VATTENSKYDDSOMRÅDE TIMSÄLVEN Tekniskt underlag med förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Timsälven Örebro Sweco Environment AB David Ekholm Uppdragsnummer 1553336 000 SWECO Grubbensgatan 6, 702 25 Örebro Telefon 019-16 81 00 Telefax 019-16 81 49
Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund och motiv för inrättande av vattenskyddsområde 3 1.2 Uppdraget 3 1.3 Syfte och användning av denna tekniska beskrivning 4 2 Vattentäkten Timsälven 5 2.1 Lokalisering 5 2.2 Vattenanläggningar och behandling 6 2.3 Försörjnings-/verksamhetsområde 8 2.4 Vattenuttag och -förbrukning 9 2.5 Framtida uttagsbehov 9 2.6 Tillstånd 10 2.7 Ägandeförhållande 10 2.8 Reservvattentäkt 10 2.9 Vattentäktens värde 11 3 Områdesbeskrivning 12 3.1 Tillrinningsområde 12 3.2 Markanvändning 13 3.3 Geologi 13 3.4 Nederbörd 13 3.5 Vattenföring 14 3.6 Naturliga barriärer och sårbarhetsbedömning 15 3.7 Planförhållanden 16 3.8 Ramdirektivet för vatten - åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer 22 3.9 Riksintressen och naturreservat 22 4 Vattenkvalitet 23 4.1 Vattenkvalitetsparametrar av betydelse 23 4.2 Råvattenkvalitet mål 25 4.3 Önskad råvattenkvalitet 30 4.4 Vattenkvaliteten i Timsälven 30 5 Risker för vattentäkten 34 5.1 Inventering av riskkällor 34 5.2 Punktkällor - Förorenade områden 35 5.3 Punktkällor - Verksamheter 37 5.4 Diffusa källor 42 5.5 Sabotage, kris och krig 47 5.6 Bedömning av risker 47 6 Åtgärder 52 6.1 Åtgärdsbehov 52 1 (77)
6.2 Åtgärdsalternativ 53 6.3 Redan vidtagna åtgärder 53 6.4 Åtgärder avseende konstaterad belastning 54 6.5 Förebyggande fysiska åtgärder 55 6.6 Förebyggande administrativa åtgärder 59 7 Information, samverkan, samråd 61 7.1 Referensgrupparbete 61 7.2 Samråd med Länsstyrelsen 61 7.3 Information till Karlskoga kommun 61 7.4 Information till övriga berörda kommuner 62 7.5 Information till fastighetsägare 62 8 Utformning av vattenskyddsområde 64 8.1 Krav och allmän metodik 64 8.2 Generella grunder för indelning i skyddszoner 65 8.3 Genomförande samt motiv till gränsdragningar i Timsälven vattenskyddsområde 67 8.4 Sammanfattning 72 9 Bakgrund till valda skyddsföreskrifter 73 9.1 Skyddsföreskrifternas syfte 73 9.2 Skyddsföreskrifternas funktion 73 9.3 Generella krav på restriktionsnivån 74 Bilagor 1. Förslag till skyddsföreskrifter 2. Motiv till skyddsföreskrifter 3. Ritning med förslag till vattenskyddsområde 4. Samrådsredogörelse 5. Handlingar som stöder ägorätt 6. Förteckning över berörda fastigheter 7. Förslag till kontrollprogram 8. Utdrag ur sammanträdesprotokoll 9. Kartor över inventerade risker 2 (77)
1 Inledning 1.1 Bakgrund och motiv för inrättande av vattenskyddsområde Dricksvattenförsörjningen för Karlskoga baseras på råvatten från Timsälven. För vattentäkten saknas vattenskyddsområde. Vattenskydd enligt miljöbalken syftar ytterst till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar att förvalta naturen väl. I Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområden 2010:5 anges att syftet med vattenskyddsområden är att ge vattenförekomster som är viktiga för dricksvattenförsörjningen ett tillräckligt gott skydd så att råvattentillgångar säkras i ett långsiktigt perspektiv - ett flergenerationsperspektiv. Vattenförekomster och vattentäkter måste därför skyddas mot såväl nutida som framtida risker. Risker kan vara tillfälliga utsläpp i samband med olyckshändelser samt kontinuerliga diffusa och koncentrerade läckage. Skyddet för viktiga råvattentillgångar bör ha en mycket hög prioritet för att syftet med skyddet ska kunna uppnås. Med ökande anspråk mot vattnet som resurs, och med allt mer komplexa relationer mellan intressen och anspråk, blir den offentliga maktens roll som fördelare av rättigheter och skyldigheter allt viktigare. Karlskoga Miljö analyserar nu sin vattenförsörjning för att på bästa sätt anpassa den efter framtida behov och krav. Som huvudvattentäkt för Karlskoga fyller Timsälven en vital funktion i kommunens dricksvattenförsörjning. För att på ett ändamålsenligt sätt kunna skydda vattentäkten och tillförsäkra att vattenförsörjningen inom kommunen tryggas i ett flergenerationsperspektiv inrättas därför ett vattenskyddsområde för Timsälven som en av åtgärderna. 1.2 Uppdraget På uppdrag av har Sweco Environment AB upprättat tekniskt underlag samt förslag till vattenskyddsområde och 3 (77)
skyddsföreskrifter för ytvattentäkten Timsälven i enlighet med Naturvårdsverkets riktlinjer. Förslaget till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter har tagits fram av en projektgrupp bestående av tjänstemän från Karlskoga Miljö samt från Miljökontoret och Plan- och byggavdelningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen i Karlskoga kommun. Projektgruppsarbetet har bedrivits med stöd från Sweco och har genomförts under åren 2007-2011. För genomförande av uppdraget har följande moment utförts: Teknisk beskrivning av vattentäkten Ytvattenutredning Identifiering och kartläggning av potentiella föroreningskällor Översiktlig riskanalys av väsentliga riskkällor för vattentäkten Förslag till vattenskyddsområde Förslag till skyddsföreskrifter De begrepp som används i denna rapport härrör från Naturvårdsverket allmänna råd NFS 2003:16 om vattenskyddsområden (till 7 kap. 21, 22 och 25 miljöbalken) och Naturvårdsverkets handbok 2010:5 med allmänna råd om vattenskyddsområden. 1.3 Syfte och användning av denna tekniska beskrivning Denna tekniska beskrivning är en sammanställning och analys av relevant information som ett underlag för beslut till vattenskyddsområde och föreskrifter. Syftet med den tekniska beskrivningen är inte och kan inte vara att utgöra ett fullständigt eller tillräckligt underlag för att bedöma specifika ansökningar om tillstånd enligt vattenskyddsföreskrifterna. Skälen är bland annat att varje ansökan, verksamhet och plats utgör en unik kombination av detaljerade förutsättningar som i alla varianter inte kan förutses här, samt att detaljeringsgraden enligt Naturvårdsverkets handbok är avpassad för att avgränsa vattenskyddsområdet till, och inte inom, fastighetsskala. 4 (77)
2 Vattentäkten Timsälven 2.1 Lokalisering Råvattenintaget i Timsälven är beläget ca 4 km norr om de centrala delarna av Karlskoga, ca 2 km nedströms sjön Lonnens utlopp och ca 6,5 km uppströms älvens mynning i sjön Möckeln. Figur 2.1. Översikt. Råvattenintag i Timsälven. 5 (77)
