Running head: ATT MÄTA SPECIESISM OCH RÄTTFÄRDIGANDE AV EXPLOATERING AV DJUR 1 Att mäta speciesism och rättfärdigande av exploatering av djur Tomasic, Henrik & Wing, Joel Örebro Universitet Sammanfattning Speciesism och negativa attityder mot icke-mänskliga djur beskrivs i flera filosofiska teorier som fördomar mot dessa. Denna studie ämnar därför utforma mätinstrument för att mäta speciesism och rättfärdigande av exploatering av djur. Två skalor utformas för att mäta speciesistiska attityder och rättfärdigande av exploatering av djur för att kunna undersöka samband med tidigare kända skalor, SDO och GSJ, som korrelerar med fördomar. Urvalet bestod av 448 personer och data samlades in via webbenkäter. Resultaten visade på att speciesism och exploatering av djur korrelerade med både SDO och GSJ. Nyckelord: Speciesism, exploatering av djur, social dominansorientering, systemrättfärdigande, fördomar Handledare: Joakim Norberg & Jan Carlsson Psykologexamensuppsats, 30 hp VT2017
ATT MÄTA SPECIESISM OCH RÄTTFÄRDIGANDE AV EXPLOATERING AV DJUR 2 To measure speciesism and justification of exploitation of animals Tomasic, Henrik & Wing, Joel Örebro University Abstract Speciesism and negative attitudes towards non-human animals are described by several philosophical theories as prejudice towards these animals. The present study aims to develop instruments to measure speciesism and justification of exploitation of animals. Two scales are created to measure speciesistic attitudes and exploitation of animals to be investigating relationships with already known scales, SDO and GSJ, that correlates with prejudice. The sample consisted of 448 people and data collection was carried out through online surveys. Results showed correlations between speciesism and exploitation of animals with both SDO and GSJ. Keywords: Speciesism, exploitation of animals, social dominance orientation, system justification, prejudice Psychology Master Thesis, Spring 2017 Supervisor: Joakim Norberg & Jan Carlsson
ATT MÄTA SPECIESISM OCH RÄTTFÄRDIGANDE AV EXPLOATERING AV DJUR 3 Innehåll Introduktion... 5 Inledning... 5 Teori... 5 Attityder... 5 Fördomar.... 6 Explicita och implicita attityder och fördomar.... 7 Generaliserad fördomsfullhet.... 8 Speciesism.... 8 Carnism och rättfärdigande av exploatering av djur.... 9 Kognitiv dissonans och människors attityder till andra djur.... 10 Social Dominansorientering.... 11 Systemrättfärdigande.... 13 Tidigare forskning.... 14 Syfte och frågeställningar... 15 Metod... 16 Deltagare... 16 Instrument... 17 Bakgrundsvariabler... 18 Procedur... 19 Statistiska analyser... 19 Etik... 20 Resultat... 21 Utvärdering av speciesismskalan... 21 Utvärdering av skalan för rättfärdigande av exploatering av djur... 22 Faktoranalys av SDO-7... 24 Faktoranalys av GSJ... 28 Samband mellan skalorna... 30 Korrelationer mellan speciesism och social dominansorientering.... 31 Korrelationer mellan speciesism och systemrättfärdigande.... 31 Korrelationer mellan rättfärdigande av exploatering av djur och social dominansorientering... 32
ATT MÄTA SPECIESISM OCH RÄTTFÄRDIGANDE AV EXPLOATERING AV DJUR 4 Korrelationer mellan rättfärdigande av exploatering av djur och systemrättfärdigande.... 32 Diskussion... 33 Vilka komponenter är viktiga för att utforma ett mått på speciesism?... 34 Vilka komponenter är viktiga för att utforma ett mått för att mäta rättfärdigande av exploatering av djur?... 34 Vad betyder korrelationerna?... 35 Är speciesism att betrakta som en fördom?... 37 Styrkor & svagheter i den aktuella studien... 38 Slutsatser och förslag till fortsatt forskning... 39 Referenser... 40 Bilagor... 47 Enkäter... 47 Enkätinformation... 47 Enkät 1. Speciesism... 48 Enkät 2. Rättfärdigande av exploatering av djur... 49 Enkät 3. SDO-7... 50 Enkät 4. GSJ... 51
ATT MÄTA SPECIESISM OCH RÄTTFÄRDIGANDE AV EXPLOATERING AV DJUR 5 Introduktion Inledning I svallvågorna efter förintelsen och andra världskriget var intresset för att förstå, förklara och göra prediktioner om mänskliga företeelser som attityder och fördomar stort. År 1954 publiceras boken The Nature of Prejudice av den amerikanske psykologen Gordon Allport. Det vetenskapliga fältet växer fram kring ämnet och belyser frågor kring fördomar mot bland annat svarta i USA, kvinnor, sexuella läggningar och funktionsnedsättningar.. Inom psykologin studeras attityder och fördomar främst utifrån tre olika förklaringsperspektiv: det kognitiva, det socialpsykologiska och det personlighetspsykologiska (Akrami, 2005). Redan 1954 konstaterar Allport att fördomar mot olika grupper tycks hänga ihop, att personer som till exempel hyser negativa attityder mot kvinnor, tenderar att också göra det mot till exempel homosexuella eller andra etniska grupper än sin egna (Allport, 1954). Detta uppmärksammas också i forskning av nyare datum (Akrami, Ekehammar & Bergh, 2011). På senare tid har det, inom psykologins forskningsfält, allt mer uppmärksammats att människors attityder mot djur tycks relatera till tidigare uppmärksammade mellanmänskliga fördomar (Amiot & Bastian, 2015) Teori Attityder. Attityder kan beskrivas som en tankemässig och affektiv beteenderelaterad inställning av olika grad gentemot något som i sammanhanget kallas för attitydsobjekt (Ajzen & Fishbein, 1977). Attitydsobjekt kan vara allt från en själv till andra människor, varelser, företeelser, skapelser eller situationer. Det är vanligt att betrakta attityder som bestående av en kognitiv, en känslomässig och en handlingsbaserad komponent eller en kombination av flera av dem (Lapiere, 1938). En attityd kan vara positiv, neutral eller negativ i sin laddning och den kan vara svag eller stark. Det går också att ha en ambivalent attityd till något, en kombination av
ATT MÄTA SPECIESISM OCH RÄTTFÄRDIGANDE AV EXPLOATERING AV DJUR 6 exempelvis positiva tankar och negativa känslor inför något (Maio, Esses & Bell, 2000). Om det dock föreligger diskrepans mellan ens handlande och ens attityd uppstår kognitiv dissonans, ett läge som är obehagligt för individen och som löses antingen genom att ändra sitt handlande eller att ändra sin attityd (Festinger, 1957). Fördomar. Den amerikanske psykologen Gordon Allport definierade fördomar som antipati grundad i felaktiga och inflexibla generaliseringar (Akrami, 2005). Med utgångspunkt i denna definition har det senare betonats att det också handlar om ett inter-grupp-fenomen (Ashmore & Del Boca, 1981). Individer kan dock också nedvärderas på grund av tillhörande till ens egna grupp (Bergh, Akrami, Sidanius & Sibley, 2016). Följaktligen kan fördomar definieras som negativa attityder mot andra på grund av deras grupptillhörighet. Ett komplicerat exempel är så kallad välvillig sexism mot kvinnor (Glick & Fiske, 1996). I detta exempel kan betraktaren ha övertygelser om att kvinnor är bättre lämpade för omsorg och bättre på uppgifter av estetisk art än vad män är. Trots att dessa föreställningar har en positiv laddning och må vara av välmening har de visat sig bidra till upprätthållandet av ojämlika maktförhållanden mellan könen och leder dessutom till en förminskande bild av kvinnan som mindre handlingskraftig eller kunnig inom andra områden (Glick & Fiske, 1996). Då de positiva stereotyper om bättre fallenhet inom bestämda områden implicit föreslår en sämre lämplighet inom andra områden har vi därför valt att behålla slutsatsen att definitionen av fördomar som negativa attityder mot andra på grund av deras grupptillhörighet står sig. Fördomar kan, liksom attityder, förklaras utifrån en kognitiv, en affektiv och en handlingskomponent (Ashmore & Del Boca, 1981). Den kognitiva komponenten brukar kallas för stereotyper och är kulturellt delade uppfattningar, oftast negativa, om en annan grupp än den man själv anser sig tillhöra. Stereotyper kan på individnivå fylla funktionen av kognitiva genvägar där individen sparar kognitiva resurser genom att förlita sig på social kategorisering.
