2010:7 Befolkningsförändringar per kvartal 2009 Flyttningar och flyttarnas åldersstruktur Befolkningsprognos 2010 2019
Befolkningsförändringar per kvartal 2009 Flyttningar och flyttarnas åldersstruktur 2010:7 1
Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden utförs som ett samarbete mellan Regionplanekontoret/SLL och SCB samt adjungerade forskare och konsulter. Förfrågningar: Åke Nilsson, Demografikonsulten, 070-271 3716 Ulla Moberg, Regionplanekontoret, 070-737 4485 Projektledare Ulla Moberg Regionplanekontoret, Stockholms läns landsting Box 4414, 102 69 Stockholm Besök Västgötagatan 2 Tfn 08-737 25 00, Fax 08-737 25 66 registrator@regionplanekontoret.sll.se www.regionplanekontoret.sll.se Grafisk form: Jan-Aage Haaland, Ateljén SCB RTN 2007 0358 ISSN XXXX-XXXX 2
Förord Flyttningarna på den inomregionala nivån varierar framför allt beroende på den bostads- och åldersstruktur som sätter sin prägel på varje kommun. I arbetet med befolkningsprognoserna på kommun- och basområdesnivån är det viktigt att förstå den roll som olika typer av kommuner och respektive kommuns bostadsbestånd spelar för fördelningen och omfördelningen av befolkningen. Med hjälp av den information om flyttningar som varje kvartal redovisas i Tabell 101: BEF- PAK Befolkningsförändringar; Flyttningar för länet och dess kommuner och Flyttningar för kommunen och dess församling(ar), analyseras på ett enkelt sätt säsongsvariationerna, trenderna och förändringarna i in- och utflyttningarna och flyttnettona för Stockholms län och kommunerna i länet. Redovisningen har jämfört med förra året kompletterats med åldersstrukturen för inrikesflyttare och utrikes- och Sverigefödda in- och utvandrare per kvartal 2005-2009. Ca 70 procent av de inflyttade till länet från övriga Sverige är i åldrarna 19-36 år. Den säsongsvariation som föreligger i invandringen av utrikes födda är koncentrerad till åldrarna under 30 år. Genom att studera kvartalens åldersmönster kan man få en viss uppfattning om hur migranternas egenskaper varierar mellan kvartalen. Både in- och utflyttningen till/från länet har karakteristiska säsongsmönster. Framförallt har den inrikes omflyttningen ett regelbundet mönster med hög omflyttning under tredje kvartalet både vad gäller in- och utflyttningen. Variationerna i det inrikes flyttnettot blir därmed ganska små. Säsongsvariationerna i länets utflyttning styrs helt av variationerna i den inrikes utflyttningen. Det gör att variationerna i utflyttningen blir mindre än i inflyttningen. Inflyttningen från utlandet har också en topp under tredje kvartalet. Gradvis har de utrikes flyttningarna fått allt större betydelse för utvecklingen av länets flyttnetto. Säsongsvariationen i länets flyttnetto har blivit större under de senaste åren beroende på större svängningar mellan kvartalen i den utrikes inflyttningen. 3
Innehåll Förord... 3 Innehåll... 4 Sammanfattning... 5 Stora säsongsvariationer i länets inrikes omflyttning och tilltagande i den utrikes inflyttningen... 6 Säsongsvariationer i flyttarnas åldersstruktur... 9 In- och utvandring av utrikes födda... 10 In- och utvandring av personer födda i Sverige... 11 Stor säsongsvariation i kommuner med småhusbebyggelse... 13 Små säsongsvariationer i kommuner med små lägenheter... 16 Likheter och olikheter mellan kommunerna... 18 Ändrat bosättningsmönster?... 20 Kommunresultat... 22 Botkyrka... 23 Danderyd... 24 Ekerö... 25 Haninge... 26 Huddinge... 27 Järfälla... 28 Lidingö... 29 Nacka... 30 Norrtälje... 31 Nykvarn... 32 Nynäshamn... 33 Salem... 34 Sigtuna... 35 Sollentuna... 36 Solna... 37 Stockholm stad hela flyttningsutbytet... 38 Stockholm stads flyttningsutbyte mot kommunerna i länet... 39 Sundbyberg... 40 Södertälje... 41 Tyresö... 42 Täby... 43 Upplands Väsby... 44 Upplands-Bro... 45 Vallentuna... 46 Vaxholm... 47 Värmdö... 48 Österåker... 49 Bilaga 1: Definition av flyttning avvikelser i tillämpningen... 50 Bilaga 2: Beräkning av glidande medeltal... 51 4
Sammanfattning Störst omflyttning under 3:e kvartalet Både inflyttningen till Stockholms län och utflyttningen från länet är störst under 3:e kvartalet. Till länet från övriga Sverige flyttar företrädesvis nyexaminerade från högskolor men också unga personer i de åldrar då man börjar vid universitet och högskolor. Från länet flyttar under 3:e kvartalet framförallt personer i åldrarna runt 20 år. Även den utrikes inflyttningen, som är starkt reglerad för tredjelandsmedborgare, har under de senaste åren allt fler inflyttade under 3:e kvartalet. Rekordstor invandring 2006-2009 Till Stockholms län har i runda tal 30 000 invandrat årligen 2006-2009. Det är drygt 10 000 fler än genomsnittet under föregående 4-årsperiod. Ökad inflyttning till följd av den stora invandringen noteras i Botkyrka, Huddinge, Järfälla, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Stockholms stad och Södertälje. Kraftigt ökad inflyttning till 10 av länets kommuner Ca 10 av länets kommuner har expanderat snabbt under de senaste åren. En del på grund av stort bostadsbyggande medan andra har ökat på grund av att invandrare har bosatt sig i kommunen. De starkt expanderande kommunerna är Sundbyberg med 42 procent ökad inflyttning från 2:a kvartalet 2005 till 3:e kvartalet 2009. Södertälje med 39 procent ökad inflyttning från 2:a kvartalet 2005 till 2:a kvartalet 2007 och därefter en nedgång med 19 procent till 4:e kvartalet 2009. Upplands-Bro med 36 procent ökad inflyttning från 3:e kvartalet 2005 till 3:e kvartalet 2009. Solna med 35 procent ökad inflyttning från 2:a kvartalet 2003 till 2:a kvartalet 2008 för att därefter ligga kvar på samma höga nivå. Stockholms stad med 32 procent ökad inflyttning från 3:e kvartalet 2003 till 3:e kvartalet 2009. Sollentuna med 31 procent ökad inflyttning från 2:a kvartalet 2004 till 4:e kvartalet 2009. Huddinge med 45 procent ökad inflyttning från 2:a kvartalet 2002 till 2:a kvartalet 2008 och därefter 6 procents nedgång. Nacka med 27 procent ökad inflyttning från 1:a kvartalet 2003 till 2:a kvartalet 2007 och därefter en nedgång under 5 kvartal följt av en ny uppgång. Inflyttningen 4:e kvartalet 2009 var några procent högre än under tidigare toppnotering 2:a kvartalet 2007. Sigtuna med 26 procents ökad inflyttning från 4:e kvartalet 2006 till 2:a kvartalet 2009. Botkyrka med 25 procent ökad inflyttning från 1:a kvartalet 2005 till 3:e kvartalet 2007 