Livskvalitet hos patienter med bensår

Humanvetenskapliga Institutionen skolan i Kalmar 391 82 Kalmar Kurs: Uppsatskurs 15 hp, Omvårdnad Livskvalitet hos patienter med bensår Erika Pöder och Malin Wigren Ej avsett för publikation Datum Handledare: Margaretha Hagberg. Examinator: Christen Erlingsson

Humanvetenskapliga Institutionen skolan i Kalmar 391 82 Kalmar Kurs: Uppsatskurs 15 hp, Omvårdnad Livskvalité hos patienter med bensår Erika Pöder och Malin Wigren SAMMANFATTNING Ökad risk för bensår kan ha ett samband med en allt äldre befolkning. För att kunna ge rätt behandling måste sjuksköterskan bli medveten om hur livskvaliteten förändras för patienten i samband med bensår. Syftet var att beskriva hur vaskulära bensår påverkar äldre personers upplevda livskvalitet. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie. Databaser som användes var Cinahl och PubMed. Resultatet av sökningen blev elva artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet visade att livskvaliteten försämrades hos patienter med bensår. En orsak till försämrad livskvalitet var smärta. Kontakten med andra människor minskade då patienterna med bensår undvek att röra sig ute och delta i sociala aktiviteter. Immobilitet gjorde att många patienter med bensår blev frustrerade och det ledde till en sämre livskvalitet. Familjens roller omfördelades vilket ledde till att självbilden förändrades negativt hos patienter med bensår. Patienter med bensår var i behov av stöd och information för att ha en möjlighet att uppnå god livskvalitet. Sjuksköterskan måste bemöta patienten med bensår på ett empatiskt sätt. Hon måste också lyssna på patientens upplevelse av att leva med bensår. Det behövs mer kvalitativ forskning om hur övriga familjen påverkas av att en familjemedlem är drabbad av bensår. Nyckelord: bensår, livskvalitet, äldre människor

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 BAKGRUND... 2 Livskvalitet... 3 SYFTE... 4 METOD... 4 Urval... 4 Datainsamling... 4 Kvalitetsgranskning... 6 Analys... 6 Etiska aspekter... 7 RESULTAT... 7 Smärtans påverkan på livskvaliteten och mobiliteten... 7 Konsekvenser för social relationer och meningsfulla aktiviteter... 9 Förändring av självbild och syn på framtiden... 10 DISKUSSION... 10 Metoddiskussion... 10 Resultatdiskussion... 13 Fortsatt forskning... 16 Slutsats... 16 REFERENSER... 17 BILAGOR Bilaga I. Granskningsmall för kvantitativa artiklar Bilaga II. Granskningsmall för kvalitativa artiklar Bilaga III. Artikelmatris

2 INLEDNING När ett bensår uppkommer kan det påverka patientens upplevelse av det dagliga livet. Patienter med bensår lider ofta av sömnstörningar, smärta och nedsatt rörlighet vilket kan leda till att deras livskvalitet minskar (Persoon, Heinen, van der Vleuten, de Rooij, van de Kerkhof & van Achterberg, 2003). Genom att minska smärtan förbättras sömnen och det ger en möjlighet till ökat emotionellt och socialt välbefinnande, vilket gör att hälsa kan uppnås trots sjukdom. Människan ska betraktas som en helhet av kropp, själ och ande. Välbefinnande, sundhet och friskhet leder till ett tillstånd av hälsa. En upplevelse av att det finns en mening med livet kan innebära hälsa och hälsa kan upplevas trots sjukdom (Medin & Alexanderson, 2000). Patienter med bensår inte behöver uppleva ohälsa utan patienterna kan uppleva hälsa trots objektiva sjukdomstecken. Hälsa är en subjektiv upplevelse som inte hänger samman med sjukdom. Det är viktigt för patienterna att sjuksköterskan blir medveten om patienternas livskvalitet påverkas negativt av att ha ett bensår. Medvetenheten kan underlätta för sjuksköterskan att utföra adekvat hälsostödjande omvårdnad. Sjuksköterskans uppgift är att befrämja hälsan så att patienten har en ökad möjlighet att uppleva god livskvalitet. Det kan sjuksköterskan bidra till genom kontinuitet i vården och genom att ha ett professionellt förhållningssätt (Jahren Kristoffersen, 1998). Relationen mellan patient och sjuksköterska är central för att kunna stimulera patienten. Patienten stimuleras till att hitta strategier för att klara av att leva med sin sjukdom i det dagliga livet. På så sätt kan patienten nå hälsa och livskvalitet trots sjukdom. Delaktighet i behandlingen kan förbättra chanserna att tillfriskna fortare (Ebbeskog & Emami, 2005). Enligt Hälso- och sjukvårdslagen [HSL] (1982:763) ska goda kontakter mellan patienten och sjukvårdspersonalen främjas. Patienten ska i största möjliga mån medverka i hur vården och behandlingen ska bedrivas. BAKGRUND I Sverige lider cirka 50 000 personer av svårläkta bensår. Hälften av alla bensår beror på venös insufficiens. Venös insufficiens orsakas av försämrad klaffunktion i ytliga eller djupa vensystemet. Det kan också bero på perforantsvikt, det vill säga försämrad funktion av ven som sammanbinder det ytliga- och djupa vensystemet. Venös insufficiens ger hudsymtom

