5.7 MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP



Relevanta dokument
Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT)

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK

redogöra för hur våra vanligaste svenska, tama, vilda djur, fåglar och fiskar fortplantar sig

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Naturorienterande ämnen

Engelska Svenska Svenska som andraspråk Idrott och hälsa Musik Biologi Fysik Kemi Slöjd...

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.

Förslag den 25 september Fysik

Elevblad biologisk mångfald

natur och miljö Syfte

Svenska årskurs 3. Kommentarer till individuell utvecklingsplan, IUP. utvecklas. Läsa och skriva Jag kan läsa och förstå olika texter.

Kurskatalog 2016 / 2017 LÄRVUX

De samlade insatser som förskolorna gör kommer att påverka klimatet på lång sikt.

Kurskatalog

GEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Särskild utbildning för vuxna SÄRVUX. Kurskatalog, 2014/2015. Hagfors kommun

Kurskatalog för Särvux. Särskild utbildning för vuxna

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Bilder på framsidan: Vuxenliv 2 ute på årstidsspaning, arbete med Ipad och laborativ matematik

Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke)

Sinnenas stig GNESTA

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Navet erbjuder. Kompetensutveckling i NO och teknik för förskolan

Eleven skall kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker,

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9

Mindfulness i harmoni med den sköna naturen. Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1

Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan)

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

Några tips på hur man kan arbeta med fjärilar i skola och förskola

Kursplaner SO och NO Kånnaskolan Astradskolans område

Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Grön Flagg Tema Vatten

Särskild utbildning för vuxna Läsåret 2014/2015

Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan

OMGIVNINGSLÄRA. Förlagsaktiebolaget Otava, Helsingfors

Naturkunskap 1a1 4-13

SKOLRESANS KOLDIOXIDAVTRYCK

Engelska Matematik Svenska Svenska som andraspråk Idrott och hälsa Musik Biologi Fysik Kemi...

Orienteringsteori. Allt för att du skall lyckas bra i orientering!!

Särskild undervisning för vuxna. Välkommen att studera på. Särvux

Aktivitetspaket för besökare i UTSTÄLLNINGEN OM FINSKA VIKEN

Miljö, människor och hållbarhetsfrågor

Rapportering till Roslagens Sparbanks Stiftelser för projekt Färsna Naturcentrums naturdagar ett läromedel för alla elever i Roslagen

Ofta hör man talas om att det är hållbar utveckling som vi strävar efter. Enligt Bruntlandkommissionen 1987, definieras hållbar utveckling som:

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem

Lärarhandledning. Försättsblad. 1 Kartans tecken och färger


Välkommen till Naturstig Miskarp

PEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

Märkestavla Upptäckare Termin: 1

Vattenrening nr 53400

Religion - Delta i etiska samtal, etik och moral - Vad förkunnade Jesus - Bibelkunskaper om GT - Bibelkunskaper om NT

Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011

Tranbärets månadsbrev september 2015

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd.

GEOGRAFI. Läroämnets uppdrag

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

Förslag den 25 september Biologi

Målkriterier Beskrivning Exempel

Kvalitetsredovisning Höjdens förskola, avd Lillebo, ålder 1-2,5 år. Tema: Natur/Naturvetenskap

Ställ er i åldersordning, utan att prata med varandra. Nu skall eleverna ställa sig i åldersordning, äldst först, yngst sist.

Naturskolan Kom Ut - LGR 11

10 Vår miljö. OH2 Anrikning i näringskedjan

LÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen

Ett ämnesövergripande arbetsområde som innehåller biologi, fysik och teknik.

Av: Kalle och Victoria

HÖSTEN i BILD och TEXT

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år

Särskild utbildning för vuxna

Lokal pedagogisk planering för årskurs 4 i ämnet Geografi

LYRICUS SAMTAL NR. 1. Att uppleva Helhetens Navigatör

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

FRÅGOR. Tre lag vinner:

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren

Geografi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag

SMAK- PROV. Utkommer till ht 14

Kommentarmaterial till kursplanen i fysik

Rapport om vårt uteklassrum - första etappen.

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv

Nationella Skräpplockardagar

HÄLSOÄVENTYRET ETT KOMPLEMENT TILL SKOLANS HÄLSOFRÄMJANDE ARBETE

Fysik Kunskapens användning

Naturen ger nya chanser

EGEN MATKOMPOST.

