Gratulerar till ditt val av operativsystemet Linux! Gnuppix-2014.01 är en så kallad Linuxdistribution baserad på Linux From Scratch och Slackware. En Linuxdistribution består av ett operativsystem där ett antal Linuxprogram inklusive Linuxkärnan har samlats ihop och testats tillsammans. Gnuppix är optimerat för 32-bits program med stöd för maximalt 64GB RAM och kompatibelt med både 32- och 64-bits processorer. Alla program som ingår i Gnuppix är gratis och fria att distribuera. Innehåll: Boot (val av startdisk) Starthanteraren (Extlinux) Installationsprogrammet Start av Linux i terminalläge (körläge 3) Start av Linux i grafikläge (körläge 4) Administrera användare med Webmin Anpassning av skrivbord och inställningar Nätverk Säkerhet Konfiguration av TV-kort och XBMC Musik och ljudproduktion med Jack/Ardour mm. Kontorsprogram (Libreoffice) 2 3-4 5-12 13-20 21-23 24-27 28-33 34-37 38 39-61 62-75 76 www.linuxfunkar.se
Boot (val av startdisk) När datorn startas (bootar) kan det vara nödvändigt att ange vilken disk som ska användas som startdisk (boot device). Detta gäller speciellt i fallet om Linux är installerat på en USB-pinne eller extern hårddisk. Inställningen görs i datorns BIOS direkt efter att strömmen slagits på. 2
Starthanteraren (Extlinux) När datorn startas så är starthanteraren det första program som körs. Detta program är operativsystemsoberoende och kan även starta upp Windows om det är installerat på samma dator. Det är möjligt att ange olika kommandon till starthanteraren för att styra hur datorn ska startas. Om inget kommando ges så startar Gnuppix automatiskt efter fem sekunder. Starthanteraren extlinux är installerad på en separat partition av hårddisken och kontrolleras av en konfigurationsfil kallad extlinux.conf. För att göra ändringar i hur datorn startas (till exempel vilket operativsystem som ska startas som standardval) så räcker det med att ändra i denna fil. 3
Starthanteraren (Extlinux) forts. Enkelt att styra hur datorn startas upp genom ändra i filen extlinux.conf som ligger på start-partitionen i katalogen extlinux: /extlinux/extlinux.conf 4
Installationsprogrammet För att göra en nyinstallation eller säkerhetskopia/återställning så ska kommandot install ges i starthanteraren och efter några sekunder startar installationsprogrammet. Installationsprogrammet använder säkerhetskopior (diskavbilder) av fullständiga system som helt enkelt återställs vid installationen. 5
Installationsprogrammet forts. Nästa steg är att partitionera (dela upp) hårddisken för att bestämma hur mycket utrymme som ska användas för installationen och vilken typ av installation som ska göras. Själva partitioneringen (om nödvändig, det går utmärkt att installera över befintliga partitioner) görs med alternativet Edit disk with cfdisk. Det finns två alternativ för installationen, med alternativet Install to boot and root partition.. installeras operativsystemet (även kallat root-filsystemet) på en partition och starthanteraren installeras på en annan partition. Det kommer även att installeras en MBR (Master Boot Record på hårddisken) som automatiskt startar starthanteraren på den partition som är aktiv/startbar vilket bör vara partitionen med starthanteraren. När operativsystemet installeras på sin partition så installeras alltid även starthanteraren Lilo (Linux Loader) på superblocket i början av partitionen. Om partitionen med operativsystemet sätts aktiv/startbar och det finns en MBR som automatiskt startar starthanteraren på den partition som är aktiv/startbar så kommer Lilo att användas istället för Extlinux. Med alternativet Install to root partition.. installeras operativsystemet och Lilo på en och samma partition. Då kan en tidigare installerad starthanterare användas. Observera att om starthanteraren Lilo ska används som MBR så måste den ominstalleras med alternativet Install lilo to the Master Boot Record... 6
