Ungdomars Tobaks- Alkohol och Drogvanor i Järfälla kommun

Rapport om Ungdomars Tobaks- Alkohol och Drogvanor i Järfälla kommun Årskurs 8, november 13 Undersökning nr 11 Andel elever i årskurs 8 som är rökfria, snusfria, alkoholfria och narkotikafria 13 8 9 98 7 98 rökfria snusfria alkoholfria narkotikafria Utredare: Jörgen Larsson

Rapport om ungdomars drogvanor i Järfälla kommun åk 8 (nov 13) Denna drogvaneundersökning är ett samarbete mellan Drog- och Brottsförebyggande Gruppen i Järfälla kommun och Jörgen Larsson, Prev & InFo AB. Undersökningen genomfördes under senhösten 13 i form av en anonym enkät med tillhörande instruktionsbrev. Svarsblanketterna lades ned i kuvert som klistrades igen innan eleverna lämnade klassrummen på skolorna. Sammanfattning av rapporten Andel rökare 3-13: minskning från 1 % rökare år 3 till % år 13 (lägsta nivån under hela serien av mätningar), flickorna överväger starkt Andel snusare 3-13: mycket kraftig minskning från % år 3 till % år 13 (tangerat lägsta nivån under hela serien av mätningar), pojkarna överväger starkt Andel alkoholkonsumenter 3-13: kraftig minskning från 9 % år 3 till % år 13 (lägsta nivån under hela serien av mätningar), flickorna överväger Andel intensivkonsumenter av alkohol 3-13: kraftig minskning från % år 3 till % år 13 (tangerat lägsta nivån under hela serien av mätningar), ganska jämn könsfördelning Andel som har druckit hembränt senaste året 3-13: kraftig minskning från 8 % år 3 till 3 % år 13 (näst lägsta nivån under hela serien av mätningar), ganska jämn könsfördelning Andel som haft möjlighet att pröva narkotika 3-13: kraftig minskning från 1 % år 3 till % år 13, ganska jämn könsfördelning Andel som har använt narkotika 3-13: minskning från % år 3 till % år 13 (tangerat lägsta nivån under hela serien av mätningar), pojkarna överväger starkt

Innehållsförteckning Sammanfattning av rapporten sid Om undersökningen år 13 sid Bakgrund sid Varför är det viktigt att följa drogvaneutvecklingen bland ungdomar? sid - Några metodproblem med drogvaneundersökningar sid - Vad säger resultaten? sid Ungdomars drogvanor i Sverige sid 7 Om undersökningen sid 8 Resultat årskurs sid 9 - Tobak sid 9 - Alkohol sid 13 - Sniffning sid 19 - Narkotika sid 19 - Skolk och Fritid sid Enkäten sid 3

Bakgrund författat av Ulf Peterson, Drog- och brottsförebyggande samordnare i Järfälla kommun Den september 13 antog kommunfullmäktige Drogpolicy för Järfälla kommun år 13-1. I policyn fastslås att det drogförebyggande arbetet är ett ansvar för alla kommunens olika nämnder, förvaltningar och enheter. Beslutade inriktningsmål är att barn och ungdomar ska få en drogfri start i livet och en drogfri uppväxt. Vi ska gemensamt arbeta för att minska tobaksanvändningen, vi ska främja en alkoholfri livsstil och motverka missbruk av alkohol (ingen alkohol till ungdomar under 18 år) och vi har nolltolerans för narkotika och dopning. Vi ska kartlägga, analysera och informera om drogvanorna i kommunen. Vi ska exempelvis göra årliga enkäter och samla erfarenheter från fältet. Föreliggande rapport över alkohol- och drogvanorna bland elever i kommunens årskurs 8 genomförs varje år sedan 3. Under åren har trenderna skiftat. Men vi ser sedan 8 en generell nedgång av såväl tobaks- som alkoholprevalensen i åldersgruppen medan narkotikaerfarenheten gått såväl upp som ned under samma period. Rapporten är en sätt att följa utvecklingen i åldersgruppen men måste kombineras med iakttagelser och erfarenheter från dem som arbetar direkt med ungdomarna i skolan och på fritiden. Eleverna fyller i enkäten under sista veckan i november och resultatet i form av den här rapporten finns att tillgå för elevernas föräldrar, personal och politiker redan under februari året efter. Att rapporten ger svaren från varje skola och kommunen totalt redan drygt två månader senare gör att den kan användas som ett viktigt incitament för att tillsammans göra insatser i syfte att påverka situationen lokalt i kommunen och i respektive skola. Under våren 1 deltar Järfälla kommun också i den länsövergripande Stockholmsundersökningen som omfattar ett tjugotal kommuner i Stockholms län och genomförs vartannat år på elever i grundskolans år 9 och gymnasieskolans år. Undersökningen är en bredare kartläggning som förutom drogvanor också innefattar skoltrivsel, psykisk hälsa, erfarenheter och utsatthet för brott samt risk- och skyddsfaktorer. Stockholmsundersökningen redovisas under hösten 1 med resultat för Järfällas elever samt med möjlighet att göra jämförelser med kommunerna i övriga länet och utgör ett bra underlag för långsiktig analys och utvecklingsarbete. Resultaten med kommentarer från de båda undersökningarna kommer att finnas på Järfälla Stöd och Behandlings hemsida: www.jarfallastod.se Båda undersökningarna, och ovan nämnda drogpolicy, kan också beställas från: ulf.petersson@jarfalla.se

