UTREDNING FÖR EFFEKTIVARE UTBILDNINGSORGANISATION Första delrapporten Inledning och bakgrund Den 2 juni 2009 beslutade Polishögskolans ledning att tillsätta en utredningsgrupp med syfte att utreda möjligheterna att genomföra en effektivare utbildningsorganisation (bilaga 1). Enligt utredningsdirektiven som fastställdes 12 maj 2009 är motivet för att utreda denna fråga att det finns ett stort mått av osäkerhet både på lång och på kort sikt beträffande Polishögskolans uppdrag. På kort sikt gäller detta framförallt antalet studenter och antalet vidareutbildningskurser. att det på längre sikt också råder osäkerhet om i vilka former polisutbildningen ska ske. att det för närvarande är osäkert i vilken omfattning de internationella aktiviteter som bedrivs inom ramen för den Europeiska Polisakademin (CEPOL) ska utökas och hur detta kommer att beröra Polishögskolan att det krävs en hög grad av flexibilitet för att möta de krav som ställs och som kommer att ställas på Polishögskolan. Skolan måste således vara anpassad för att kunna möta befintlig efterfrågan och framtida förändringar, vilka kan gälla både volym och sakinnehåll. att en sådan anpassning ska innebära ett mer rationellt användande av de resurser som skolan har till sitt förfogande avseende kompetens etc. En ökad flexibilitet får dock inte ske på bekostnad av kvalité, fördjupning eller arbetsmiljö. Ännu ett motiv för översynen är att Polishögskolans ämnesfördjupning, som i dag sker i två delvis skilda rör, inte är rationell. Det finns ett system för vidareutbildningen och ett annat för grundutbildningen (se direktiven i sin helhet bilaga 2). Enligt direktiven kan man möta kraven genom att bilda en gemensam utbildningsenhet för grundutbildning, vidareutbildning och uppdragsutbildning - såväl nationell som internationell. Även om det kan finns andra organisatoriska lösningar förordar Polishögskolans ledning för sin del en sammanslagen utbildningsenhet men lämnar frågan öppen till utredningsgruppen. Ordförande i utredningsgruppen är förvaltningschef Ingmar Bergman och sekreterare Kristina Ambrosiani. I gruppen ingår följande ledamöter: Kommissarie Torbjörn Björkegren, lektor Mats Dahlström, kursadministratör Anna-Carin Halvarsson, chef för verksamhetsutvecklingsgruppen Harriet Jakobsson-Öhrn, kommissarie Tommy Ståhl, kommissarie Lotta Wallström, kommissarie Anita Westerman och kvalificerad administratör Anne Åhlin. 1
Utredningsgruppens uppdrag Enligt direktiven (bilaga 2) ska utredningen se över Polishögskolans utbildningsorganisation och lämna förslag till förändringar. Om utredningen föreslår en gemensam utbildningsenhet ska även ett förslag till ledningsstruktur för den nya enheten lämnas. Utredningen ska också lämna förslag till hur övriga perspektiv ska beaktas i förhållande till den struktur som föreslås. Det innebär att om utredningen föreslår en ledningsstruktur som utgår från en ämnesindelning ska det redovisas hur ämnesintegrationen ska beaktas. Om integrerade lärarlag föreslås som ledningsstruktur ska utredningen föreslå hur ämnesfördjupningen ska tillgodoses. Beträffande ledningsstrukturen ska det arbete som gjorts angående denna fråga hos Enheten för planering och verksamhetsutveckling beaktas (Processanalys, Enheten för planering och verksamhetsutveckling [PVU] 2008). Utredningsgruppen ska under vecka 25 rapportera sitt resultat och sin bedömning avseende förutsättningarna för en sammanslagning av grund- och vidareutbildningen till en utbildningsenhet. I det fall gruppen kommer fram till att en för alla utbildningar gemensam utbildningsenhet ska inrättas, ska gruppen också presentera hur arbetet ska gå vidare. Med ovanstående direktiv har föreliggande delrapport begränsats till att belysa för- och nackdelar med en sammanslagen utbildningsenhet och med ledning av gruppens diskussion och analys har vi därefter lämnat vårt förslag till Polishögskolans ledning. Utredningsgruppens arbete Utredningsgruppen har haft två sammanträden med mellanliggande kontakter via pingpong. Arbetet har inledningsvis inriktats på att identifierat för- och nackdelar med en för grundoch vidareutbildning samt för uppdragsutbildning gemensam enhet. 2