ATT MÄTA SPECIESISM OCH RÄTTFÄRDIGANDE AV EXPLOATERING AV DJUR 7 Det betyder att en annan person bedöms utifrån den sociala kategori den tillskrivs istället för att bedömas som en unik individ. På gruppnivå, kan fördomar fylla funktionen av rättfärdigande för att vidmakthålla ojämlika maktförhållanden mellan olika grupper (Ashmore & Del Boca, 1981).. Den känslomässiga komponenten av fördomar kan beskrivas som en negativ, affektiv och evaluerande attityd gentemot utgruppen. Den beteendemässiga komponenten tar form i diskriminering. Diskriminering kan ta olika former, från mer subtila och passiva som att till exempel inte hyra ut bostad till någon på grund av dennes grupptillhörighet till mer uppenbart aggressiva och extrema former som folkmord (Ekehammar, 2012). I vår studie fokuserar vi på fördomar som en form av negativa, evaluerande attityder gentemot utgruppen icke mänskliga djur. Explicita och implicita attityder och fördomar. De kognitiva processer som förknippas med explicita attityder ses som medvetna, kontrollerade och relativt långsamma medan de processer som ligger bakom implicita attityder ses som automatiska, snabba och omedvetna (Greenwald & Banaji, 1995). Explicita attityder brukar mätas genom självrapporterande skalor som brukar bestå av flera påståenden relaterade till samma attitydsobjekt. Respondenten tar medveten ställning till de olika påståendena. En nackdel är att det ofta är ganska uppenbart vad som mäts och att social önskvärdhet påverkar svaren (Akrami, 2005). Det har föranlett en utveckling av explicita skalor som är mindre uppenbara och mer indirekta i sin mätning av attityd eller fördom i fråga (Akrami, Ekehammar, & Araya, 2000). Exempel på sådana är Modern Racial Prejudice Scale (Akrami et al., 2000; McConahay, 1986) och Modern Sexism Scale (Ekehammar, Akrami & Araya, 2000; Sears, 1988). För att mäta implicita attityder används mer indirekta metoder för att komma åt de kognitiva processer som respondenten inte medvetet har kontroll över. En av de mer etablerade implicita metoder är Implicit Association Test (IAT) (Greenwald, McGhee & Schwartz, 1998).
ATT MÄTA SPECIESISM OCH RÄTTFÄRDIGANDE AV EXPLOATERING AV DJUR 8 Generaliserad fördomsfullhet. Enligt Gordon Allports teori om attityder och fördomar, hänger olika former av fördomar ihop genom att människor som hyser fördomar mot kvinnor också tenderar att hysa fördomar mot andra etniska grupper än den egna (Allport, 1954). Studier, genomförda i bland annat Sverige, har givit stöd åt Allports teori och talar för en bakomliggande faktor som kallas för genereliserad fördomsfullhet (Ekehammar & Akrami, 2003; Akrami, Ekehammar & Bergh, 2011). Studierna stöder också tidigare visade samband till vänlighet och öppenhet, två av de fem grundläggande personlighetsdragen enligt femfaktorsmodellen (McCrae & Costa, 2008; Sibley & Duckitt, 2008). Resultat från studierna genomförda av Akrami och medarbetare (2011) tyder också på att den generella komponenten av fördomsfullhet bättre förklaras av personlighetsfaktorer medan fördomar mot specifika attitydsobjekt visar starkare samband till socialpsykologiska faktorer som grupptillhörighet och kön. Speciesism. Uttrycket speciesism myntades 1970 av brittiske psykologen Richard D. Ryder för att uppmärksamma det orimliga i att människan utsätter andra arter för lidande bara för att det tjänar den egna artens syften (Ryder, 2010). Ryder ifrågasätter den rådande moraliska gränsdragningen som människan gör mot andra djur trots vetskapen om att det inte finns någon essentiell skillnad mellan människa och andra djur (Darwin, Romanes, Thorndike & Watson, 1996). Andra har sedan hörsammat Ryders uppmaningar till engagemang i frågan om speciesism och djurs rättigheter. Likt Ryder visar Peter Singer och flera andra på hur speciesism kan förstås som en fördom. Peter Singer hör filosofiskt till den utilitaristiska traditionen och utgår från att andra djur, liksom människor, har förmåga att känna lidande och har egna intressen och att dessa kan jämställas med människors (Singer, 1976). Han framhåller att jämlikhetsprincipen även bör omfatta medlemmar av andra arter än den mänskliga. Singer definierar speciesism som en
ATT MÄTA SPECIESISM OCH RÄTTFÄRDIGANDE AV EXPLOATERING AV DJUR 9 fördom eller attityd av partiskhet till förmån för intressen hos medlemmar av den egna arten på bekostnad av de som tillhör andra arter (Singer, 1976). Tom Regan, en företrädare för den deontologiska filosofiska traditionen, utgår från att individer av annat än mänsklig art också har ett inneboende värde som gör dem moraliskt relevanta och slutsatsen är att mänskliga rättigheter bör utvidgas till att omfatta andra djur också (Regan & Singer, 1989). Psykologen, djur- och människorättsaktivisten Melanie Joy understryker vikten av att skilja mellan djurskyddsrörelsen och djurrättsrörelsen då djurskyddsrörelsen accepterar att andra djur ses som människors egendom (Joy, 2005). Hon definierar djurrättsrörelsen som den som bestämt tar avstånd från synen på icke mänskliga djur som egendom, då det handlar om personer. Djurrättsrörelsen förkastar all form av instrumentell hantering av icke mänskliga djur och strävar efter ett absolut slut på människans utnyttjande av andra djur. Joy (2005) lyfter Allports arbeten kring in- och utgruppsdynamik (Allport, 1954) som exempel på psykologins bidrag till förståelsen av speciesism. Speciesism kan då beskrivas som att hänsynslöst behandlande av den andre, i det här fallet ett icke mänskligt djur, rättfärdigas med hjälp av slutsatsen att utgruppen, bestående av icke mänskliga djur, är mindre värd än ingruppen, alltså människor (Joy, 2005). Andra har teoretiserat att speciesistiska attityder har en grund i både stöd för en hierarkisk dominans gentemot icke mänskliga djur och i ett samtidigt motstånd till förändringar av de rådande förhållanden där människan exploaterar de andra djuren (Dhont, Hodson & Leite, 2016). I detta arbete har vi valt att definiera speciesism som: Antagandet att människans intressen och behov står över de hos andra arter och att andra arter kan utnyttjas för att tjäna människans syften. Carnism och rättfärdigande av exploatering av djur. Carnism är en ideologi som rättfärdigar och stödjer konsumtion av animaliska produkter och kan därför liknas en motsats till