Installationsprogrammet forts. Innan cfdisk startar så måste man välja vilken hårddisk man vill arbeta med, då ska enhetsbeteckningen utan siffror användas tex /dev/sda för första hårddisken. För att skapa en ny partition väljs alternativet New. 7
Installationsprogrammet forts. För att skapa en ny partition väljs alternativet New. Därefter får man valet att skapa en primär eller en utökad (logical) partition. Det går endast att skapa fyra primära partitioner, varav en går åt till behållare för eventuella utökade partitioner. Starthanteraren Extlinux måste ligga på en primär partition men behöver inte vara större än 200MB. För att göra partitionen med Extlinux aktiv/startbar så väljs först partitionen och därefter alternativet Bootable. För att göra en till partition så väljs först Free space och därefter New som tidigare. För att spara ändringarna så väljs Write. 8
Installationsprogrammet forts. (val 2, installera diskavbild till två partitioner) Skriv y för att installera diskavbilden som ligger på installations-dvd/usb-pinne. 9
Installationsprogrammet forts. Vid val av installation vid boot från installationsmedia (DVD/USB) så efterfrågas diskavbildens namn vilket är användbart vid användning av egenhändigt gjorda installationsmedia. Det är också möjligt att ange en annan sökväg tex. för att använda samma katalog som install-gnuppix.sh skriptet (installationsprogrammet) körs ifrån, det är speciellt användbart om man kör installationsprogrammet fristående direkt från DVD/USB i ett befintligt Linuxsystem. Innan installationen börjar så görs val av partition för själva operativsystemet (kallas rootpartition) och val av partitionen för starthanteraren (kallas boot-partitionen). Installationens förlopp indikeras med en statusindikator. 10
Installationsprogrammet forts. Följande schema visar olika möjliga kombinationer vid start av Linuxsystemet: MBR(simpel som startar aktiv partition)->extlinux (på aktiv partition)->linux MBR(simpel som startar aktiv partition)->lilo (på aktiv partition)->linux MBR(Lilo)->Lilo (på valfri partition)->linux (Tvåstegsraket där lilo körs två gånger) MBR(Lilo)->Linux (direkt till operativsystemet) 11
Installationsprogrammet forts. Backup av partition (kan innehålla vad som helst och sparas som en diskavbild). Det är möjligt att göra en diskavbild av en hel partition som därefter kan användas för nyinstallation eller återställning på samma eller annan dator. Ex. nedan: Diskavbilden av partitionen som ska säkerhetskopieras (/dev/sda2) lagras på en annan partition (/dev/sdb4). 12
Start av Linux i terminalläge (körläge 3) Terminalläge väljs med kommandot: linux 3 13
Start av Linux i terminalläge (körläge 3) forts. Inloggning måste göras, initialt är lösenordet nollställt för rootanvändaren och det räcker att skriva root och trycka retur för att logga in. 14
Start av Linux i terminalläge (körläge 3) forts. Start av grafikläge och Fluxbox. En grundinstallation av Gnuppix från DVD innehåller endast Xorg och Fluxbox och inte någon grafisk inloggningshanterare eller KDE. Därför måste grafikläget startas manuellt från körläge 3 med kommandot startx. 15