Varför är det viktigt att följa drogvanorna bland ungdomar? Få arbetsfält innehåller så många rykten och gissningar som alkohol- och drogområdet. Vi har alla vid upprepade tillfällen hört att "drickandet går allt längre ner i åldrarna" och att "det säljs knark på skolgårdarna." Men hur är det i verkligheten? Det finns olika sätt att försöka ta reda på det: T ex använda befintliga data från polisingripanden, akutinläggningar, intervjua nyckelgrupper av professionella och andra "kännare" av lokalsamhället, arbeta med enskilda djupintervjuer bland ungdomar, arrangera fokusgruppsintervjuer eller arbeta återkommande med anonyma enkätundersökningar av elever på högstadiet och i gymnasiet. Den här redovisningen utgår från det sistnämnda och är ett försök att maximera nyttan av resultatet från anonyma elevenkäter. Alltså, varför är det viktigt att undersöka elevers alkohol och drogvanor? Här är några synpunkter: En drogvaneundersökning ger en någorlunda välgrundad uppfattning om vad och hur mycket skolelever använder av olika berusningsmedel tillsammans med andra data om t ex trivsel, social bakgrund, attityder mm. En väl genomförd redovisning av undersökningsresultaten till de lokala politikerna kan bidra till att resurser nyskapas eller omdisponeras så att nya prioriteringar görs för det alkohol- och drogförebyggande arbetet. Undersökningsresultaten kan när de presenteras i media och på konferenser öka engagemanget mot ungdomsmissbruk, t ex genom förbättrad ANT-undervisning, effektivare arbete av poliser, fältassistenter, socialarbetare, vårdanställda, fritidsledare m fl. En drogvaneundersökning kan engagera och aktivera tonårsföräldrar i det alkoholoch drogförebyggande arbetet. Om undersökningarna upprepas årligen eller var annat år kan tidsserien ge indikationer på hur olika drogpreventiva åtgärder ger effekter på ungdomarnas konsumtion av bl a alkohol, narkotika och tobak. En bra undersökning bör minimera antalet liknande lokala undersökningar. Enkätundersökningen ger data som kan användas för fördjupade analyser om orsakssamband. Några metodproblem med drogvaneundersökningar Svarens tillförlitlighet Erfarenheten säger att elever som medvetet överdriver sina drogvanor är få. Överdrifterna är då oftast av den karaktären att det är lätt att exkludera dessa blanketter vid inmatningen. Ibland vill vissa elever imponera på sina kamrater genom att kryssa i en högre alkoholkonsumtion än vad som är den verkliga. Den risken kan minimeras om undersökningen sker under tystnad och att ingen elev kan se vad kamraterna fyller i för svar. Ett större problem är underrapportering eller osanna svar. Respondenten kan ha en ovilja att svara sanningsenligt på känsliga frågor. Speciellt om elevens beteende innebär ett socialt icke önskvärt eller kriminellt beteende. Detta har visat sig vid flera studier av den vuxna befolkningen. I praktiken innebär det att framförallt frågorna om narkotika sannolikt underrapporteras av de elever som har sådana erfarenheter. Dessa elever kan möjligen känna oro över att deras formulär kan identifieras vilket de uppfattar kan leda till negativa konsekvenser.