2.2 Vattenanläggningar och behandling 2.2.1 Råvattenpumpstation Den befintliga råvattenpumpstationen togs i drift 2009 och ersätter en mer än 40 år gammal råvattenpumpstation. De två äldre intagsledningarna, DN 500 och DN 600, från Timsälven används emellertid fortfarande och har letts om till den nya stationen. Stationen var utrustad med två maskinrensade galler med spaltvidden 3 mm och två frekvensstyrda råvattenpumpar med kapaciteten ca 665 m 3 /h vardera. Råvattenpumpstationen är försedd med två mikrosilar (60 µm) för avskiljning av alger och grövre föroreningar. Silarna har dimensionerats för vardera max 1200 m 3 /h. För att klara silningen även vid låg vattennivå i Timsälven lyfts råvattnet upp till silarna med hjälp av två propellerpumpar. Det silade vattnet uppfordras till förbehandlingsbyggnaden med frekvensstyrda råvattenpumpar, två med kapaciteten 800 m 3 /h och en med kapaciteten 400 m 3 /h. I silarna avskilt rens återleds till Timsälven i en ledning som mynnar nedströms intagsledningarna. 2.2.2 Filterbyggnad På grund av en successiv ökning av halten organiskt material och grumlighet i Timsälven har förbehandlingen kompletterats med ett behandlingssteg för kemisk fällning och snabbsandfiltrering av det silade råvattnet innan det leds ut till de infiltrationsbassängerna. Tidigare skedde enbart sandfiltrering utan kemisk fällning av råvattnet före infiltrationen i grusåsen. Den kemiska fällningen och snabbsandfiltreringen sker i 24 st kontinuerligt arbetande sandfilter av typen DynaSand, dimensionerade för ett maxflöde av 1000 m 3 /h motsvarande en filterhastighet av ca 8 m/h. Tvättning av filtersanden sker med hjälp av mammutpumpar som lyfter den smutsiga sanden från filtrens bottenkon upp till en spiralformad tvätt varefter sanden åter läggs ned på toppen av filtret. Mammutpumparna drivs med luft från en tillhörande anläggning för tryckluftsförsörjning. Det smutsiga tvättvattnet leds till två lamellseparatorer för avskiljning och förtjockning av slammet i tvättvattnet. Det förtjockade slammet, ca 30 m 3 /d, pumpas via spillvattennätet till Aggeruds avloppsrenings- 6 (77)
verk och klarfasen från lamellseparatorerna återpumpas till filterbyggnadens inloppskammare alternativt avleds till Trösån. Någon alternativ grundvattentäkt finns inte i närheten av Gälleråsens vattenverk. För att klara vattenförsörjningen vid en eventuell kontaminering av grundvattentäkten, alternativt ytterligare förbättra kvaliteten på vattnet som ska infiltreras, kan det förbehandlade vattnet uppfordras till det äldre vattenverket för vidarebehandling. Vidarebehandlingen skulle behöva omfatta reducering av manganhalten, hårdhetshjöjning/alkalisering, ph-justering och desinfektion. Därefter skulle vattnet kunna distribueras direkt ut till konsumenterna. 2.2.3 Vattenverksbyggnad Den äldre vattenverksbyggnaden är över 40 gammal. Den inrymmer åtta snabbsandfilter a 30 m 2 med tillhörande rörgalleri, renvattenreservoar och reservoar för backspolning med tillhörande utrustning för yt- och backspolning. Som framgått ovan nyttjas i första hand de befintliga sandfiltren för att minska det förbehandlade vattnets manganhalt. I en eventuellt framtida etapp övervägs att byta ut filtermaterialet i exempelvis fyra av de åtta filtren mot aktivt kol. Detta för att ytterligare förbättra vattenkvaliteten på det vatten som, i ett läge där grundvattentäkten har kontaminerats, ska levereras direkt ut till konsumenterna utan föregående infiltration. 2.2.4 Infiltrationsbassänger För närvarande finns totalt åtta infiltrationsbassänger med följande infiltrationsareor: Infiltrationsbassäng nr Area m 2 1 (Vid vattenverket) 2500 2 ( - - ) 900 3 ( - - ) 500 4 ( - - ) 1650 5 ( - - ) 1125 6,7,8 (Vid Marielund) 3700 Summa total infiltrationsyta 10375 7 (77)
När samtliga dammar är i drift och dimensionerande flöde 1000 m 3 /h skall infiltreras resulterar detta i en infiltrationshastighet som överstiger 0,1 m/h. Vissa planer föreligger att utöka infiltrationskapaciteten genom att anlägga ytterligare infiltrationsbassänger. 2.2.5 Grundvattenbrunnar Antalet grundvattenbrunnar som är i drift uppgår för närvarande till elva varav tio är koncentrerade till ett område ca 700 m söder om vattenverksbyggnaden (Brunn 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 10 och 11). En grundvattenbrunn (Brunn 12) är placerad i nära anslutning till dricksvattenstationen vid Timsbron. För närvarande används inte Brunn 8, 11 och 12, p.g.a. låg kapacitet eller kvalitetsproblem (turbiditet och mangan). 2.2.6 Dricksvattenstation Uppfordrat grundvatten pumpas till en lågreservoar på 1800 m 3 i dricksvattenstationen vid Timsbron. Inkommande vatten till reservoaren ph-justeras med natronlut och kan vid behov desinficeras med natriumhypoklorit. Dricksvattnet tryckstegras med pumpar styrda av nivån i en högreservoar. 2.2.7 Tekniska barriärer Möjlighet finns att stänga råvattenintaget. Så har skett tidigare, i samband med utsläpp av petroleumprodukter till vattendrag (se kap. 4.4.). Att råvattenintaget stängs i samband med ett utsläpp förutsätter emellertid dels att utsläppet upptäcks i tid och dels att vattenverkets personal informeras om detta. Hur länge råvattenintaget kan vara stängt beror av grundvattennivåerna i åsen. Normalt är tre till fyra veckor. 2.3 Försörjnings-/verksamhetsområde Vattentäkten försörjer, förutom Karlskoga, även Linnebäck, Granbergsdal, Gottebol, Bregårdsängarna och Gälleråsen. Karlskoga Miljö har uppskattat att 28 500 personer är anslutna till dricksvattennätet. En stor del av det producerade vattnet används av industrin. Exempel på stora vattenförbrukare är Björkborns industriområde (ca 1 Mm 3 /d), Bharat Forge, Imatra och Recipharm (0,2-0,3 Mm 3 /d vardera). 8 (77)
Verksamhetsområdet för VA redovisas i Figur 2.2. Figur 2.2. Verksamhetsområde för VA (blå linje). Verksamhetsområdet för Granbergsdal ligger utanför kartan. 2.4 Vattenuttag och -förbrukning Från Timsälven uttogs under perioden 2005-2008 i medel 5,3 Mm 3 /år (14 600 m 3 /d). Mängderna producerat ren-/dricksvatten uppgick till 6,8 Mm 3 /år (18,7 m 3 /d). Av den producerade mängden dricksvatten har således i medel 1,5 Mm 3 /år (4,1 m 3 /d) utgjorts av naturligt bildat grundvatten. Av producerad vattenmängd levereras ca 75 % till kund. Resterande mängd utgörs främst av läckage och brandvatten. Av den sålda volymen utgör industrileveranser ca 55 %. 2.5 Framtida uttagsbehov Karlskoga Miljö har uppgett att det, enligt rådande befolkningstrend 25 år bakåt i tiden, statistiskt sett bor 25 000 personer i Karlskoga år 2030, jämfört med nästan 30 000 idag. Sedan år 2005 har emellertid befolkningsminskningen stannat upp kraftigt och är numera marginell. Karlskoga Miljö bedömer därför att vattenförbrukningen under de närmaste 20 åren kommer att vara ungefär densamma som idag. 9 (77)