ATT MÄTA SPECIESISM OCH RÄTTFÄRDIGANDE AV EXPLOATERING AV DJUR 10 veganism (Joy, 2009). En central del av carnismen är ståndpunkten att konsumera animaliska produkter och framförallt att äta kött (Joy, 2009). Melanie Joy beskriver att denna ståndpunkten huvudsakligen kommer ur en av fyra anledningar, att det är naturligt, normalt, nödvändigt och i vissa fall nöjsamt (Joy, 2009). Piazza et al.(2015) har vidare undersökt olika typer av rättfärdigande och prevalensen av olika typer av rättfärdiganden för köttätande och funnit att de fyra ovan nämnda är de huvudsakliga typerna för rättfärdigande av köttkonsumtion (Piazza et al., 2015). De visade också på att de absolut främsta typerna av rättfärdigande av köttkonsumtion grundar sig i uppfattningar om att det är naturligt och nöjsamt med mer prominenta resultat för köttätare jämfört med de som avstår från animaliska produkter (Piazza et al., 2015). En annan del av carnism är en kategorisering av arter efter vilket syfte de har för människan (Gibert & Desaulniers, 2014). Trots att människan är en omnivor och har möjlighet att äta nästan alla former av kött är det bara ett fåtal arter som anses ätbara. Vilka arter som anses ätbara följer oftast en kulturell norm utefter vad som anses naturligt eller normalt (Gibert & Desaulniers, 2014). Kategoriseringen leder vidare till en selektiv empati för vissa arter som gör dem oätbara, exempelvis husdjur, medan andra arter anses oätbara på grund av att de skapar känslor av äckel och avsky, exempelvis insekter, spindlar och ormar (Gibert & Desaulniers, 2014). Kognitiv dissonans och människors attityder till andra djur. Enligt Festinger (1957) uppstår kognitiv dissonans antingen när vi innehar motstridiga attityder eller när våra handlingar inte är i enlighet med våra attityder. När det kommer till attityder till djur, innebär det att kognitiv dissonans är intressant vid åtminstone två typer av situationer. Den ena är när speciesistiska attityder utmanas av samtidiga djurvänliga attityder hos en individ och den andra är när en individ hyser positiva attityder till djur samtidigt som individens handlingar förknippas med
ATT MÄTA SPECIESISM OCH RÄTTFÄRDIGANDE AV EXPLOATERING AV DJUR 11 negativa konsekvenser för djur. Enligt teorin strävar individen efter att minska den obehagliga dissonansen genom att antingen förändra sitt handlande eller att förändra sina attityder (Festinger, 1957). Bastian och Loughnan (2016) framför en teori om hur människor på individ-, grupp och samhällsnivå löser den moraliska kognitiva dissonans som uppstår i relation till köttätande. De anger tre huvudsakliga spår genom vilka dissonansen uppstår och genom vilka dissonansen också kan lösas. De tre faktorerna är den skada som åsamkas djuren, det personliga ansvaret samt den egna självbilden. Lösningen av dissonansen går genom någon eller flera av dem. Skada som åsamkas djuren på grund av att man äter kött förminskas och den egna självbilden kan försvaras till exempel genom att jämföra sig med andra som är värre. Upplevelsen av det egna ansvaret går att distansera sig mot genom att fokusera på det kollektiva i handlandet. Ett exempel är de olika typerna av rättfärdigande som enligt Melanie Joy (2009) är de vanligaste, alltså att det skulle vara naturligt, nödvändigt, normalt och/eller nöjsamt att äta kött. Social Dominansorientering. Social dominansorientering mäts på en Social Dominance Orientation-skala (SDO) där högre värden innebär en mer positiv inställning till att olika grupper i samhället ordnas hierarkiskt, i motsats till jämlikt (Jylhä & Akrami, 2015). Teorin om social dominansorientering lanserades av Jim Sidanius och Felicia Pratto i början av 1990 talet (Pratto et al., 1994). Teorin säger att människor varierar i sin inställning till hur olika sociala grupper bör förhålla sig till varandra, att personer höga i social dominansorientering stöder hierarkiska, ojämlika strukturer medan personer låga i social dominansorientering stöder ökad jämlikhet. Denna inställning beskrivs som en generell attityd och har i studier visat sig ha samband med femfaktormodellens personlighetsfaktorer vänlighet och öppenhet (Sibley & Duckitt, 2008). Studier visar att personer högre i social dominansorientering i större utsträckning söker
