstyrelserna. Styrelsen kommer att följa utvecklingen genom övergripande kvalitetsindikatorer, avrapporteringar samt genom arbetet med intern styrning och kontroll. Övergripande inriktning Styrelsen bedömer att ökad konkurrenskraft inom forskningen, kompetensförsörjning samt utveckling av utbildningsutbudet är de faktorer som för närvarande är mest kritiska för att universitetet ska kunna upprätthålla en hög kvalitet och nå sina strategiska mål. Enligt universitetsstyrelsens beslut om riskanalys är de prioriterade riskområdena strategisk kompetensförsörjning och förmågan att rekrytera/behålla rätt lärar- och forskarkompetens samt hantering av universitetets resurser ur effektivitetssynpunkt. Universitetets vision är Linnéuniversitetet en attraktiv och internationell kunskapsmiljö som odlar nyfikenhet, nytänkande, nytta och närhet. Universitetet ska på alla nivåer arbeta med att omsätta denna vision i praktiken. Ett universitetsövergripande projekt arbetar med att stötta utvecklingen av entreprenöriella förhållningssätt i all utbildning. Ett annat exempel är den kultur- och bildningspolicy som planeras, där Centrum för yrkeskunnande och bildning arbetar fram ett underlag genom dialoger i verksamheten. Dessa satsningar bör komma att ge avtryck i verksamhetsplaneringen. 2 (25)
En attraktiv kunskapsmiljö Mål enligt strategi 2010-2015 Linnéuniversitetet ska: - vara en integrerad utbildnings- och forskningsmiljö som samverkar med det omgivande samhället - vara en plats för engagerade, kreativa och kritiska medarbetare och studenter - erbjuda utbildningar som är attraktiva, efterfrågade och har högt ställda kunskapsmål - erbjuda en kunskapsmiljö som kännetecknas av pedagogik av högsta kvalitet Inriktning Utbildningarnas kvalitet och attraktivitet Utbildningarnas kvalitet och attraktivitet är en avgörande fråga för universitetets utveckling. Omprioriteringar måste göras för att utveckla utbildningsutbudet. Målet är ökad kvalitet inom alla områden, goda resultat i externa utvärderingar av bl a Högskoleverket, samt fortsatt god rekrytering trots en allt hårdare konkurrens om studenter. Universitetet har under fått de första resultaten av Högskoleverkets utvärderingar av utbildningar. Av totalt 23 utvärderade examenstillstånd har sju fått omdömet bristande kvalitet. Detta innebär ett hot om indraget tillstånd att utfärda examen i aktuellt huvudområde och på aktuell nivå, om inte kraftfulla åtgärder sätts in. Dessutom har ingen utbildning fått omdömet mycket god kvalitet. Dessa resultat är inte tillfredsställande och stor omsorg måste läggas på att utveckla kvaliteten i utbildningarna, i synnerhet i de fall där universitetet riskerar att få examenstillståndet indraget. Dessutom måste omprioriteringar göras för att finansiera befintlig och ny utbildning inom takbeloppet. Utbildningens totala volym måste minska för att anpassas till det takbelopp universitetet tilldelas och för att möjliggöra kvalitetsförbättringar. Fakulteternas/Lärarutbildningsnämndens kvalitetsarbete och översyn av utbildningsutbudet ska vara bas för konkreta åtgärder och omprioriteringar. Nyutveckling bör ske med bas i kvalitetsbedömning inklusive lärarkompetens, studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov, samt ambitionen att öka volymen på den avancerade nivån. En genomgång av andelen kurser som vänder sig till nybörjare bör göras, eftersom regeringen anser att andelen generellt i sektorn är för hög. De universitetsövergripande indikatorerna som följer upp verksamheten mot de strategiska målen är en annan bas för utveckling, under kommer Linnébarometern till sistaårsstudenter att genomföras och 2014 planeras en alumnundersökning. Den avancerade nivån har Linnéuniversitetet generellt en alltför liten volym. För 2011 uppgick andelen helårsstudenter på avancerad nivå till 8 procent av totalt, vilket kan jämföras med rikssnittet om 19 procent. Linnéuniversitetets målsättning ska vara att 15 procent av utbildningsutbudet (helårsstudenter) ligger på avancerad nivå inom tre år. Fakulteterna ansvarar för att stärka utbildningen på avancerad nivå. En möjlighet kan vara att utveckla sådana kurser på engelska som vänder sig till studieavgiftsskyldiga tredjelandsstudenter. Insatser för rekrytering av avgiftsskyldiga tredjelandstudenter som finansieras genom internationaliseringsmedel förutsätts fortsätta. Olika former av distansstudier utgör en stor andel av universitetets utbildningar och är en viktig utbildningsform för att vidareutveckla utbudet. Åtgärder måste vidtas för att säkra kvalitet och prestationsgrad i distansutbildningarna, medan den totala volymen inte ska 3 (25)
öka. Dessutom blir flexibelt lärande en allt större del även av campusundervisning och universitetet måste svara upp mot studenternas förväntningar på t ex teknikstöd. Universitetet har ingått en avsiktsförklaring med Lunds universitet, Landstinget i Kalmar län samt Region Skåne angående en från Lund regionaliserad läkarutbildning i Kalmar. Linnéuniversitetet ska i sin planering inkludera de möjligheter som finns att stötta denna framtida utveckling. Prestationsgraden i utbildningarna måste öka, men med bibehållen eller ökad kvalitet. Utbildningarnas effektivitet mätt genom prestationsgrad, söktryck och examensfrekvens uppmärksammas alltmer nationellt, och en nationell omfördelning av utbildningsanslag på basis av s.k. inaktiva studenter har påbörjats, där universitetet får minskade anslag motsvarande 21 mkr. Av denna anledning påverkar prestationsgraden den interna fördelningen av utbildningsanslag till nämnderna för. Med en ökad prestationsgrad inom ett oförändrat takbelopp måste volymen i utbildningen minska, vilket är ytterligare en anledning till omfördelning. Inför 2014 övervägs omfördelningar mellan nämnderna med utgångspunkt från nationella jämförelser av prestationsgrad inom de olika utbildningsområdena. Linnéuniversitetet har haft en positiv generell utveckling av söktrycket, men studenttillströmningen måste analyseras djupare, särskilt relationerna mellan sökande, antagna och registrerade studenter. Detta utgör en av grunderna för utveckling av utbildningsutbudet. Målet är ett gott söktryck till specifika utbildningar, studenter som påbörjar sin