Bortfall I åk 9 brukar bortfallet, d v s frånvaron under en slumpvis vald lektion, ligga på ca 1 %. Det kallas för externt bortfall. Vi vet genom s k bortfallsanalyser att de som konsumerar mycket alkohol och har erfarenhet av narkotika är överrepresenterade i bortfallet. (Vid bortfallsanalyser får de frånvarande eleverna göra enkäten när de återkommer till skolan. Därefter jämförs de med dem som var närvarande vid det ordinarie undersökningstillfället. Vid en sammanräkning brukar frekvenserna stiga med några procentenheter framför allt vad gäller storkonsumtion av alkohol och narkotikaerfarenheter). Man måste därför ta hänsyn till att de resultat man får vid en drogvaneundersökning innehåller mörkertal på några procent när det gäller dessa beteenden. Med det interna bortfallet menas att elever som deltar i undersökningen låter bli att svara på vissa frågor i enkäten. Vad säger resultaten? Det är viktigt att försöka analysera vad resultaten visar. Om t ex resultaten är goda, (visar en minskning) måste orsaken ändå diskuteras. Beror det på att de unga efterfrågar mindre alkohol, narkotika och tobak? Har deras grundläggande attityd förändrats eller handlar det snarare om att tillgängligheten har minskat? Eller kan en minskning eller ökning förklaras med en allmän trend i regionen eller i landet som helhet?

Ungdomars drogvanor i Sverige Alkohol I Sverige har vi mångårig erfarenhet av drogvaneundersökningar. Nationellt görs sådana fortlöpande av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). Sett över hela undersökningstiden från 1971 kan man sammanfattningsvis konstatera att andelen alkoholkonsumenter i åk 9 var högre under "mellanölstiden" jämfört med idag. När mellanölet togs bort första juli 1977 följde en minskning av andelen alkoholkonsumenter under de nästkommande åren. Från 1988 finns en svag ökning av konsumentgruppen som har planat ut i slutet av nittiotalet. År -13 har andelen alkoholkonsumenter minskat bland svenska grundskoleelever, i synnerhet bland pojkarna. Vad gäller berusningsbenägenheten är den också lägre idag jämfört med första halvan av sjuttiotalet. Men även här finns en ökning sedan 1988-89 som planat ut i slutet av 9-talet. Under -talet har såväl alkohol som narkotika minskat bland ungdomar, framförallt folköl och hembränd sprit. En oroande skillnad är dock att den lilla grupp som dricker mest alkohol dricker mer nu än under 7-talet. Narkotika Mönstret kring narkotikavanorna i åk 9 har stora likheter med alkoholvanorna. År 1971 uppgav 1 % av pojkarna och 1 % av flickorna att de använt narkotika. År 197 hade siffran sjunkit till 9 respektive 8 procent och låg sedan på ungefär samma nivå under resten av 197-talet fram till 1983 då andelen elever med narkotikaerfarenhet var % bland båda könen. Under senare delen av åttiotalet låg siffrorna på ca 3 % och lika mellan pojkar/flickor. Därefter finns en ökning som 1 gav % för båda könen. Därefter minskar vanorna ånyo och ger ca % för år 13. Siffrorna i storstäder som Stockholm och Malmö ligger några procentenheter högre. Det är angeläget att påpeka att narkotikasiffrorna är för låga med tanke på en viss underrapportering och bortfall! Andel som Om använt undersökningen narkotika i riket (åk 9) Källa: CAN % 1 1 8, 7, 8 8 8 7 3-71 -7-79 -83-8 -89-91 -93-9 -99-1 - -7 - -1-13 7

Om undersökningen Undersökta skolor: Viksjöskolan, Vittraskolan, Fjällenskolan, Björkebyskolan, Engelska skolan, Källtorpsskolan och Tallbohovsskolan. Tidpunkt: november 13 Undersökt årskurs: årskurs 8 Antal besvarade enkäter: 18 st (33 pojkar och 9 flickor i årskurs 8) vilket är 33 stycken fler än år 1 Bortfall: 11 % jämfört med 17 % år 1 Internt bortfall: totalt har 18 elever fyllt i enkäten. På vissa frågor kan n-talen skifta något i och med att ett visst internt bortfall förekommer precis som i alla andra undersökningar. Skalor i diagrammen: maxvärde i skalorna är närmaste -tal ovanför högsta värdet Jämförelser: jämförelser görs med tidigare mätningar i Järfälla kommun Sekretessprinciper: skolorna redovisas med nummer från ett till sju. Kodnyckel finns hos Drog- och Brottsförebyggande Gruppen. Om färre än sex elever uppger att de har använt narkotika, redovisas de som noll procent i diagrammen. Drog- och Brottsförebyggande Gruppen ansvarar för om även skolor med få elever särredovisas. Bortsorterade blanketter p g a uppenbart oseriöst ifyllande: noll stycken Statistikprogram: SPSS Statistics 17, Redovisningssätt: rapport i Word och fristående grafiska bilder i Power Point 8