3 som till exempel eksem och ödem. Venösa sår är relativt ytliga med fibrinbeläggningar. Ödem kan leda till att såret är smärtsamt men kan lindras vid högläge av benet (Lindholm, 2003). Ateroskleros är en bidragande orsak till att ett arteriellt bensår uppstår, då blodtillförseln till vävnaden minskar. Det leder ofta till djupa smärtsamma sår med svarta nekroser. Smärtan kan lindras av att ha benet under hjärtnivå. Arteriella bensår är vanligast hos patienter över 85 år (Lindeman Steen, Andersen & Ingebretsen, 2002). Antalet fall med blandsår, det vill säga både venös och arteriell insufficiens, tenderar att öka. Ökningen kan bero på att befolkningen blir allt äldre (Christensen & Yeager, 2001;Lindholm, 2003). Livskvalitet Livskvalitet är ett begrepp som har olika betydelser för olika människor. En beskrivning av livskvalitet är att människan känner välbefinnande och tillfredsställelse i det dagliga livet. Genom att människor handlar på ett sätt som skapar goda förutsättningar för sig själv och andra kan det leda till tillfredsställelse senare i livet. När människan känner välbefinnande och tillfredsställelse skapas det en möjlighet att uppleva hälsa (Hagberg, 2002). Siri Naess ser på livskvalitet ur ett brett perspektiv, hon menar att det kan betyda samma sak som att ha det bra. Det finns en kognitiv och en affektiv aspekt i hennes tolkning av livskvalitet. Den affektiva aspekten innebär de känslor av både positiv och negativ karaktär som individen har. Livskvalitetens kognitiva sida är de värderingar och tankar som uppkommer i olika situationer för individen. Tankarna och värderingarna är grunden för vilken tillfredsställelse individen har i livet. Den kognitiva och den affektiva aspekten påverkar varandra och kan därför ses som en helhet. Delarna tillsammans bidrar till individens livskvalitet. En individ har hög livskvalitet och har det bra om hon; är aktiv, känner samhörighet, har självkänsla och har en grundstämning av glädje (Jahren Kristoffersen, 1998). Individen är aktiv när hon har livsglädje och upplever meningsfullhet i livet. Om individen upplever engagemang och har energi att utföra intressen leder det till en känsla av att ha det bra. En individ känner samhörighet genom att vara en del i en gemenskap med vänskap och lojalitet. Kvaliteten i relationer med andra människor spelar en stor roll för samhörigheten. Individen har självkänsla då hon mår bra som människa och har en tro på sig själv. När individen har klarat av en svårighet i livet kan det leda till en bättre självkänsla. När livet är värdefullt och rikt kan individen uppleva en grundstämning av glädje. Trygghet och harmoni

Bilaga III. Artikelmatris Författare Tidskrift Douglas, V. Journal of Wound Care, 2001; 10: 355-360 Ebbeskog, B., & Ekman, S. Scandinavian Journal of Caring, 2001; 15: 235-243 Ebbeskog, B., & Emami, A. Journal of Clinical Nursing, 2005; 14: 1223-1231 Titel Syfte Metod Resultat Kvalitet Living with a chronic leg ulcer: an insight into patients experiences and feelings. Elderly persons experiences of living with venous leg ulcer: living in a dialectal relationship between freedom an imprisonment Older patients experience of dressing changes on venous leg ulcers: more than just a docile patient. Att hjälpa vårdpersonal att förstå vilka effekter ett bensår har ur patientens perspektiv. Att ta reda på äldre personers upplevelser av att leva med bensår. Att beskriva upplevelsen hos äldre människor med venösa bensår under förbandsbyte med fokus på deras upplevelse av vården. Kvalitativ studie. Grounded theory med ändamålsenligt urval. 8 deltagare. Kvalitativ studie. Fenomenologiskt/ hermeneutisk ansats. Ändamålsenligt urval. 15 deltagare. Kvalitativ studie. Fenomenologisk/hermeneutisk ansats med ändamålsenligt urval. 15 deltagare. Bensåret påverkar patienten både fysiskt och psykiskt. Relationen mellan patient och vårdgivare påverkar patientens fysiska och psykiska hälsa. Äldre personer med venösa bensår kämpar mot sjukdomen. De pendlar mellan att känna sig fångna i sin egen kropp och kämpar samtidigt för att uppleva frihet. Patienterna vill känna sig värdefulla och behandlas av kunnig vårdpersonal. 11/13 12/13 13/13