för att sedan avta något. Järfälla med 21 procent ökad inflyttning från 1:a kvartalet 2006 till 2:a kvartalet 2008 och därefter en nedgång med 7 procent. Fler bor kvar i innerstadskommunerna långsammare expansion i kommuner med villabebyggelse Från de centralt belägna kommunerna Huddinge, Stockholms stad och Sundbyberg har utflyttningen till förortskommuner med småhusbebyggelse avtagit åren 2008 och 2009. Förortskommuner som fått vidkännas minskad inflyttning är Salem, Värmdö, Vaxholm och Österåker. Flyttströmmen i motsatt riktning d.v.s. från förortskommuner till länets centrala delar fortsätter att öka. Under åren 2008 och 2009 har därför expansionstakten i förortskommuner med småhusbebyggelse bromsats in. Omflyttningen mellan förortskommuner med bostäder i flerfamiljhus och länets centrala delar fortsätter att växa enligt tidigare mönster. Förortskommuner med kraftigt ökat flyttningsutbyte med de centrala delarna av länet är Sigtuna, Upplands-Bro, Järfälla, Södertälje och Botkyrka. 5
Stora säsongsvariationer i länets inrikes omflyttning och tilltagande i den utrikes inflyttningen Både in- och utflyttningen till/från länet har karakteristiska säsongsmönster. Framförallt har den inrikes omflyttningen ett regelbundet mönster med hög omflyttning under tredje kvartalet både vad gäller in- och utflyttningen. Variationerna i det inrikes flyttnettot blir därmed ganska små. Inflyttningen från utlandet har också en topp under tredje kvartalet. Åren 1998-2006 var variationerna mellan kvartalen ganska små. De små variationerna kan bero på att migrationen till Sverige är starkt reglerad. För nordiska medborgare gäller inga restriktioner och för medborgare i EUländerna är restriktionerna numera obetydliga. Drygt 50 procent av de som folkbokförs som inflyttade från utlandet till Stockholms län är tredjelandsmedborgare vilket medför att tillstånd krävs från Migrationsverket för att bli folkbokförd som immigrant. Tillståndsprövningen tar tid. Ansökningarna om tillstånd kan variera över året medan besluten fattas i en ganska jämn takt. Diagram 1 Inflyttade till Stockholms län fördelade per kvartal 1998-2009 Källa: Tabell 101 i Befpak (SCB) Åren 2007, 2008 och 2009 har säsongsvariationerna i den utrikes inflyttningen blivit kraftigare än i den inrikes omflyttningen. År 2006 ökade inflyttningen av personer från EU-länderna med 2 400 följt av en ökning med 2 000 under 2007. År 2008 och 2009 noteras en nedgång med 600 resp. 800 inflyttade. Personer från Polen svarar både för merparten av uppgången och nedgången. Åren 2006 2008 återvände fler svenskar än tidigare. Den ökade rörligheten bland EU-medborgare torde ha bidragit till ökade säsongsvariationer. Sedan 4:e kvartalet 2006 har det glidande medelvärdet 1 för inflyttningen till Stockholms län pendlat inom ett mycket snävt intervall mellan 16 041 och 16 670. På årsbasis ger det drygt 65 000 inflyttare till länet. Den inrikes inflyttningen noterade höga värden under 1:a kvartalet 2007 t.o.m. 1:a kvartalet 2008. Under de följande kvartalen 2008 föll inflyttningen från övriga Sverige för att under 2009 stabiliseras på en nivå med ca 9 000 inflyttade per kvartal. Från 4:e kvartalet 2004 till 1:a kvartalet 2007 ökade inflyttningen från utlandet med drygt 2 800 till ca 7 000 enligt det glidande medeltalet en ökning med ca 65 procent. Därefter har inflyttningen från utlandet legat på en konstant nivå på i genomsnitt 7 300 per kvartal. 1 Det glidande medelvärdet är ett vägt medeltal baserat på 5 kvartal där det första och sista kvartalet väger 0,125 medan de tre mittkvartalen väger 0,25. Medelvärdena för 3:e och 4:e kvartalen 2009 är preliminära och utgår från att 1:a och 2:a kvartalet 2010 förändras enligt normalt säsongsmönster i förhållande till 4:e kvartalet 2009. Se bilaga. 6
Diagram 2 Utflyttade från Stockholms län fördelade per kvartal 1998-2009 Källa: Tabell 101 i Befpak (SCB) Säsongsvariationerna i länets utflyttning styrs helt av variationerna i den inrikes utflyttningen. Det gör att variationerna i utflyttningen blir mindre än i inflyttningen. Utflyttningen till utlandet uppvisar bara obetydliga säsongsvariationer. En del av förklaringen till detta kan vara att cirka en fjärdedel av utflyttarna inte anmäler flyttningen till Skatteverket. Så småningom upptäcks det av Skatteverket och personerna avförs som emigranter. Dessa avregistreringar jämnar sannolikt ut kurvan (se även sid 22). Utflyttningen från länet minskade något fr.o.m. 4:e kvartalet 2007 t.o.m. 2:a kvartalet 2009 för att därefter ligga på en konstant nivå. Utflyttningen till utlandet har avtagit från en toppnivå under 1:a kvartalet 2007 till 2:a kvartalet 2009 för att därefter förbli på en konstant nivå. Till övriga landet började utflyttningen minska under 2:a kvartalet 2008 och har fortsatt så under 2009 men i avtagande takt. Diagrammet nedan över de kvartalsvisa flyttningsnettona är tyvärr rörigt. Kurvorna korsar varandra. Till en början, åren 1998-1999, var det inrikes flyttningsnettot större än det utrikes. Fr.o.m. 2001 har det varit tvärt om det utrikes flyttnettot har varit större än det inrikes. Åren 2002-2004 var det utrikes flyttnettot t.o.m. större än det totala flyttnettot. De senaste åren, 2006-2009, svarar i stort sett de utrikes flyttningarna för hela flyttnettot. Gradvis har således de utrikes flyttningarna fått allt större betydelse för utvecklingen av länets flyttnetto. Säsongsvariationen i länets flyttnetto har blivit större under de senaste åren beroende på större svängningar mellan kvartalen i den utrikes inflyttningen. Under åren 2006 2009 ökade det kvartalsvisa flyttnettot från ca 4 000 till 6 000. Enligt diagram 3 tycks flyttnettot plana ut på ca 6 000 under 3:e och 4:e kvartalet. De glidande medelvärdena för 3:e och 4:e kvartalet 2009 baseras delvis på den normala säsongsvariationen åren 1998-2009. Den svaga nedgången i flyttnettot mellan 3:e och 4:e kvartalet 2009 bör än så länge inte tillmätas någon betydelse. 7
Diagram 3 Flyttningsnettot för Stockholms län fördelat per kvartal 1998-2009 Källa: tabell 101 i Befpak (SCB). Observera att höjdskalan i diagrammet ovan bara är ungefär en tredjedel av vad den är i de två föregående diagrammen. 8