utbildning med goda förkunskaper, genomför den med gott resultat och där en stor andel tar ut examen på olika nivåer. Universitetsstyrelsen fördelar utbildningsanslag utifrån den högre ersättningsnivån till humaniora och samhällsvetenskap som regeringen har beslutat om. Ökningen av ersättningsnivån skall komma studenterna till del genom t ex ökad undervisningstid. Det kan innebära ett utbildningsutbud med färre helårsstudenter, någon höjning av takbeloppet sker inte. Universitetet kommer att följa upp frågan om lärarkompetens och undervisningstid/lärartäthet. Universitetsstyrelsen avsätter motsvarande två tredjedelar av kostnaderna för att bedriva psykologutbildningen, vilket fördelas till fakulteten. Den nystartade utbildningen har av styrelsen bedömts som strategisk för hela universitetet och därför ska finansieringen av uppbyggnaden delas mellan universitetets olika nivåer. Resterande anslag finansieras genom omprioritering inom fakulteten. Dessutom finns möjlighet för fakulteten att avsätta strategiska medel för särskilda kostnader för uppbyggnaden. Denna modell för finansiering kan komma att gälla även andra nystartade utbildningar i framtiden, under förutsättning att de i förväg av universitetsstyrelsen har bedömts som strategiska för universitetet. Sjuksköterskeutbildningen ska utökas med tio platser inom ramen för universitetets takbelopp, i enlighet med universitetets åtagande mot regeringen. Ingenjörsutbildningarna ska utökas på motsvarande sätt med fem nybörjarplatser. Den omfördelning inom ersättningsnivån för naturvetenskap och teknik mellan s.k. våta och torra ämnen (ämnen som kräver respektive inte kräver laboratorieutrustning) som påbörjades genomförs fullt ut. Omfördelningen ökar från 2,5 till 5 procent av den del av anslaget som fördelas med ersättningsnivån naturvetenskap-teknik. 4 (25)
Kompetensförsörjning Fakulteterna ska arbeta för strategisk rekrytering av nyckelkompetens och för att skapa goda villkor för lärare och forskare. I detta ingår att utveckla modellen för strukturerat arbete med kompetensförsörjningsplaner. Universitetets utveckling är beroende av att rekrytera och behålla lärare med hög vetenskaplig, pedagogisk och i vissa fall professionsbaserad kompetens. Forskningen och forskningsanknytningen av utbildningarna kräver disputerade lärare, men andelen disputerade är inom vissa områden alltför låg och har i vissa fall minskat. Särskilda medel är avsatta för stöd i samband med rekrytering av nyckelkompetens med anledning av resultatet av den universitetsövergripande riskvärderingen. Universitetet ska också öka sin andel av disputerade lärare. Fakulteter och institutioner måste skapa incitament för att öka andelen disputerade lärare och för att underlätta externa rekryteringar. För att skapa villkor bör fakulteterna satsa egna resurser och/eller använda de strategiska medel som avsatts för rekrytering eller för t ex samhällelig drivkraft. Dessutom tillförs medel till fakulteterna som stimulans för nyrekryterade professorer, adjungerade professorer och docenter, se nedan. Lärarkompetensen bör i framtiden vara grund för omfördelning av delar av utbildningsmedlen. Universitetet har nyligen fastställt en Pedagogisk handlingsplan. Fakulteterna och institutionerna ansvarar för att planen implementeras. Dessutom pågår ett arbete med en modell för pedagogisk kompetens som grund för lärares meritering. Framstående forskning Mål enligt strategi 2010-2015 Linnéuniversitetet ska: - ha en nationellt och internationellt framstående forskning - ha en internationellt erkänd spetsforskning inom några Linnaeus University Centers - vara en attraktiv forskningsmiljö som stöds av och samverkar med näringsliv, kommuner, landsting och andra intressenter - uppnå en balans mellan intern och extern forskningsfinansiering Inriktning Forskningens konkurrenskraft Forskningens konkurrenskraft är en avgörande fråga för hela universitetet. Den nyligen presenterade forsknings- och innovationspropositionen innebär ytterligare ökade krav på forskningens prestationer mätt i publiceringar, citeringar och extern finansiering. Som planeringsförutsättning för Linnéuniversitetet gäller att forskningsanslagen kommer att minska med 10 mkr för 2014 om inte prestationerna ökar. Den nationella konkurrensen om såväl forskningsanslag som externa medel kommer att öka genom att alla lärosäten anpassar sig till omfördelningen av anslag. Propositionen betonar också ledningarnas ansvar för utveckling av forskningen och för system för uppföljning av prestationerna. Detta innebär att alla universitetets forskningsområden måste öka sin konkurrenskraft över tid och i förhållande till motsvarande områden vid andra universitet. Fakulteterna måste skapa kraftigare incitament för denna utveckling. Publiceringarna måste öka i antal inom alla forskningsområden. Möjligheten att låta antalet publiceringar i relation till motsvarande områden vid andra universitet vara bas för omfördelning av en viss del av forskningsanslaget till fakulteterna utreds. 5 (25)
Den externa finansieringen måste öka, både som finansieringskälla och för att säkra finansieringen genom anslag. Dessutom bör fakulteterna ha en strategi angående val av finansiärer och finansieringsformer (t ex angående medfinansiering) för att nå det bästa resultatet. Styrelsens målsättning är att de externfinansierade intäkterna för forskning och utbildning på forskarnivå på sikt ska vara minst lika stora som anslaget (50 procent av total finansiering). Universitetsstyrelsen omfördelar viss del av forskningsanslaget mellan fakulteterna utifrån andelen externfinansiering i relation till motsvarande områden vid andra universitet. Forskningen behöver utvecklas och förnyas för att klara dessa utmaningar. För att möta framtidens krav måste också forskningens koppling till innovation utvecklas. EU:s nästa ramprogram, Horizon 2020, har forskning och innovation som en utgångspunkt. Samma synsätt är en utgångspunkt för forsknings- och innovationspropositionen. De tre första LNUC, Labor Market and Discrimination Studies, Concurrences in Colonial and Postcolonial Studies, Ecology and Evolution in Microbial Model Systems, har fått en positiv start med en ökad synlighet. Ytterligare ett