ATT MÄTA SPECIESISM OCH RÄTTFÄRDIGANDE AV EXPLOATERING AV DJUR 12 sig till yrken och institutioner som verkar för upprätthållande av sociala hierarkier (Pratto et al., 1994). Personer högre i social dominansorientering ansluter sig i större utsträckning till ideologier och så kallade rättfärdigande myter slår vakt om bevarandet av hierarkiska förhållanden mellan grupper i samhället (Pratto et al., 1994). Ideologier av konservativ socioekonomisk karaktär räknas till sådana rättfärdigande myter (Jost, Glaser, Kruglanski & Sulloway, 2003). Personer med hög social dominansorientering tenderar att stödja konservativa politiska partier medan personer med låg social dominansorientering tenderar att stödja liberala eller progressiva politiska partier (Jylhä, Cantal, Akrami, & Milfont, 2016). Moralpsykologisk teori enligt Haidt och Graham (2007) säger att liberalt respektive konservativt sinnade personer utgår ifrån olika monument när de ska orientera sig moraliskt. De liberala vägleds främst av vikten av att inte skada och av jämlikhetsprinciper medan det hos de konservativa är lojalitet mot den egna gruppen och trohet mot konventioner och traditioner som enligt teorin står i förgrunden. Sidanius och Pratto (1999) har funnit att social dominansorientering kan vara förklaringen till de relativt höga sambanden mellan hysande av konservativa och rasistiska åsikter. När de kontrollerade för effekten av social dominansorientering, försvann nästan skillnaden i rasism mellan konservativa och liberaler. Social dominansorientering korrelerar positivt med generell fördomsfullhet (Akrami et al., 2011) och den korrelerar positivt med specifika fördomar och är generellt högre hos män än hos kvinnor, även i tvärkulturella studier (Sidanius et al., 2000). Kugler, Cooper och Nosek (2010) framhåller att faktorn gruppbaserad dominans har att göra med motiv som främst förklaras med social identitetsteori (Tajfel & Turner, 1986) och speglar ingrupp-favorisering och negativa attityder mot medlemmar av utgrupper. De menar att den
ATT MÄTA SPECIESISM OCH RÄTTFÄRDIGANDE AV EXPLOATERING AV DJUR 13 antiegalitära faktorn mest handlar om motiv som förklaras med systemrättfärdigande (Jost & Banaji, 1994) och speglar konservatism och att inte lägga stor vikt vid hur de mer utsatta har det. Systemrättfärdigande. Systemrättfärdigande (eng. System Justification Theory) beskriver en process genom vilken de existerande sociala systemen rättfärdigas, även till priset av personens och den egna gruppens intressen (Jost & Banaji, 1994). De bakomliggande motiven förklaras verka på epistemologisk, existentiell och relationell nivå (Jost, Ledgerwood & Hardin, 2009). De epistemologiska motiven handlar om behov av struktur, förutsägbarhet och ordning. Genom att rättfärdiga systemet som individen är en del av, minskar hon den kognitiva dissonansen som ett ifrågasättande av systemet framkallar (Bastian & Loughnan, 2016). Existentiellt, kan viljan att behålla status quo vara motiverad av behov av trygghet, att få slippa ångest över ovisshet, att erhålla känsla av stabilitet (Jost et al., 2003). I förklaringen av den relationella funktionen av systemrättfärdigande överensstemmer teorin med en annan teori - Shared Reality Theory (Hardin & Higgins, 1996; Jost, Ledgerwood & Hardin, 2009). Människan ses som strävande efter att upprätta och vidmakthålla goda relationer till andra och i synnerhet till viktiga andra. Detta tar sig, enligt teorierna, uttryck i en strävan efter att få ha en gemensam verklighetssyn och världsuppfattning (Jost, et al., 2009). Systemrättfärdigande går ut på att det hos människor finns en tendens att vilja försvara det sociopolitiska och ekonomiska system hon är en del av. Systemrättfärdigande mäts med självskattningsformulär och ger resultat på en General System Justification-skala (GSJ) där högre värden representerar ett större systemrättfärdigande. Bland annat i experimentella försök har det visats att människors tendens till systemrättfärdigande stärks när systemet hotas eller ifrågasätts (Kay, Jost, & Young, 2005; Ullrich & Cohrs, 2007).
ATT MÄTA SPECIESISM OCH RÄTTFÄRDIGANDE AV EXPLOATERING AV DJUR 14 Ett system kan vara kärnfamiljen, en organisation, en stat eller ett samarbete mellan nationer (Wakslak, Jost & Bauer, 2011) och benägenheten att vilja bevara status quo varierar både mellan individer och mellan situationer (Kay et al., 2005). Tidigare forskning. I en rad av fyra studier som tillsammans byggde på data från Nya Zeeland och 27 andra länder, visades att social dominansorientering går att utvidga till människans förhållande till miljön, grundat i hypotesen att social dominansorientering motiverar en hierarkisk, exploaterande hållning gentemot naturen (Milfont, Richter, Sibley, Wilson & Fisher, 2013). I en senare studie, undersökte Jylhä och Akrami (2015) sambandet mellan social dominansorientering och förnekande av klimatförändringar. Frågeställningen var huruvida förnekelse av klimatförändringar bäst förklaras med hjälp av social dominans och dominans över naturen tillsammans eller av systemrättfärdigande. De undersökte också samband mellan personlighetsrelaterade måtten dominans och empati med klimatförnekande. De fann att social dominans och dominans över naturen förklarar unika delar av variationen i förnekandet var för sig. Tillsammans medierade dominansfaktorerna sambandet mellan empati och systemrättfärdigande. I en annan studie undersöktes hypotesen om att social dominansorientering medierar effekten av kön och ideologisk konservatism på klimatförnekande, i Sverige och i Brasilien (Jylhä, Cantal, Akrami & Milfont, 2016). Studien tog avstamp i tidigare fynd av en konservativa män-effekt på klimatförnekande (McCright & Dunlap, 2011; Milfont et al., 2015; Poortinga et al., 2011). I det svenska urvalet medierade social dominansorientering sambandet mellan både kön och klimatförnekelse och konservatism och klimatförnekelse. I det brasilianska urvalet medierade social dominansorientering sambandet mellan kön och klimatförnekelse.