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

Daghemmet Villa Solaris. läroplan för förskolan

Bärens Kraft... Spel och lek om bären

MILJÖBEGREPP OCH KRETSLOPP

Grön Flagg för Vallaskolan

Börja med att berätta om din huvudperson. Börja t.ex. med: Mattias är en helt vanlig kille på 12 år som bor i

LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud

Kommentarmaterial till kursplanen i kemi

ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN

Transkript:

5.7 MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP Hänvisning till punkt 7.7 i Lpgr 16.1.2004 Miljö- och naturkunskap är namnet på en ämnesgrupp där biologi, geografi, fysik, kemi och hälsokunskap ingår. Syftet med undervisningen är att få eleverna att förstå naturen och den kulturmiljö vi lever i, att de lär känna sig själva och andra samt får kunskap om hälsa och sjukdom. Undervisningen skall bygga på undersökande och problemcentrerade arbetssätt där utgångspunkten alltid ligger i frågor, fenomen och händelser i anknytning till elevernas egen miljö och tidigare erfarenheter. Förståelsen för vad växelverkan mellan människan och hennes miljö innebär skall utmynna i insikten om behovet av en hållbar utveckling. Enligt de nya grunderna för undervisningen i åk 1 9 har läroämnena biologi, geografi, fysik, kemi och hälsokunskap sammanförts under benämningen miljö- och naturkunskap i åk 1 4, medan de utgör två skilda ämnesblock biologi och geografi samt fysik och kemi i åk 5-6. Hälsokunskapen är även här integrerad i ämnesblocken. Från åk 7 t.o.m. åk 9 undervisas biologi, geografi, fysik, kemi och hälsokunskap som skilda ämnen. Biologi och geografi Miljö- och naturkunskap Fysik och kemi Z Biologi, geografi, Fysik, fysik, kemi, hälsokunskap Åk 1 2 3 4 5 6 7 8 9 För MÅL, CENTRALT INNEHÅLL och PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER hänvisas till grunderna för den nya läroplanen punkt 7.7. MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP I ÅK 1 4 Undervisningen i miljö- och naturkunskap på nybörjarstadiet skall alltid utgå från mångfalden i barnens egen livsmiljö. Genom att utforska omgivningen skapar man grunden för en vidare förståelse av världen runt omkring. Eleverna skall göra iakttagelser med hjälp av olika sinnen och enkla verktyg, lära sig beskriva och jämföra sina observationer samt se helheter. Ett undersökande arbetssätt ger förhoppningsvis positiva upplevelser och i förlängningen ett positivt förhållningssätt till natur och miljö. Det man lär med kroppen fastnar i knoppen! Miljö- och naturkunskap s.1

Innehåll i åk 1 2: (genomförs oftast som temahelheter) 1. Människan och den sociala miljön, hälsa och trygghet människokroppen: hur fungerar min kropp? varifrån har jag kommit? min familj mina släktingar kost och hälsa: motion, näringsriktig mat, goda sovvanor vanliga sjukdomar uppförande och goda seder barn i världen: barnkonventionen trafikfostran vänskap 2. Organismerna och deras livsmiljö naturen under olika årstider: hösten: levande livlöst, kompostering, återanvändning vintern: solen, månen, stjärnorna, snön, växter och djur i skogen, övervintring, stannfåglar våren: vårtecken, flyttfåglar, insekter våra vanligaste produktionsdjur våra vanligaste sällskapsdjur våra vanligaste vilda djur våra vanligaste växter på gårdsplanen, ängen och i skogen våra vanligaste svampar våra vanligaste träd skogen 3. Den egna närmiljön, jorden och rymden skolgården parken skogen skillnader i lands- och stadsmiljö min hembygd mitt hemland Finland solen, månen och planeterna väderstreck tid: år, månad, vecka, dag, dygn, timme klockan 4. Ämnen, material och fysikaliska företeelser i vår omgivning (tema) vatten luft konstruktion och balans växtkraft elektricitet Vintergatan människan geologi ljus och ljud magnetism. 5. Energifrågor och säkerhet vattenkraft vindkraft glödlampan sparsamhet, återanvändning pengar och deras användning hur man skyddar hörsel och syn regler i en trygg skola hur man rör sig tryggt i trafiken hänsyn mot andra (för att förhindra mobbning) På sidan 4 hittar du några rutor med förslag på lämpliga försök i åk 1 2! Miljö- och naturkunskap s.2