2.6 Tillstånd Genom dom i Västerbygdens vattendomstol, den 14 juni 1944, Mål A 22/1943, erhöll Karlskoga stad bl.a. tillstånd att utföra ett intag i Timsälven, anordna ett reningsverk och en infiltrationsanläggning. Genom dom i Västerbygdens vattendomstol den 30 november 1967, Mål A 79/1964, Dom A 77/1967, erhöll Karlskoga stad tillstånd att från Timsälven utta 28 000 m 3 vatten i årsmedel per dygn (324 l/s), dock högst 30 000 m 3 under ett och samma dygn (347 l/s). 2.7 Ägandeförhållande Råvattenintaget är beläget på fastigheten Aggerud 2:96 7 som ägs av, se bilaga 5. 2.8 Reservvattentäkt Reservvattentäkt för Karlskoga saknas. Undersökningar avseende möjligheter att anlägga reservvattentäkter har genomförts vid Näset och vid Sandtorpsudden. Under 2011 har ett projekt med syftet att lokalisera reservvattentäkt för Karlskoga och Degerfors påbörjats. SWECO VIAK genomförde år 2003 en undersökning av Alkvetterns vattenkvalitet för att utreda om sjön kan fungera som ny råvattentäkt för Karlskogas vattenförsörjning. Alkvettern uppvisade generellt sett något lägre halter än Timsälven av de parametrar som har orsakat problem i vattenberedningen (turbiditet, färgtal, COD och TOC). Skillnaden var främst koncentrerad till toppflödesperioder. Den skillnad i vattenkvalitet som Alkvettern och Timsälven uppvisade bedömdes bero dels på att Kilstabäcken och Kedjan rinner till nedströms Alkvettern och dels att Timsälven är ett rinnande vattendrag, vilka jämfört med sjöar ofta har högre turbiditet. I rinnande vattendrag är syresättningen bättre vilket ger kraftigare mikrobiell aktivitet, och uppehållstiden är kortare, vilket ger högre partikeltransport. Att byta råvattentäkt, från Timsälven till Alkvettern, bedömdes främst medföra lägre turbiditet (i medel ca 30%) och lägre halter mikroorganismer. En flytt av råvattentäkt skulle dock inte medföra någon markant skillnad i TOC eller COD Mn -halter. 10 (77)
Ett råvatten med lägre turbiditet och mindre innehåll av mikroorganismer skulle medföra mindre belastning av snabbfilter och infiltrationsbassänger. Vidare skulle ett nytt råvattenintag i Alkvettern medföra att riskkällor i avrinningsområdena till Kilstabäcken och Kedjan undviks. Kostnaden för en eventuell flytt av råvattenintag bedömdes uppgå till av storleksordningen 10 Mkr. Främst utgör detta kostnader för rördragning. Utifrån en bedömning av enbart vattenkemin bedömdes ett byte av råvattentäkt, från Timsälven till Alkvettern, inte vara nödvändig. Investeringsmedel bedömdes i stället kunna göra större nytta om befintlig rening vid vattenverket kompletteras med någon slags förbehandling. 2.9 Vattentäktens värde I Naturvårdsverkets handbok med allmänna råd om vattenskyddsområden (2010:5) ges exempel på värdeklasser för vattenförekomster och vattentäkter. Timsälven skulle enligt denna klassning hänföras till den högsta skyddsklassen Extremt högt skyddsvärde, eftersom det är en viktig allmän vattentäkt där det saknas reservvattentäkt. 11 (77)
3 Områdesbeskrivning 3.1 Tillrinningsområde Timsälven ingår i Gullspångälvens vattensystem som i sin tur är del av Götaälvs vattensystem. Timsälvens avrinningsområde sträcker sig från Hagfors kommun i norr till älvens mynning i Möckeln i söder och omfattar 1 688 km 2 (SMHI, 1996). Tillrinningsområdet till råvattenintaget, se Figur 3.1, omfattar ca 1 600 km 2. Figur 3.1. Tillrinningsområde till råvattenintaget i Timsälven 12 (77)
Tillrinningsområdet berör främst kommunerna Filipstad, Storfors och Karlskoga, men även Hagfors, Hällefors, Karlstad och Kristinehamn. De största tätorterna i tillrinningsområdet är Filipstad, Storfors och delar av Karlskoga. I övre delen av Timsälvens avrinningsområde rinner Nordmarksälven och mynnar i Lersjön. Vattnet transporteras i Skillerälven till Filipstad och sjön Daglösen och sedan vidare till Östersjön via Prästbäcken. Kopparälven, som har sitt ursprung i sjön Yngern, når också Östersjön. Storforsälven tar sedan vattnet från Östersjön till Öjevettern. Lungälvssystemet rinner från väster till Öjevettern. Timsälven fortsätter sedan via Ullvettern, Alkvettern, Lonnen och når slutligen Möckeln (Alcontrol, 2002). Vattendragen Kilstabäcken och Kedjan mynnar också i Lonnen. 3.2 Markanvändning Sjöarealen utgör 12 % av avrinningsområdet och andelen skog 73 % (SMHI, 1996). Övrig mark, främst myr- och jordbruksmark, utgör 15 %. De industrier som finns i tillrinningsområdet är främst lokaliserade till Kilstaområdet i Karlskogas västra delar samt till tätorterna Storfors, Nykroppa och Filipstad. 3.3 Geologi Jordlagren i tillrinningsområdet domineras av morän. I höjdområdena förekommer berg i dagen relativt frekvent. I dalgångarna, främst i de södra delarna av tillrinningsområdet överlagras moränen av lera. 3.4 Nederbörd Medelnederbörd i SMHI:s fem mätstationer i Timsälvens avrinningsområde redovisas i Tabell 3.1. 13 (77)
Tabell 3.1. Nederbörd och temperatur i Timsälvens avrinningsområde 1961-1990 (källor: SMHI, 2001 och SMHI, 2003)) Stationsnummer Namn Nederbörd okorrigerad (mm) 9420 Karlskoga 667 737 9432 Storfors 772 Nederbörd korrigerad (mm) 9439 Daglösen 727 823 4,4 9443 Filipstad 748 5,1 9459 Lesjöfors 823 880 Temperatur ( C) Utifrån ovan uppskattas nederbörden i tillrinningsområdet till ca 800 mm/år. Avdunstningen uppskattas till ca 400 mm/år. Den effektiva nederbörden (d.v.s. samlad yt- och grundvattenavrinning) skulle därmed uppgå till ca 400 mm/år. 3.5 Vattenföring Årsmedelvattenföringen i Timsälven, vid Björkborns kraftverk ca 4 km nedströms råvattenintaget, är normalt 22,1 m 3 /s (ALcontrol Laboratories, 2006). Vattenföringen i Timsälven mäts av Fortum vid Lunedet (Alkvetterns utlopp) samt vid Björnborns kraftverk. I Tabell 3.2 redovisas uppgifter om årsmedelvattenföring i dessa två punkter för perioden 2004-2008. Tabell 3.2. Årsmedelvattenföring i Timsälven, vid Alkvetterns utlopp samt vid Björkborns kraftverk, 2004-2008. Underlagsdata har erhållits från Fortum Generation. Timsälven Utlopp Alkvettern Timsälven (m 3 /s) (m 3 /s) 2004 22,4 23,3 2005 12,3 15,2 2006 20,7 23,1 2007 16,8 19,9 2008 22,2 29,9 Kraftverk, Björnborn 14 (77)