ATT MÄTA SPECIESISM OCH RÄTTFÄRDIGANDE AV EXPLOATERING AV DJUR 15 Dhont, Hodson och Leite (2016) presenterade och testade sin modell som utgick från gemensamma ideologiska motiv bakom negativa attityder mot andra etniska grupper och negativa attityder mot ickemänskliga djur. De döpte modellen Social Dominance Human Animal Relations Model (SD-HARM). Resultaten bekräftade deras hypotes om att social dominansorientering till viss del förklarar associationen mellan negativa attityder mot djur och negativa attityder mot etniska grupper. Med utgångspunkt i att speciesistiska attityder, förutom social dominansorientering också kan vidmakthållas av konventionalism och aggressivitet mot individer av låg status, undersökte de också relationen till konstruktet Right Wing Authoritarianism (RWA) (Altmeyer, 1981). Dhont och Hodson (2014) kom i sin studie fram till att RWA kunde förklara en viktig del av lokalt och kulturellt förankrade uttryck för speciesism. Annan forskning har riktat in sig på kognitiv dissonans som uppstår när ens positiva bild av en som tycker om djur kolliderar med ens handlingar som direkt leder till att djur far illa och dödas, till exempel genom att äta kött (Bastian, Loughnan, Haslam & Radke, 2012). I sin studie visade Bastian och medarbetare (2012) att djur som kategoriserades som ätbara, blev tillskrivna lägre grad av förstånd och förmåga att uppleva lidande. Detta tolkades kunna vara uttryck för strategier att minska den kognitiva dissonansen. Russo, Rutto och Mosso (2014) visade i en studie att så kallad välvilliga stereotyper om män relaterar till systemrättfärdigande. Syfte och frågeställningar Den aktuella studiens huvudsyfte är att konstruera mätinstrument för speciesism och rättfärdigande av exploatering av djur. Studien har också som syfte att undersöka om speciesism och rättfärdigande av exploatering av djur går att likna med andra typer av fördomar. SDO, som mäter social dominansorientering, och GSJ, som mäter systemrättfärdigande, är två etablerade konstrukt som båda har visat sig korrelera positivt med olika typer av fördomar och med generell fördomsfullhet (Akrami et al., 2011). Korrelationer mellan speciesism samt rättfärdigande av
ATT MÄTA SPECIESISM OCH RÄTTFÄRDIGANDE AV EXPLOATERING AV DJUR 16 exploatering av djur och social domiansorientering samt systemrättfärdigande har därför undersökts. Studien har därför två frågeställningar: Vilka är de centrala komponenterna när man ämnar mäta speciesism och rättfärdigande av exploatering av djur? Finns det en korrelation mellan speciesistiska attityder respektive rättfärdigandet av exploatering av djur med social dominansorientering och/eller generellt systemrättfärdigande? För den andra frågeställningen har 4 hypoteser upprättats baserat på teori och tidigare forskning. Speciesism korrelerar positivt med SDO Speciesism korrelerar positivt med GSJ Rättfärdigande av exploatering av djur korrelerar positivt med SDO. Rättfärdigande av exploatering av djur korrelerar positivt med GSJ. Metod För att besvara studiens frågeställningar genomfördes en tvärsnittsstudie där de fyra skalorna Speciesism, Rättfärdigande av exploatering av djur, SDO-7 samt GSJ användes. De två skalorna Speciesism samt Rättfärdigande av exploatering av djur konstruerades för ändamålet medan svenska översättningar av SDO-7 samt GSJ inhämtades från tidigare forskning. Deltagare Deltagare som besvarade enkäten (n=448) bestod av 65,8% kvinnor, 32,4% män och 1,8% uppgav sig vara varken kvinna eller man. Åldern på deltagarna som besvarade enkäten var mellan 18 och 80 år (M=30,21, SD=12,13) med en majoritet (72,9%) på respondenter i åldern 18-30 år.
ATT MÄTA SPECIESISM OCH RÄTTFÄRDIGANDE AV EXPLOATERING AV DJUR 17 Distributionen av enkäten gjordes via sociala media. Hälften av alla deltagare bestod av studenter (50,2%). Avseende sina kostval, uppgav sig 152 vara veganer (33,9 %), 87 vegetarianer (19,4%) och 209 köttätare (46,7%). Som högsta genomförda utbildning uppgavs: grundskola av 17 (3,8%), gymnasium av 165 (36,8%), högskole- eller universitetsutbildning av 262 (58,5%) och forskarutbildning av 4 deltagare (0,9%). Medlemskap i någon djurskyddsorganisation uppgavs av 80 (17,9%) och medlemskap i någon djurrättsorganisation av 110 deltagare (24,6%). Antalet deltagare som var medlem i både djurskydds och djurrättsorganisation var 55 deltagare (12,1%). Instrument Enkäten bestod av fyra frågeformulär. Två sedan tidigare etablerade skalor, en egentillverkad skala och en befintlig skala som av författarna gjordes om för ändamålet. Frågeformulären mäter speciesism (se bilagor, Enkät 1), rättfärdigande av exploatering av djur (se bilagor, Enkät 2.), social dominansorientering (se bilagor, Enkät 3) (Pratto et al., 1994; Ho et al., 2015), systemrättfärdigande (se bilagor, Enkät 4) (Kay & Jost, 2003). För att mäta speciesism utformades ett instrument av typen explicit självskattningsskala. Speciesismskalan kom att innehålla tolv påståenden om att människan står över och är viktigare än andra djur. Till exempel människors behov är viktigare än djurens och reverserat djurs rättigheter är lika viktiga som människors rättigheter. Till dem skulle respondenter uttrycka graden av sitt instämmande på en likertskala där 1 motsvarade Stämmer inte alls och 7 motsvarade Stämmer helt. Påståenden i skalan formulerades så att de skulle spegla författarnas definition av begreppet speciesism. Den egna definitionen, i sin tur, gjordes utifrån vad författarna fann vara den gemensamma nämnaren i hur Richard D Ryder (Ryder, 2010), Peter Singer (Singer, 1976) och Tom Regan (Regan & Singer, 1989) definierade speciesism. Styrkan i påståenden viktades med ambitionen att öka sannolikheten för normalfördelning av svaren i ett kommande urval.
ATT MÄTA SPECIESISM OCH RÄTTFÄRDIGANDE AV EXPLOATERING AV DJUR 18 För att mäta rättfärdigande av exploatering av djur, utgick författarna från en befintlig skala, 4N av rättfärdigande av att äta kött (Piazza et al., 2015). Den innehöll 16 påståenden, jämt fördelade i 4 tematiska kategorier av rättfärdigande; naturligt, nödvändigt, normalt och nöjsamt. Hälften av påståenden byttes ut till att handla om andra former av exploatering av djur som medicinska djurförsök och tillverkning av skinnprodukter. För att mäta social dominansorientering använde författarna en svensk översättning (Jylhä & Akrami, 2015) av SDO-7 (Ho et al., 2015). Skalan innehåller 16 items som speglar stöd för att vissa grupper i samhället ska dominera andra, till exempel det är nog bra att vissa grupper är överordnade och andra underordnade och antiegalitarism, till exempel vi borde arbeta för att ge alla grupper samma möjligheter att lyckas (reverserad). Systemrättfärdigande mättes med, till svenska översatt (Jylhä & Akrami, 2015), General System Justification Scale (GSJ) (Kay & Jost, 2003). Det har framförts förslag till förbättringar av GSJ-skalan, vars psykometriska egenskaper samtidigt bedömdes som goda (Roccato, Rosato, Mosso & Russo, 2014). I den här studien valdes att inte göra några förändringar. Det innebar bland annat att respondenter skulle svara på en skala från 1 till 9. Bakgrundsvariabler Förutom de fyra skalorna, innehöll enkäten frågor om ålder, kön, utbildningsnivå, om personen var student eller ej, huruvida hen var medlem i någon djurskyddsorganisation, huruvida hen var medlem i någon djurrättsorganisation, huruvida hen var köttätare, vegetarian eller vegan. Valet av bakgrundsvariabler gjordes med tanke på tidigare forskning som till exempel har fångat skillnader i attityder till djur mellan vegetarianer och köttätare (Loughnan, Haslam, & Bastian, 2010).