Start av Linux i terminalläge (körläge 3) forts. Start av grafikläge och Fluxbox. Ett terminalfönster (xterm) och Firefox körs i fönsterhanteraren Fluxbox. 16
Start av Linux i terminalläge (körläge 3) forts. Användbara kommandon (med exempel) i terminalläge: Lista anslutna diskenheter: mount Anslut diskenheter: mount /dev/sda1 /mnt (Alt. om ej root: sudo mount...) Lista katalog: ls /tmp Visa aktuell katalog: pwd Byt katalog: cd /tmp Visa textfil: less /var/log/upix/glibc-2.18.info Kopiera/visa fil: cat fil1 Flytta/byt namn på fil/katalog: mv fil1 fil2 Skapa katalog: mkdir /tmp/test Kopiera fil: cp fil1 fil2 Ta bort fil: rm fil1 Ta bort fil eller katalog: rm -r /tmp/test Ta bort katalog (måste vara tom): rmdir /tmp/test Visa använt/ledigt diskutrymme: df -h Visa/konfigurera nätverksenhet: ip a (Alt. om ej root: sudo /sbin/ip a) Visa/konfigurera trådlös nätverksenhet: iwconfig (Alt. om ej root: sudo /sbin/iwconfig) Visa anslutna USB-enheter: lsusb Visa information om CPU: lscpu Visa info om hårddiskar och CD/DVD: lsblk -f, lsscsi, blkid Visa vilka moduler som är laddade: lsmod Visa information för specifik modul:modinfo 17
Start av Linux i terminalläge (körläge 3) forts. Användbara kommandon (med exempel) i terminalläge: Visa information om processor: Visa enheter ansluta på PCI-bussen: Ändra användarlösenord och hantera konton: Filhanterare med många inbyggda funktioner: ps -ef, top lspci -v passwd mc, mcedit 18
Start av Linux i terminalläge (körläge 3) forts. Användbara kommandon (med exempel) i terminalläge: Visa meddelanden från Linuxkärnan med dmesg. Visa kontinuerligt meddelanden från Linuxkärnan med tail -f /var/log/kern.log Tips: Det går att växla mella flera terminaler som körs parallellt med Alt-F1 till F6. Automatisk komplettering (ifyllning) av kommando görs med Tab. Avbryta ett körande program görs med Ctrl-C. För att skicka EOF till en textinmating används Ctrl-D. Stoppa ett körande program görs med Ctrl-Z. Fortsätt kör ett stoppat program i bakgrunden görs med kommandot bg. För att återgå att köra ett kommando som körs i bakgrunden till förgrunden används kommandot fg. För att visa program som körs i bakgrunden används kommandot jobs. Exempel: Installera starthanteraren Exlinux: Anslut partitionen som ska användas som startpartition (i detta exempel är /dev/sdc1 ansluten på /mnt) med kommandot mount /dev/sdc1 /mnt. Kopiera först katalogen /extlinux till startpartitionen med cp -a /extlinux /mnt. Installera därefter extlinux med extlinux --install /mnt/extlinux. Installera slutligen en MBR (Master Boot Record på hårddisken /dev/sdc) som startar den aktiva partitionen med cat /usr/share/syslinux/mbr.bin > /dev/sdc Om startpartitionen inte redan är aktiv så kan det göras med kommandona fdisk, cfdisk eller parted, det går även att göra i grafikläge med gparted. 19
Start av Linux i terminalläge (körläge 3) forts. Användbara kommandon (med exempel) i terminalläge: Installera starthanteraren Lilo: Lilo kan antingen installeras på superblocket på en partition eller på hårddiskens MBR (Master Boot Record). Lilo s funktion styrs av konfigurationsfilen /etc/lilo.conf. Vanligtvis installeras Lilo på root-partitionen och därmed används konfigurationsfilen /etc/lilo.conf. Det är möjligt att ange en annan partition med parametern -r /mnt där /mnt är en ansluten partition. Då används istället konfigurationsfilen på den partitionen, alltså /mnt/etc/lilo.conf. I konfigurationsfilen anges vilken partitition eller hårddisk som Lilo ska installeras på, det går att ändra med parametern -b, tex -b /dev/sdc. Exempel: Normalfallet utan extra parametrar där Lilo installeras på root-partitionen: lilo Specialfall där Lilo installeras på annan partition eller hårddisk: Anslut först partitionen på hårddisken som ska göras startbar (i exemplet /dev/sdc1). mount /dev/sdc1 /mnt Kontrollera att konfigurationsfilen är korrekt: /mnt/etc/lilo.conf Installera Lilo på MBR (Master Boot Record): lilo -b /dev/sdc -r /mnt Installera Lilo på partitionens superblock: lilo -b /dev/sdc1 -r /mnt 20