Resultat Tobak Andel rökare årskurs 8, i procent av samtliga elever 1 1 11 9 9 9 8 3 7 8 9 11 1 13 Med rökare avses att man röker dagligen eller ibland. Fem procent av åttondeklassarna i Järfälla kommun (eller 3 elever) uppger att de röker vilket är den lägsta nivån sedan år 3. Flickorna överväger starkt (7 % flickor jmf med 3 % pojkar). Efter en liten uppgång för andelen rökare i den förra undersökningen blir nu resultatet det lägsta på elva år. Det är dock angeläget att arbeta med i första hand flickornas rökning ( st flickor uppger att de röker jmf med st pojkar). Upprätthållande av åldersgränser och ett effektivt skolarbete tillsammans med information till föräldrarna är insatser som har positiva effekter på att minska rökningen. Andel rökare (%) årskurs 8, uppdelat på kön och i procent av samtliga elever Kön 3 - - - -7-8 -9 - -11-1 -13 pojkar 8 7 9 8 7 3 flickor 1 17 1 13 13 8 9 7 totalt 1 11 9 9 9 8 Flickorna har övervägt i hela tidsserien när det gäller rökning förutom år 8 och 11. 9

Fördelning i åldrar när de rökande ungdomarna började röka årskurs 8, i procent av rökarna 3-13 der 3 - - - -7-8 -9 - -11-1 -13 år eller yngre 1 1 3 9 1 1 11 år 13 1 7 8 9 8 7 3 1 år 18 1 7 1 9 1 1 3 13 år 1 7 3 3 39 8 3 38 39 1 år 11 1 13 17 18 1 9 1 Totalt uppger 3 elever att de röker dagligen eller ibland jämfört med elever år 1. % av rökarna började röka när de var 13 år (vilket är den vanligaste debutåldern för rökning minst en gång/vecka). Genomsnittsdebuten låg i denna undersökning vid 1, år vilket är en höjning från 1, år i förra mätningen. 1 Andel rökare årskurs 8, jämförelse mellan skolorna och i procent av samtliga elever 19 7 3 7 skola 1 skola skola 3 skola skola skola skola 7 totalt Storleken på andelen rökare skiljer sig mycket mellan de sju skolorna. 19 % (högsta värdet) bland åttondeklassarna finns på skola jämfört med två procent (lägsta värdet) på skola 3. Skolorna, 3, och 7 ligger under genomsnittet. Snittet för samtliga åttor har minskat till fem procent rökare år 13.

Andel snusare årskurs 8, i procent av samtliga elever 1 3 3 3 3 3 7 8 9 11 1 13 Definitionen av snusare i den här studien är att man snusar dagligen eller ibland. Två procent av åttondeklassarna i Järfälla kommun uppger att de snusar och det är en tangering av den lägsta nivån under hela undersökningstiden. Könsfördelningen visar tre procent pojkar jämfört med en procent flickor. Detta är en mycket stor minskning sedan 3 då 1 % av pojkarna och fyra procent av flickorna uppgav att de snusade. Andel snusare årskurs 8, uppdelat på kön och i procent av samtliga elever Kön 3 - - - -7-8 -9 - -11-1 -13 pojkar 1 9 3 7 3 flickor 1 1 1 totalt 3 3 3 3 Pojkarna har övervägt i hela tidsserien när det gäller snusning förutom år då könsfördelningen var helt jämn. 13 års resultat är det lägsta värdet för andelen snusare sedan år 3. Detta är extra intressant med tanke på alla nya portionsförpackade och annorlunda smakande snussorter som har marknadsförts de senaste åren ofta med inriktning mot en ungdomlig målgrupp, inte minst unga flickor. 11

Andel snusare (%) årskurs 8, jämförelse mellan skolorna och i procent av samtliga elever 8 1 1 1 skola 1 skola skola 3 skola skola skola skola 7 totalt Det skiljer inte längre så mycket mellan skolornas andelar av snusare som i tidigare mätningar troligen beroende på att snusandet har minskat generellt. Skola 1 och 7 ligger högst med fyra procent snusare. På skola och uppger inga elever att de snusar och resten av skolorna ligger under genomsnittet. Föräldrarnas kännedom om ungdomarnas rökning/snusning i procent av rökarna/snusarna 3 38 känner till pojkar flickor totalt % av pojkarna som röker eller snusar har föräldrar som känner till det enligt pojkarnas egen uppfattning. 38 & av flickorna uppgav att de har föräldrar med visshet om saken. Föräldrarnas vetskap (enligt ungdomarnas egen uppfattning) har alltså ökat radikalt sedan förra mätningen. En förklaring till detta kan vara att föräldrarna har blivit skickligare på att upptäcka tobaksbruk och kanske också att förmå sina ungdomar att sluta, med tanke på att tobaksbruket har minskat i målgruppen. 1