ATT MÄTA SPECIESISM OCH RÄTTFÄRDIGANDE AV EXPLOATERING AV DJUR 19 Procedur Enkäten spreds i sociala media i form av en webblänk till enkäten och kortfattad information om vad enkäten handlade om samt att den var anonym. Dels lades den ut i en facebook-grupp för alla studenter vid Örebro universitet. Dels användes författarnas egna facebook-sidor för att uppmana vänner och bekanta att svara på enkäten. I ett försök att balansera förväntad överrepresentation av respondenter med liberala/progressiva värderingar på grund av många unga studerande som respondenter, e- postades länken till enkäten till 70 medlemmar i Moderaterna (politiskt parti där medlemmar kan förväntas sympatisera med relativt konservativa sociopolitiska värderingar). Inledningsvis, spreds en pilotenkät som besvarades av 22 personer. Det gav en möjlighet att, med hjälp av synpunkter från flera av de som hade svarat, göra mindre justeringar i vissa formuleringar i studien. Tendenser till golv- och takeffekter i svaren på pilotenkäten motiverade oss till att omformulera flera påståenden i de egenkonstruerade delarna av enkäten. För att undvika eventuella ordningseffekter, ändrades ordningen på de olika skalorna i enkäten, med ojämna mellanrum. Dock kontrollerades inte för hur många respondenter som svarade under respektive ordning. Ingen slumpning av ordningen på itemen gjordes och presenterades alltid i samma ordning. Statistiska analyser Programvaran SPSS användes för statistiska analyser. Explorativ faktoranalys av de fyra delenkäterna genomfördes. Metod för extrahering som valdes var Principal Axis Factoring. För att avgöra antal faktorer i varje skala, följdes Kaisers (1960) kriterium, att behålla faktorer med eigenvärden över 1. Då storleken på urvalet översteg 200 deltagare, kunde även scree ploten vara av hjälp för att välja det slutliga antal faktorer (Stevens, 2002) genom att bara använda faktorer
ATT MÄTA SPECIESISM OCH RÄTTFÄRDIGANDE AV EXPLOATERING AV DJUR 20 över knäet. Som rotationsmetod valdes Varimax, en ortogonal rotation som inte tillåter faktorerna att korrelera inbördes (Field, 2009). Kaiser-Meyer-Olkin-mätningar (KMO) genomfördes vid varje faktoranalys för att säkerställa att urvalet skulle generera unika och distinkta faktorer. KMO-värden mellan 0,7-0,8 ansågs som godtagbara, 0,8-0,9 som goda och 0,9-1 som utmärkta (Field, 2013). Bartletts test för sfäriskhet genomfördes också för varje faktoranalys för att undersöka om korrelationer mellan variabler är signifikanta. De faktorer som valdes att behållas efter reduktion genomförts analyserades utifrån den språkliga betydelse i de variabler som laddade högst på faktorerna i fråga med ett gränsvärde >.50 för laddningarna. Kommunaliteter som är ett tecken på varje items reliabilitet användes också för att avgöra vilka items som inkluderades i de slutgiltiga faktoranalyserna med ett gränsvärde på >.40 (Field, 2013). I fallen där den ursprungliga faktoranalysen visade på låga kommunaliteter eller låga laddningar på en faktor exkluderades dessa och en ny faktoranalys genomfördes för att få en mer reliabel skala. Reliabilitetsanalys av de enskilda skalorna genomfördes genom att undersöka intern konsistens i form av split- half-reliabiliteten Cronbachs alfa (Cronbach, 1951). Reliabiliteter med Cronbachs alfa >.70<1 ansågs som godkända (Field, 2013). Bivariata korrelationsanalyser genomfördes för att undersöka korrelationer mellan speciesism, rättfärdigande av exploatering av djur, SDO samt GSJ. Etik Enbart personer äldre än 18 år ombads att besvara enkäten. Enkäten var utformad så att deltagare måste lämna sitt samtycke till deltagande innan de kunde besvara enkäten. På den första sidan, innan de lämnat sitt samtycke, informerades de kort om vad enkäten handlade om. De informerades även om att enkäten var anonym, att inga IP-adresser eller e-postadresser sparades, att deltagandet var frivilligt och kunde avbrytas utan förklaring.
ATT MÄTA SPECIESISM OCH RÄTTFÄRDIGANDE AV EXPLOATERING AV DJUR 21 Enkäten presenterades också som en del i en examensuppsats på psykologprogrammet vid Örebro Universitet. Vi ansåg oss inte ha anledning att tro att enkäten uppfattades som påträngande eller på annat sätt medförde obehag för deltagarna. Studien har godkänts av en intern etisk granskning av examensuppsatser för psykologprogrammet vid Örebro universitet. Resultat Utvärdering av speciesismskalan Den explorativa faktoranalysen utfördes på de 12 items från speciesismsenkäten (se Enkät 1, Speciesism) med ortogonal rotation KMO-mätningar bekräftade urvalets lämplighet för analyserna, KMO = 0,95, och alla KMO-värden för varje enskilt item var > 0,88. Bartletts test av sfäriskhet χ² (66) = 4789.90, p <.001. Endast en faktor hade ett eigenvärde över Kaisers kriterium på 1 (Field, 2013) och en visuell analys av scree-ploten bekräftade enfaktorlösningen som rimlig. Denna faktor svarade ensam för 63,23% av variansen. Då endast en faktor extraherades användes faktormatrisen för att undersöka laddningar på denna faktor. Alla items hade höga laddningar på mer än.50 (se Tabell 1. Faktormatris Speciesism) på denna faktor och den antogs representera speciesism då alla items utformats för att mäta just detta. Anderson-Rubin-faktorpoäng beräknades för speciesismfaktorn och alla items för speciesismskalan inkluderades i den slutgiltiga analysen då alla hade laddningar på över.5 enligt faktormatrisen samt höga kommunaliteter (>.40). Speciesismskalan visade på hög reliabilitet med Cronbachs α =.95. Tabell 1, Faktormatris för speciesismskalan Item 1. Människors känslomässiga band till varandra är viktigare än djurens. 2. Det är rimligt att människan använder djur för sina behov. 3. Människors behov är viktigare än djurs. 4. Människors intressen bör gå före djurs. 5. Människors erfarenheter är ofta viktigare än djurs. Faktorladdningar Speciesism.836.755.903.899.885
