EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för internationell handel 2009 16.7.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående:Rapport om besöket i Litauen och Lettland av en delegation från utskottet för internationell handel (den 25 27 juni 2008) Program En delegation från Europaparlamentet bestående av Zbigniew Zaleski (ledare för delegationen), Marusya Lyubcheva, David Martin, Eugenijus Maldeikis och Girts Kristovskis besökte Litauen och Lettland den 25 27 juni 2008. Handelsförbindelserna mellan dessa två baltiska stater och grannländerna Ryssland och Vitryssland, och deras roll som gränsstater i ett utvidgat EU, var huvudtemat för delegationen. Under besöket fick ledamöterna veta mer om några av de viktiga frågor som påverkar dessa förbindelser, t.ex. energifrågor, järnvägs- och vägtransportfrågor samt tullfrågor. Delegationen togs emot av företrädare för regeringar, parlament och näringsliv i både Litauen och Lettland och fick bevittna problemen för den kommersiella trafiken vid den viktigaste gränsövergången mellan Lettland och Ryssland. 1. Delegationen började sitt besök den 25 juni i Vilnius, Litauen, med ett möte med den litauiska riksorganisationen för vägtransportföretag (Linava). Organisationen bildades 1991 av 84 transportföretag och har i dag 1 250 medlemmar med 20 000 lastbilar och 3 000 bussar. Huvudkontoret ligger i Vilnius och regionala kontor har öppnats i alla större litauiska städer: Kaunas, Klaipėda, Šiauliai, Panevėžys och Alytus. Organisationen har också startat tjänsteoch utbildningsbolag. Vägtransporter är i socialt och ekonomiskt hänseende mycket viktiga för Litauen och svarar för omkring 80 procent av landets handel. De kraftiga oljeprishöjningarna är för närvarande CM\735115.doc PE409.666v01-00
det största problemet för branschen och Linavas representanter framförde en stark vädjan om att energiskattepolitiken skulle omprövas i hela Europa. De menade att stöd till biobränslen inte är till någon hjälp och trodde i stället att lägre transportkostnader, genom billigare diesel, skulle förbättra hela unionens konkurrensförmåga. När det gäller Ryssland påpekade de att Litauen tillsammans med Polen och Finland nu är en av huvudaktörerna för transporter av varor österut. Kunskap om lokala förhållanden och ett nytt kontor i Moskva har hjälpt dem att etablera sig på denna viktiga marknad. Deras största problem är den begränsade kapaciteten vid gränskontrollerna, där de längsta köerna uppstår vid den lettisk-ryska gränsen och vid gränsen mellan Litauen och Vitryssland. Väntan kan bli upp till fyra dagar, vilket orsakar förluster på mellan 200 och 400 euro/dag. Ett annat problem som de stött på även om det har skett en viss bättring på senare tid gäller säkerheten i Vitryssland. Lastbilar har stoppats, kontrollerats och kvarhållits av myndigheterna där utan anledning i flera dagar och laster har till och med tagits i beslag. Samtal pågår för att lösa detta problem. Linava anser att gränsproblemen i grunden är en fråga om kapacitet och kan bara lösas med bättre fysisk infrastruktur. När det gäller Rysslands medlemskap i Världshandelsorganisationen (WTO) och ett nytt avtal mellan Ryssland och EU menade de att WTO-reglerna kan bidra till att få bort de diskriminerande ryska järnvägsavgifterna och exportavgifterna, men att det ännu är för tidigt för ett nytt avtal eftersom EU fortfarande inte talar med en röst. 2. Delegationen sammanträffade därefter med företrädare för AB Achema, en ledande tillverkare av kvävegödningsmedel och sammansatta gödningsmedel samt kemiska produkter i Litauen med en årsproduktion på över 2 miljoner ton. Koncernen har också flera dotterbolag inom metanolproduktion, vindkraft, sjöfart, hotell, massmedier, byggbranschen och förpackningsindustrin. Eftersom naturgas svarar för 85 95 procent av kostnaderna vid tillverkning av gödningsmedel är energipriserna det som oroar koncernen mest. Dess företrädare menade att Litauen är en ö i energihänseende och får betala ett politiskt pris för gasen. De hävdade att Ryssland tar ut diskriminerande priser. De var mycket kritiska till kommissionens hållning för en öppen marknad och dess inställning till reformering av antidumpning och handelsförsvarsinstrument, och krävde ett starkare skydd mot billig import samt rättvisa transiteringsavgifter i hamnarna i Kaliningrad och Riga. När det gäller eventuella nya avtal med Ryssland underströk de dessutom att EU måste agera gemensamt. 3. Ett möte med biträdande statssekreteraren vid utrikesministeriet, Žygimantas Pavilionis, var ytterst informativt och behandlade utförligt bl.a. det diskriminerande prissättningssystem som tillämpas av företrädare för den ryska järnvägen och Rysslands möjligheter att bli medlem i WTO. Ministern underströk att målet är att tvinga Ryssland att följa reglerna och att det därför är bättre att landet är med i WTO än att det står utanför. Han menade emellertid att eftersom en del av villkoren för medlemskap kan ges en flexibel tolkning är det bättre att trycka på i viktiga frågor innan landet blir medlem. PE409.666v01-00 2/5 CM\735115.doc