LNUC, Linnaeus University Centre for Biomaterials Chemistry med professor Kristina Nilsson Ekdahl som forskningsledare, är beslutat. Universitetsstyrelsen avsätter medel i budget för dessa LNUC. Bildandet av Familjen Kamprads stiftelse ger Linnéuniversitetet stora möjligheter att öka den externa finansieringen i enlighet med universitetets strategiska mål och t ex göra strategiska rekryteringar. Möjligheterna ställer också stora krav på universitetet, fakulteterna bör göra kraftsamlingar som en förutsättning för att gott resultat. Utbildningen på forskarnivån ska ha en inriktning och dimensionering som stödjer strategisk utveckling av utbildning och forskning. Generellt bör merparten av forskningsanslagen gå till senior forskning för att ge forskare goda villkor och utveckla forskningen. Den utbildningsvetenskapliga forskningen bör stärkas och i första hand Nämnden för lärarutbildning ansvarar för att skapa incitament. Intäkterna för forskning och utbildning på forskarnivå ska också bidra till universitetets gemensamma kostnader. Detta bidrag beräknas utifrån en nationellt överenskommen modell (SUHF-modellen). Alla externa forskningsfinansiärer ger inte full kostnadstäckning för gemensamma kostnader, vilket innebär att vissa projekt blir underfinansierade. Eftersom externfinansieringen även bidrar till att generera forskningsanslag till hela universitetet i den nationella anslagsfördelningen bör fakulteterna som ett incitament samfinansiera externa forskningsprojekt. Samfinansiering beslutats av fakulteterna. Kompetensförsörjning Kompetensförsörjning är en kritisk faktor för forskningens utveckling, och fakulteterna har uppdraget att arbeta strategiskt med frågan. Resurser bör avsättas för meriteringstjänster för att rekrytera yngre forskare. Fakulteterna bör också ha i beredskap att erbjuda attraktiva lärare och forskare en initial forskningsplattform i syfte att säkerställa rekryteringen. I arbetet ska ingå ett aktivt internationellt rekryteringsarbete samt överväganden för förbättrad jämställdhet och mångfald. Andelen kvinnliga professorer ska öka. Möjligheterna som den s.k. autonomireformen ger bör utnyttjas. 6 (25)
Universitetsstyrelsen avsätter medel för rektor att fördela som stimulans för nyrekryterade professorer, adjungerade professorer och docenter, se nedan. Riktlinjer för fördelning av forskningsanslag Universitetsstyrelsen beslutade i april 2010 om övergripande riktlinjer för nämndernas fördelning av fakultetsanslag (d nr 2010/1989). Dessa riktlinjer kvarstår inför forskningsbudget : För fakulteternas fördelning av forskningsanslag gäller särskilt att: Minst 80 % av forskningsanslaget som tilldelas till tillsvidareanställda lärares och forskares forskning ska fördelas på individbasis. Minst 50 % av forskningsanslaget som fördelas på individbasis ska fördelas utifrån en bedömning av lärarens/forskarens möjlighet att bidra till en eller flera forskningsmiljöer i enlighet med den övergripande prioriteringen ovan. För åtminstone professorer och docenter ska denna bedömning ske med stöd av externa bedömningar. Detta beslut innebär att merparten av medlen fördelas individuellt och minst 40 % av medlen till professorer och docenter fördelas utgående från en extern bedömning. Fakulteterna ska ha som övergripande prioritering att forskningsmiljöer på Linnéuniversitetet ska bli mer framgångsrika och konkurrenskraftiga. De ska särskilt verka för att de externa intäkterna till forskningen ökar betydligt. Man ska också särskilt verka för att en eller flera miljöer både i storlek och kvalitet ska kunna utvecklas till att bli en av de nationellt ledande. Fakulteterna ska dessutom, utan att sänka ambitionen vad gäller den övergripande prioriteringen, se till att viktiga utbildningsområden får en forskningsanknytning, samt värna om och utveckla viktiga samverkansområden, särskilt de av betydelse för regionen. All forskning vid universitetet ska med början genomlysas genom extern granskning. Resultaten av genomlysningen förväntas påverka fördelningen av forskningsmedel. Forsknings- och innovationspropositionen betonar ledningens ansvar för att utveckla uppföljningssystem av forskningens kvalitetsutveckling på individnivå. I de medel som tilldelas fakulteterna ingår även anslag för den internt finansierade delen av utbildning på forskarnivå. Andelen av anslagen som fördelas till utbildning på forskarnivå bör inom de flesta områden minska, för att frigöra medel till senior forskning. Detta gäller särskilt forskning kopplad till lärarutbildningen. Här ska högst 25 procent av anslagen fördelas till utbildning på forskarnivå. I de ämnen där fakultetsmedel till stor del är uppbundna i utbildning på forskarnivå avsätts särskilda medel och 2014 för att underlätta övergången till den nya organisationen. För avsätts 5,3 mkr till seniora forskares forskningstid inom områdena idrottsvetenskap, pedagogik, psykologi, socialt arbete och vårdvetenskap. 7 (25)
Samhällelig drivkraft Mål enligt strategi 2010-2015 Linnéuniversitetet ska: - uppvisa en mångfald av former för utbildnings- och forskningssamverkan med samhället - vara en drivkraft för regionen Inriktning Universitetets roll i regionen ska förstärkas ytterligare. Linnéuniversitetet för en nära diskussion med regionens företrädare i frågor som rör utbildning, forskning och innovation, regional utveckling, infrastruktur med mera. Den OECD-rapport angående utvecklingen av Småland-Blekingeregionen som presenterades ger universitetet en viktig roll i den regionala utvecklingen. OECDs rekommendationer fokuserar bl a på behovet av högutbildad arbetskraft, ungdomars karriärmöjligheter i regionen och specifikt möjligheterna för utländska studenter att stanna kvar, samverkan mellan utbildning och företag samt utveckling av kunskapsintensiva företag. Universitetet bör på alla nivåer bidra i detta arbete. Lärarkompetensen är en viktig grund för utvecklingen även inom området samhällelig drivkraft. Att tillföra specifik kompetens från arbetslivet genom t ex delade tjänster, att kompetensutveckla lärare inom området och skapa incitament bör inkluderas i verksamhetens planering. Universitetets ambitioner om att utveckla entreprenöriella förhållningssätt i utbildningarna, vilka