För- och nackdelar med en sammanhållen utbildningsenhet Fördelarna kan grupperas efter följande rubriker: Effektivare organisation där gruppen pekar på begrepp som samordningsvinster vid förbättrat resursutnyttjande, att en större utbildningsenhet kan ha större genomslagskraft Tydligare ledningsstruktur ledningsstrukturen är i dagsläget otydlig och det finns behov av en större klarhet. För närvarande kan det exempelvis variera vem som beslutar vid uppkomna dubbelbokningar av lärare och lokaler. Detta kan illustreras av nedanstående bild DAGSLÄGET En lärares tillhörighet på grundutbildningen En lärares tillhörighet på vidareutbildningen LÄRARLAG ämnes- delkursansvarig samordnare/ ämnesansvarig PERSONALGRUPP gruppchef med personalansvar juridik, beteendevetenskap, självskydd/ konflikthantering, vapen/ taktik, akutsjukvård, kriminalteknik, polisbilskörning, radio, data delkurser terminsvis Termin 1: Termin 2: 2 delkurser Termin 3: Termin 4: Utredning och trafik PERSONAL- OCH gruppchef Taktik PERSONAL- OCH gruppchef 5 personalgrupper, varav en för distansutbildningen. Varje grupp består av lärare från alla ämnen och terminer. Effektivare administrativt stöd det synes vara enklare för administration/service om enheterna slås samman och får enhetliga rutiner. För närvarande är dessa olika på enheterna, vilket ofta ger upphov till problem. Det administrativa stödet torde bli mer effektivt vid en sammanslagning. Fördelar ur ett lärarperspektiv, flexibilitet i arbetsuppgifterna och ökade möjligheter till kompetensutveckling det är berikande att kunna arbeta med olika målgrupper, vilket också torde underlätta vid rekrytering av lärare. En sammanslagen utbildningsenhet torde också ge större möjligheter att ta vara på den samlade kompetensen hos lärarna och samtidigt öka möjligheterna till kompetensutveckling. Det finns också en större bas att skapa lärarlag, flexibelt resursnyttjande och bättre möjlighet till samplanering. Klara fördelar som också delas med nästkommande grupp är att en enhetlig utbildningsorganisation skapar större möjlighet till en gemensam pedagogisk grundsyn, ökar vi-känslan och understryker att Polishögskolan är en skola. 3
Fördelar ur studerande- och kursdeltagarsynpunkt, enhetlighet och helhet som ovan nämnts skapas större möjlighet till en gemensam pedagogisk grundsyn, ökar vi-känslan och understryker att Polishögskolan är en skola. Den gemensamma utbildningsenheten ger också en tydlig signal om en nationell polisutbildning på alla nivåer. Det blir lättare att se alternativa fortsättningar på grundutbildningen, en progression hur utbildningarna bygger på varandra och man kan, i de fall de saknas, skapa röda karriärtrådar. Vi anser också att det är en stor fördel att det totalt på Polishögskolan finns en större samsyn och enhetlighet i innehåll och pedagogik. De nackdelar som gruppen har identifierat, har vi grupperat efter en indelning som presenterats i "Nya perspektiv på organisation och ledarskap" Bolman, Lee G & Deal, Terrence E. 2005 sidan 440. HR, ängslan och osäkerhet; människor känner sig inkompetenta och krävande - förändringar skapar oro i leden och på samma sätt som en sammanhållen utbildningsenhet ska skapa större vi-känsla kan den också medföra risk för att förlora vikänslan om exempelvis ämnesinstitutioner blir för stora. Flexibiliteten kan också medföra risk för att bli fri resurs och känna otrygghet om man kastas mellan