Säsongsvariationer i flyttarnas åldersstruktur Som framgår av diagrammen 1-3 och tabellen nedan är både inflyttningen till Stockholms län och utflyttningen från Stockholms län högre under 3:e kvartalet än de övriga kvartalen. Ett undantag finns dock och det gäller utvandringen bland utrikes födda. Den registrerade utvandringen är ungefär lika stor under 2:a och 3:e kvartalet. Tabell 1 In- och utflyttade till/från Stockholms län fördelade på flyttströmmar och kvartal procentuell fördelning inom varje flyttström Flyttström Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 Summa Inflyttade från övriga Sverige 23 23 32 22 100 Utflyttade till övriga Sverige 21 23 33 23 100 Inflyttade från utlandet Födda utomlands 23 22 31 24 100 Födda i Sverige 22 25 36 18 100 Utflyttade till utlandet Födda utomlands 22 27 27 24 Födda i Sverige 25 23 30 22 100 100 Källa: Tabeller beställda av Regionplanekontoret från SCB:s befolkningsstatistik. Uppgifterna avser perioden 2005-2009. Migranter har ett specifikt åldersmönster. Omflyttningen är intensiv i de åldrar då unga människor lämnar föräldrahemmet, studerar, etablerar sig på bostads- och arbetsmarknaden och bildar familj. Ca 70 procent av de inflyttade till länet från övriga Sverige är i åldrarna 19-36 år. Genom att studera kvartalens åldersmönster kan man få en viss uppfattning om hur migranternas egenskaper varierar mellan kvartalen. Diagram 4 Inflyttade till Stockholms län och utflyttade från Stockholms län från/till övriga Sverige fördelade per kvartal 2005-2009 Källa: Tabeller beställda av Regionplanekontoret från SCB:s befolkningsstatistik. Anmärkning: Uppgifterna avser medelvärden för åren 2005-2009. Flyttningarna från övriga Sverige till Stockholms län är som intensivast i åldrarna 25-26 år m.a.o. i de åldrar då personer är nyexaminerade från universitet och högskolor. Den observationen gäller samtliga kvartal. 9
Utmärkande för 3:e kvartalet är den höga inflyttningen av personer i åldern 19 år, dubbelt så många som genomsnittet för kvartalen. 19 år är den normala åldern för att börja på universitet och högskolor. Även i åldrarna 20-24 år är inflyttningen hög under 3:e kvartalet. Något fler barnfamiljer flyttar också till länet under 3:e kvartalet jämfört med de andra kvartalen. Den lägre inflyttningen under 4:e kvartalet beror på att färre personer i singelåldrarna 20-30 år flyttar till länet men också på en något lägre inflyttning av barnfamiljer. Däremot är det relativt hög inflyttning i åldern 19 år. Utflyttningen från länet till övriga Sverige har något kraftigare säsongsvariationer än inflyttningen. Under 1:a kvartalet är det en lägre andel utflyttare och under tredje kvartalet är det en högre andel utflyttare jämfört med inflyttarna. Av diagrammet ovan kan man dra slutsatsen att utflyttarna är ett par år äldre när de lämnar länet än inflyttarna. Möjligen kan den förhållandevis höga utflyttningen av 21- och 22-åringar från länet förklaras av att de som kom till länet som 19-åringar flyttar vidare efter något år i Stockholms län. (Se Stockholmsregionens återflyttningsutbyte med övriga Sverige 2010:5 Befolkningsprognos 2010-2019 för mer detaljerade studier av genuina flyttare och återflyttare.) Under 3:e kvartalet, då det är vanligt att påbörja högskolestudier, förekommer en utflyttning av personer i åldrarna 20 och 21 år men också i åldrarna 19 och 22-25 år. Barnfamiljer flyttar också från länet under 3:e kvartalet. 4:e kvartalet karakteriseras av låg utflyttning - båda av personer i singelstadiet (här 20-28 år) och av barnfamiljer. Under åren 2005-2009 flyttade ca 24000 barn och ungdomar 0-18 år ut från länet medan ca 19000 flyttade in, vilket ger ett nettounderskott av i snitt 250 per kvartal. Det finns stora likheter mellan utflyttningarna kvartalen 1, 2 och 4. Traditionellt har 3:e kvartalet uppvisat fler flyttningar på grund av det uppehåll som görs under sommaren då många företag och skolorna är stängda. Kravet att studenterna skall vara folkbokförda på studieorten har också påverkat statistiken för 3:e kvartalet. In- och utvandring av utrikes födda Personer som är medborgare i EU-länderna och ESS-länderna 2 har uppehållsrätt i Sverige under vissa förutsättningar. Principen för att få uppehållsrätt är att man ska kunna försörja sig och sin familj. (Se vidare sid 22.) Under åren 2005-2009 har mellan 33 och 38 procent av de till länet invandrade utrikes födda kommit från EU- eller ESS-länderna. Övriga har registrerats som invandrare först när de erhållit tillstånd av Migrationsverket att bosätta sig i länet. Det gör att säsongsvariationerna i invandringen till stor del är en följd av i vilken takt tillstånden 3 beviljas. Den säsongsvariation som föreligger i invandringen av utrikes födda är koncentrerad till åldrarna under 30 år. Under 3:e kvartalet är invandringen ca 35 procent högre än genomsnittet i åldrarna under 30 år. 2:a kvartalet, med den lägsta invandringen av utrikes födda, karakteriseras av låg invandring i åldrarna 19-27 år men också i skolans åldrar. Den högre invandringen under 3:e kvartalet av barn i skolåldern kan delvis bero på att svenskar som vistats utomlands återvänder med barn de fött utomlands. Utvandringen av utrikes födda har ett avvikande säsongsmönster med låg utflyttning under 1:a, hög under 2:a och 3:e kvartalet och tämligen normal under 4:e kvartalet. Under 3:e kvartalet är det barnfamiljer som flyttar utomlands medan under 2:a kvartalet är det vanligare att personer i åldrarna 30-45 år lämnar länet. Det är förhållandevis små säsongsvariationer i utflyttningen bland utrikes födda. En del av förklaringen kan vara att utflyttade utrikes födda inte alltid själva anmäler till skattemyndigheten att de bosätter sig utomlands. Barn till invandrare, födda i Sverige, som tillsammans med sina föräldrar flyttar till utlandet redovisas först i diagram 6 och finns således inte med i diagrammet nedan. 2 ESS-länderna är Island, Liechtenstein och Norge. Se http://www.migrationsverket.se. 3 År 2009 fick 14 363 personer tillstånd att bosätta sig i Sverige av arbetsmarknadsskäl varav 2 455 bosatte sig i Stockholms län. I vilken omfattning personerna har folkbokförts som immigranter framgår inte av någon statistik från SCB eller Migrationsverket (27 mars 2010). 10