3.6 Naturliga barriärer och sårbarhetsbedömning Sårbarheten betecknar markens och vattnets känslighet för att påverkas av en förorening, eller med andra ord, brist på förmåga att reducera en förorenings farlighet under transporten i mark och vatten. Sårbarheten för en ytvattentäkt avgörs huvudsakligen av markförhållanden och rinntider. Vad gäller markförhållanden bedöms sårbarheten vara som störst i områden med hårdgjorda markytor och dagvattenavledning, t.ex. tätorter och industriområden. I dessa områden kan eventuella föroreningar i ytavrinnande vatten snabbt nå Timsälven, utan att passera genom marklagren. Andra områden där sårbarheten bedöms som stor är områden med täckdiken, eftersom dessa i stort sett fungerar på samma sätt som dagvattenledningar. Rinntider för större vattendrag och sjöar inom tillrinningsområdet till råvattenintaget har beräknats av SMHI. Beräkningarna har gjorts för en högflödessituation med en återkomsttid på 10 år. Beräkningen indikerar att rinntiderna är relativt långa genom sjöarna och kortare i vattendragen. I Figur 3.2 redovisas rinntider till råvattenintaget från sjöarna Alkvettern och Lonnen. För 12 timmars rinntid till råvattenintaget är rinnsträckan till råvattenintaget ca 9 km. Lonnens största tillflöden är Kedjan i norr och Kilstabäcken i söder. Från sjön Immen, i de övre (norra) delarna av Kedjans avrinningsområde, till råvattenintaget en rinnsträcka av ca 20 km - beräknas rinntiderna till ca 12 timmar. Från uppströms Fisksjön, i de övre (södra) delarna av Kilstabäckens avrinningsområde, till råvattenintaget en rinnsträcka av ca 15 km, beräknas rinntiderna till mindre än 12 timmar. 15 (77)
Figur 3.2. Av SMHI beräknade rinntider i sjöarna Lonnen och Alkvettern till råvattenintaget vid högflödessituation med en återkomsttid på 10 år. 3.7 Planförhållanden 3.7.1 Översiktsplaner För Karlskoga finns en översiktsplan som antogs av kommunfullmäktige 2011-03-01. 16 (77)
Vad gäller vattenområden anges i den befintliga översiktsplanen att möjligheterna att paddla kanot i Timsälven inte bör försämras. Lämplig skyddsform övervägs för de värdefulla madmarkerna vid Åsbergsvikens sydspets (Alkvettern). Naturreservat kan vara ett alternativ. För Kilstabäcken anges att målet är att förbättra miljön så att fisket kan vara tillbaka till år 2000. För Kedjan anges att kalkningen i avrinningsområdet bör fortgå. Flodkräftbeståndet bör få ett lämpligt skydd. Öppna landskap, bl.a. sydost om Immen, norr om Lonnen samt öster om Timsälven nedströms Lonnen, anges vara värdefulla och som i sista hand bör överges. I fördjupning för Lonnen, Lunedet, anges vad gäller strandnära fritidshus att områdesbestämmelser eller detaljplan med maximerad byggrätt bör upprättas för befintliga hus. Inga nyetableringar bör medges. För Alkvettern anges att områdesbestämmelser bör upprättas för den nya båthamnen. I fördjupning för tätorten Karlskoga anges vad gäller teknisk försörjning att behovet av bräddning av orenat avloppsvatten bör minimeras genom successiv förbättring av avloppssystemet. En samordnad utvecklingsplan, med bl.a. större andel infiltration, kan göra förhållandena ännu bättre. Bräddning förekommer bl.a. på en punkt till Kilstabäcken och två till Timsälven. I utkast till ny (observera ej antagen) översiktsplan (benämnd gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner, underlag för KS beslut om samråd, daterad februari 2010) anges bl.a. att bostadsutveckling prioriteras vid sjöarna Möckeln, Lonnen, Våtsjön, Skagern, Storbjörken samt längs Letälven. Vidare anges att utredning och planläggning görs för eventuell utvidgning av befintliga industriområden, och då med beaktande att befintliga etableringar i möjligaste mån ska ges utrymme för expansion. Jordbruksnäringen ges erforderliga möjligheter att utvecklas. Utveckling av enkla gästhamnar i Alkvettern, Lonnen och Möckeln samt nya båthamnar anläggs vid Möckeln i Karlskoga och vid Alkvettern. Vad gäller genomfarter och större trafikleder anges att Karlskogas ringledssystem binds samman och en uppställningsplats för farligt gods bör anordnas i Karlskoga. Vidare, Karlskoga flygplats läggs ner, marken där flygplatsen är belägen är den mest lättexploaterade för industri och utökning av ett befintligt industriområde. 17 (77)
3.7.2 Detaljplaner För de västra delarna av Karlskoga samt för några mindre områden runt sjön Lonnen finns detaljplaner. I Figur 3.3 och Figur 3.4 redovisas en planöversikter. Figur 3.3. Översikt detaljplaner för västra Karlskoga. 18 (77)
Figur 3.4. Översikt detaljplaner runt Lonnen. I tabellen nedan visas de detaljplaner och områdesbestämmelser som finns för områden som är lokaliserade helt eller delvis inom det bedöma tillrinningsområdet i Karlskoga kommun. Vidare har Karlskoga kommun tillhandahållit en kort beskrivning av planernas inriktning. Tabell 3.3. Detaljplaner och områdesbestämmelser inom det föreslagna vattenskyddsområdet. Nummer Namn/område Inriktning Nr 411 LONNEN 6 - VIBÄCK Bostadsändamål Nr 399 LONNEN 4 - ROSENSJÖ 1:6 Bostadsändamål Nr 481 ROSENSJÖ 1:34 Bostadsändamål Nr 417 LONNEN 5 - LONNHYTTAN Bostadsändamål Nr 401 LONNEN 1 - ÖSTRA LONNTORP Bostadsändamål Nr 351 ÄSPEDALEN Områdesbestämmelser 19 (77)
Nr 405 (nu 561) LONNEN 3 - VÄSTRA LONNTORP Bostadsändamål Nr 527 KEDJEUDDEN - GÄLLERÅSEN 1:155 M FL Bostadsändamål Nr 301 OMRÅDE FÖR FLYGFÄLT Flygfält Nr 254 INDUSTRIOMRÅDE VID FLYGFÄLTET Industriändamål Nr 456 SLÅTTERMASKINEN - SKÖRDETRÖSKAN Bostadsändamål, jordbruk Nr 34 OMRÅDE NORR OM KARLBERG Bostadsändamål Nr 52 KV LÅNGEN O LUNGNEN Bostadsändamål Nr 217 KV PLOGEN Bostadsändamål, idrottsändamål, allmänt ändamål Nr 196 KV SPADEN Bostadsändamål Nr 23 FRÖDINGSPARKEN Bostadsändamål Nr 516 SÅNINGSVÄGEN KV TRAKTORN M FL Bostadsändamål Nr 434 KV FRYKEN o LÅNGEN Bostadsändamål Nr 468 KV ASPEN M FL Bostadsändamål Nr 226 KV RUNN M M Industriändamål Nr 163 KV VIREN Industriändamål Nr 71 TEGELBRUKSOMRÅDET Bostadsändamål Nr 84 KILSTA - ODLINGEN Småindustriändamål, lager Nr 93 EKEBYOMRÅDET Bostadsändamål Nr 466 LYRIKEN 2 Bostadsändamål Nr 423 LYRIKEN 3 Bostadsändamål, kiosk Nr 136 KV LYRIKEN Bostadsändamål Nr 502 EKEBY- POETEN M FL Handel, kontor Nr 106 EKEBY Bostadsändamål Nr 125 KV VISAN Allmänt ändamål Nr 474 KV POETEN 5 Bostadsändamål Nr 455 EKEBY POETEN 9 M FL Handel, kontor, småindustri Nr 420 POETEN 9 Bostäder, centrumbostäder, friluftsområde Nr 428 SPINNAREN 15 Industriändamål Nr 440 SPINNAREN 9, 10 och 13 Bostadsändamål 20 (77)