olika pedagogiska miljöer. Förändringsarbete tar tid och kraft och om organisationen slimmas, kan det medföra att personalen omplaceras eller får gå. Politiskt, maktförlust; konflikter mellan vinnare och förlorare - motstånd på grund av personliga skäl när man känner sin position hotad. En sammanslagning kräver mycket av ledarskapet, vilket snarare är ett konstaterande än en negativ faktor. Om organisationen slimmas, vilket redan nämnts ovan och personalen omplaceras måste man kanske ikläda sig nya roller. Symboliskt, meningsförlust; man klänger sig fast vid det gamla - motstånd på grund av personliga skäl jag har det bra som det är och negativa förväntningar oavsett sammanslagning jag kommer ändå bara att få jobba med Och när situationen rent allmänt är osäker kan man fråga sig om det nu är det meningsfullt att satsa på en omorganisation Strukturellt, förlust av klarhet och stabilitet; förvirring och kaos en orolig fundering: om resurseffektivitet handlar om ekonomi, vad händer då med pedagogiken? Finns risk att man, vilket inte är ovanligt vid omorganisationer, skapar rutor i stället för att tänka på innehållet. Man kan också fråga om systemet med gruppchefer är tillräckligt prövat för att bytas ut mot något annat. Liksom i ovanstående finns en strukturell risk i att bli en fri resurs, som i allt för hög grad flyttas mellan olika pedagogiska miljöer och att man förlorar kontinuitet och upparbetade rutiner. Också under denna rubrik konstateras att en sammanslagning kommer att kräva mycket av ledarskapet och en uttalad farhåga att man inte ska hinna med det långsiktiga utvecklingsarbetet. 4
I utredningsgruppens diskussioner har vi konstaterat att det är de mot-argument som rubricerats som strukturella hinder som är mest signifikanta för vårt arbete, eftersom utredningen ska inriktas på verksamheten och frågan om en sammanslagning av de både utbildningsenheterna eller ej. Vi menar på intet sätt att de övriga mot-argumenten skall negligeras, men de kommer att vara en följd av en omorganisation och måste tas om hand i annan ordning. Det är bland annat därför viktigt att det så snart som möjligt utarbetas en risk- och konsekvensanalys av de förslag som kommer att läggas, så att man kan arbeta fram en strategi för att ta hand om dessa frågor. Överväganden och förslag Utredningsgruppen har identifierat och diskuterat för och nackdelar med en sammanslagen enhet för grund-, vidare- och uppdragsutbildning och därvid kommit fram till att fördelarna överväger, även om det finns flera argument mot som också måste tas hänsyn till. Utredningsgruppen har beslutat föreslå Polishögskolans ledning att bilda en gemensam utbildningsenhet för att på så sätt få en effektivare utbildningsorganisation. Förslag till fortsatt arbete Eftersom utredningsgruppen på detta sätt slutför den första etappen i uppdraget enligt direktiven är avsikten, att utredningsgruppen vecka 38 skall redovisa gruppens förslag till indelning och ledningsstruktur för en framtida utbildningsenhet. I Enlighet med direktiven skall av den andra delrapporten framgå vilka förslag som varit föremål för överväganden samt motivering till den lösning som gruppen föreslår. Utredningen ska också lämna förslag till hur övriga perspektiv ska beaktas i förhållande till den struktur som föreslås. Det innebär att om utredningen föreslår en ledningsstruktur som utgår från en ämnesindelning ska det redovisas hur ämnesintegrationen ska beaktas. Om integrerade lärarlag föreslås som ledningsstruktur ska utredningen föreslå hur ämnesfördjupningen ska tillgodoses. Polishögskolan, Solna 18 juni 2009 Ingmar Bergman/ordförande Kristina Ambrosiani/sekreterare Torbjörn Björkegren Mats Dahlström Anna-Carin Halvarson Harriet Jakobsson-Öhrn Tommy Ståhl Lotta Wallström Anita Westerman Anne Åhlin 5