Diagram 5 Invandring till Stockholms län och återutvandring från Stockholms län av personer födda utomlands fördelade per kvartal 2005-2009 Källa: Tabeller beställda av Regionplanekontoret från SCB:s befolkningsstatistik. Anmärkning: Uppgifterna avser medelvärden för åren 2005-2009. Fr.o.m. 3 års ålder är värdena utjämnade med 3-åriga glidande medelvärden. Observera att höjdskalan på diagrammet över återutvandringen bara är ¼ av höjdskalan av diagrammet över invandringen. Barn födda i Sverige med föräldrar födda utomlands ingår inte i diagrammet ovan utan i nästa diagram. Barn födda utomlands av svenska föräldrar ingår i diagrammet ovan. In- och utvandring av personer födda i Sverige Åldersprofilen över utvandrade personer födda i Sverige avviker från de övriga. Andelen barn är ovanligt stor. Som tidigare påpekats ingår bland utflyttarna barn födda i Sverige med utrikes födda föräldrar. Störst är utvandringen i åldrarna 1 och 2 år. Låg utvandring noteras i åldrarna 17 och 18 år. Bland de vuxna är utvandringen störst i åldrarna 27-33 år d.v.s. i de åldrar då många har barn i förskoleåldern. Möjligen är det bara en liten andel av de ungdomar i 20 25-årsåldern som vistas utomlands för t.ex. studier som registreras som utvandrade. Utvandringen av personer födda i Sverige är högst under 3:e kvartalet och lägst under 4:e. Under 3:e kvartalet är det högre utflyttning i nästan alla åldrar. Fler i de åldrar där man studerar, fler i de åldrar man har långvarig arbetslivserfarenhet, 40-50 år, och fler med barn i åldrarna 4-10 år. Mellan 60 och 70 procent av de Sverigefödda som utvandrar återvänder inom några år. En ganska stor del av de som utvandrar är barnfamiljer. Barnfamiljer försöker anpassa sina flyttningar efter skolorna. Av återvändarna kommer drygt 60 procent under 2:a och 3:e kvartalet. De som återvänder under 3: kvartalet har i stor omfattning barn i skolåldrarna. Det gäller också i viss mån de som kommer under andra kvartalet. Observera att den höga invandringen av Sverigefödda 1-åringar i stort sett är en artificiell företeelse beroende på folkbokföringens regler. Barn födda i Sverige med föräldrar som inte är folkbokförda i landet registreras som immigranter när föräldrarna folkbokförs. Som regel är det fråga om barn till asylsökande. 11
Diagram 6 Utvandring från Stockholms län och återinvandring till Stockholms län av personer födda i Sverige fördelade per kvartal åren 2005-2009 Källa: Tabeller beställda av Regionplanekontoret från SCB:s befolkningsstatistik. Anmärkning: Uppgifterna avser medelvärden för åren 2005-2009. Fr.o.m. 3 års ålder är värdena utjämnade med 3-åriga glidande medelvärden. Observera: Bland utvandrarna ingår barn födda i Sverige med föräldrar födda utomlands. Bland invandrarna ingår barn födda i Sverige med föräldrar som inte var folkbokförda i Sverige vid barnets födelse men blivit det senare. Bland invandrarna i diagrammet ovan saknas barn födda utomlands med svenska föräldrar. De ingår i diagram 5. 12
Stor säsongsvariation i kommuner med småhusbebyggelse Ett områdes bostadsbestånd och geografiska läge inom ett storstadsområde har avgörande betydelse för åldersstrukturen på de in- och utflyttade. Kommuner med villaområden passar barnfamiljer men har svårt att behålla ungdomar. Barnfamiljer försöker anpassa sin flyttning och ibland också sin folkbokföring till förskolan och skolan. För att illustrera säsongsvariationerna i inflyttningen väljer vi Värmdö kommun där småhus inkl. permanentade fritidshus utgjorde 75 procent av bostadsbeståndet i slutet av år 2008. Högre andel småhus föreligger i Ekerö ca 85 procent av bostadsbeståndet. Österåker och Nykvarn har lika hög andel småhus som Värmdö. Inflyttningen till Värmdö en kommun där ca 250 fritidshus permanentas varje år Värmdö har i mer än 20 år legat på 10-i-topplistan över Sveriges snabbast växande kommuner. Folkmängden fördubblades på 25 år, från 1984 till 2009. År 2008 bröts utvecklingen. Inflyttningen avtog. Både 2008 och 2009 hamnade Värmdö utanför topplistan. Antalet köp av småhus föll 2008 med 19 procent jämfört med 2007. Antalet färdigställda lägenheter var bara 48 jämfört med ca 175 i genomsnitt åren 2000-2007. I Värmdö permanentas ca 250 fritidshus per år. År 2008 var antalet bara 215. Den snabba folkökningen har avtagit bl.a. beroende på att utflyttningen från Stockholms stad och Nacka till Värmdö minskat. Inflyttningen 2009 ligger kvar på 2008 års nivå. Nedanstående diagram visar antalet inflyttade till Värmdö kommun åren 1998-2009 fördelade per kvartal. Kurvan är tandad och har likheter med profilen på en såg. Tredje kvartalet har genomgående flest inflyttade i genomsnitt 77 fler än det glidande medelvärdet. Uttryckt i procent överstiger 3:e kvartalets inflyttning det glidande medelvärdet med i genomsnitt 12 procent. Inflyttningen under 2:a (5 procent över) och 4:e kvartalet (±0 procent) ligger nära det glidande medelvärdet. Värmdö har som regel låg inflyttning under 1:a kvartalet i genomsnitt 101 färre inflyttade än det glidande medeltalet. Uttryckt i procent är inflyttningen under 1:a kvartalet 18 procent lägre än det glidande medelvärdet. Diagram 7 Inflyttade till Värmdö fördelade per kvartal 1998-2009 Källa: Tabell 101 i Befpak (SCB). Så länge som säsongsvariationen är stabil d.v.s. inflyttningen ligger på ungefär samma nivå som året innan innebär de kvartalsvisa avvikelserna inget större bekymmer vid tolkningen av statistiken. När mönstret ändras blir det dock svårigheter att analysera utvecklingen. En anpassning med ett glidande medelvärde baserat på 5 kvartal kan underlätta tolkningen. Medelvärdena för de 2 sista kvartalen 4 är något osäkra eftersom de delvis bygger på antaganden om att de två nästkommande kvartalen, d.v.s. 1:a och 2:a kvartalet 2010, följer det observerade säsongsmönstret 1998-2009. 4 Medelvärdet för 3:e kvartalet baseras till 87,5 procent på observerade värden och medelvärdet för 4:e kvartalet till 62,5 procent på observerade värden. Se även bilagan på sid 52. 13