konkretiseras inom det övergripande projektet Det entreprenöriella universitetet, bör ligga till grund för verksamheten inom institutioner och fakulteter. Åtgärder för att stimulera till entreprenöriella perspektiv i all utbildning, utifrån de olika förutsättningar som gäller, bör genomföras. Utbildningarnas koppling till arbetslivet är viktig för kvaliteten i utbildningen och för alumnernas etablering på arbetsmarknaden. En alumnundersökning planeras och resultaten av denna bör leda till åtgärder på alla nivåer. Regeringen har gett Högskoleverket i uppdrag att följa upp hur lärosätena arbetar med arbetslivskoppling av utbildningarna, som ett led i den nationella politiken. Universitetet bör utveckla och utöka antalet uppdragsutbildningar ytterligare. Målet är att bredda den ekonomiska basen för verksamheten och i att erbjuda fler angelägna fortbildningar regionalt och nationellt. Deltagare i uppdragsutbildning tillför också erfarenheter från yrkeslivet som är viktiga för att utveckla utbildningarna på grundläggande och avancerad nivå. Uppdragsutbildning är också en bas för ett fördjupat regionalt samarbete, även kring forskning och innovation. Universitetet bör utveckla arbetet med innovationsfrågor. Innovationskontoret i samarbete med Karlstads universitet, Mittuniversitetet och Örebro universitetet är en satsning för innovation och nyttiggörande av forskningsresultat. Forskningspropositionen samt regeringens innovationsstrategi framhåller en ökad vikt av arbetet med att öka andelen forskningsbaserad kunskap som kommer till nytta. Man talar också om att bredda synen på det forskningsbaserade nyttiggörande till att även innefatta samhällsvetenskap och humaniora i högre grad. Ökat nyttiggörande som sker i samverkan bidrar också till att berika forskningen med relevanta frågeställningar och en tydlig koppling till samhället utanför. 8 (25)
Universitetet bör se över hur vi arbetar och tar tillvara immaterialrättsliga tillgångar. Uppdraget att se till att lärosätena arbetar mer strategiskt med detta har getts till VINNOVA och PRV (Patent och Registreringsverket). Vidare så har universitetet en frihet att själva utforma en incitamentsstruktur inom lärosätet som premierar samverkan och nyttiggörande. Detta bör vara en av grunderna för universitetets verksamhetsplanering. Strategiska medel avsätts för samhällelig drivkraft, medlen kan användas till rekrytering av nyckelkompetens. Globala värden Mål enligt strategi 2010-2015 Linnéuniversitetet ska: - vara en kunskapsmiljö som integrerar internationalisering, mångfald och hållbar utveckling - vara en kunskapsmiljö som stimulerar öppenhet och kunskapsutbyte mellan olika länder, kulturer, åldrar och vetenskapliga discipliner Inriktning Universitetsstyrelsens målsättning är att universitetet ska vara ett internationellt profilerat universitet. Globala värden ska genomsyra forskning, utbildning och administration vid Linnéuniversitetet. Syftet är att stärka kvaliteten. Universitetets policy för internationalisering anger ramarna för ett systematiskt arbete med internationalisering inom områdena utbildning, forskning och forskarutbildning, verksamhetsstöd, ledning och kunskapsmiljö, eller annorlunda uttryckt internationalisering på hemmaplan. Universitetets utbildningar ska bidra till att studenter utvecklar sin internationella kompetens. Inom samtliga utbildningsprogram ska studier vid minst ett utländskt lärosäte erbjudas. Antalet utresande lärare och studenter bör generellt öka och resultaten av internationella kontakter spridas inom universitetet. Institutionerna bör aktivt motivera studenterna att delta t ex genom karriärvägledning i utbyte. Universitetets forskare ska ha ett aktivt utbyte med kollegor i andra länder, och forskningsresultaten ska presenteras i internationella sammanhang. Publiceringen i internationella tidskrifter med peer review bör öka inom alla områden. Insatser för att öka den internationella rekryteringen av forskare ska göras. Alla forskningsmiljöer ska inventera möjligheter till finansiering inom ramen för nordiska/europeiska forskningsprogram. Internationella forskarkonferenser vid Linnéuniversitetet bör bli fler. Alla doktorander ska beredas möjlighet att tillbringa viss tid vid något utländskt universitet och presentera sina resultat vid internationella konferenser. Universitetets strategi inkluderar jämställdhet och mångfald respektive hållbar utveckling i begreppet Globala värden, både angående innehållet i utbildningarna och i universitetets arbetsformer. Hållbar utveckling överlappar till viss del det miljöledningsarbete universitetet är ålagt att genomföra. Kommittéer inom dessa områden driver ett policyarbete angående inriktning och ambitionsnivåer, utifrån fastställda policydokument. Ansvaret för åtgärder ligger dock på fakulteter, institutioner och stödfunktioner. Rektors trialoger med fakulteter och institutioner visar att många goda exempel på verksamhet 9 (25)
finns, men att det finns ett behov av att utveckla ett strategiskt grepp om frågorna och att systematisera arbetet. Strategiska medel avsätts för internationalisering, hållbar utveckling och lika villkor. Inom internationaliseringsarbetet förutsätts påbörjade insatser för rekrytering av avgiftsskyldiga tredjelandstudenter fortsätta. Det nystartade Shanghaikontoret bör användas som en resurs i arbetet. 10 (25)