Nr 145 KV SPINNAREN Småindustriändamål Nr 219 SELKROKSOMRÅDET Bostadsändamål Nr 491 KV AVSÖNDRINGEN Handel, kontor, småindustri Nr 216 VÄSTERLEDEN Bostadsändamål Nr 211 STRÅNINGSTORP, V:a DELEN Bostadsändamål Nr 202 STRÅNINGSTORP CENTRALA DELEN Bostadsändamål Nr 272 N:a STRÅNINGSTORP Bostadsändamål Nr 297 OMRÅDE FÖR RACKETHALL Idrottsändamål Nr 234 STRÅNINGSTORP CENTRUM Handelsändamål, bostäder Nr 289 BLOMMAN M FL Bostadsändamål Nr 249 STRÅNINGSTORPS GÅRD 1 Bostadsändamål Nr 252 VÄSTERLEDEN Allmän plats Nr 188 Ö:a DELEN AV FISKSJÖOMRÅDET Bostadsändamål Nr 221 ATRIUMHUSOMRÅDE SYDOST STRÅNINGSTORP C Bostadsändamål Nr 546 AGGERUD 2:30 M FL Bostadsändamål Nr 229 VÄSTERÄNGSVÄGEN Bostadsändamål Nr 251 SLÅNBÄRSVÄGEN Bostadsändamål, småindustri Nr 429 ANKARET Bostadsändamål Nr 260 KV ANKARET Bostadsändamål Nr 230 V:a DELEN AV FISKSJÖOMRÅDET Bostadsändamål Nr 167 KV TOFTEN M FL Industriändamål Nr 328 INDUSTRIOMRÅDE Industri och handelsändamål Nr 479 KV SURPUSSEN) Kriminalvårdsanstalt Nr 377 TORRVARPEN / SURPUSSEN Industriändamål Nr 184 BOTORP Industriändamål Nr 342 CISTERNEN och TERMINALEN 8 Industriändamål Nr 213 INDUSTRIOMRÅDE VID BOTORP Industriändamål Nr 334 KV TERMINALEN SÖDER Industriändamål Nr 454 TERMINALEN BOTORP Industriändamål Nr 382 LINNEBÄCK NORRA Bostadsändamål 21 (77)
I sammanställningen ovan saknas detaljplan 563 Äspedalen- Kyrkudden med inriktning Bostadsändamål. 3.8 Ramdirektivet för vatten - åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer Åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för Västerhavets vattendistrikt har tagits fram i enlighet med EU:s ramdirektiv för vatten. Miljökvalitetsnormerna gäller för distriktens vatten och målet är att alla vatten (yt-, kust- och grundvatten) ska nå minst god status under perioden 2015-2027. Åtgärdsprogrammet beskriver de åtgärder som bedöms nödvändiga för att de beslutade miljökvalitetsnormerna ska uppnås i tid. Åtgärderna som beskrivs i programmet riktar sig till myndigheter och kommuner. 3.9 Riksintressen och naturreservat E18 som löper genom den södra delen av tillrinningsområdet är av riksintresse. Fisksjön är naturreservat (fågelsjö) och Natura 2000-område. Syftet med reservatet är att bevara och genom restaurering och skötsel förbättra miljön för fågellivet. Syftet är också att ge allmänheten möjlighet att uppleva områdets naturvärden. Lunedet är naturreservat (friluftsområde). Baksjön är naturreservat, men är belägen utanför föreslagen tertiär skyddszon. Vidare finns det bl.a. mossar i de västra och nordvästra delarna av tillrinningsområdet som är av riksintresse för naturvården och Natura 2000-områden samt järnvägen Bergslagsbanan som är av riksintresse. Även dessa är belägna utanför den föreslagna tertiära skyddszonen. 22 (77)
4 Vattenkvalitet 4.1 Vattenkvalitetsparametrar av betydelse Det finns ett stort antal kvalitetsparametrar att beakta vid bedömningen av ett vattendrags status. Dessutom finns ytterligare ett antal parametrar vid bedömning av vattnets lämplighet som råvatten för dricksvattenförsörjning. Nedan redovisas de parametrar eller grupper av parametrar som anses ha betydelse för vattenkvaliteten samt för möjligheten att ur råvattnet bereda ett dricksvatten av god kvalitet och som uppfyller gällande krav. 4.1.1 Vattenkvalitet status I Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag ingår två aspekter, dels en bedömning av ett vattendrags tillstånd som sådant med avseende på ekosystemets kvalitet, dels en bedömning av hur mycket tillståndet avviker från ett naturligt tillstånd. Vattenområdenas status bedöms utifrån kemisk-fysikaliska faktorer som: - Temperatur - Näringsämnen/eutrofiering - Syretillstånd, syreförhållanden - Ljusförhållanden - Surhet/försurning - Metaller En bedömning görs även av biologiska förhållanden i form av sammansättning av t.ex.: - Alger - Vattenväxter - Bottenfauna De flesta av de parametrar som beskriver vattendragets ekologiska status är även relevanta i bedömningen av ett råvattens möjligheter till beredning av dricksvatten. 23 (77)
4.1.2 Föroreningar Ett stort antal mänskliga verksamheter ger upphov till utsläpp av ämnen som påverkar möjligheterna att nyttja ett vattendrag som råvattentäkt. Exempel på sådana ämnen är organiska miljögifter, tungmetaller, bekämpningsmedel samt bakteriella föroreningar. I kapitel 5 redovisas verksamheter och förorenade områden inom tillrinningsområdet vilka bedöms kunna utgöra en risk för vattentäkten. Nedan beskrivs kort några av de ämnen som kan förväntas spridas från riskkällor inom området. Tungmetaller som kadmium, krom, koppar, nickel, kvicksilver, bly, zink samt i miljösammanhang även arsenik, järn och vanadin är mycket starka miljögifter som ofta är bioackumulerbara, cancerogena och som påverkar nervsystem och/eller andningsorgan. Samtidigt är några av ämnena essentiella för kroppen i mycket små mängder, exempelvis krom och zink. Petroleumprodukter är giftiga och cancerogena. I synnerhet lätta, vattenlösliga oljekolväten är giftiga redan vid låga koncentrationer. Utsläpp av petroleumprodukter kan vålla skador inom ett begränsat område, men bestå mycket långt in i framtiden. Det räcker med en liter diesel för att göra en miljon liter dricksvatten obrukbart, eftersom påverkan på smak och lukt är så kraftig. Flera bekämpningsmedel är hälsofarliga, t.ex. giftiga eller cancerogena. Eventuell förekomst av sådana ämnen i rå- och grundvatten måste betraktas som allvarlig. Mikrobiella föroreningar. Vattenburna sjukdomar förekommer i Sverige liksom i andra länder och orsakas av en bredare grupp mikroorganismer. Även virus och protozoer uppmärksammas allt mer. Dessa mikroorganismer har inget samband med koliforma bakterier, som annars är en vanlig indikator på bakteriell förorening. Näringsämnen sprids naturligt via urlakning från marken. Genom mänsklig aktivitet såsom spridning av gödsel, konstgjorda näringsämnen och utsläpp av avloppsvatten ökar mängden näringsämnen som tillförs vattendragen. Höga kvävehalter i dricksvattnet medför risk för negativa hälsoeffekter. Fosfor, nitrat och ammoniak gynnar tillväxt av cyanobakterier vilket kan orsaka toxiska algblomningar. En algblomning är inte alltid synlig vid vattenytan och kan därför orsaka stora problem för dricksvattenframställningen om blomningen samtidigt är toxisk. 24 (77)