En enkel analys baserad på de glidande medelvärdena visar att inflyttningen till Värmdö steg t.o.m. 1:a kvartalet 2007 för att sedan under 2008 falla till samma nivåer som observerades 2002 och 2003. En intressant iakttagelse är att inflyttningen till Värmdö avtog redan innan finanskrisen. Utflyttningen från länets centrala delar (Stockholms stad, Solna, Sundbyberg, Huddinge och Nacka) till Värmdö har avtagit med 14 procent från åren 2003-2006 till 2008-2009. En utveckling som Värmdö delar med flera förortskommuner med villabebyggelse. Utflyttare från kommuner med småhus utflugna barn och familjer med småbarn eller utflugna barn Något schablonartat kan man påstå att utflyttarna från kommuner med småhusbebyggelse antingen är vuxna barn som lämnar föräldrahemmet eller familjer med eller utan barn. Familjerna som flyttar från sådana kommuner påverkas av efterfrågan på bostäder för barnfamiljer medan de vuxna barnen hellre väljer en tidpunkt som är lämplig för dem själva. Säsongsvariationen kan därför bli mindre bland utflyttarna från småhuskommunerna än bland inflyttarna. Det gäller för t.ex. Ekerö, Danderyd och Täby men inte för Värmdö. När de flesta flyttningar sker inom en gemensam bostadsmarknad och där det är stor efterfrågan på bostäder finns det som regel samband mellan säsongsmönstren i in- och utflyttningen. När det blir förändringar i säsongsmönstret för de inflyttade blir säsongsmönstret också oregelbundet för de utflyttade. Åren 2006-2009 har säsongsmönstret för de utflyttade från Värmdö avvikit från det som observerades åren 2001-2005. Diagram 8 Utflyttade från Värmdö fördelade per kvartal 1998-2009 Källa: Tabell 101 i Befpak (SCB). Som regel är utflyttningen under 2:a och 4:e kvartalen nära det glidande medelvärdet 1 procent under resp. 2 procent över. Under 1:a kvartalet är utflyttningen 16 procent lägre än det glidande medelvärdet medan den under 3:e kvartalet är 14 procent över medelvärdet. Säsongsvariationerna i in- och utflyttningen mildrar variationerna i flyttnettot De avvikelser som finns mellan kvartalsvärdena och det glidande medeltalet är som regel negativa både för inflyttningen och utflyttningen under 1:a kvartalet positiva både för inflyttningen och utflyttningen under 3:e och 4:e kvartalet. Eftersom avvikelserna går i samma riktning dämpas variationerna i flyttnettot. Under 2:a kvartalet ligger inflyttningen till Värmdö som regel över det glidande medeltalet medan utflyttningen ligger under. Säsongsvariationerna i flyttnettot blir därmed något större än i de båda flyttströmmarna. Som tidigare påpekats är dock avvikelserna mellan det glidande medelvärdet och de observerade värdena på in- och utflyttningen under 2:a kvartalet små. 14
Diagram 9 Flyttningsnetto för Värmdö kommun fördelat per kvartal 1998-2008 Källa: Tabell 101 i Befpak (SCB). 15
Små säsongsvariationer i kommuner med små lägenheter In- och utflyttningen till/från Sundbyberg som illustrationsexempel Sundbybergs stad tillhör tillsammans med Stockholms stad och Solna stad den mest urbana delen av länet. Den höga andelen smålägenheter medför att det framförallt är ungdomar som flyttar till Sundbyberg. Sundbyberg har ett underskott av barnfamiljer men ett överskott av singlar framför allt i åldrarna 20-40 år jämfört med länets åldersfördelning. Hög andel ungdomar bland inflyttarna ger en låg säsongsvariation den lägsta bland länets kommuner. Under åren 2008 och 2009 har betydligt fler bostäder färdigställts i Sundbyberg än de föregående åren. Det kan vara bakgrunden till den högre variationen under de båda åren. Diagram 10 Inflyttade till Sundbyberg fördelade per kvartal 1998-2009 Källa: Tabell 101 i Befpak (SCB). De personer som flyttar från Sundbyberg är något äldre än inflyttarna. En del av utflyttarna är familjer med barn i förskoleåldern. Det gör att det blir ett något tydligare säsongsmönster bland utflyttarna men med låga variationer jämfört med övriga kommuner i länet. Det är bara Solna av länets kommuner som har lägre variationer bland utflyttarna. Som regel har länets kommuner större variation mellan kvartalen i inflyttningen än i utflyttningen. Sundbyberg är ett undantag tillsammans med några andra kommuner som Upplands Väsby, Järfälla och Södertälje. De uppräknade kommunerna har ett tydligt säsongsmönster i utflyttningen medan säsongsvariationerna i inflyttningen tidvis är obetydliga. En bidragande orsak till de låga säsongsvariationerna i inflyttningen kan vara en förhållandevis hög andel invandrare bland inflyttarna och låg andel barnfamiljer. 16
Diagram 11 Utflyttade från Sundbyberg fördelade per kvartal 1998-2009 Källa: Tabell 101 i Befpak (SCB). Sundbybergs flyttnetto varierar mer mellan kvartalen än inflyttningen och ungefär lika mycket som utflyttningen. Den höga inflyttningen 2008 och framför allt 2009 ger tydliga utslag i Sundbybergs flyttnetto. Jämförelserna görs utifrån låga nivåer varför det ändå inte bör vara så stora problem att tolka nettots utveckling över tiden. Diagram 12 Flyttningsnettot för Sundbyberg fördelat på kvartal 1998-2009 Källa: Tabell 101 i Befpak (SCB). 17
Likheter och olikheter mellan kommunerna Genom att studera säsongsvariationerna i flyttningarna i en kommun med stora svängningar, Värmdö och en med små svängningar, Sundbyberg, har vi funnit att mönstren varierar mellan kommunerna i Stockholms län. In- och utflyttningen till/från länet har betydande säsongsvariationer. Dessa variationer påverkar kommunerna på olika sätt. Inflyttningen är koncentrerad till Stockholms stad och kringliggande kommuner medan utflyttningen från länet mer faller på förortskommunerna. Diagram 13 Standardavvikelsen i procent av medelvärdet på in- respektive utflyttade per kvartal åren 1998-2009 Källa: Egna beräkningar baserade på Befpak tabell 101 (SCB). Metod: Standardavvikelsen är beräknad på avståndet mellan observerade värdet och det glidande medelvärdet för att fånga säsongsvariationen. Intressant är att se om det finns grupper av kommuner som har ungefär likadana säsongsvariationer och om det i övrigt finns likheter mellan kommuner med gemensamma säsongsmönster. Stora säsongsvariationer i små kommuner med småhus Som vanligt finns samband mellan säsongsvariationerna och storleken på kommunerna men variationerna är också beroende på bebyggelsens struktur. De minsta kommunerna har stora variationer mellan kvartalen beroende på att andelen småhus är hög. I denna kategori ingår bl.a. Nykvarn med 9 227 invånare i slutet av år 2009, Vaxholm (11 001), Salem (15 313), Upplands-Bro (23 202) och Ekerö (25 095). Gemensamt för de två minsta kommunerna, Nykvarn och Vaxholm, är att de har 18
