Blåbärets Kvalitetssäkring

Relevanta dokument
Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibackens förskola. Ekorren

Blåbärets Kvalitetsredovisning

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015

Lokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10

Samhälle, samverkan & övergång

Kvalitetsredovisning 2012/ 2013 Förskolan Sörängen Hallsbergs Kommun

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Arbetsplan Stockby Förskola

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn

LOKAL VERKSAMHETSPLAN BLÅKLOCKVÄGENS FÖRSKOLA 2014/2015

Kristinebergs förskoleområde Förskolorna Tallbacken och Stångeborg. Verksamhetsplan. Haren

Kvalitetsredovisning Läsåret Laxå kommuns Förskoleverksamhet

Minnesanteckningar vid besök på Dunderklumpens förskola i Teckomatorp

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Junibacken. Plats för egen logga/bild

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 4 (april-juni), läsåret 2013/2014.

Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013/2014

Förskolan I Ur och Skur De fyra årstiderna

Kvalitetsredovisning. Förskola

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Kvalitetsredovisning

Arbetsplan för Sollidens förskola. Läsåret -11/12

Ringens förskola. Verksamhetsplan

Granitens förskola, Munkebo förskola, S:ta Gertruds förskola och Tils paviljonger

Systematiskt kvalitetsarbete för Förskolan Kohagen med avd Kohagen och Kalvdansen. Läsåret

Kvalitetsredovisning Förskolan Baronen läsåret

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn

Kvalitetsredovisning Höjdens förskola, avd Lillebo, ålder 1-2,5 år. Tema: Natur/Naturvetenskap

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

Verksamhetsplan för Kvarngårdens förskola /2016

Kvalitetsredovisning

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016

Arbetsplan Kvalitetsredovisning. Handlingsplan

Kvalitetsredovisning. Förskola. Verksamhetens namn och inriktning: Nybergs förskola Namn på rektor/förskolechef: Anna Kuylenstierna

Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Arbetsplan Snäckans förskola 2008

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE VINSBO FÖRSKOLA

Arbetsplan för Bokhultets förskola

FÖRÄLDRASAMVERKAN STIMULERAR OCH UTVECKLAR

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

Samhälle, samverkan & övergång

21 dec Hej! God jul och Gott Nytt År till er alla. Yvonne Haldrup Förskolechef

Kvalitetsgranskning av prioriterade mål. för läsåret 2014/2015

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

Välkommen till förskolan Nyponbacken. Lokal arbetsplan Reviderad september 2013

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Individuella utvecklingsplaner

Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Verksamhetsplan Uteförskolan Totte

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan

Kattens Janssons månadsbrev

Köpings kommun. Arbetsplan förmånen. Läsår Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet Senast ändrat

Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015

Normer och värden. Barn-och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2008

Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost

VERKSAMHETSPLAN FÖR POMPERIPOSSA

Årlig plan gällande för Karamellens förskola

Verksamhetsplan höst- vårtermin

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola

Hallsta Östra Förskoleområde Arbetsplan arbetsåret 14/15

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht vt 2014

Kvalitetsredovisning 2008/2009

Verksamhetsrapport 2016

Kvalitetsredovisning för Bergkvara skola Läsåret 2009/2010

Systematiskt kvalitetsarbete

(7) Kvalitetsredovisning för Förskolan Ekorren och dagbarnvårdare i Mehedeby. Dokumentnamn Kvalitetsredovisning läsåret

Hösten 2010 och Våren 2011

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Husaren 2013

Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret

Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Romarebäckens förskola

Ersnäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Utveckling och lärande. Förskolan Stiglötsgatan 33

Samhälle, samverkan & övergång

Verksamhetsplan KÅSAN I UR OCH SKUR

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

Lokal handlingsplan. Förskolan Pärlan. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Gläntan

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1

I BALSBY KVALITETSREDOVISNING FÖR SMULTRONSTÄLLETS FÖRSKOLA I BALSBY ÅR 2009

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN KARLAVAGNEN

Önnegårdens förskola. - med en gemensam barnsyn.