Alkohol Andel som druckit alkohol senaste halvåret årskurs 8, i procent av samtliga elever 3 9 8 8 8 39 38 1 3 9 3 7 8 9 11 1 13 I årskurs 8 uppger % av eleverna att de har druckit alkohol en eller flera gånger det senaste halvåret. Det är en liten minskning sedan förra mätningen men samtidigt den lägsta noteringen sedan undersökningarna startade år 3. Av de 18 åttondeklassare som uppger att de har druckit alkohol det senaste halvåret har st druckit flera gånger (77 st i förra mätningen). % av alkoholkonsumenterna uppger att de har druckit alkohol en gång och 3 % svarar att de har druckit flera gånger. Totalt sett är andelen alkoholkonsumenter halverad sedan mätningarna startade år 3. Andelen alkoholkonsumenter är större bland flickorna än bland pojkarna (9 % flickor jämfört med 3 % pojkar). Se utvecklingen under elva år i tabellen nedanför. Andel som druckit alkohol senaste halvåret årskurs 8, uppdelat på kön och i procent av samtliga elever Kön 3 - - - -7-8 -9 - -11-1 -13 pojkar 7 1 1 3 31 38 39 8 7 3 flickor 1 3 8 39 3 31 31 9 totalt 9 8 8 8 39 38 1 3 9 Flickorna har under hela undersökningsserien haft större andelar än pojkarna som har druckit alkohol det senaste halvåret. Flickornas dominans var starkast - 8. 9-1 har det skett en utjämning men i den här mätningen dominerar flickorna ganska kraftigt igen. 13

Andel som druckit alkohol senaste halvåret årskurs 8, jämförelse mellan skolorna och i procent av samtliga elever 3 1 1 1 18 31 3 skola 1 skola skola 3 skola skola skola skola 7 totalt På skola finns den största andelen som har druckit alkohol under det senaste halvåret räknat från november 13. Skola 7 och har de största andelarna som har druckit alkohol flera gånger (13 % respektive 11 %). Skola ligger lägst med 18 % som har druckit alkohol överhuvudtaget. Andel intensivkonsumenter av alkohol 1 årskurs 8, i procent av samtliga elever 1 9 9 7 3 7 8 9 11 1 13 Med intensivkonsumtion av alkohol menas att eleven minst en gång i månaden dricker en av de mängder som räknas upp i fråga 7 (se enkäten längst bak i rapporten). Fyra procent i årskurs 8 uppger att de intensivkonsumerar alkohol varje månad i Järfälla kommun. Det är nästan en halvering sedan förra mätningen och en tangering av det lägsta värdet sedan 3. Könsfördelningen är i stort sett jämn. Fem elever, jämfört med nio stycken år 1 intensivkonsumerar alkohol en eller flera gånger per vecka. 1

Andel intensivkonsumenter av alkohol minst en gång/månad årskurs 8, uppdelat på kön och i procent av samtliga elever Kön 3 - - - -7-8 -9 - -11-1 -13 pojkar 9 7 9 7 9 9 7 flickor 11 1 1 18 1 1 8 3 totalt 1 9 9 7 Flickorna har under nästan hela undersökningsserien haft större andelar än pojkarna som varit intensivkonsumenter av alkohol. Flickorna dominerade 3-8 samt. Kraftigast var flickornas dominans -. De senaste två mätningarna visar i stort sett på jämvikt mellan könen. Andel intensivkonsumenter av alkohol årskurs 8, jämförelse mellan skolorna och i procent av samtliga elever 8 3 9 skola 1 skola skola 3 skola skola skola skola 7 totalt Det skiljer som alltid en del mellan skolorna när det gäller andelen intensivkonsumenter av alkohol. Störst andel som intensivkonsumerar alkohol går på skola. Lägst andel går på skola 3 och i fallande ordning. 1