stora svängningar både i inflyttningen och i utflyttningen. För de allra minsta kommunerna är säsongsmönstret i inflyttningen dessutom oregelbundet. Attraktiva kommuner för ungdomar har små säsongsvariationer Små variationer mellan kvartalen har kommuner som är attraktiva för unga flyttare. Typexemplen är Sundbyberg och Solna. Ett antal förortskommuner med ungefär 2/3 av bostadsbeståndet i flerfamiljhus har också ganska små säsongsvariationer i inflyttningen. Flera av kommunerna med flerfamiljshus har större variationer i utflyttningen. Det tyder på att det är unga människor som flyttar till kommunerna och sedan bildar familj eftersom utflyttarna i större omfattning är barnfamiljer. Denna grupp utgörs av Botkyrka, Järfälla, Nacka, Huddinge, Haninge och Upplands Väsby. Gemensamt för kommunerna, med undantag av Nacka, är att kommunerna har hög inflyttning av utrikes födda. De perioder då det varit hög inflyttning av utrikes födda har svängningarna mellan kvartalen varit mindre. Sundbyberg har också ett liknande mönster som de ovan uppräknade kommunerna med en större variation i utflyttningen än i inflyttningen. Södertälje har också högre säsongsvariation i utflyttningen än i inflyttningen. Sundbyberg och Södertälje har likheter med kommunerna ovan hög andel invandrare och inflyttning av unga personer. Kommuner med inflyttade barnfamiljer har stora säsongsvariationer Några kommuner - Danderyd, Ekerö, Täby och Lidingö har höga säsongsvariationer i inflyttningen men låga i utflyttningen. Flyttnettot får därmed också stora svängningar mellan kvartalen. Inflyttningen är hög under tredje kvartalet. Det är barnfamiljer som flyttar till kommunerna. Ett kännetecken för dessa kommuner är att befolkningen har höga inkomster och toppar listan över medellivslängden i länet. Inflyttningen till Stockholms stad följer länets variationer Stockholms stad och Solna utgör de mest urbana delarna av länet. För inflyttarna från övriga Sverige är Stockholms stad det naturliga målet. Drygt 50 procent av länets inflyttare från övriga Sverige bosätter sig i de båda kommunerna. För stadens del medför det att länets säsongsmönster i inflyttningen ger utslag. Både Stockholms stad och Solna har större säsongsvariation i inflyttningen än i utflyttningen. Omkring hälften 5 av länets kommuner rekryterar en tredjedel eller mer av sina inflyttare från Stockholms stad. Utflyttarnas säsongsmönster påverkar därför variationerna i inflyttningen till flertalet av länets kommuner. Skärgårdskommunerna har stora variationer både i in- och i utflyttningen Flera av länets skärgårdskommuner Norrtälje, Österåker, Vaxholm, Värmdö och Nynäshamn - har stora variationer i både in- och utflyttningen. För flera av kommunerna är säsongsmönstret i utflyttningen regelbundet. Typexemplet är Österåker som har låg utflyttning under första kvartalet och hög under tredje kvartalet. 5 Kommuner som har mer än en tredjedel av inflyttarna från Stockholms stad är Danderyd, Ekerö, Huddinge, Järfälla, Lidingö, Nacka, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Tyresö, Vaxholm och Värmdö. 19
Ändrat bosättningsmönster? Åren 2008 och 2009 har bosättningsmönstret i Stockholms län ändrats jämfört med 2003-2006. År 2007 är inte med i jämförelsen beroende på att det året var toppår vad gäller inflyttningen för flera kommuner. I tabell 2 jämförs flyttströmmarna mellan 21 förortskommuner och de 5 centralt belägna kommunerna Huddinge, Nacka, Solna, Stockholms stad och Sundbyberg. Inflyttningen till de 5 centrala kommunerna från förortskommunerna ökade med 11 procent medan flyttningen i den motsatta riktningen bara ökade med 3 procent. De kommande åren får avgöra om det är fråga om ett ändrat bosättningsmönster eller bara tillfällig avvikelse från det gängse mönstret. Flera förortskommuner med småhusbebyggelse har ökad utflyttning till de 5 centralt belägna kommunerna och minskad inflyttning. Salem med 33 procent ökad utflyttning till de 5 centralt belägna kommunerna och 16 procent minskad inflyttning. Värmdö med 18 procent ökad utflyttning till de 5 centralt belägna kommunerna och 14 procent minskad inflyttning. Vaxholm 13 procent ökad utflyttning och 11 procent minskad inflyttning. Tyresö med 9 procent ökad utflyttning och 10 procent minskad inflyttning. Österåker med 4 procent ökad utflyttning och 14 procent minskad inflyttning. Ekerö som har störst andel bostäder i småhus av alla kommuner i länet har noterat en ökad utflyttning till de 5 centralt belägna kommunerna med 26 procent medan inflyttningen till Ekerö ligger kvar på en oförändrad nivå. Omflyttningen mellan centrum och förortskommuner, där flerbostadshusen dominerar, har utvecklas i enlighet med tidigare mönster d.v.s. en ökad omflyttning i båda riktningarna. Exempel på sådana kommuner är: Sigtuna med 32 procent ökad inflyttning från de 5 centralt belägna kommunerna och 21 procent ökad utflyttning till de 5 kommunerna. Upplands-Bro med 25 procent ökad inflyttning och 15 procent ökad utflyttning. Järfälla med 20 procent ökad inflyttning och 13 procent ökad utflyttning. Södertälje med 13 procent ökad inflyttning och 20 procent ökad utflyttning. Botkyrka med 11 procent ökad inflyttning från de 5 centralt belägna kommunerna och 15 procent ökad utflyttning till de 5 kommunerna. De växande flyttströmmarna från förortskommunerna har gått till Stockholms stad, Sundbyberg och Huddinge (tabell 3). Nacka och Solna har årligen något färre inflyttare från förortskommunerna 2008-2009 än under perioden 2003-2006. Samtidigt har utflyttningen från Nacka och Solna till förortskommunerna ökat kraftigt. Trots att utflyttningen till förortskommunerna från Stockholms stad och Huddinge antalsmässigt ökat något har den avtagit i förhållande till de båda kommunernas folkmängd. 20
Tabell 2 Flyttningar mellan Huddinge, Nacka, Solna, Stockholms stad samt Sundbyberg och övriga 21 kommuner i Stockholms län Utflyttnings- /Inflyttningskommun Inflyttade till Huddinge, Nacka, Solna, Stockholms stad och Sundbyberg Genomsnitt åren Procentuell förändring 2003-2006 2008-2009 2003-2006 2008-2009 Botkyrka 2 794 3 222 15 2 501 2 774 11 Danderyd 973 983 1 1 109 1 045-6 Ekerö 722 909 26 921 921 0 Haninge 2 188 2 306 5 2 248 2 350 5 Järfälla 1 657 1 876 13 1 881 2 253 20 Lidingö 1 303 1 389 7 1 570 1 525-3 Norrtälje 546 585 7 687 692 1 Nykvarn 47 64 36 69 86 26 Nynäshamn 452 508 12 534 501-6 Salem 250 333 33 331 280-16 Sigtuna 571 688 21 582 766 32 Sollentuna 1 535 1 679 9 1 944 2 034 5 Södertälje 1 066 1 277 20 873 986 13 Tyresö 1 075 1 170 9 1 381 1 244-10 Täby 1 288 1 281-1 1 530 1 617 6 Upplands Väsby 699 727 4 670 705 5 Upplands-Bro 413 476 15 469 588 25 Vallentuna 398 461 16 550 577 5 Vaxholm 199 225 13 343 304-11 Värmdö 1 020 1 207 18 1 572 1 347-14 Österåker 594 618 4 811 697-14 Summa 19 787 21 977 11 22 573 23 287 3 Källa: raps. Tabell 3 Flyttningar mellan 21 förortskommuner i Stockholms län och Huddinge, Nacka, Solna, Stockholms stad samt Sundbyberg Utflyttade från Huddinge, Nacka, Solna, Stockholms stad och Sundbyberg Genomsnitt åren Procentuell förändring Utflyttnings- /Inflyttningskommun Inflyttade från 21 förortskommuner i länet Utflyttade till 21 förortskommuner i länet Genomsnitt åren Procentuell Genomsnitt åren Procentuell förändring 2003-2006 2008-2009 2003-2006 2008-2009 förändring Huddinge 1 883 2 083 11 1 775 1 814 2 Nacka 2 058 1 974-4 320 508 59 Solna 2 003 1 936-3 1 300 1 821 40 Stockholm 13 126 14 761 12 18 250 18 553 2 Sundbyberg 717 1 224 71 929 592-36 Summa 19 787 21 977 11 22 573 23 287 3 Källa: raps. 21