Verksamhetsplan för förskolan. Verksamhetsplan2015/16

Sundbyvägen Datum 1 (11) LVP 2014/2015. Sundbyvägen

Verksamhetsbeskrivning I Ur och Skur förskola

Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12

KVALITETSRAPPORT 2014

Transkript:

Blåbärets Kvalitetssäkring ht-2012/vt-2013 Sammanställt av: Maria Henriksson

Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. 2. Innan läsårets slut 2013 vill vi att alla barn visar hänsyn och respekt för varandra och även för vuxna samt våra gemensamma saker på förskolan. Vi har genomfört det vi planerade med vårt arbete med Filur. Vi har också fortsatt vårt arbete med att visa hänsyn och respekt. De effekter vi ville skulle uppnås med arbetet med Filur har uppnåtts med goda resultat. Analys - Varför gick det som det gick? Vi har under hela ht + vt jobbat med den lilla draken Filur. Han är fortfarande lika populär! Anledningen till att vårt arbete med Filur är så lyckat är att barnen helt enkelt älskar Filur. Filur kan vara en flickdrake eller en pojkdrake. Vi på förskolan har inte bestämt vad draken är för kön. Det är upp till barnen att bestämma själva och för barnen är han helt enkelt bara draken Filur som man längtar efter att få ta med sig hem under helgen. Filur bidrar till att varje barn får synas och höras. Övriga barn i gruppen lär sig att visa respekt och hänsyn när kompisen berättar om sin roliga helg tillsammans med Filur. Vi kommer att fortsätta även nästa termin med Filur. Vi upplever att Filur ger så mycket glädje och Filur bidrar till att stärka barnens förståelse för respekt och hänsyn. Utveckling och lärande 1. Genom att jobba med temat Ekorren ska vi fånga barnens intresse och på ett lekfullt sätt få in matematik, svenska, no/teknik samt motorik.

2. Barnen ska vara mer delaktiga i den pedagogiska planeringen och dokumentationen för att kunna se sitt eget lärande. Temat Ekorren jobbade vi med på våra utedagar under ht. Vi var då i skogen och lät barnen uppleva ekorrens värld. Detta gjorde vi genom att ta reda på ekorrens mat, ekorrens vikt och ekorrens balans/ hopp. Vi har också läst böcker om ekorren och givetvis sjöng vi Ekorren satt i granen varje onsdag i skogen. Analys Hur gick det som det gick? Vi upplever att de aktiviteter som barnen fick genomföra rent praktiskt gav ett mycket bra resultat. Det var spännande att få prova om man kunde hoppa lika långt som en ekorre. Vi synliggjorde tydligt för barnen ekorrens vikt genom att fylla en petflaska med vatten i ekorrens vikt. Detta gjorde att barnen under lång tid gick runt med petflaskan i ena handen och försökte hitta saker som vägde lika mycket i den andra handen. Spännande och kul! Skogens miljö gav de rätta förutsättningarna för temat ekorren. Vid årsskiftet kändes temat om ekorren färdigt. Då hade det kommit så otroligt mycket snö att det var svårt för barnen att gå till skogen. Barnen ville då hellre ta tillvara snön och åka pulka i vår utmärkta pulkabacke utanför förskolan. Dokumentation: Under vt-13 har vi haft mycket sjuka barn och långtidssjukskriven personal. Tyvärr medförde detta att vissa planerade aktiviteter fick ställas in. Vi har inte hellre kommit igång med att få barnen mer delaktiga i den pedagogiska dokumentationen. Mycket beror det på sjukdomar och att vi haft vikarie i barngruppen. Vi pedagoger ser fram emot att kunna jobba mer med lärplattan i barngruppen och vi vill ta del av våra två kollegors utbildning om pedagogisk dokumentation. Att jobba med ett tema är både roligt och lärorikt. Vi kan på ett lekfullt sätt få in både sv, matte, no/teknik i temat. Vi kommer under ht-2013 att ha ett

gemensamt tema i hela huset: Naturens material och liv. Detta tema valde vi pedagoger tillsammans, då vi ser att barnen har ett stort intresse för djur, vatten, sand mm. Vi ser med spänning fram emot vad detta tema ska ge barnen för upplevelser, utmaningar och nya erfarenheter. Vi fortsätter även att jobba vidare med våra värdeord. De är ständigt närvarande i vår dagliga verksamhet med barnen. Förbättringsområden Vid temaarbetet vill vi också få in det skapande arbetet, tex lera, måla, sy osv. Vi vill till ht-13 fortsätta med no/teknik experiment och språkgrupper. Vi upplever att dessa grupper ger barnen mycket positiva upplevelser och kunskaper. Vårt mål är att kunna använda oss av lärplattan mer och vi pedagoger hoppas bli säkrare på att använda den vid dokumentationen tillsammans med barnen. Barns inflytande 1. Vi ska skapa olika rum utifrån barnens önskemål där barnen tydligt ser vad rummen erbjuder, tex. bygg/konstruktion. 2. Vi vill att barnen ska känna att deras åsikter och intressen är viktiga och att de har möjlighet att påverka sin tid hos oss på förskolan. Vi upplever att barnen är nöjda med hur rummen är utformade. Vi har efter barnens önskemål köpt in luppar och förstoringsglas. Analys Varför gick det som det gick? Rummen är tydliga och barnen ser vad de ska användas till. Lupparna och förstoringsglasen används flitigt av barnen. De gillar att kunna gå runt på förskolans gård och undersöka sin närmiljös småkryp.