De vanligaste anskaffningssätten för alkohol årskurs 8, i procent av eleverna som dricker alkohol 3 1 1 1 vän/väns syskon förälder med lov förälder utan lov vuxen langar syskon köp folköl själv Figuren visar de vanligaste anskaffningssätten för alkohol bland de elever som dricker alkohol. Vänner/deras syskon och vuxna som langar är de vanligaste sätten att få tag på alkohol. Föräldrarnas betydelse har minskat sedan förra mätningen tillsammans med syskon. Det enda anskaffningssättet som har ökat i betydelse är vuxen som langar. Egna inköp av folköl i butik ligger relativt still på fem procent. Beräkningen är gjord på de 18 elever som uppger att de har konsumerat alkohol under det senaste halvåret. Hembränd sprit årskurs 8, i procent av samtliga elever 8 8 8 8 7 3 3 7 8 9 11 1 13 Tre procent av åttondeklassarna uppger att de har druckit hembränt minst en gång det senaste året vilket är det näst lägsta värdet sedan undersökningarna började år 3. Värdet hamnar betydligt under medelvärdet (, %) för hela undersökningsperioden. Könsfördelningen är relativt jämn med en liten övervikt för pojkarna. Merparten av de 18 elever i åttan som uppger att de har druckit hembränt fyller i att de har gjort det en gång. Fyra elever svarar att de har druckit 11 gånger eller fler. 1

Vilka alkoholdrycker eleverna vanligen dricker årskurs 8, i procent av dem som dricker alkohol 3-13 Alkoholsort 3 - - - -7-8 -9 - -11-1 -13 folköl 9 3 1 17 19 17 19 1 starköl 7 1 19 1 17 11 13 11 9 vin 17 1 1 13 8 18 1 1 9 1 13 sprit 33 3 31 8 9 33 17 9 hembränt 3 1 1 alkoläsk 3 1 3 19 3 starkcider 9 7 3 31 33 3 3 Sett över tio år har samtliga alkoholsorter förutom sprit tappat andelar bland åttondeklassarna. De sorter som har minskat mest är folköl, starköl och starkcider. De alkoholdrycker som de flesta av alkoholkonsumenterna dricker är sprit, starkcider, alkoläsk och folköl i fallande ordning. Det är en större andel flickor än pojkar som dricker vin, alkoläsk och starkcider. Pojkarna överväger när det gäller folköl, starköl och sprit. Tabellen summerar inte till då eleverna ofta fyller i flera drycker. Den ska istället ses ett popularitetsindex sett över tid. Föräldrarnas kännedom om ungdomarnas alkoholvanor årskurs 8, i procent av dem som dricker alkohol 7 3 7 1 19 nej lite/hälften nästan allt/allt I årskurs 8 uppger 7 % av eleverna som dricker alkohol, att föräldrarna är helt ovetande om detta. Föräldrarnas vetskap har ökat något jämfört med förra mätningen. Cirka 81 % av föräldrarna (vars barn dricker alkohol) känner till max hälften av konsumtionen. De allra flesta föräldrar lever i okunnighet om storleken på sina barns alkoholkonsumtion. Detta bör vara en alltid lika aktuell fråga på föräldramöten. 17

Fördelning i åldrar för självrapporterad första berusning årskurs 8, i procent av samtliga elever 3-13 Ålder 3 - - - -7-8 -9 - -11-1 -13 år 1 1 1 1 Eller yngre 11 år 1 1 1 1 1 1 1 1 år 3 3 3 3 1 13 år 11 9 8 7 8 1 år 7 7 7 Tio procent av åttondeklassarna uppger att de har varit berusade minst en gång vilket är ungefär samma nivå som i förra undersökningen. 9 åttondeklassare har varit berusade minst en gång i intervallet -1 år. Andel som uppger att de har känt sig berusade vid minst ett tillfälle årskurs 8, jämförelse mellan skolorna och i procent av samtliga elever 3 7 7 1 7 11 skola 1 skola skola 3 skola skola skola skola 7 totalt 13 totalt 1 Genomsnittsåldern för första berusningen ligger på 13, år vilket är högre än mätningen 1 som visade 1,7 år. Skola har den högsta andelen elever som har känt sig berusade följt av Skola. Skola 1 ligger lägst. Andelen på tio procent som har känt sig berusade är lika stor som vid förra undersökningen. 18