ATT MÄTA SPECIESISM OCH RÄTTFÄRDIGANDE AV EXPLOATERING AV DJUR 22 Item 6. Människors lidande är ofta viktigare än djurs. 7. Det borde tas lika stor hänsyn till djurs och människors intressen. 8. Djurs rättigheter är lika viktiga som människors rättigheter. 9. Människors upplevelser är rikare än djurs. 10. Det är I sin ordning att människan bestämmer över andra djur. 11. Det är naturligt att prioritera den egna artens intressen. 12. Människan är överlägsen andra djur. Extraheringsmetod: Principal Axis Factoring. Utvärdering av skalan för rättfärdigande av exploatering av djur Faktorladdningar Speciesism.879.696.721.744.808.604.754 En explorativ faktoranalys utfördes på de 16 items från enkäten om rättfärdigande av exploatering av djur (se Enkät 2, Rättfärdigande av exploatering av djur) med ortogonal rotation. KMO-mätningar bekräftade urvalets lämplighet för analyserna, KMO = 0,90, och alla KMOvärden för varje enskilt item var > 0,81. Bartletts test av sfäriskhet χ² (120) = 4179.10, p <.001, visade på att korrelationer mellan items var tillräckligt stora för faktoranalys (Field, 2013). Fyra faktorer hade eigenvärden över Kaisers kriterium på 1 och svarade tillsammans för 58,73% av variansen. En visuell analys av scree ploten visade dock på att endast en faktor borde behållas. Detta i kombination med att faktor 1 hade betydligt högre eigenvärde (7,303) jämfört med faktor 2 (1,485) och att faktorladdningarna var likvärdiga på flera av itemen (se Tabell 2, Roterad faktormatris 1 för rättfärdigande av exploatering av djur) resulterade i att en ny faktoranalys med ortogonal rotation genomfördes där endast en faktor extraherades. Item 1, 4, 7 och 9 exkluderades ur denna analys då de hade en låg kommunalitet på <.40 enligt den första faktoranalysen. Faktoranalysen utfördes således på tolv av sexton items från enkäten om rättfärdigande av exploatering av djur (se Enkät 2, Rättfärdigande av exploatering av djur). KMO-mätningar bekräftade urvalets lämplighet för analyserna, KMO = 0,89, och alla KMO-värden för varje
ATT MÄTA SPECIESISM OCH RÄTTFÄRDIGANDE AV EXPLOATERING AV DJUR 23 enskilt item var > 0,79. Bartletts test av sfäriskhet χ² (66) = 3674.83, p <.001, visade på att korrelationer mellan items var tillräckligt stora för faktoranalys (Field, 2013). En faktor extraherades med ett eigenvärde på 54,65 och svarade för 50,79% av variansen. En visuell analys av scree ploten konfirmerade denna enfaktorlösning som rimlig. Laddningarna var genomgående höga för denna faktor enligt faktormatrisen och var för alla items >.50 (se tabell 3. Faktormatris) Laddningarna var genomgående höga för denna faktor enligt faktormatrisen och var för alla items >.50 (se Tabell 3. Faktormatris 2 Rättfärdigande av exploatering av djur). Faktorn antogs därför representera rättfärdigande av exploatering av djur. Anderson-Rubinfaktorpoäng beräknades för faktorn och inkluderade de tolv items som inkluderats i den slutgiltiga faktoranalysen då de hade laddningar >.50 och höga kommunaliteter (>.40). Faktorn för rättfärdigande av exploatering av djur visade på hög reliabilitet med Cronbachs α =.92 (Field, 2013). Tabell 2, Roterad faktormatris 1 för rättfärdigande av exploatering av djur-skalan. Item Faktorladdningar 1 2 3 4 1. Våra förfäder åt mest kött. 2. Det är naturligt att använda djur för att.363.381 tillverka sådant människan behöver..657.369 3. Det är naturligt att äta kött. 4. Människan har alltid använt djurhudar till klädestillverkning. 5. Det är nödvändigt att äta kött för att hålla sig frisk. 6. Man kan inte få i sig alla proteiner, vitaminer och mineraler som kroppen behöver bara genom att äta vegetarisk kost. 7. Jakt behövs för att hålla djurpopulationen under kontroll. 8. Djurförsök är nödvändigt för att.721.477.445.344.762.362.340.369 utveckla nya mediciner för människan..670
ATT MÄTA SPECIESISM OCH RÄTTFÄRDIGANDE AV EXPLOATERING AV DJUR 24 Item 9. Det är onormalt att inte äta kött. 10. Det är normalt att använda skinnprodukter. 11. Det är normalt att äta kött. 12. Djurförsök är en självklar del av medicinsk forskning. 13. Kött är gott. 14. Det är skönt att gå i äkta skinnskor. 15. Skinn som material bidrar till en känsla av god kvalitet. 16. Kött tillför så mycket smak till ett mål så jag ser ingen mening emd att utesluta det. Extraheringsmetod: Principal Axis Factoring Rotationsmetod: Ortogonal, varimax. Laddningar <.3 är exkluderade i matrisen. Faktorladdningar 1 2 3 4.364.649.719.383.325 7.36.382.365.888.784.383.339.850 Tabell 3, Faktormatris 2 för rättfärdigande av exploatering av djur. Item 2. Det är naturligt att använda djur för att tillverka sådant människan behöver. 3. Det är naturligt att äta kött. 5. Det är nödvändigt att äta kött för att hålla sig frisk. 7. Jakt behövs för att hålla djurpopulationen under kontroll. 8. Djurförsök är nödvändigt för att utveckla nya mediciner för människan. 10. Det är normalt att använda skinnprodukter. 11. Det är normalt att äta kött. 12. Djurförsök är en självklar del av medicinsk forskning. 13. Kött är gott. 14. Det är skönt att gå i äkta skinnskor. 15. Skinn som material bidrar till en känsla av god kvalitet. 16. kött tillför så mycket smak till ett mål så jag ser ingen mening med att utesluta det. Extraheringsmetod: Principal Axis Factoring. Faktorladdningar Speciesism.832.848.551.712.686.794.806.707.649.609.655.635 Faktoranalys av SDO-7 En explorativ faktoranalys (Principal Axis Factoring) utfördes på de 16 items från enkäten om social dominansorientering (se Enkät 3, SDO-7) med ortogonal rotation (Varimax). KMO-
ATT MÄTA SPECIESISM OCH RÄTTFÄRDIGANDE AV EXPLOATERING AV DJUR 25 mätningar bekräftade urvalets lämplighet för analyserna, KMO = 0,89, och alla KMO-värden för varje enskilt item var > 0,83. Bartletts test av sfäriskhet χ² (120) = 2797.04, p <.001, visade på att korrelationer mellan items var tillräckligt stora för faktoranalys (Field, 2013). Tre faktorer hade eigenvärden över Kaisers kriterium på 1 och svarade tillsammans för 45,46% av variansen. En visuell analys av scree ploten var tvetydig och kunde rättfärdiga att behålla både två eller tre faktorer. SDO-7 är tänkt att mäta social dominansorientering men också subskalorna SDO-D (dominans) och SDO-E ((anti-)egalitarism) (Ho et al, 2015). De första 8 itemen är ämnade att mäta SDO-D och item 9-16 är ämnade att mäta SDO-E. En kombination av den visuella analysen av scree ploten och att faktorladdningarna visar tydliga laddningar på två faktorer fördelade på item 1-8 för faktor 1 och item 8-16 på faktor 3 (Se tabell 4, Roterad Faktormatris 1 för Social Dominansorientering) resulterade i att ny faktoranalys genomfördes där två faktorer extraherades. I den följande faktoranalysen exkluderades Item 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10 