Innehåll i åk 3 4: 1. Kartor skolgården stads- eller byakarta grundkartan sjökort satellitbild över Nykarleby väderstrecken kartans färger och tecken kartans skalor (enkla!) Finlands karta orientering i närmiljön med naturens hjälp naturskyddsområden i Nykarleby 3. Den egna närmiljön, hembygden husdjur gårdsplanen trädgården bär Nykarleby-bär: havtorn, skogshallon, tranbär, kråkbär mossor, lavar, svampar istiden och istidsfenomen 4. Människan och hälsan människokroppen och dess utveckling den egna hälsan och hälsovanor de vanligaste sjukdomarna enkla åtgärder i första hjälp olika känslor må bra med familj och vänner självkännedom, att uppskatta sig själv och andra 6. Ämnen och fenomen i omgivningen ljud och ljus värme teknik; enkla konstruktioner elektricitet och magnetism 2. Organismerna och livsmiljön vattnet i vår närmiljö: grundvatten, ytvatten, dricksvatten, havsvatten, tidvatten, avloppsvatten sjöar myrar älven försurning fiskar: matfisk, foderfisk insekter: följ utvecklingen ägg larv puppa fullvuxen fåglar: fågelbrädets fåglar, måsar, änder, flyttfåglar växter, vilda och odlade fotosyntesen näringskedjan symbios däggdjur i Finland däggdjur i Nykarleby: de små rovdjuren, vitsvanshjort, rådjur, gråsäl, vikare, utter, flygekorre 5. Norden och Baltikum Finland, vårt hemland: kartan, flaggan, län, landskap, städer, berg, sjöar, älvar, statsskick, språk, näringar de nordiska länderna: kartor, flaggor, språk, viktigaste städer, berg, älvar, statsskick, näringar Finland som en del av Norden : vad är gemensamt? vad skiljer? de baltiska staterna: kartor, flaggor, viktigaste städer, statsskick, näringar de nordiska naturlandskapen finlandssvenskarna och andra minoriteter På sidorna 4 och 5 hittar du rutor med tips och idéer om arbetsmetoder och försök i åk 3 4! Miljö- och naturkunskap s.3

Försök i åk 1 2 min kropp: gå på lina stå på ett ben (jfr slutna öppna ögon) smaka risker lukta andningsskydd känn skyddsutrustning, brandsäkerhet se skydda din syn lyssna buller vintern: temperaturmätningar och enkla diagram vattnets aggregationstillstånd, smälta snö, koka vatten vattenrening (filtrering, avdunstning) titta på stjärnorna hösten: se hur löven förändras (klorofyll) lövens luftfärd, varför faller de olika fort? (form, vikt, aerodynamik) strömkretsen vad leder ström? försök med magneter min omgivning: sortera stenar bygg med lera bygg torn ute på gården Tips och försök i åk 3 4 Avbilda Nykarleby? rita karta med viktiga punkter inprickade (t.ex. skolorna) gör en genomskärningskarta, pricka in högsta och lägsta punkten i Nykarleby, väderstreck, höjd, djup, avstånd, förflyttningsrörelser (använd GPS för lokalisering) Organismer och livsmiljö? besök vattentornet besök vattenkraftverket far ut och fiska använd lupp och mikroskop gör fågelexkursioner sätt upp fågelholkar och studera livet i dem samla växter, pressa, gör ett eget herbarium Den egna närmiljön? besök en ladugård, ett svinhus, en mink- eller rävfarm odla grönsaker och prydnadsväxter plocka kottar, odla frön, plantera skog bygg en kompost sortera sopor, besök Ekorosk studera miljömärkta varor i butiken Naturruta? sök upp ett område nära skolan, ca 50 m x 50 m (det kan vara skogsmark, älvstrand, myr, dike, träsk, åker, äng osv.) rita en karta över området och märk ut väderstrecken gå ut regelbundet, t.ex. 1 gång/vecka eller 1 gång/månad, notera allt som händer i rutan (lövsprickning, höstlöv, fåglar, andra djur, spår, växter, regnmängd, moln, temperatur osv.) gör en plansch av all insamlad information, rapportera ev. via Internet, NY-TV njut av naturen i naturrutan, använd alla sinnen njut av tystnaden en välfungerande naturruta kompletterar läroplanen! Miljö- och naturkunskap s.4

organismerna och deras livsmiljö sött, salt och bräckt vatten vattnet som lösningsmedel vatten som transportör, kylarvätska, energiform vattenreningsförsök virveln i flaskan fotosyntesen (livet i flaskan) luften - fågelfjädern människan och hälsan testa räckvidd: förhållandet mellan kroppslängd och arm/benlängd hopptest muskeltest (integrering med gymnastiken) balansera föremål på fingret eller andra kroppsdelar plåstertest, vilket är bäst? hävstänger hjulet som hjälpmedel hållfasthet i konstruktioner som eleverna bygger t.ex. av tidningspapper den egna närmiljön groningsförsök: * i tvättad sand respektive mulljord (bergull) * i mörker respektive ljus * i varierande fuktighet * i utrymmen med varierande koldioxidmängd (förråd klassrum) bygg modeller av bekanta byggnader i närmiljön gör vindkraftverksmodeller bygg flygplan och drakar mät lufttryck och vindstyrka mät temperatur se på och jämför olika typer av moln sök olika stenarter i vår omgivning sök bevis på landhöjningen och övriga istidsfenomen bygg en kompass bygg en strömkrets med brytare Miljö- och naturkunskap s.5