Kommunresultat På de kommande sidorna finns tre diagram per kommun med inflyttning, utflyttning och flyttningsnetto fördelade per kvartal. Observera att höjdskalan är kapad för att på ett begränsat utrymme kunna visa säsongsvariationerna så tydligt som möjligt. Inom varje kommun är höjdskalan gemensam men varierar tyvärr mellan kommunerna. Källhänvisningen till alla diagram i detta avsnitt är: Tabell 101 i Befpak framställd av SCB. Metoden för beräkning av det glidande medeltalet framgår av bilaga 2. Under diagrammen finns en kort beskrivning av säsongsvariationerna i flyttningarna och kommentarer till utvecklingen. De flesta flyttningar sker över korta avstånd. Länets kommuner har följaktligen störst flyttningsutbyte mot andra kommuner i länet. För länets kommuner innebär det att de säsongsvariationer som genereras vid flyttningar mellan kommunerna i länet har större betydelse än variationerna i flyttningarna över länets gränser. Som regel kommer 65-75 procent av inflyttarna från andra kommuner i Stockholms län. För Vallentuna gällde att 78 procent av inflyttarna åren 2004-2008 kom från Stockholms län. Värmdö hade nästan lika hög procentsats 77 procent. Undantag är perifera kommuner som Södertälje och Norrtälje med flyttningsomland i grannlänen samt den mest centrala kommunen, Stockholms stad, med ett flyttningsomland som sträcker sig långt utanför länets gränser. Diagram 14 Inflyttningen och utflyttningen till/från länets kommuner fördelade efter ut/inflyttningsområden genomsnitt för åren 2005-2009 Källa: Tabell 101 i Befpak framställd av SCB. 22
Botkyrka Diagram 15 Inflyttning, utflyttning och flyttnetto för Botkyrka per kvartal 1998-2009 Under andra delen av 2005 började inflyttningen till länet från utlandet öka (diagram 1). Uppgången fortsatte till 2007 för att sedan ligga kvar på en hög nivå. Botkyrka med näst högst andel utrikes födda av Sveriges kommuner (Haparanda har högre) har starkt påverkats av den ökade invandringen. Från en nivå på 1 300-1 400 inflyttade per kvartal har kommunen sedan år 2007 drygt 1 600 inflyttade per kvartal. Från 1:a kvartalet 2005 till 3:e kvartalet 2007 ökade inflyttningen med 25 procent. Folkmängden i kommunen har ökat med 5 365 varav 4 290 utrikes födda från slutet av 2004 till slutet av 2009. Som följd av ökad inflyttning har också utflyttningen ökat men i långsammare takt än inflyttningen. Under 2009 observeras en svag uppgång i inflyttningen och avtagande utflyttning. Flyttnettot har därmed vänt uppåt. 23
Danderyd Diagram 16 Inflyttning, utflyttning och flyttnetto för Danderyd per kvartal 1998-2009 År 2008 föll inflyttningen till Danderyd med 6 procent jämfört med 2007. Antalet köp av småhus minskade med hela 30 procent mellan de båda åren. År 2009 har inflyttningen återgått till de etablerade mönstren. Inflyttningen har ökat med 6 procent jämfört med 2008 medan köpen av småhus fortfarande ligger under 2007 års nivå. Utflyttningen från Danderyd började falla under andra delen av 2008. Den låga nivån på utflyttningen har legat kvar under hela 2009. Den låga inflyttningen till Danderyd under 4:e kvartalet 2009 kan vara en tillfällighet. I diagrammet ovan dras det glidande medelvärdet ned av 4:e kvartalet. Sammanfattningsvis gäller att Danderyd i genomsnitt har drygt 600 inflyttade per kvartal och knappt 600 utflyttade. Flyttnettot blir i genomsnitt ca +50 per kvartal. 24
Ekerö Diagram 17 Inflyttning, utflyttning och flyttnetto för Ekerö per kvartal 1998-2009 Ekerö är den mest utpräglade småhuskommunen i länet. Drygt 80 procent av bostäderna återfinns i småhus. Som regel är det barnfamiljer som bosätter sig i kommuner med småhusbebyggelse. Av diagrammen ovan ser man att det blev störningar i de traditionella säsongsmönstren åren 2007-2009. Den höga inflyttningen 2007 följdes av låg inflyttning fr.o.m. 2:a kvartalet 2008 t.o.m. 1:a kvartalet 2009. Därefter har inflyttningen varit hög under 4:e kvartalet 2009 t.o.m. mycket hög. Den uppåtgående trenden under 2009 kan justeras ned. Det ändrade säsongsmönstret i inflyttningen har också påverkat utflyttningen. Sedan 2007 har de sedvanliga variationerna mellan kvartalen i stort sett upphört. Variationerna i Ekerös flyttnetto påverkas sedan 2007 nästan uteslutande av hur inflyttningen förändras mellan kvartalen. Den stigande inflyttningen under de 3 sista kvartalen 2009 har medfört att nettot åter närmar sig den normala nivån d.v.s. ett överskott på ca 50 personer per kvartal. 25
Haninge Diagram 18 Inflyttning, utflyttning och flyttnetto för Haninge per kvartal 1998-2009 Inflyttningen till Haninge ökade från drygt 1 100 per kvartal åren 2002-2004 till mellan 1 300 och 1 400 åren 2006-2009. Inflyttningen från utlandet har fördubblats, från en tämligen låg nivå, och den inrikes inflyttningen har ökat med ca 10 procent. Folkmängden har ökat med 4 400 åren 2006-2009 trots att det bara färdigställts drygt 800 lägenheter under perioden dvs. det har blivit fler boende per lägenhet. Som regel brukar utflyttningen tillta något år efter ökad inflyttning. I Haninge har utvecklingen varit den motsatta. Åren 2002-2004 ökade utflyttningen från ca 1 000 per kvartal till omkring 1 200. År 2008 minskade utflyttningen något för att ligga kvar på samma nivå 2009. Haninges flyttnetto föll från millennieskiftet till 2004 för att sedan vända uppåt. Under åren 2008 och 2009 har nettot uppgått till knappt 200 per kvartal. Man får gå tillbaka till slutet av 1970- talet för att finna lika höga eller högre flyttnetto för Haninge. 26