Ekonomiska förutsättningar, ramar och budget Anslagstilldelningen och budgetarbetet har skett i nuvarande organisation, men ska konverteras till den nya organisationen under början av. FHSAB FHS FED FNT NUV Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap Fakultetsnämnden för ekonomi och design Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik Nämnden för utbildningsvetenskap Ekonomiska planeringsförutsättningar Enligt budgetpropositionen för är de ekonomiska planeringsförutsättningarna följande: Tabell 1. Ekonomiska planeringsförutsättningar, tkr Utfall Plan Anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (takbelopp) 945 490 945 668 953 521 Anslag för forskning och utbildning på forskarnivå 274 309 274 308 275 823 Särskilda medel 13 837 13 837 15 168 Fortbildning av journalister (Fojo) 9 637 9 637 9 781 Utrustning till Sjöbefälsutbildningen (SJÖ) 4 200 4 200 4 262 Praktik i Sjöbefälsutbildningen (SJÖ) 1 125 Summa tilldelade anslag 1 233 636 1 233 813 1 244 512 Inom sjöbefälsutbildningen finansierar rederierna inte längre kostnader för studenternas praktik. Sjöfartshögskolans ledning har medvetet arbetat för att regeringen ska finansiera dessa praktikkostnader. Arbetet resulterade i särskilda anslagsmedel för praktik i sjöbefälsutbildningen om 1,1 mkr. Beträffande anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå påverkar följande poster de ekonomiska planeringsförutsättningarna för : Tabell 2. Förändring av anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (takbeloppet) mellan och Specifikation av förändring mellan och Tkr Takbelopp 945 490 Kvalitetsförstärkning höjda ersättningsbelopp avseende hum/sam prislapp 29 823 Tillfällig satsning 4 200 högskoleplatser -2015 3 300 Utbyggnad högskoleingenjörsutbildning 238 Omfördelning till lärar- och förskollärarutbildning 2 414 Finansiering av utbyggd läkar- och tandläkarutbildning -669 Reducering pga inaktiva studenter -21 314 Reducering pga införande av studieavgifter för tredjelandsstudenter -10 146 Reducering i enlighet med propositionen Bäst i klassen 1-1 055 Pris- och löneuppräkning 5 440 Takbelopp 953 521 1 En ny lärarutbildning om minskade kostnader för lärar- och för skollärarutbildning 11 (25)
Tillkommande poster enligt budgetpropositionen är den tillfälliga satsningen av högskoleplatser, utbyggnad högskoleingenjörsutbildning och reducering med anledning av utbyggd läkar- och tandläkarutbildning. De höjda ersättningsnivåerna till utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap finansieras av regeringen med sänkt takbelopp motsvarande värdet av inaktiva studenter, d v s studenter som inte tagit några högskolepoäng samt med anledning av införandet av studieavgifter för tredjelandsstudenter. Vid fördelning av års takbelopp till fakulteterna har hänsyn tagits till parametrarna inaktiva studenter (prestationsgrader) och kvalitetsförstärkningen. Regeringens reducering på grund av införandet av studieavgifter för tredjelandstudenter beaktades fullt ut redan vid den interna fördelningen av års takbelopp. Den nationella ersättningen per utbildningsområde för Linnéuniversitetets helårstudenter och helårsprestation är följande: Tabell 3. Nationella ersättningen för en helårstudent respektive helårsprestation, kr Utbildningsområde En helårsstudent En helårsprestation 2011 2011 Humanistiskt, samhällsvet., juridisk 23 432 28 366 19 143 19 252 Naturvet., tekniskt, farmaceutiskt 50 092 50 377 42 243 42 484 Vård 53 254 53 558 46 125 46 388 Medicinskt 1 59 510 59 849 72 386 72 799 Undervisning 2 34 763 31 964 40 941 37 645 Verksamhetsförlagd utbildning 3-41 953-49 409 Övrigt 4 40 229 40 458 32 679 32 866 Design 141 947 142 756 86 484 86 977 Musik 122 461 123 159 77 430 77 871 Media 287 986 289 628 230 689 232 004 Idrott 5 103 423 104 013 47 860 48 133 1 Kurser dels för vilka huvudmannaskapet övertagits från landstinget, dels för psykologutbildningen. 2 Utbildning inom det allmänna utbildningsområdet och utbildningsvetenskapliga kärnan 3 Verksamhetsförlagd utbildning inom lärarutbildningen 4 Avser journalist- och bibliotekarieutbildningar samt praktisk-estetiska kurser inom bl a lärarutbildningen med inriktning mot tidigare år, förskollärarutbildningen och grundlärarutbildningen 5 Avser vissa kurser inom lärarutbildningen Den höjda ersättningsnivån för humanistiskt, samhällsvetenskapligt och juridiskt utbildningsområde hänförs till ersättningen för helårsstudent. Verksamhetsförlagd utbildning inom lärarutbildningen är ett nytt utbildningsområde från och med. Utbildningsområdet utgjorde tidigare en del av undervisning. Pris- och löneomräkningen är 0,57 procent. Inom utbildningsområdena design, media och musik är ersättningen begränsad till ett visst antal hst/hpr. för samtliga verksamhetsområden Den ekonomiska utvecklingen för Linnéuniversitetet präglas av stagnerade anslagsintäkter. Även om anslagen i nominella tal är nästan oförändrade 2011 och t o m ökar något, så är de löne- och prisökningar som ska mötas långt högre. Det innebär att budgeten för måste bygga på en kombination av ökade externa intäkter och effektiviseringar och kostnadsbesparingar. Det budgetförslag som nu föreligger har denna balans och summerar till ett underskott på 15 mkr. Det överensstämmer med de planeringsförutsättningar som styrelsen beslutade om i juni, nämligen att anpassningen till det av regeringen anvisade takbeloppet för anslagsutbildningen kan ske successivt genom att delvis ta myndighetskapitalet i anspråk. Jämfört med planerings- 12 (25)
förutsättningarna har underskottet tillåtits ökat med 2 mkr med hänsyn till att årets underskott blir lägre än budgeterat. Tabell 4. 201, mkr samtliga verksamhetsområden 2011 Avvikelse Utfall Prognos2 Prognos2-13 Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag 1 269 1 234 1 234 1 245 11 Intäkter av avgifter mm 138 135 122 142 20 Intäkter av bidrag 131 145 148 164 16 Finansiella intäkter 10 9 8 6-2 Summa intäkter 1 548 1 523 1 512 1 557 45 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal -984-1 020-1 005-1 041-36 Kostnader för lokaler -198-205 -203-206 -3 Övriga driftkostnader -277-284 -279-285 -6 Finansiella kostnader -3-4 -2-2 0 Avskrivningar -39-40 -33-38 -5 Summa kostnader -1 501-1 553-1 522-1 572-50 Verksamhetens utfall 47-30 -10-15 -5 Anslagsutveckling 2014-2016 I budgetpropositionen och forsknings- och innovationspropositionen aviseras förändringar av anslagen för 2014-2016. Beträffande takbeloppet ligger det ungefär på samma nivå 2014 och 2015. För 2016 kommer de tillfälliga platserna att upphöra, vilket innebär att regeringen aviserar en minskning av takbeloppet för 2016 med drygt 17 mkr. Tabell 5: Förändring av anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (takbelopp), tkr Specifikation av förändring mellan och 2014 2014 och 2015 2015 och 2016 Tillfälliga platser, 4 200 platser -2015 100 11 100-14 500 Utbyggnad högskoleingenjör 470 463 213 Omfördelning mellan lärar- och förskollärarutbildning 2 463 2 505 Omfördelning pga utbyggnad läkar- tandläkarutbildning -1 756-3 390-2 023 Reducering i enlighet med propositionen Bäst i klassen 1-1 004-648 Omfördelning pga utbyggnad vård- och ingenjörsutb. () -9 172-1 428 Samordningsvinster pga e-förvaltningsprojekt -1 362-24 -28 Summa förändring -1 089 834-17 766 1 En ny lärarutbildning om minskade kostnader för lärar- och för skollärarutbildning Linnéuniversitetet rapporterar regelbundet prognos över helårstudenter (hst)/helårsprestationer (hpr) och anslagsutveckling till utbildningsdepartementet. Den senaste prognosen som lämnades i oktober ser ut på följande sätt: 13 (25)