4.1.3 Parametrar som kan utgöra problem för vattenförsörjningen Generellt sett finns det parametrar som kan skapa problem i vattenverk och distribution eller som kan påverka vattenkvaliteten hos konsumenten negativt. En sammanfattning av parametrarna redovisas nedan: Temperaturen hos ett dricksvatten bör inte vara för hög. En hög temperatur främjar mikrobiell tillväxt och förstärker lukt och smak. Ett högt näringsinnehåll gynnar biologisk aktivitet och förhöjda halter av nitrat och nitrit kan medföra försämrad syreupptagningsförmåga främst hos små barn. Ett för lågt ph kan medföra problem med ledningskorrosion och kräver kraftig alkalisering. I fråga om metaller är förhöjda järn- och manganhalter det vanligaste problemet. Detta kan medföra avlagringar och igensättningar i ledningar samt tekniska och estetiska problem hos konsumenten. Därutöver finns en rad metaller som i förhöjda halter kan ge hälsoeffekter. De flesta metallers vattenlöslighet är starkt beroende av vattnets ph-värde. En nyckelparameter vid dricksvattenberedning är halten naturligt organiskt material (NOM). Halten NOM påverkar mer eller mindre direkt en rad viktiga dricksvattenparametrar som färg, lukt, smak, risk för mikrobiell tillväxt och risk för bildning av klororganiska föreningar i samband med klorering. Vid kraftig algblomning föreligger risk för att algtoxiner bildas. Förekomst av algtoxiner i dricksvattnet kan medföra allergi- och astmareaktioner samt kräkningar och diarréer. Bekämpningsmedel, som kan vara toxiska eller cancerogena för människan, är inte behandlingsbara med nuvarande vattenberedning i Gälleråsen vattenverk. Det innebär att ämnena normalt tar sig vidare med dricksvattnet till konsumenten om de förekommer i råvattnet. 4.2 Råvattenkvalitet mål I detta kapitel sammanfattas de regler och miljömål, som är styrande för miljösituationen i Timsälven; från EG:s ramdirektiv för vatten till kommunens egna lokala mål för vattenmiljö, råvattenkvalitet samt badvattenkvalitet (strandbad). 25 (77)
4.2.1 Livsmedelsverkets föreskrifter I Livsmedelsverkets kungörelse (SLV FS 1989:30) om dricksvatten, dricksvattenkungörelsen, som gällde t.o.m. år 2003, finns rikt- och gränsvärden för råvatten. Ett EG-direktiv om dricksvatten trädde i kraft den 25 december 1998. Med anledning av detta gav Livsmedelsverket ut nya dricksvattenföreskrifter, SLVFS 2001:30, som började gälla den 25 december 2003. Direktivet och föreskrifterna innehåller inte några kvalitetskrav på råvatten, utan här kommer EG:s direktiv för vatten (se nedan) att gälla. 4.2.2 EG:s vattendirektiv EG:s direktiv för vatten (2000/60/EG), som trädde i kraft i slutet av 2000, har liksom miljöbalken karaktären av en ramlag. Det fanns tidigare en flora av olika direktiv som rörde vattenfrågor, men det saknades fokusering på vattenresursernas ekologiska värde. Detta har nu definitivt förändrats och spetsats till. Syftet med direktivet är att se till att en "god ekologisk och kemisk vattenstatus" uppnås och bibehålls. Dessutom kombinerar man de två olika arbetsmetoderna som finns inom unionen, så att man nu både jobbar med utsläppsnivåer och med kvalitet för yt- eller grundvatten. Ramdirektivet omfattar såväl ytvatten (sjöar, vattendrag och kustvatten) som grundvatten. Vattendirektivet implementeras bland andra förordningar i Förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (SFS 2004:660). Här delas Sverige in i fem vattendistrikt utifrån de geografiska områdenas havsbassänger dvs. Bottenviken, Bottenhavet, Norra Östersjön, Södra Östersjön samt Västerhavet och i de dessa fem distrikt etableras en vattenmyndighet. Här anges också ramverk för samverkan, kartläggning och analys, kvalitetskrav, förvaltningsplaner, åtgärdsprogram och övervakning. Timsälven tillhör Västerhavets vattendistrikt där vattenmyndigheten har sitt säte i Göteborg, Västra Götalands län. Vattenmyndigheten som omfattar Timsälven ska ansvara för att miljömål, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för vattendistriktet och se till att analyser och övervakning av vattendragen kommer till stånd. 26 (77)
Vattenmyndigheten har beslutat om miljökvalitetsnormer för vattenförekomsterna inom vattendistriktet. Det grundläggande målet är att uppnå åtminstone god status eller god potential till år 2015. Vattenmyndigheten får emellertid besluta om undantag från det grundläggande målet att uppnå god status. Timsälven har klassificerats och på de sträckor som Timsälven inte klarar kraven gällande god status ska den åtgärdas och restaureras. Om det behövs kan vattenmyndigheten besluta om att göra delförvaltningsplan och delåtgärdsplan med lämpligt innehåll för Timsälvens avrinningsområde. En (del-)åtgärdsplan ska bl.a. innehålla åtgärder för; inrättande av vattenskyddsområde, att upptäcka och beivra brott, att hindra och reglera diffus förorening, och att förebygga och begränsa indirekt förorening av grundvatten (för vidare diffus förorening av ytvatten). Vad gäller Timsälven kan det nuvarande förslaget till klassificering gällande kemisk och ekologisk status samt miljökvalitetsnormer ses i Tabell 4.1. Tabell 4.1. Timsälvens status - från Hållsjön och Daglösen ner till Timsälvens utlopp i Möckeln. (Källa: VISS, 2010). Nuvarande kemisk status Nuvarande ekologisk status Miljöproblem Fastställd miljökvalitetsnorm Timsälven God Måttlig Övergödning God ekologisk status 2021 pga listade miljöproblem Miljögifter God kemisk ytvattenstatus 2015, exklusive kvicksilver Flödesförändringar Kontinuitetsförändringar Morfologiska förändringar Timsälvens förbindelse mellan Lonnen och Alkvettern Timsälven inlopp möckeln God Måttligt Övergödning God ekologisk status 2021 pga listade miljöproblem Flödesförändringar God kemisk ytvattenstatus 2015, exklusive kvicksilver Kontinuitetsförändringar Morfologiska förändringar God Måttligt Övergödning God ekologisk status 2021 pga listade miljöproblem 27 (77)