Sniffning I årskurs 8 uppger knappt tre procent att de har sniffat en eller flera gånger. Det är ett i stort sett identiskt resultat med förra mätningen. Pojkarna överväger starkt när det gäller att ha sniffat flera gånger. Totalt uppger 18 elever (1 pojkar och flickor) att de har sniffat (totalt 13 stycken en gång och stycken flera gånger). Narkotika Andel som haft möjlighet att pröva narkotika årskurs 8, i procent av samtliga elever 1 1 7 1 1 1 1 9 8 1 3 7 8 9 11 1 13 Cirka tio procent av åttondeklassarna i Järfälla kommun uppger att de har haft möjlighet att pröva narkotika vilket nästan är lika med genomsnittet för alla elva undersökningarna (elva procent). Könsfördelningen visar på en marginell övervikt för pojkarna. Figuren illustrerar hur pass exponerade eleverna är för narkotika. 19

Andel som haft möjlighet att pröva narkotika årskurs 8, uppdelat på kön och i procent av samtliga elever Kön 3 - - - -7-8 -9 - -11-1 -13 pojkar 13 8 11 1 1 9 19 11 flickor 1 1 1 13 1 9 8 9 totalt 1 7 1 1 1 1 9 8 1 Flickorna har övervägt när det gäller möjligheten att pröva narkotika år 3- samt år 8. Övriga år har pojkarnas andel varit större. Sett över hela undersökningsperioden har könsfördelningen varit relativt jämn. Andel som haft möjlighet att pröva narkotika årskurs 8, jämförelse mellan skolorna och i procent av samtliga elever 18 1 1 7 8 1 9 8 11 skola 1 skola skola 3 skola skola skola skola 7 totalt Skola, 1 och har de högsta andelarna (i fallande ordning) som uppger att de har haft möjlighet att pröva narkotika. Dessa skolor ligger också över genomsnittet på elva procent. Skola ligger lägst med en andel på sju procent. Informationen kan ge en indikation på hur stor tillgängligheten är i olika områden förutsatt att ungdomarnas skolgång sker i anslutning till hemmet och att de i första hand tillbringar sin lediga tid i närområdet.

Andel som har använt narkotika årskurs 8, i procent av samtliga elever 8 3 3 7 8 9 11 1 13 Andelen i årskurs 8 som har använt narkotika en eller flera gånger har pendlat mellan som lägst två och som högst fem procent under hela serien av mätningar. 13 års resultat hamnar på två procent vilket det tangerade lägsta värdet. 1 elever uppger att de har använt narkotika ( stycken i förra mätningen). Nio elever svarar att de har använt en gång och sex elever uppger flera gånger. I riket har ca sex procent i årskurs 9 använt narkotika minst en gång (CAN 13). Cannabis (hasch och marijuana) är i särklass vanligast såväl i Järfälla som i riket. Andel som har använt narkotika åk 8, uppdelat på kön och i procent av samtliga elever Kön 3 - - - -7-8 -9 - -11-1 -13 pojkar 1 1 3 1 3 3 flickor 3 3 1 totalt 3 Det var en något större andel flickor än pojkar som hade använt narkotika under åren 3- samt under 8 och. Därutöver har pojkarna övervägt. I den här mätningen är det en ganska stor övervikt för pojkarna som i individer räknat ger elva pojkar jämfört med fyra flickor. Försök till berusning med andra medel Sex elever uppger att de har försökt berusa sig med något annat medel än alkohol eller narkotika (11 elever år 1). Exempel på medel är lim och redbull, därutöver kan svaret bry dig inte nämnas. 1

Skolk och Fritid Andel som skolkar (%) årskurs 8, i procent av samtliga elever 3 19 19 7 1 1 en/flera ggr vecka en/flera ggr månad ngn gång/termin pojkar flickor totalt I åttan skolkar en procent av eleverna en eller flera gånger per vecka vilket är en minskning sedan förra mätningen. Sex procent skolkar en eller flera gånger per månad. Det är samma resultat som år 1. 19 % av eleverna skolkar någon gång per termin ( % senast). Totalt sett är nivån på skolket relativt oförändrad bland åttorna i kommunen. Könsfördelningen är som de senaste åren ganska jämn. Andel som skolkar åk 8, jmf mellan skolorna och i procent av samtliga elever Skolk skola 1 skola skola 3 skola skola skola skola 7 en/flera gånger/vecka 1 3 1 en/flera gånger/mån någon gång/termin totalt som skolkar ibland 3 1 1 1 9 1 18 1 1 33 1 1 7 1 Skolket är (i fallande ordning) mest utbrett på Skola, Skola och 1. Lägst andel skolkare i 13 års studie finns på Skola.