Huddinge Diagram 19 Inflyttning, utflyttning och flyttnetto för Huddinge per kvartal 1998-2009 Till Huddinge har inflyttningen ökat med 45 procent från 2:a kvartalet 2002 till 2:a kvartalet 2008 för att därefter gå ned med 6 procent. Huddinge kommun har haft en stor folkökning åren 2005-2009 med drygt 8 000 personer varav de utrikes födda svarar för något mer än 5 000. Procentuellt sett har Huddinge ökat snabbare än länet. År 2009 har dock tillväxten avtagit. Under åren 2005-2009 har det färdigställts drygt 1 300 lägenheter. Största delen av folkökningen har således skett inom det befintliga bostadsbeståndet. Från 2002 till början av 2008 har inflyttningen till Huddinge ökat linjärt med 25-30 personer per kvartal enligt det glidande medeltalet. Under tredje kvartalet 2008 bröts utvecklingen. Utflyttningen har legat på en ganska konstant nivå de tre senaste åren. Den uppåtgående trenden i flyttnettot bröts under 3:e kvartalet 2008 för att därefter avta. Huddinge kommun har i förhållande till folkmängden både hög in- och utflyttning bl.a. beroende på att Södertörns högskola, KI Syd och KTH Syd drar till sig unga människor. 27
Järfälla Diagram 20 Inflyttning, utflyttning och flyttnetto för Järfälla per kvartal 1998-2009 Järfälla är en av de ca 10 kommuner i länet som haft en betydande uppgång i inflyttningen under de senaste åren. Till Järfälla har inflyttningen ökat med 21 procent från 1:a kvartalet 2006 till 2:a kvartalet 2008 och därefter en nedgång med 7 procent. Den stora inflyttningen har bidragit till en folkökning på ca 3 600 personer åren 2006-2009. De utrikes födda har svarat för 2 600 av folkökningen. I Järfälla har det tillkommit ca 1 000 lägenheter under 4-årsperioden dvs i förhållande till folkökningen något fler än i Haninge och Huddinge. Inflyttningen ökade både 2006 och 2007 för att nå en toppnivå under andra kvartalet 2008 enligt det glidande medelvärdet. Därefter har inflyttningen avtagit något. Sedan 2003 har utflyttningen legat på en konstant nivå på knappt 1 000 personer per kvartal. Eftersom utflyttningen har legat på en i stort sett konstant nivå är det variationerna i inflyttningen som påverkar flyttnettots utveckling. Under 2008 låg nettot på ca +175 per kvartal. Beroende på avtagande inflyttning år 2009 har flyttnettot minskat till ca +100 sista kvartalet 2009. 28
Lidingö Diagram 21 Inflyttning, utflyttning och flyttnetto för Lidingö per kvartal 1998-2009 Lidingö stad har bara marginellt påverkats av den ökade invandringen till länet. Folkmängden har ökat med ca 400 per år 2006-2009. Antalet utrikes födda har ökat med blygsamma 160 per år. Tillskottet av lägenheter har varit ca 160 per år under åren 2006-2009. För Lidingös del är förhållandet mellan folkökning och lägenhetstillskott normalt. Från 2004 till 2:a kvartalet 2008 ökade inflyttningen svagt för att sedan minska något. Utflyttningen, enligt det glidande medelvärdet, pendlar mellan 650 och 700 per kvartal d.v.s. ligger på en ganska konstant nivå. Lidingös flyttnetto har avtagit under 3:e och 4:e kvartalet 2009 beroende på något färre inflyttare och något fler utflyttare. 29
Nacka Diagram 22 Inflyttning, utflyttning och flyttnetto för Nacka per kvartal 1998-2009 Fr.o.m. 1:a kvartalet 2003 t.o.m. 2:a kvartalet 2007 ökade inflyttningen till Nacka kvartal efter kvartal. Bostadsbyggandet har varit högt åren 2001-2009 med drygt 500 färdigställda lägenheter i genomsnitt per år. År 2008 blev dock bara 169 lägenheter klara. Det låga bostadsbyggandet drog ner inflyttningen år 2008. År 2009 återgick bostadsbyggandet till nästa lika hög nivå som 2007 med påföljd att inflyttningen åter ökade. Åren 2003-2009 har Nackas befolkning ökat med 11 500 personer eller 15 procent. Utflyttningen från Nacka har ökat i ett långsammare tempo än inflyttningen vilket medfört att Nackas flyttningsöverskott har blivit betydligt större under de senare åren. Under åren 2008 och 2009 tycks det vara så att ett nytt mönster håller på att etableras. Benägenheten att flytta från de centrala delarna av länet har avtagit. Utflyttningen har minskat från Nacka. Liknande mönster finns i Danderyd. Andra centralt belägna kommuner som Solna, Sollentuna och Huddinge har konstant utflyttning trots att folkmängden ökat. 30
Norrtälje Diagram 23 Inflyttning, utflyttning och flyttnetto för Norrtälje per kvartal 1998-2009 Norrtälje har stora säsongsvariationer både i in- och utflyttningen (diagram 13). Mönstren är tämligen regelbundna. År 2008 inträffade störningar i mönstret i likhet med i många andra kommuner med småhusbebyggelse. Relativt hög inflyttning under de båda första kvartalen följdes av låg inflyttning under 3:e kvartalet 2008 och 1:a kvartalet 2009. Fr.o.m. 2:a kvartalet inträffade en återhämtning som år 2009 avslutades med hög inflyttning under 4:e kvartalet. Ökar inflyttningen ger det som regel effekter på säsongsmönstret vilket det gjorde år 2004 på grund av högt bostadsbyggande samma år. Samtidigt som inflyttningen ökade tilltog också utflyttningen. År 2008 varierade också flyttnettot kraftigt mellan kvartalen. Medan inflyttningen legat på en ganska konstant nivå på drygt 600 i genomsnitt per kvartal under de senaste 10 åren ökade utflyttningen något fram till 2004 för att sedan ligga på en ganska konstant nivå på något mer än 500 per kvartal. Norrtäljes flyttnetto har därmed också varit tämligen konstant ca +100 per kvartal. 31
Nykvarn Diagram 24 Inflyttning, utflyttning och flyttnetto för Nykvarn per kvartal 1999-2009 Nykvarns kommun bröts 1999 ut ur Södertälje. Uppgifter saknas därför för 1998. Nykvarn är länets minsta kommun med ca 9 200 i slutet av år 2009. I förhållande till omflyttningen har Nykvarn störst säsongsvariation av länets kommuner (diagram 13). Säsongsmönstret blir inte så regelbundet som i större kommuner. Tredje kvartalet är i vanlig ordning den mest flyttintensiva perioden under året. Eftersom inflyttningen och i viss mån utflyttningen har oregelbundna mönster är det svårt att se regelbundna variationer i flyttnettot. I likhet med andra kommuner med småhusbebyggelse inträffade störningar i säsongsmönstret år 2008. Jämfört med 2006 och 2007 minskade inflyttningen under de tre första kvartalen 2008 samtidigt som utflyttningen ökade under kvartal 3 och 4. Nykvarns flyttnetto avtog. Även under 2009 har inflyttningen varit låg med undantag av 3:e kvartalet. Utflyttningen har år 2009 återgått till det normala säsongsmönstret och ligger enligt det glidande medeltalet på samma nivå som 2008. 32