Lonnen Uppnår ej god kemisk status Otillfredsstäl lande ekologisk potential Miljögifter Vattenuttag Flödesförändringar Kontinuitetsförändringar Morfologiska förändringar Övergödning Miljögifter God kemisk ytvattenstatus 2015, exklusive kvicksilver God ekologisk status 2021 pga listade miljöproblem God kemisk ytvattenstatus 2015, exklusive kvicksilver Tungmetaller Kontinuitetsförändringar Kedjan God Måttlig Övergödning God ekologisk status 2021 pga listade miljöproblem samt pga flödesreglering Miljögifter Alkvettern Ullvettern Öjevettern Uppnår ej god kemisk status Uppnår ej god kemisk status Uppnår ej god kemisk status Stor-Lungen Uppnår ej god kemisk status Kontinuitetsförändringar God kemisk ytvattenstatus 2015, exklusive kvicksilver God Miljögifter God ekologisk status 2015 Främmande arter God kemisk ytvattenstatus 2015, exklusive kvicksilver Kontinuitetsförändringar God Miljögifter God ekologisk status 2015 Främmande arter Otillfredsstäl lande Övergödning Miljögifter God kemisk ytvattenstatus 2015, exklusive kvicksilver God ekologisk status 2021 pga listade miljöproblem God kemisk ytvattenstatus 2015, exklusive kvicksilver och bly Måttlig Miljögifter God ekologisk status 2021 pga listade miljöproblem Flödesförändringar God kemisk ytvattenstatus 2015, 28 (77)
exklusive kvicksilver Mögsjön Uppnår ej god kemisk status Måttlig Miljögifter God ekologisk status 2021 pga flödesregleringar Främmande arter God kemisk ytvattenstatus 2015, exklusive kvicksilver Flödesförändringar Östersjön Uppnår ej god kemisk status God Miljögifter God ekoligisk status 2015 Främmande arter God kemisk status 2015, exklusive kvicksilver Prästbäcken God God - God ekologisk status 2015 God kemisk status 2015, exklusive kvicksilver Daglösen Storforsälven God Matlången Hållsjön Uppnår ej god kemisk status Uppnår ej god status Uppnår ej god status Otillfredsstäl lande Otillfredsstäl lande Övergödning God ekologisk status 2021 pga övergödning Miljögifter God kemisk status 2015 exklusive kvicksilver Övergödning God ekologisk status 2021 pga övergödning Främmande arter God kemisk status 2015, exklusive kvicksilver God Försurning God ekologisk status 2015 Miljögifter God kemisk status 2015, exklusive kvicksilver God Försurning God ekologisk status 2015 Miljögifter God kemisk status 2015, exklusive kvicksilver 29 (77)
4.3 Önskad råvattenkvalitet Vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter enligt miljöbalkens 7 kap 21-22 syftar enbart till skydd mot sådan verksamhet som kan skada vattenförekomsten och därmed äventyra dess möjlighet att användas som dricksvattentäkt 1. Vattenskyddsområdet och skyddsföreskrifterna för Timsälven kommer därför att bidraga till, men inte fullständigt åtgärda, EU:s och svensk lagstiftnings målsättning om skydd av vattnet ur alla aspekter, inte enbart som dricksvatten. Ett krav, som vid sidan av andra krav för att uppnå god ekologisk vattenstatus, som skall ställas på Timsälven som råvattentäkt för dricksvatten, är att vattenkvaliteten skall vara sådan att det är möjligt att bereda ett dricksvatten av god kvalitet och som bedöms vara lägst hälsomässigt tjänligt enligt SLV FS 2001:30. Dessutom bör det eftersträvas att vattnet ska kunna beredas i befintlig vattenproduktionsanläggning. Vid överskridande av angivna gränsvärden är beredning av råvattnet till ett dricksvatten av god kvalitet inte möjlig eller så blir beredningen drifttekniskt svår och kostsam. Det kan alltså vara möjligt att bereda råvattnet till dricksvatten trots att ett angivet gränsvärde överskrids, även om beredningen försvåras avsevärt. 4.4 Vattenkvaliteten i Timsälven I Tabell 4.2 nedan jämförs uppmätta halter i råvattnet från Timsälven med gränsvärden för dricksvatten enligt SLV FS 2001:30. 1 SOU 1995:45 30 (77)
Tabell 4.2. Vattenkvalitet Timsälven. Jämförelse med gränsvärden för dricksvatten enligt SLV FS 2001:30. SLVFS SLVFS 2000-2006 2007 2008 2001:30 2001:30 Medel Min Max Medel Max Medel Max Tjänl m anm Otjänligt Temperatur C 20 9-1 21 Turbiditet FNU 0,5 (utg), 1,5 (anv) 4,5 0,7 13 4,1 6,4 3,6 4,5 ph <7,5, >9,0 10,5 (anv) 7,0 6,5 7,4 7,2 7,4 7,2 7,2 COD-Mn mg/l 4,0 (anv) 8,2 5,3 11 6,9 10 9,1 10 Färg mg/l Pt 15 (utg), 30 (anv) 53 20 80 44 54 47 47 Alkalinitet mg/l 11 7,0 19 11 14 10 11 Hårdhet dh 3,6 0,8 9,0 Konduktivitet ms/m 250 (anv) 5,7 4,5 7,2 5,0 5,7 4,7 4,8 Kalcium mg/l 100 (anv) 4,7 4 6 4 5 4 4 Magnesium mg/l 30 (anv) 0,21 <0,02 2 1,1 1,3 1,0 1,0 Natrium mg/l 100 (anv) 3,8 3,6 4,2 3,4 3,5 3,2 3,2 Kalium mg/l Järn mg/l 0,1 (utg), 0,2 (anv) 0,26 <0,02 0,44 0,23 0,30 0,30 0,30 Mangan mg/l 0,05 (utg) 0,04 <0,02 0,06 Aluminium mg/l 0,100 (utg) 0,2 0,2 0,2 0,2 Koppar mg/l 0,20 (anv) 0,005 <0,01 <0,01 Ammonium mg/l 0,50 (anv) 0,03 <0,02 0,05 0,03 0,06 0,03 0,06 Nitrat mg/l 20 (anv) 50 (anv) <4,4 <4,4 <4,4 <0,44 <0,44 Nitrit mg/l 0,10 (utg) 0,5 (anv) 0,006 <0,001 0,01 <0,007 <0,007 Fosfatfosfor mg/l <0,005 <0,005 Fluorid mg/l 1,5 (anv) 0,10 0,05 0,12 <0,2 <0,2 Klorid mg/l 100 (anv) 4,7 4,0 5,0 5,7 6,0 5,7 6,0 Sulfat mg/l 100 (anv) 3,3 3,0 4,0 4,1 5,0 3,5 4,4 Arsenik µg/l 10 (anv) 0,3 0,2 0,4 Kadmium µg/l 5 (anv) <0,01 <0,05 Krom total µg/l 50 (anv) 0,6 0,3 1,0 Kvicksilver µg/l 1 (anv) <0,1 <0,1 <0,1 Nickel µg/l 20 (anv) 1,2 0,9 1,7 Bly µg/l 10 (anv) 0,4 0,3 0,5 Bekämpningsmedel µg/l 0,1 (anv) <0,05 <0,05 <0,05 Cyanid* mg/l <0,010 <0,010 <0,010 E. coli cfu/100ml påvisad (utg/anv) 7 <1 54 Koliforma bakt. cfu/100ml påvisad (utg/anv) 10 (utg/anv) 39 3 150 De vattenkvalitetsparametrar som har orsakat störst problem i beredningen av Timsälvens vatten är främst turbiditet, COD och färgtal. Dessa parametrar kan i första hand kopplas till vattenföring, markanvändningen inom avrinningsområdet och även i viss utsträckning till t.ex. avloppsreningsverk. Turbiditet (grumlighet) orsakas främst av oorganiska ämnen vilket till stor del beror på erosion från jord- och skogsbruksmark, men även på övrig markanvändning och t.ex. avlopp. 31 (77)