Vad eleverna gör på sin fritid (%) eleverna kryssar för de tre vanligaste aktiviteterna Aktiviteter 3 - - - -7-8 -9 - -11-1 -13 förening 9 9 8 3 3 hemma / hos kompis 7 8 7 7 79 8 77 77 7 7 77 fritidsgård 1 7 9 13 9 1 1 11 läser / dator 7 9 9 9 8 1 fik / hamburgerbar 9 inget speciellt / ute 3 7 9 8 7 De populäraste fritidssysselsättningarna är att vara hemma/hemma hos en kompis, vara aktiv i en förening och läsa/ägna sig åt datorn. I 13 års undersökning har samtliga fritidsaktiviteter ökat i popularitet sedan 1 förutom att vara på fik eller hamburgerbar. Minst populärt är att vara just på fik/hamburgerbar samt på fritidsgård. Flickorna överväger när det gäller att umgås med kompisar. Pojkarna är mer aktiva i föreningar. Bland de övriga aktiviteterna är könsskillnaderna mycket små. 3

Några frågor om tobak, alkohol, sniffning och narkotika Drogvaneundersökning i Järfälla kommun, ht 13, årskurs 8 Vilken skola går du på?. 1. Är du pojke eller flicka? Pojke Flicka. Röker du? Ja, dagligen Ja, ibland Nej, har slutat Nej, har bara prövat Nej, har aldrig rökt 3. Snusar du? Ja, dagligen Ja, ibland Nej, har slutat Nej, har bara provat Nej, har aldrig snusat. Känner dina föräldrar till att du röker / snusar? Jag varken röker eller snusar Ja Nej. Hur gammal var du när du när du började röka regelbundet (minst en gång per vecka)? Har aldrig rökt regelbundet Jag var.. år. Har du någon gång under det senaste halvåret druckit folköl, starköl, alkoläsk, starcider, vin eller sprit? Nej Ja, en gång Ja, flera gånger

7. Hur ofta händer det att du dricker alkohol motsvarande minst en halvflaska sprit eller en helflaska vin eller fyra burkar starköl eller fyra burkar starkcider eller fyra burkar alkoläsk eller sex burkar folköl vid samma tillfälle? Någon gång i veckan Ett par gånger i månaden Någon gång i månaden Mer sällan Aldrig Dricker inte alkohol 8. Var får du vanligtvis alkohol ifrån? (Här kan du sätta fler än ett kryss) Dricker inte alkohol Från syskon Från kamrater eller kamraters syskon Från mina föräldrar, med lov (blir bjuden) Från mina föräldrar, utan lov (tar ur barskåp eller liknande) Från annan vuxen ( år eller äldre) som bjuder eller köper ut åt mej Köper folköl själv i affär, bensinmack eller liknande 9. Har du någon gång under de senaste 1 månaderna druckit hemtillverkad sprit, s k hembränt? Ja, en gång Ja, - gånger Ja, - gånger Ja, 11 gånger eller mer Har inte druckit hembränd sprit under de senaste 1 månaderna Har aldrig druckit hembränd sprit. Vad dricker du vanligen när du dricker alkohol? Dricker inte alkohol Folköl Starköl Vin Sprit Hembränt Alkoläsk Starkcider 11. Känner dina föräldrar till att du använder alkohol? Jag använder inte alkohol Nej Ja, men bara en liten del av det jag dricker Ja, men bara ungefär hälften av det jag dricker Ja, nästan allt jag dricker Ja, allt jag dricker

1. Hur gammal var du första gången du kände dig berusad? Har aldrig känt mig berusad Jag var.. år 13. Har du sniffat någon gång? Nej Ja, en gång Ja, flera gånger 1. Har du någon gång haft möjlighet att pröva narkotika? (Med narkotika avses t ex hasch, marijuana, ecstasy, LSD, amfetamin och heroin) Ja Nej 1. Har du någon gång använt narkotika? Ja, en gång Ja, flera gånger Nej 1. Om du svarat Ja på fråga 1, vilket eller vilka preparat har du använt? 17. Har du någon gång försökt berusa dig genom något annat medel som inte räknas som alkohol eller narkotika? Ja Nej Om du svarat ja, vilket eller vilka medel har du använt?.. 18. Brukar du skolka? Nej, aldrig Någon gång per termin En eller flera gånger per månad En eller flera gånger per vecka 19. Vad gör du på din fritid? (Markera med kryss de tre vanligaste fritidssysselsättningarna. Om du bara gör en eller två saker, markera endast dessa) Är aktiv i en eller flera föreningar (t ex idrottsförening) Är hemma eller hos kompisar Är på fritidsgård Läser/ägnar mig åt datorn Är på hamburgerbar / bowlinghall eller liknande Är ute utan att göra något speciellt Annat:.