Start av Linux i grafikläge (körläge 4 kräver installation av tilläggspaket) Grafisk inloggning, val av användare och skrivbordsmiljö (KDE/Xfce/Fluxbox etc). Initialt är det endast möjligt att logga in som användare root då övriga konton är låsta. 21
Start av Linux i grafikläge (körläge 4) forts. Val av skrivbordsmiljö (KDE/Xfce/Fluxbox etc). KDE kräver mest resurser. Fluxbox rekommenderas för klenare datorer eller då man vill ha så få andra program igång som möjligt vid tex musikproduktion. 22
Start av Linux i grafikläge (körläge 4) forts. Inloggning till skrivbordsmiljön KDE. Programmenyn nås genom klick på KDE -symbolen i nedre vänstra hörnet. 23
Administrera användare med Webmin Det är en bra idé att först av allt sätta ett lösenord för root och att låsa upp en av de fördefinerade användarna anv1-6 (görs automatiskt vid tilldelning av ett lösenord). Det går givetvis även bra att skapa en ny användare med valfritt användarnamn. Webmin startas via Program->Inställningar->Webmin. 24
Administrera användare med Webmin forts. Logga in med användare admin och lösenord admin. 25
Administrera användare med Webmin forts. Tilldelning av lösenord för användare anv1. 26
Administrera användare med Webmin forts. Det rekommenderas att den grafiska inloggningen som root avslutas när en vanlig användare har skapats eller låsts upp och därefter logga in som denna istället. 27
Anpassning av skrivbord och inställningar Inloggad som användare anv1. Anpassning av anv1 s skrivbord med systeminställningar. Systeminställningar nås via Favoriter->Systeminställningar 28
Anpassning av skrivbord och inställningar Ändra skrivbordets bakgrund och beteende genom att högerklicka på skrivbordet och välja Inställningar av Standardskrivbord. 29
Anpassning av skrivbord och inställningar Katalogvy visar filer och ikoner i en valfri katalog (som förval visas filerna i katalogen Desktop). 30
Anpassning av skrivbord och inställningar Genvägar till program läggs enkelt på skrivbordet, högerklicka på programmet och välj Lägg till på skrivbordet 31
Anpassning av skrivbord och inställningar Webmin visar systeminformation och ger möjligheter att konfigurera i princip allt som finns i ett Linuxsystem. Av säkerhetsskäl är det förvalt så att det bara är möjligt att ansluta mot Webmin från samma dator som Webmin körs på. 32
Anpassning av skrivbord och inställningar Ändring av datornamn (hostname) med Webmin. 33
Nätverk Enkel och snabb anslutning till trådlösa och vanliga nätverk med programmet Wicd. Använd Webmin för att ta reda på nätverkskortens enhetsbeteckningar. 34
Nätverk Konfigurering av SSH (Secure Shell) som möjligör krypterade inloggningar och filöverföringar mellan datorer. Starta SSH-servern genom att göra skriptet rc.sshd körbart (filens rättigheter medger om den är körbar eller ej) och därefter köra det: Ge körbarhetsrättighet: chmod +x /etc/rc.d/rc.sshd Starta om datorn eller starta SSH-servern manuellt: /etc/rc.d/rc.sshd start För att använda SSH måste användaren på datorn som man ansluter till ha ett giltigt lösenord. Grundformen för inloggning är ssh datornamn/ip-adress då antas att man vill ansluta till en användare på en annan dator med samma användarnamn som man själv. Lösenordet kan dock vara ett helt annat. För att logga in som en annan användare än man själv så används formen ssh -l anv1 datornamn/ip-adress. För att avsluta inloggningen används kommandot exit. För att kopiera filer används kommandot scp filnamn datornamn/ip-adress:<fil eller katalog på andra datorn> Exempel där filen README.txt kopieras till datorn med IP-adress 192.168.10.167: scp README.txt 192.168.10.167:/home/anv1 35