Tabell 6: Prognos över anslagsutvecklingen 2014 2016, tkr ( års prisnivå) Anslagsutveckling - takbeloppet 2014 2015 2016 Antal helårsstudenter 14 100 13 800 13 700 Värdet av prognostiserade hst/hpr 962 000 943 000 934 000 Tilldelade medel enligt budgetproposition 952 387 953 157 936 133 I regeringens forskningsproposition, Forskning och innovation aviseras följande preliminära planeringsförutsättningar för Linnéuniversitetets forskning och utbildning på forskarnivå: Tabell 7: Anslagsutveckling forskning och utbildning på forskarnivå, tkr Anslagsutveckling forskning och utbildning på forskarnivå Nya medel 2014 Nya medel 2016 Omfördelning 2014 Totalt tillskott Linnéuniversitetet 13 000 4 000-10 000 7 000 Totalt för samtliga lärosäten 600 000 300 000 0 900 000 Inför 2014 minskas anslagstilldelningen för Lnu med 10 mkr, som bygger på preliminära värden för kvalitetsindikatorerna publiceringar och citeringar samt externa medel för forskning och utbildning på forskarnivå. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Sedan starten har Linnéuniversitetet bedrivit utbildning till ett värde som överstiger det av regeringen tilldelade takbelopp, som för uppgår till 953 mkr. Oktoberprognosen visar att universitetet har 14 900 helårsstudenter som genererar ett värde om 985 mkr för. Under åren 2010-2011 har universitetet utöver takbeloppet även avräknat anslagssparande som intäkter. Anslagsspararande utgörs av takbelopp som tidigare år inte har avräknats, eftersom utbildningens värde (volym) understeg tilldelat takbelopp. Anslagssparandet är nu slut och i stället kommer universitetet för att nyttja 16 mkr av myndighetskapitalet för att finansiera delar av utbildningen som inte ryms inom takbeloppet. Inför kommer 13 mkr av myndighetskapitalet användas till utbildningen. På så sätt gör universitetet en successiv anpassning av utbildningsutbudet till det takbelopp regeringen tilldelat Linnéuniversitetet. Myndighetskapitalet beräknas uppgå till 173 mkr per 31/12. I och med att utbildningsvolymen är större än takbeloppet får Linnéuniversitetet spara prestationer till kommande år. De år då utbildningsvolymen är lägre än takbeloppet kan sparade prestationer avräknas som intäkter. Totalt har Linnéuniversitetet möjlighet att spara prestationer till ett värde om ca 95 mkr. 14 (25)
Tabell 8. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå: ekonomiska förutsättningar, tkr Ekonomiska förutsättningar 2011 Utfall Prognos2 Plan Takbelopp 944 833 945 490 945 490 945 668 953 521 Avräknat anslagssparande 1 43 765 0 0 0 0 Intäkt av anslag 988 598 945 490 945 490 945 668 953 521 Ianspråk myndighetskapital 0 26 148 15 700 13 000 13 000 Medel att disponera 988 598 971 638 961 190 958 668 966 521 Utbildning till ett värde av 994 710 995 000 985 000 958 668 985 000 Utgående balans anslagssparande 1 0 0 0 0 0 Utgående balans sparade prestationer 2 6 112 55 622 45 622 68 522 77 101 Utgående myndighetskapital totalt 183 983 157 835 173 583 144 835 158 583 1 Anslagsspararande utgörs av takbelopp (grundutbildningsanslag) som tidigare år inte har avräknats, då utbildningens värde understeg tilldelat takbelopp. 2 Sparade prestationer uppstår när utbildningens värde överstiger tilldelat takbelopp. Dessa kan avräknas i framtiden om Lnu bedriver utbildning till ett värde som understiger takbeloppet. Medel att disponera för utbildning på grundnivå och avancerad nivå fördelas enligt följande: Tabell 9. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå: medel att disponera, tkr Medel att disponera 2011 Utfall Prognos2 Plan Universitetsövergripande strategiska satsningar 31 134 33 800 33 800 32 600 36 222 Medel att fördela till nämnder 919 697 937 838 937 838 926 068 930 299 Till myndighetskapital 11 764 0 0 0 0 Medel att disponera 962 595 971 638 971 638 958 668 966 521 Universitetsövergripande strategiska satsningar Universitetövergripande strategiska satsningar uppgår för till 36 222 mkr, vilket motsvarar 3,8 procent av takbeloppet. Tabell 10. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå: universitetsövergripande strategiska medel, tkr Universitetsövergripande strategiska satsningar 2011 Utfall Prognos2 Plan Rekrytering av nyckelkompetens 4 500 Stimulans för nyrekrytering 1 000 Utveckling av utbildning 9 300 12 000 1) 12 000 1) 10 000 1) 6 000 1 Internationalisering 9 400 9 400 9 400 9 200 9 200 Hållbar utveckling - - - 200 200 Lika villkor - - - 200 200 Samhällelig drivkraft 9 400 9 400 9 400 9 200 9 200 Psykologutbildning 2 3 000 3 000-1 500 Forum för genusvetenskap 250 - - - Medel att fördela senare 2 784 - - 3 800 4 422 3 31 134 33 800 33 800 32 600 36 222 1 Inklusive språkstöd : 5 400 tkr, : 3 711 tkr (Språkstödet har justerats för ökning av prislappen inom humaniora och samhällsvetenskap) 2 750 tkr reserveras 2014 3 I beloppet ingår även universitetsgemensamma utvecklingsprojekt 15 (25)