4. Den 26 juni besökte delegationen Litauens enkammarparlament, Seimas, och träffade ledamöterna i utskottet för Europafrågor, utrikesutskottet, ekonomiutskottet och utskottet för landsbygdsfrågor. Den viktigaste frågan som togs upp var regionens nuvarande energiproblem och jakten på lösningar på grund av den nära förestående stängningen av kärnkraftverket i Ignalina i Litauen. Kärnkraftverket måste stängas 2009 till följd av överenskommelser som ingicks i samband med Litauens anslutning till EU, men det är i nuläget oklart vad alternativen är. Litauen som fram till nyligen var en nettoexportör av energi kommer, trots att det finns en länk med låg kapacitet till Finland, till största delen att bli beroende av det ryska företaget Gazprom. Ryssland planerar redan ett nytt kärnkraftverk i den angränsande enklaven Kaliningrad, men det är långt ifrån klart vilket pris man skulle sätta på elkraft till energiön Litauen. Litauen räknar med att energipriserna kommer att höjas med 250 procent efter nedläggningen 2009 och en länk till Polen kommer att stå klar först 2015. De litauiska parlamentsledamöterna efterlyser därför konkret hjälp från EU och påtryckningsmedel för att kunna hantera ryska intressen. De hävdade att majoriteten av invånarna anser att överenskommelsen om att lägga ned Ignalina var ett misstag och vill förlänga det nuvarande kärnkraftverkets livslängd till 2015, och pekade på de betydande investeringar som har gjorts i säkerhet efter anslutningen. De tillstod att det fanns ett imageproblem med namnet en reaktor av Tjernobyltyp men menade att den nuvarande anläggningen i Ignalina är helt annorlunda och uppfyller Internationella atomenergiorganets krav. Målet bör nu vara att bygga ett nytt kärnkraftverk tillsammans med Lettland och Estland som ska vara färdigt 2015. De litauiska parlamentsledamöterna framförde slutligen kritik mot att en del medlemsstater har försökt ingå bilaterala preferensavtal om energi med Ryssland. De menade att det enda sättet att komma vidare är att EU talar med en röst och utformar en gemensam energipolitik. Samma ståndpunkt upprepades vid ett möte med utrikesminister Petras Vaitiekunas, som meddelade ledamöterna att Litauen skulle lägga fram argument för att hålla Ignalina öppet inför rådet (energi). Beträffande Ryssland sade han att toppmötet den 26 27 juni var ett lovande tecken. Han menade att vi bör tillämpa en pragmatisk steg för steg-strategi gentemot Ryssland och försöka få över dem till vårt värdesystem, men tillstod samtidigt att detta inte alltid skulle vara enkelt. En liknande strategi borde tillämpas i förhållande till Vitryssland och mer inriktas på vanliga människor genom att göra det lättare att resa till EU. Avslutningsvis menade han att EU behöver ett mer federalt system för att konkurrera på den internationella arenan och att vi måste agera gemensamt för att bygga upp långsiktiga förbindelser med Ryssland som inte bara baseras på energifrågor. 5. Det sista mötet i Litauen var med företrädare för näringslivet med det litauiska näringslivsförbundet som värd. Flera branscher var representerade och det rådde allmän enighet om att EU hade lett till fantastiska möjligheter att skapa nya marknader. Det fanns emellertid också en allmän uppfattning om att Europa är mycket svagt i sin handelspolitik. Inom textilsektorn, som tidigare svarade för 42 000 arbetstillfällen men där sysselsättningen har sjunkit med 7 procent de senaste tre åren, finns det till exempel en uppfattning om att Kina har fått mycket, men utan att vi har fått något i gengäld. EU:s marknader har svämmat CM\735115.doc 3/5 PE409.666v01-00