Nätverk För att ansluta en fjärrkatalog mot en lokal katalog används kommandona sshfs och fusermount enligt nedan: Ansluta katalog: sshfs datornamn/ip-adress:<fjärrkatalog> <Lokal katalog> Koppla ifrån katalog: fusermount -u <Lokal katalog> Användaren måste vara ägare av den lokala katalogen. Exempel som ansluter root-filesystemet (/) från datorn med IP-adresss 192.168.10.199 till den lokala katalogen test: sshfs 192.168.10.199:/ test Det kanske enklaste sättet att dela filer mellan datorer är att starta en lokal webbserver och kopiera dom filer/kataloger som man vill dela ut till webbserverns dokumentområde. I Gnuppix finns det en inbyggd webbserver kallas Apache som startas automatiskt om skriptet /etc/rc.d/rc.httpd är körbart (filens rättigheter medger om den är körbar eller ej). Ge körbarhetsrättighet: chmod +x /etc/rc.d/rc.httpd Starta om datorn eller starta webbservern manuellt: /etc/rc.d/rc.httpd start Kopiera filer som ska delas till /apache2/htdocs/public/ Filerna blir då tillgängliga i vilken webbläsare som helst på andra datorer bara genom att ange IP-adressen till datorn där webbservern körs enligt http://<<ip address>>/public/ 36
Nätverk Dela ut kataloger som är möjliga att nå från Windows med Samba mha Webmin. 37
Säkerhet Säkerheten i ett Unix/Linuxsystem bygger i hög grad på filrättigheter där varje fil eller katalog tilldelas en ägare och grupp och hurvida filen/katalogen är läsbar/skrivbar eller körbar av olika användare på systemet. Viktiga kommandon: chmod, chown och chgrp För att köra program som en annan användare eller root kan kommandot sudo användas. Dess konfiguration styrs av filen /etc/sudoers. Observera att vid nyinstallation av Gnuppix så har användare anv1-6 fullständiga rättigheter enligt /etc/sudoers att köra program som alla andra användare. Detta bör ej gälla för vanliga användare. 38
Konfiguration av TV-kort och XBMC Starta programmet TvHeadend för att ställa in TV-kortet och söka efter kanaler. 39
Konfiguration av TV-kort och XBMC Välj Configuration från menyn. 40
Konfiguration av TV-kort och XBMC Välj TV-Adapters från nedre menyn och TV-kortet Sony CXD2820R från rullgardinsmenyn. 41
Konfiguration av TV-kort och XBMC Klicka på Add DVB Networks by location.. 42
Konfiguration av TV-kort och XBMC Välj sändningsmast som ligger närmast där du bor. Klicka först på platsen och sen på Add DVB network 43
Konfiguration av TV-kort och XBMC Vänta tills knappen Map DVB services to channels inte längre är grå och klicka på den. 44
Konfiguration av TV-kort och XBMC Vänta tills alla kanaler har hittats och det står Now idle i loggfönstret längst ner. 45
Konfiguration av TV-kort och XBMC Välj Channels från undre menyn och kontrollera att alla kanaler har hittats. 46
Konfiguration av TV-kort och XBMC Välj Electronic Program Guide från menyn för programinformation. 47
Konfiguration av TV-kort och XBMC Klicka på ett program för mer info och möjlighet att spela in programmet genom att klicka på Record program. 48