Ekonomiskt stöd i samband med rekrytering av nyckelkompetens beslutas av rektor. Stimulans för ökning av kompetensen utgörs av stimulansmedel för ökning av antalet professorer och adjungerade professorer samt nya docenter. Rektor beslutar om fördelning av stimulansmedlen. Ekonomiskt stöd för samhällelig drivkraft beslutas av fakulteter och kan också användas till rekrytering av nyckelkompetens. I utveckling av utbildning ingår särskilda satsningar till prioriterade utbildningar och ett stöd till språkutbildningarna om 3,7 mkr. Språkstödet har justerats för ökning av prislappen inom humaniora och samhällsvetenskap. Rektor beslutar om särskilda satsningar till prioriterade utbildningar samt medel att fördela senare. Ekonomiskt stöd till internationaliseringsarbete uppgår till 9,2 mkr, summor som Internationaliseringskommittén bereder och rektor beslutar om. Påbörjade insatser för rekrytering av avgiftsskyldiga tredjelandstudenter förutsätts fortsätta. Medel för hållbar utveckling och lika villkor beslutas av Kommittén för hållbar utveckling respektive Kommittén för lika villkor. Fördelning av anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå till nämnder För 2011 uppgick antalet helårsstudenter till 15 559, varav programstudenter till 9 722 (62 procent) och 5 837 (38 procent) helårstudenter avseende fristående kurser. FNT och NUV är de nämnder som 2011 framförallt bedriver utbildning till ett värde överstigande sitt takbelopp. Beträffande NUV kan detta förklaras av en ökad prestationsgrad som en konsekvens av de nya reglerna kring lärarlegitimation. Intäkt av anslag 2011 för FHS blev lägre än budget, vilket förklaras av att prestationsgraden blev lägre än budgeterad. Den övergripande principen för medeltilldelning är ökad kvalitet genom ökade ersättningsnivåer (prislappar) för utbildningsområdena humaniora och samhällsvetenskap. Universitetets målsättning är att öka prestationsgraden med bibehållen eller ökad kvalitet. För att möjliggöra ökning av prislappen reduceras antalet helårsstudenter, som till en del utgörs av inaktiva studenter. Nämnderna beslutar om sitt utbildningsutbud och hur tilldelade medel disponeras. Medeltilldelningen till nämnderna utgår från antalet programstudenter för, där universitetet har åtagande för redan antagna programstudenter. Antalet har sedan ökat med 2/3 av beräknade konsekvensökningar för den av universitetsstyrelsen prioriterade psykologutbildningen. Sjuksköterskeutbildning ingår med en utökning med tio platser. Antalet helårsstudenter har sedan reducerats med anledning av inaktiva studenter/höjda prestationsgrader. Därefter har en omfördelning skett med fem procent från så kallade torra ämnen till våta ämnen inom utbildningsområdena naturvetenskap och teknik. Det totala anslaget till nämnderna minskas och är ytterligare en anpassning till av regeringen tilldelat takbelopp. 16 (25)
Tabell 11. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå: medelsfördelning till nämnder, tkr 2011 2011 Utfall 2011 Totalt 3 4 Plan 4 Intäkt 1 värde FHSAB 190 870 190 870 192 335 193 215 191 314 192 195 5 FHS 169 718 161 900 162 775 171 045 166 639 167 176 FED 156 413 156 413 161 812 150 476 148 658 149 258 FNT 269 897 269 897 288 304 271 036 270 006 271 431 6 NUV 140 617 140 617 2 150 825 152 066 149 451 150 239 7 927 515 919 697 956 051 937 838 926 068 930 299 1 Motsvarar anslag av den utbildning nämnden ansvarat för under 2011 med avdrag för universitetsövergripande strategiska satsningar. ²NUV fördelade anslag till berörda institutioner fullt ut vad gäller hst och hpr men med reducerad prislapp med drygt 7 procent. ³ Verkligt värde av hst och hpr, med avdrag för universitetsövergripande satsningar, oavsett ifall det rymdes inom nämndens anslagsram. Se tabell 12 utbildning på grundnivå och avancerad nivå hst/hpr 4 Inkluderar omfördelning mellan utbildningsområdena naturvetenskap och teknik 5 Inkluderar 10 nya programnybörjarplatser inom sjuksköterskeutbildningen 6 Inkluderar 5 nya programnybörjarplatser inom högskoleingenjörsutbildningen 7 I uppdraget ingår förutom programutbildning även handledarutbildning som fristående kurs En sammanställning av antalet inaktiva studenter visar att universitetet hade 1 200 helårsstudenter som började hösten 2010 och inte tagit några högskolepoäng fram till 2011. Merparten av dessa finns på fristående kurser. Justering av helårsstudenter och anslag med anledning av inaktiva studenter utgår därför från fristående kurser. Inför gjordes en justering för både FED och FNT med anledning av införande av studieavgifter för tredjelandsstunder. I tilldelat takbelopp till nämnderna ingår utrymme för nämndernas egna avsättningar till strategiska medel och eventuellt omfördelningar. Minst en procent av dessa medel ska finnas disponibla för den nya fakultetsstyrelsen. Tabell 12. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå: helårsstudenter och prestationsgrad Utfall 1 2011 Prognos Plan Hst (pr.grad) Hst (pr.grad) Hst (pr.grad) Hst (pr.grad) Hst (pr.grad) FHSAB 2 736 (81%) 2 621 (82%) 2 492 (83%) 2 492 (83%) FHS 3 609 (67%) 3 554 (69%) 3 264 (70%) 3 264 (70%) FED 3 369 (75%) 3 107 (74%) 2 813 (76%) 2 813 (76%) FNT 3 625 (75%) 3 327 (75%) 3 233 (77%) 3 233 (77%) NUV 2 211 (95%) 2 338 (90%) 2 141 (92%) 2 145 (92%) 15 550 (77%) 14 947 (77%) 14 900(79%) 13 943 (79%) 13 947 (79%) 1 Motsvarar av helårsstudenter och prestationsgrad enligt utfall i Ladok 17 (25)
Nedan visas en specifikation av medelstilldelningen till nämnderna för både och inklusive de universitetsövergripande strategiska satsningarna samhällelig drivkraft och språkstöd. Tabell 13. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå: specifikation av medelstilldelningen per nämnd budget, tkr FHSAB FHS FED FNT NUV Summa Grunduppdrag 192 341 166 020 153 297 266 841 151 800 930 299 Omfördelning na/te, 5% -146 1 156-4 039 4 590-1 561 0 192 195 167 176 149 258 271 431 150 239 930 299 Samhällelig drivkraft 1 1 904 1 646 1 569 2 609 1 472 9 200 Språkstöd 1 3 711 3 711 Summa 194 099 172 533 150 827 274 040 151 711 943 210 1 Ingår i universitetsövergripande strategiska satsningar Tabell 14. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå: specifikation av medelstilldelningen per nämnd budget, tkr FHSAB FHS FED FNT NUV Summa Grunduppdrag 193 355 170 099 152 348 268 831 153 205 937 838 Omfördelning na/te, 2,5% -140 946-1 872 2 205-1 139 0 193 215 171 045 150 476 271 036 152 066 937 838 Samhällelig drivkraft 1 1 938 1 705 1 527 2 694 1 536 9 400 Språkstöd 1 5 400 5 400 Summa 195 153 178 150 152 003 273 730 153 602 952 638 1 Ingår i universitetsövergripande strategiska satsningar Intäkter av uppdragsutbildning och andra externa uppdrag Polisutbildningen är universitetets största uppdragsutbildning och genomförs på uppdrag av Rikspolisstyrelsen. Under utökades polisutbildningens omfattning markant. För grundutbildningen upphörde effekterna av nollintaget höstterminen 2010. Utöver detta dubblerades dimensioneringen för vår- och höstantagningen. Vidareutbildningen utvecklas bra. Rikspolisstyrelsen förlade en betydande del av