Författare Tidskrift Franks, P.J., & Moffatt, C.J. Lower Extremity Wounds, 2006; 5 (4): 236-243 Franks, P.J., Moffatt, C.J., Doherty, D.C., Smithdale, R., & Martin, R. Wound Repair and Regeneration, 2006; 14: 536-541 Guarnera, G., Tinelli, G., Abeni, D., Di Pietro, C., Sampogna. F., & Tabolli, S. Journal of Wound Care, 2007; 16: 347-351 Titel Syfte Metod Resultat Kvalitet Do Clinical and Social Factors Predict Quality of Life in Leg Ulceration? Longer-term changes in quality of life in chronic leg ulceration. Pain and quality of life in patients with vascular leg ulcers: an Italian mulitcentre study. Att undersöka om det finns samband mellan kliniska och sociodemografiska kännetecken hos patienter med bensår och hur hälsan uppfattas. Att undersöka de långsiktiga förändringar på livskvaliteten relaterat till bensår hos patienter som får behandling Att uppskatta smärtan och livskvaliteten hos patienter med kroniska vaskulära bensår. Kvantitativ tvärsnittsstudie. Icke-experimentell design. 758 deltagare Mätinstrument: Nottingham Health Profile (NHP). Kvantitativ studie. Ickeexperimentell design med ändamålsenligt urval. 95 deltagare Mätinstrument: Nottingham Health Profile (NHP). Kvantitativ tvärsnittsstudie. Icke-experimentell design med bekvämlighetsurval. 381 deltagare. Mätinstrument: SF-12 och VAS Patienter som behandlas av sjuksköterska på speciella sårvårdsmottagningar har bättre livskvalitet än patienter som behandlas av distriktsköterskor i hemmet. Livskvaliteten förändras under tiden patienterna lider av bensår Vaskulära bensår är mycket smärtsamma och leder till en sämre livskvalitet. Det finns en direkt koppling till både bensårets storlek och tidsduration. 9/13 10/13 9/13

Författare Tidskrift Harendraan, A., Bradbury, A., Budd, J., Geroulakos, G., Hobbs, R., Kenkre, J., & Symonds, T. Titel Syfte Metod Resultat Kvalitet Measuring the impact of venous leg ulcers on quality of life. Att identifiera hälsorelaterad livskvalité hos patienter med bensår för att kunna skapa ett mätinstrument för behandling. Kvantitativ och kvalitativ studie. Icke-experimentell design med ändamålsenligt urval. 38 deltagare. Mätinstrument: Modifierat Skindex- formulär Patientens behov är i fokus för att kunna hitta en så bra behandling som möjligt. 8/13 Journal of Wound Care, 2005; 14: 53-57 Heinen, M.M., Persoon, A., van der Kerkhof, P., Otero, M., & van Achterberg, T. International Journal of Nursing Studies, 2007; 44: 1296-1303 Ulcer-related problems and health care needs in patients with venous leg ulceration: A descriptive, crosssectional study. Att beskriva bensårsrelaterade problem hos patienter med bensår orsakade av venös insufficiens eller av kombinerad etiologi. Kvantitativ studie. Icke-experimentell design. Deskriptiv tvärsnittsstudie med ändamålsenligt urval. 141 deltagare. Mätinstrument: Sickness Impact Profile (SIP68) Patienter med bensår stöter på flera allvarliga problem. De får inte tillräcklig vård för bensårsrelaterade problem. 13/13 Jones, J., Barr, W., Robinson, J., & Carlisle, C. British Journal of Nursing, 2006; 15: 17-23 Depression in patients with chronic venous ulceration Att upptäcka prevalensen och upplevelsen av oro och depression vid kroniska venösa bensår. Kvantitativ studie. Ickeexperimnetll design med ändamålsenligt urval. 190 deltagare. Mätinstrument: The hospital and anxiety and depression scale (HADS) Patienter med kroniska venösa bensår ligger i riskzonen för oro och depression. Försämrad fysisk hälsa är den största riskfaktorn för att drabbas av depression senare i livet. 8/13

Författare Tidskrift Jull, A., Walker, N., Hackett, M., Jones, M., Rodgers, A., Birchall, N., Norton, R., & MacMahon, S. Titel Syfte Metod Resultat Kvalitet Leg ulceration and perceived health: a population based casecontrol study. Att kvantifiera hälsorelaterad livskvalité i samband med bensår och att skatta sitt hälsotillstånd i samband med bensår. Kvantitativ studie. Icke-experimentell design. Stratifierat urval. 448 deltagare. Mätinstrument: SF-36 Bensår har liknande påverkan på livskvalitén som många andra kroniska sjukdomar som diabetes och artrit. 9/13 Age and ageing, 2004; 33: 236-241 Wissing, U., Ek, A.-C., & Unosson, M. Scandinavian Jounal of Caring, 2002; 16: 59-65 Life situation and function in elderly people with and without leg ulcers. Att jämföra livssituationen hos äldre patienter med bensår med en jämförbar grupp äldre människor utan bensår. Kvantitativ studie. Icke-experimentell design med icke- slumpmässigt urval. 144 deltagare. Mätinstrument: The Philadelphia Geriatric Center Multilevel Assessment Instrument (PGCMAI) Patienter med bensår har sämre medelvärde inom psykisk hälsa, aktivitet i dagligt liv (ADL), minne, social funktion, anpassning till den nya situationen än de utan bensår. 12/13