över av billiga produkter av låg kvalitet och många tillverkare har tvingats lägga ned sin verksamhet. Dessutom ansågs EU:s politik värna intressena hos stora europeiska tillverkare som har flyttat sin produktion till Kina. Branschrepresentanterna efterlyste uppfinningsrika sätt att kontrollera importen genom t.ex. miljökrav, barnarbetsfrågor eller att importörerna tvingas betala föroreningsskatter i EU. 6. Delegationen reste därefter vidare med en helikopter från det lettiska flygvapnet till gränsövergången i Terehova mellan Lettland och Ryssland, där de träffade gränsvakter och tulltjänstemän. Ledamöterna kunde själva se den lastbilskö som hade väntat i tre dagar på att lämna EU:s territorium och resa in i Ryssland, ett problem som den dag då delegationen besökte platsen förvärrades av att datorn på den ryska sidan enligt uppgift inte fungerade. Gränsposteringen i Terehova, som började som en liten vagn 1990, återuppbyggdes från grunden 1998 och har sju grindar. Nu är kapacitetsgränsen emellertid nådd, sedan köerna ökat från 300 lastbilar 2002 till 1 700 i dag. Om två år är det dags för en ny renovering då två nya grindar ska byggas till och mer modern teknik införas så att en lastbil kan passera gränsen till Ryssland var tredje minut. På inresesidan verkar systemet fungera utan problem och det finns redan modern scanningutrustning som utgår från densitet för att upptäcka vanligt smuggelgods som cigaretter, dataprogram och dvd. I den lettiska riktningen kan denna typ av kontroller göras på fyra minuter. De lettiska tjänstemännens samlade bedömning är att situationen bara kan lösas genom bättre infrastruktur och större politisk vilja från Rysslands sida. Enligt deras uppfattning behövs stöd till infrastruktur, men bättre förbindelser med Ryssland kan bara uppnås om EU talar med en röst. 7. Denna bedömning bekräftades samma kväll och följande morgon vid möten med högre tjänstemän på ekonomiministeriet och utrikesministeriet i Riga som berättade för ledamöterna att även om förbindelserna med Ryssland fortfarande är problematiska har EU-medlemskapet varit till oerhört stor hjälp. Beträffande gränsköerna påpekade de att situationen hänger samman med den oförutsägbara situationen vid gränsen till Vitryssland: om situationen lättar där, minskar trycket på Terehova, och vice versa. Ryssland har inrättat en ny gränsmyndighet men den har ännu inte börjat fungera och utvecklingen verkar gå mycket långsamt. Även om det i nuläget kan finnas en viss brist på politisk vilja från Rysslands sida att lösa problemen utsätts landet för påtryckningar från de egna företagen, varför det finns anledning till viss optimism. Behovet av stöd från EU för att förbättra gränsinfrastrukturen är emellertid akut. 8. När det gäller Rysslands medlemskap i WTO betonade den biträdande statssekreteraren vid utrikesministeriet, Maija Manika, att de viktigaste frågorna, t.ex. exporttullar, först måste lösas. Eftersom systemet med diskriminerande prissättning på den ryska järnvägen, som infördes 1998 för att gynna de egna hamnarna, gäller export omfattas det inte automatiskt av WTO-reglerna. Det skulle därför vara nödvändigt att förhandla fram ett slags WTO+ före medlemskapet, menade hon. 9. Delegationens sista besök gick till hamnen i Riga. Det är en frihamn efter nederländsk modell och eftersom den ligger i hjärtat av staden finns det både geografiska och PE409.666v01-00 4/5 CM\735115.doc
miljörelaterade begränsningar. Hamnen har emellertid haft en stark tillväxt sedan 1990 och man planerar en stor utbyggnad som delvis kommer att finansieras av ERUF och Sammanhållningsfonden. Den är i dag en mellanstor hamn som inriktar sig alltmer på torrlast i bulk och man tror att laster kommer att fraktas via de baltiska hamnarna om WTO-förhandlingarna om ryskt medlemskap sätter stopp för de diskriminerande järnvägsavgifterna. Bedömning Resan gav delegationens medlemmar en möjlighet att få ökad förståelse för både Lettlands och Litauens verklighet och framför allt att få insikt i deras förhållande till Ryssland. Centrala frågor som gränsköer, energiisolering och ryska exportavgifter och järnvägsavgifter tjänar som ständiga påminnelser om den stora grannens makt. Det finns en genuin önskan om goda relationer med Ryssland, men också en insikt om att det kommer att ta tid att ändra attityder. Som den litauiske utrikesministern uttryckte det: De har svårt att inse var Ryssland slutar är det på Krim eller i Vilnius? Ett genomgående budskap från båda länderna som upprepades gång på gång under resan var därför att EU måste agera gemensamt och tala med en röst. Ryssland kommer bara att ta Lettlands och Litauens intressen på allvar om dessa intressen delas av hela EU. Omvänt gäller att EU har mycket att vinna på den värdefulla kontaktyta med Ryssland som dessa två medlemsstater kan erbjuda. Besöket fick mycket uppmärksamhet i litauiska och lettiska medier. TV-producenter följde med delegationen till gränskontrollen och visade sedan reportaget på nyheterna samma dag. Under den avslutande presskonferensen i Riga underströk delegationens ledare att EU-institutionerna kommer att vidta åtgärder för att verkligen ta itu med energi-, transportoch handelsproblemen med Ryssland. CM\735115.doc 5/5 PE409.666v01-00