Vi kommer till ht-2013 att köpa in fler böcker om djur, småkryp och även blommor. Dessa böcker ska finnas i hallen lätt för barnen att ta med ut. Där ska även förstoringsglasen och lupparna finnas. Vi kommer också att starta upp vårt akvarium med gråsuggor. Förskola och hem 1. Vid utvecklingssamtalet vt-2013 ska barnen vara väl förberedda. 2. Både barn och föräldrar ska få utvärdera samtalet. 3. Vi ska fortsätta med våra olika aktiviteter där föräldrarna kan vara delaktiga. 4. Vi ska öka svarsfrekvensen på föräldrarnas attitydundersökning. Utvecklingssamtalen genomfördes tillsammans pedagog + föräldrar +barn. Det var första gången barnen var med under hela samtalet, ca: 30 minuter. De var väl förberedda och såg fram emot samtalet. Föräldrarna utvärderade samtalet men vi hade inga utvärderingsfrågor till barnen denna gång. Vi har under ht + vt haft aktiviteter med våra föräldrar. Vår populära höstutflykt hade stor uppslutning och vårt föräldramöte fick vi stor uppskattning. Roligt! Vi har även haft drop- in fika och fixardag av gården. Vi poängterar för föräldrarna hur enormt viktiga föräldrarnas åsikter är vid den årliga attitydundersökningen. Analys Varför gick det som det gick? Utvecklingssamtalen är föräldrarna förberedda på att de ska komma till på vårterminen. När vi har haft höstutflykt osv. har föräldrarna i god tid fått veta vilka datum det är så att de har kunnat planera in dessa dagar. Vi fortsätter med alla aktiviteter som gynnar samarbetet förskola och hem.

Förbättringsområden Vi ska komplettera utvärderingen av utvecklingssamtalet med en fråga till barnen. Vi ska ha en inbjudan till föräldraforum på Tvingelings förskola under ht 2013. Samverkan med förskoleklass, skola och fritids 1. Vi ska ha gymnastik med alla barn på förskolan i skolans gymnastiksal. Varje måndag har barnen varit på gymnastik i skolans gymnastiksal. Analys- varför gick det som det gick? Det är pga närheten till skolans gymnastiksal som vi har möjlighet att vara i skolans lokaler. Vi kommer till ht 2013 att ha gymnastik varannan vecka som vi tror i nuläget. Detta för att vi kommer att vara 2 pedagoger på 15 barn och vi får en barngrupp med många yngre barn. Eventuellt kommer vi vt-2014 att ha gymnastik varje vecka. Uppföljning, utvärdering och utveckling 1. Vi ska kontinuerligt följa barnens utveckling och lärande i gruppen. 2. Vi ska även följa barnens enskilda utveckling och synliggöra deras egna lärande.

Vi har kontinuerligt följt barnens utveckling och lärande i gruppen samt barnets enskilda utveckling och lärande. Barnens ord har varit synliga i den pedagogiska dokumentationen som vi gjort. Men vi har tyvärr inte dokumenterat barnens hela dag på förskolan utan mest fokuserat på våra ma, no/teknik och språkgrupper. Analys Varför gick det som det gick? Vad det gäller att synliggöra barnens enskilda utveckling och lärande vid dokumentationen, så har vi inte lyckats riktigt som det var tänkt. En anledning är att många barn + personal varit sjuka som vi nämnt tidigare. Vi har behövt fokusera på att vara helt närvarande i barngruppen och kunna hjälpa barnen med det som behövts. Vi ska fortsätta att fördjupa våra kunskaper om pedagogisk dokumentation. Vi hoppas kunna bli så säkra på att använda lärplattan tillsammans med barnen att det ska fungera lätt.