fort- och vidareutbildningen till Linnéuniversitetet under och större delen kommer att repeteras. Volymen för icke polisiära kunder är låg, ca 1 mkr. För budgeteras en återgång till tidigare volymer, 2-3 mkr. Sammantaget blir effekten för polisutbildningen att antalet helårsstudenter ökar från 372 till 474 och att den totala omsättningen ökar från 51 mkr till 65 mkr. Utsikterna för 2014 är dock mer ovissa. Rikspolisstyrelsen omorganiserar utbildningsverksamheten och det kan innebära en minskning av Linnéuniversitetets uppdrag redan 2014. Institutet för fortbildning av journalister (Fojo) bedriver på regeringens uppdrag kursverksamhet för att erbjuda yrkesverksamma journalister kompetensutveckling. Utöver detta regeringsuppdrag så bedriver Fojo uppdragsutbildning såväl i Sverige som utomlands. En stor uppdragsgivare är SIDA. Under senare år har konkurrensen inom uppdragsutbildningen ökat och samtidigt har en allt större del av Fojos internationella arbete kommit att bedrivas i mottagarländerna. Sammantaget har detta inneburit behov av en förändring och anpassning av Fojos resurser och kostnadsnivå. Under har en ökning skett av omsättningen och den beräknas fortsätta. Den totala omsättningen 18 (25)
prognostiseras till 35 mkr och beräknas uppgå till 40 mkr varav 30 mkr avser uppdragsutbildning. Avgiftskyldighet för s.k. tredjelandstudenter infördes av regeringen fr. o m höstterminen 2011. Universitetets intäkter för 2011 var 2,3 mkr. Prognosen för, som då omfattar två terminer visar på en omsättning av 3,8 mkr. Inför 2011 och har inga särskilda åtgärder genomförts för att rekrytera avgiftsstudenter, men under har två projekt med detta syfte startats. Det gäller dels, att en anställd vid det Shanghaikontor som universitetet har tillsammans med regionförbunden i Kalmar län och södra Småland, på deltid kommer att informera kinesiska studenter om studier vid Linnéuniversitetet. Dels kommer universitetet delta i ett antal utländska studentmässor. På sikt beräknas antalet avgiftstudenter öka, men för bedöms ökningen bli marginell. Uppdragsverksamheten vid institutionerna, inklusive utbildningen av avgiftsstudenter, uppgick till ca 38 mkr 2011 och prognosen för visar på en omsättning på ca 44 mkr. Bl.a. beroende på den minskade anslagsutbildningen planeras för en fortsatt ökning till ca 50 mkr. utbildning på grundnivå och avancerad nivå en summerar till ett underskott på 15 mkr, d.v.s. att den summan tas i anspråk från myndighetskapitalet. Anledningen till att myndighetskapitalet tas i anspråk är, att övergången från minskade anslagsintäkter till ökade externa intäkter och en anpassning av kostnadsnivån, ska kunna genomföras på ett planerat och balanserat sätt. De externa intäkterna ökar relativt kraftigt, med 15 procent, men huvudelen är, som framgått ovan, hänförlig till polisutbildningen. Tabell 15., mkr utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2011 Avvikelse Utfall Prognos2 Prognos2-13 Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag 1 003 960 960 969 9 Intäkter av avgifter mm 110 121 105 128 23 Intäkter av bidrag 26 20 32 34 2 Finansiella intäkter 7 6 6 5-1 Summa intäkter 1 146 1 107 1 103 1 136 33 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal -702-726 -713-731 -18 Kostnader för lokaler -166-170 -170-172 -2 Övriga driftkostnader -206-208 -207-217 -10 Finansiella kostnader -2-3 -2-2 0 Avskrivningar -30-30 -27-29 -2 Summa kostnader -1 106-1 137-1 119-1 151-32 Verksamhetens utfall 40-30 -16-15 1 19 (25)
Forskning och utbildning på forskarnivå Enligt budgetpropositionens uppgår års anslag för forskning och utbildning på forskarnivå till 275 823 tkr. Tilldelat anslag för forskning och utbildning på forskarnivå disponeras enligt följande: Tabell 16. Forskning och utb. på forskarnivå: intäkt av anslag - medel att disponera, tkr Medel att disponera 2011 Utfall Prognos2 Plan Universitetsövergripande strategiska satsningar 25 786 43 779 37 800 27 808 26 323 Medel att fördela till nämnder 238 000 230 530 230 530 246 500 249 500 Till myndighetskapital 2 866 0 5 979 0 0 Intäkt av anslag - medel att disponera 266 652 274 309 274 309 274 308 275 823 Universitetsövergripande strategiska satsningar Inför avsätts 26 323 tkr för strategiska satsningar på universitetsövergripande nivå, vilket motsvarar ca 10 procent av anslag för forsknings och utbildning på forskarnivå. Tabell 17. Forskning och utb. på forskarnivå: universitetsövergripande strategiska medel, tkr Universitetsövergripande strategiska satsningar 2011 Utfall Prognos2 Plan Linneaus University Centers (LNUC) 0 12 000 3 600 12 000 9 000 Stimulans för nyrekrytering 500 Senior forskning 5 300 Havsmiljöforskning (EcoChange) 1 750 1 750 1 750 1 750 1 750 Klimatmodellering (Merge) 250 250 250 250 250 Samfinansiering EU:s 7:e ramprogram 1 500 1 500 Samfinansiering 14 969 10 000 15 400 1 1 Stimulans: internationaliseringsarbete 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 Stöd: samhällelig drivkraft 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 Fördelning utifrån externa FO-intäkter - 6 700 6 700 6 800 6 800 Institutet för kunskaps- och metodutv. 800 800 1 1 Rekrytering nyckelkompetens utb vet 1 500 1 500 1 1 Forskning 2 5 100 - - 1 1 Forum för genusvetenskap 250 300 300 1 1 Fördelas senare/outnyttjade medel 1 467 8 779 5 500 3 508-777 25 786 43 779 37 800 27 808 26 323 1 Medlen permanentas och ingår i respektive nämnds tilldelning 2 Forskning inom FED (ekonomi och design), FNT (professorsplattform energieffektivt byggande) och inom FHSAB (psykologi och socialt arbete) Under 2011 inrättades tre Linneaus University Centers, LNUC, vars verksamhet har startat. Ytterligare ett LNUC har under året inrättats. Reserverat belopp är en bedömning av faktisk förbrukning för dessa fyra LNUC för. Modellen för stimulans för nyrekrytering finns beskriven under avsnitt utbildning på grundnivå och avancerad nivå. I de ämnen där fakultetsmedlen till stor del är uppbundna i utbildning på forskarnivå kommer under och 2014 särskilda medel reserveras för att möjliggöra senior forskning inom berörda ämnen. Rektor beslutar om fördelningen. EcoChange och Merge är miljöer som av regeringen har utsett till strategiska forskningsområden. 20 (25)