Konfiguration av TV-kort och XBMC Inspelade program och kommande inspelningar visas under menyn Digital Video Recorder. 49
Konfiguration av TV-kort och XBMC Starta programmet XBMC Media Center för att titta på direksänd TV och inspelade program. 50
Konfiguration av TV-kort och XBMC Klicka på menyn VIDEOR. 51
Konfiguration av TV-kort och XBMC Välj HTS Tvheadend-klient för att titta på direktsänd TV. 52
Konfiguration av TV-kort och XBMC Välj kanal. 53
Konfiguration av TV-kort och XBMC Det är möjligt att pausa direktsänd TV. En bra metod för att slippa reklam och vid trängande behov! 54
Konfiguration av TV-kort och XBMC Text-TV. 55
Konfiguration av TV-kort och XBMC Tryck ESC för att komma tillbaka till huvudmenyn. 56
Konfiguration av TV-kort och XBMC Aktuellt väder. 57
Konfiguration av TV-kort och XBMC Titta på inspelade program. Välj Huvudmeny->VIDEOR->Filer->anv1 58
Konfiguration av TV-kort och XBMC Titta på YouTube. Välj Huvudmeny->VIDEOR->Filmtillägg->YouTube 59
Konfiguration av TV-kort och XBMC Lyssna på SR. Välj Huvudmeny->MUSIK->Musiktillägg->Sveriges Radio->Kanaler 60
Konfiguration av TV-kort och XBMC Går att pausa direktsänd radio. 61
Musik och ljudproduktion Stäng helst av tjänster som inte behövs då musikproduktion kräver mycket av datorn. Använd med fördel skrivbordsmiljön Fluxbox som inte är så resurskrävande. 62
Musik och ljudproduktion Ljudsystemet Jack används för musikproduktion i Linux. Beroende på hur kraftfull datorn är så ska fördröjningen (latency) sättas så lågt som möjligt. 63
Musik och ljudproduktion Programmet Patchage används för att enkelt koppla ihop olika ljudkällor. 64
Musik och ljudproduktion Programmet Ardour används främst för inspelning av flerkanalsspår. Det kan även användas med olika instrument (plugins) tex. Calf Studiogears. 65
Musik och ljudproduktion Lägg till nytt ljudspår i Ardour. 66
Musik och ljudproduktion Välj inställningar för spåret. Tex. om det ska vara mono/sterero eller ett midispår. 67
Musik och ljudproduktion Välj Audio Connections från menyn för att ansluta spåret till en ljudkälla. 68
Musik och ljudproduktion Här ansluts system/capture_1 (en av ljudkortets ingångar) till ljudspåret Audio 1 s insignal. 69
Musik och ljudproduktion Det går även att se hur ljudspåret är inkopplat med hjälp av programmet Patchage. Notera att Audio 1 s utsignaler är kopplade till masterbussen s insignaler och att det är masterbussen s utsignaler som är kopplade till ljudkortets utgång. 70
Musik och ljudproduktion Exempel på midispår med instrumentet mdapiano. Det går att spela in noter med datorns tangentbord men självklart är det bättre att använda ett MIDI-keyboard som enkelt kan anslutas mot Ardour. 71
Musik och ljudproduktion Programmet LMMS är en synth/sequenser som lämpar sig utmärkt för att skapa kompletta låtar. 72
Musik och ljudproduktion Det finns ett flertal inbyggda synthar och ännu fler presets, alltså olika inställningar för varje synth vilket gör att en stor mängd färdiga ljud finns snabbt tillgängliga. Det finns även ett stort antal samplade ljud och självklart möjligheten att använda egna samplingar. 73
Musik och ljudproduktion Det går att mata in noter med tangentbordet, musen eller externt MIDI-keyboard. Alla noter går att justera i efterhand, det går även att byta ut ljudet mot ett annat om så önskas. 74
Musik och ljudproduktion Beat+Bassline Editor används för att skapa repetitiva slingor. Speciellt användbart för trummor och basgång (därav namnet). 75
Kontorsprogram (Libreoffice) Kontorssviten Libreoffice har motsvarande program som en annan välkänd officesvit.. 76