Färgtal i vatten bedöms genom en okulär analysmetod. Järn- och manganföreningar samt organiskt material, främst humussyror, bidrar till vattnets färgtal eller brunhet. Parametern COD är en annan analysmetod för att uppskatta halten organiskt kol i vatten. COD innefattar den del av det organiska materialet i vatten som kan oxideras med ett visst oxideringsmedel. Organiskt material som når ett vattendrag härstammar från tillrinningsområdet och beror på ett flertal faktorer; bl.a. markanvändning i tillrinningsområdet, nederbörd, när under året nederbörden faller samt i vilken form, grundvattennivåer (flödesändringar), vilka flödesvägar som dominerar grundvattnets väg till Timsälven och vilka markskikt som passeras. För jordbruksmark beror läckaget även på vilka grödor som odlas, hur marken bereds samt när på året marken gödslas (typ av giva). För skogsmark har andelen sjö och myr stor betydelse för läckaget. Ju större sjöinslag, d.v.s. längre uppehållstid för vattnet, desto lägre halt COD och färgtal (sedimentering). Barrskog ger generellt högre halter COD och färgtal än lövskog. Temperaturen är under vissa perioder relativt hög. Hög vattentemperatur orsakade tidigare problem i vattenverket, t.ex. hög förekomst av mygglarver under varma perioder. Genom att vattnet infiltreras och passerar genom jordlagren innan det uppfordras i uttagsbrunnarna sänks temperaturen. Några problem med hög temperatur i dricksvattnet föreligger därför inte. ph är nära neutralt och alkaliniteten är ca 10 mg HCO 3 /l. Vad gäller bekämpningsmedel har analyser endast utförts vid sex tillfällen under perioden 2005-2008. Vid dessa tillfällen har bekämpningsmedel inte kunnat påvisas, men eftersom antalet analyser är mycket begränsat går det inte med säkerhet att utesluta att det förekommer bekämpningsmedel i råvattnet. Förutom bekämpningsmedel är näringsämnen kopplade till jordbruk och avloppsreningsverk. Genomförda analyser på råvattnet med avseende på kväve och fosfor indikerar relativt låga halter och parametrarna utgör inget betydande problem i vattenberedningen. De förorenande ämnen som förekommer vid flest antal verksamheter/ tillsynsobjekt är, t.ex. diesel och bensin. Analyser med avseende på petroleumprodukter saknas i underlaget. Läckage av petroleumprodukter har dock skett i tillrinningsområdet. Vid ett av dessa tillfällen tvingades Karlskoga Miljö stänga råvattenintaget under ett antal dagar. 32 (77)
Halter av salter i råvattnet är låga. Även halterna av tungmetaller, som arsenik, krom, nickel och bly, är låga. Främst kan tungmetaller kopplas till förorenade områden och industriområden. Tungmetaller kan även tillföras Timsälven från t.ex. avloppsanläggningar, vägar och kan dessutom förekomma naturligt i höga halter. 33 (77)
5 Risker för vattentäkten Risker för vattentäkten inventerades under perioden 2005-2007. I detta kapitel beskrivs de riskkällor som har identifierats i tillrinningsområdet till råvattenintaget och därefter en bedömning av riskerna. Det material som har erhållits om respektive riskobjekt (t.ex. vad gäller mängder kemikalier och inträffade skadehändelser) från Karlskoga och Storfors kommun har inte varit tillräckligt detaljerat för att utgöra underlag för en riskanalys. De riskkällor/riskobjekt som har inventerats har därför endast grovt bedömts, bl.a. utifrån erfarenheter från andra utredningar och undersökningar. Inventeringen som genomförts i detta projekt har omfattat såväl riskkällor (riskobjekt) med kontinuerliga föroreningsutsläpp som riskkällor där det skulle kunna ske plötsliga föroreningsutsläpp till följd av t.ex. olycka eller haveri. Föroreningar kan härröra både från punktkällor och från diffusa källor. Till punktkällor hör lokala utsläpp där platsen för läckaget är väl definierad, t.ex. läckage från oljecisterner och kemikalietankar. Med diffusa källor avses föroreningskällor som är utbredda över stor yta eller där platsen för eventuellt läckage är mer oklar, som t ex läckage från jordbruksmark eller dagvattensystem. 5.1 Inventering av riskkällor Riskkällor har i huvudsak inventerats utifrån uppgifter tillhandahållna av Miljökontoren i Karlskoga, Filipstads och Storfors kommuner. Informationen om riskkällor i Karlskoga kommun baseras på material framtaget av Carola Sander, 2005 samt en lista över riskobjekt, inklusive koordinater, i Karlskoga kommun som har erhållits av Leif Gustavsson, 2006. Riskobjekt i Filipstad och Storfors kommuner fanns tillgängliga i digital form, i GIS-filer. Filerna sorterades och sammanställdes. Underlaget för Storfors kommun har varit bristfälligt, eftersom tillsynsobjekt i Storfors kommun inte har digitaliserats i samma utsträckning som i Filipstads kommun. Det finns dessutom inte information om samtliga lant- och skogsbruk i den digitala databasen, varken för Storfors kommun eller för Filipstads kommun (Michael Björklund, personlig kontakt). 34 (77)
Utöver informationen som har erhållits från Karlskoga, Storfors och Filipstads kommuner har information om förorenade områden, avloppsreningsverk, avfallsanläggningar, rekommenderade vägar för farligt gods samt miljöfarlig verksamhet (A- och B-anläggningar) inhämtats från länsstyrelsernas GIS-databas (www.gis.lst.se/lstgis/). Risker inom föreslagen tertiär skyddszon, enligt uppgifter i länsstyrelsernas GIS-databas redovisas i bilaga 9.1. Inventerade risker i form av verksamheter och förorenade områden, enligt uppgifter från Karlskoga, Storfors och Filipstads kommuner redovisas i bilaga 9.2 respektive bilaga 9.3. Enskilda avlopp, cisterner och oljeavskiljare samt transformatorer inom den del av tillrinningsområdet som berör Karlskoga kommun redovisas i bilaga 9.4 respektive bilaga 9.5. 5.2 Punktkällor - Förorenade områden Risk för föroreningsspridning från förorenade områden beror på de förekommande ämnenas rörlighet i mark och löslighet i vatten, samt av geohydrologiska förhållanden vid den aktuella platsen. Förorenade områden i Örebro och Värmlands län har riskklassats enligt MIFO (Metodik för Inventering av Förorenade Områden) och resultatet finns tillgängligt i länsstyrelsernas GIS-databas. Enligt MIFO delas förorenade områden in i fyra klasser, där riskklass 1 motsvarar mycket stor risk och riskklass 4 liten risk. Nedan beskrivs de verksamheter som framförallt har gett upphov till förorenade områden i tillrinningsområdet. Avfall Deponier och avfallsanläggningar förekommer inom tillrinningsområdet. Föroreningar som sprids från dessa bedöms främst vara lättlösliga salter, organiska ämnen och näringsämnen (fosfor och kväve), men det kan även spridas t.ex. tungmetaller, lösningsmedel, fenoler eller andra ämnen, beroende på vad som har deponerats/hanterats. Inom den del av tillrinningsområdet som berör Karlskoga kommun har det identifierats fyra avfallsanläggningar för farligt avfall; Stena Gotthards, Chematur Seveso-anläggning, Arne Magnussons Åkeri AB och spånupplag Villing. 35 (77)