då de hade låga kommunaliteter (<.40) i den ursprungliga faktoranalysen. Faktoranalysen utfördes således på 9 av 16 items från enkäten om social dominansorientering SDO-7 (se Enkät 3, SDO-7). KMO-mätningar bekräftade urvalets lämplighet för analyserna, KMO = 0,84, och alla KMO-värden för varje enskilt item var > 0,72. Bartletts test av sfäriskhet χ² (36) = 1898.02, p <.001, visade på att korrelationer mellan items var tillräckligt stora för faktoranalys (Field, 2013). Två faktorer extraherades med ett eigenvärde på över Kaisers kriterium av 1 och svarade tillsammans för 55,38% av variansen. En visuell analys av scree ploten konfirmerade denna tvåfaktorlösning som rimlig. Den första faktorn förklarade 31,69% av variansen och hade ett eigenvärde på 4,31. Denna faktor kan antas representerar ett motstånd till förändringar som skulle leda till mer jämställda förhållanden mellan samhällsgrupper då de items som laddar högt på denna faktor är
ATT MÄTA SPECIESISM OCH RÄTTFÄRDIGANDE AV EXPLOATERING AV DJUR 26 de som i den ursprungliga skalan är tänkta att representera anti-egalitarism (se Tabell 5, Roterad faktormatris 2 för Social Dominansorientering). Den andra faktorn förklarade 23,69%av variansen och hade ett eigenvärde på 1,45. Denna faktor kan tänkas spegla ett stöd för hierarkiska strukturer i samhället där vissa grupper dominerar andra grupper då de items som laddar högt på denna faktor är tänkta att representera positiv inställning till dominans av vissa samhällsgrupper över andra (se Tabell 5, Roterad faktormatris 2 för Social Dominansorientering). Den första faktorn som tänks mäta ett motstånd för egalitaristiska samhällsförändringar där representeras av Item 11 Det är orättvist att försöka göra alla grupper jämlika., Item 12 Jämlikhet mellan grupper borde inte vara vårt främsta mål., Item 13 Vi borde arbeta föra att ge alla grupper samma möjligheter att lyckas., Item 14 Vi bör göra vad vi kan för att alla grupper ska få lika villkor., Item 15 Oavsett vad som krävs så borde vi sträva efter att ge alla grupper samma möjligheter i livet. samt Item 16 Jämlikhet mellan grupper borde vara ett samhällsideal. och hade en mer än godtagbar intern reliabilitet med Cronbachs α =.83 (Field, 2013). Den andra faktorn som speglar ett stöd för ett hierarkiskt samhällssystem där vissa grupper dominerar andra tänks representeras av Item 1 Vissa grupper av människor måste hållas på sin plats, Item 2 Det är nog bra att vissa grupper är överordnade och andra är underordnade samt item 3 Det ideala samhället kräver att vissa grupper är överordnade och att andra är underordnade och hade en mer än godtagbar intern reliabilitet med Cronbachs α =.83 (Field, 2013). Anderson-Rubin-faktorpoäng beräknades för båda faktorerna och inkluderades i den slutgiltiga analysen då båda hade laddningar >.50 och höga kommunaliteter (>.40). Tabell 4, Roterad faktormatris 1 för Social Dominansorientering.
ATT MÄTA SPECIESISM OCH RÄTTFÄRDIGANDE AV EXPLOATERING AV DJUR 27 Item 1. Vissa grupper av människor måste hållas på sin plats. 2. Det är nog bra att vissa grupper är överordnade och andra är underordnade. 3. Det ideala samhället kräver att vissa grupper är överordnade och att andra är underordnade. 4. Vissa grupper är helt enkelt underlägsna andra grupper. 5. Underordnade grupper förtjänar att lyckas lika mycket som överordnade grupper. 6. Ingen grupp borde få dominera samhället. 7. Underordnade grupper borde inte hindras från att avancera. 8. Att vissa grupper tillåts dominera andra är en dålig idé. 9. Vi borde inte eftersträva jämlikhet mellan olika grupper. 10. Att garantera alla grupper samma livskvalitet är inte något att sträva mot. 11. Det är orättvist att försöka göra alla grupper jämlika. 12. Jämlikhet mellan grupper borde inte vara vårt främsta mål. 13. Vi borde arbeta föra att ge alla grupper samma möjligheter att lyckas. 14. Vi bör göra vad vi kan för att alla grupper ska få lika villkor. 15. Oavsett vad som krävs så borde vi sträva efter att ge alla grupper samma möjligheter i livet. 16. Jämlikhet mellan grupper borde vara ett samhällsideal. Extraheringsmetod: Principal Axis Factoring Rotationsmetod: Ortogonal, varimax. Laddningar <.3 är exkluderade i matrisen. Faktorladdningar 1 2 3.607.897.776.583.455.529.336.747.703.578.560.360.389.414.698.652.342.306.539 Tabell 5, Roterad faktormatris 2 för Social Dominansorientering. Item 1. Vissa grupper av människor måste hållas på sin plats. 2. Det är nog bra att vissa grupper är överordnade och andra är underordnade. Faktorladdningar 1 2.581.924
ATT MÄTA SPECIESISM OCH RÄTTFÄRDIGANDE AV EXPLOATERING AV DJUR 28 Item 3. Det ideala samhället kräver att vissa grupper är överordnade och att andra är underordnade. 11. Det är orättvist att försöka göra alla grupper jämlika. 12. Jämlikhet mellan grupper borde inte vara vårt främsta mål. 13. Vi borde arbeta föra att ge alla grupper samma möjligheter att lyckas. 14. Vi bör göra vad vi kan för att alla grupper ska få lika villkor. 15. Oavsett vad som krävs så borde vi sträva efter att ge alla grupper samma möjligheter i livet. 16. Jämlikhet mellan grupper borde vara ett samhällsideal. Extraheringsmetod: Principal Axis Factoring Rotationsmetod: Ortogonal, varimax. Laddningar <.5 är exkluderade i matrisen. Faktorladdningar 1 2.551.581.628.774.651.800.795 Faktoranalys av GSJ En explorativ faktoranalys utfördes på de 8 items från enkäten om systemrättfärdigande (se Enkät 4, GSJ) med ortogonal rotation. KMO-mätningar bekräftade urvalets lämplighet för analyserna, KMO = 0,81, och alla KMO-värden för varje enskilt item var > 0,77. Bartletts test av sfäriskhet χ² (28) = 1113.22, p <.001, visade på att korrelationer mellan items var tillräckligt stora för faktoranalys (Field, 2013). Två faktorer hade eigenvärden över Kaisers kriterium på 1 och svarade tillsammans för 46,70% av variansen. Scree ploten var tvetydig och ett rättfärdigande av att behålla både en eller två faktorer kan ses som rimliga. Vid granskning av den roterade faktormatrisen kan man se att flera av itemen laddar på båda faktorerna (se Tabell 6. Roterad faktormatris 1 för Systemrättfärdigande). Detta i kombination med att eigenvalue för faktor 1 var anmärkningsvärt högre än faktor två, 3,46 jämfört med 1,30 resulterade i att en ny faktoranalys gjordes där Item 3,