Källor till utsläpp i de nordiska länderna Trender, prognoser och åtgärder Reino Abrahamsson naturvårdsverket

Relevanta dokument
Kan vi åtgärda utsläpp av koldioxid och luftföroreningar samtidigt?

Europeisk luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim

Farsta fakta. Yta: 15,4 km²

Helsingborg - unika förutsättningar

Strategi för en samlad luftvårdspolitik. Miljömålsberedningen

Profu. Johan Sundberg. Profu. Profu Avfall i nytt fokus Från teknik till styrmedel september 2010, Borås

Klimatåtgärders påverkan på utsläpp av luftföroreningar. John Munthe,

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö 2013

Den linjära ekonomins utveckling

Biogas i Sverige. Stefan Dahlgren Gasföreningen och Biogasföreningen. 14 april 2009

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala

AGENDA. Välkomna till den pågående RUS-processen. Tomas Stavbom, chef regionalutveckling, Regionförbundet Uppsala län

Biogasstrategi Uppföljning av mål och handlingsplan

Biogas från matavfall David Holmström

Biogasanläggningen i Boden

KONSEKVENSER AV SVERIGES GENOMFÖRANDE EU:S UTSLÄPPSTAKDIREKTIV FÖR NOX, DNR /2007

Värdera metan ur klimatsynpunkt

FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR SKULTORPS RESERVVATTENTÄKT, SKÖVDE KOMMUN

Biogasutbildning i Kalmar län

Klimat- bokslut 2010

Produktionsvolym och energiförbrukning

Efter Köpenhamn förutsättningar för lokalt klimatarbete. Exempel från Helsingborg - Sveriges bästa miljökommun. ordförande, Miljönämnden

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning

Miljöpolicy för Sandvikens Sotarverktyg Försäljnings AB

Sortera ännu mera? Förslaget utgår från EUs avfallshierarki avfallstrappan

PRINCIP VÄGEN TILL KLIMATSMARTA ENERGILÖSNINGAR Lisa Bolin

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas.

Utmaningarna i klimatomsta llningen inom industrin och transportsektorn

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Suksesskriterier for utvikling av biogass i Sverige

Bilaga 4 Delmålens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Miljöaspektlista (Poäng > 14, Betydande miljöaspekt - värderingsmodell)

Sammanställning av plockanalyser i Skåne. Jämförelse av insamlingssystem och informationsspridning. Johanna Norup.

SP biogasar häng med!

Hva må til for att vi skal lykkes svenska exempel. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Oslo, 20 november 2012

Svensk klimatpolitik SOU 2008:24

Sveriges villaägare om höststormar och strömavbrott. Rapport november 2009

Växande gasmarknad gör Sverige grönare. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Trelleborg 6 mars 2012

Biobaserad ekonomi och cirkulär ekonomi. Cecilia Sundberg Institutionen för energi och teknik, SLU

Hur står sig Sverige i jämförelse med Danmark, Holland Schweiz och Österrike?

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?

Biogasanläggningen i Göteborg

Beläggningens gröna framtid. Beläggningens gröna framtid. Beläggningens gröna framtid. Ett seminarium som hölls tidigare i år hade rubriken:

KLIMAT i framtidens Greppa Anna Hagerberg

Nordic Energy Perspectives

Konsekvenser för industrin av miljökvalitetsnormer för luft. GAME möte 30 november 2006 Erik Fridell

Biogasstrategin och biogasutlysningen

Disposition. Åtgärder för ökad energieffektivisering. Globalt energibehov och -tillförsel. Arbetsgrupp:

Vägverkets syn på fordonsutveckling ur ett miljöperspektiv

Mårten Johansson, ordf Sveriges Åkeriföretag. Johan Granlund, sekr Vägverket Konsult

Vad har Göteborgs Hamn för målsättningar för minskad klimatpåverkan?

Klimatkontrakt för Hyllie

Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi

Gasmarknadens utveckling. Anders Mathiasson 25 september 2014

Fordonsgas i AC/BD. Strategiska överväganden

Miljömålen i prövning & tillsyn

Presentation av. Nordiskt Genresurscenter. NordGen

OZON - O3. O z on O3. Ozon O3. O z on O 3

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan

Tetra Pak och miljön. Möjlighet eller hot? Miljökonferens, den 3 december 2007, Hässleholm

Det Nordiska Bioekonomi-Initiativet (NBI) Jan Svensson

luft (0,1 nanogram per kubikmeter luft) beräknat som ett årsmedelvärde.

Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål rapport 6557 MARS 2013

En introduktion i Matens miljöpåverkan. Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik 18 december 2012

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser

Max klimatpåverkan år 2014

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Tekniska verken i Linköping AB (publ) Bränsle och avfall Avdelningschef, Tony Borg

ETAPPMÅL OM LUFTFÖRORENINGAR. Begränsade utsläpp av gränsöverskridande luftföroreningar i Europa

Styrmedel för att förbättra arbetsmiljön via föreskrifter och upphandling. Jan-Olof Åström Utvecklingsingenjör

Biogasens roll i den cirkulära ekonomin. Dr. Mattias Svensson, Energiforsk Avfall i nytt fokus Hyllie 30 mars 2017

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Plockanalys hushållsavfall

Hygienisering av avloppsslam

Goda exempel. från investeringsprogrammen Klimp och LIP

Gemensamt genomförande. En landsstudie

MILJÖ- CHEFS- NÄTVERK SKL

Pellets. naturlig värme. Information från Pellsam om bekväm, kostnadseffektiv och miljövänlig villavärme.

Klimatbokslut Falu Energi & Vatten AB

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Biogaskunskaper på stan

Q Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower. Manpower, Box 1125, Stockholm

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Riksantikvarieämbetet

Avfallsplan för Upplands-Bro kommun

EKOSYSTEM- FRISK LUFT DAGARNA 2015

Utvecklingstrender i världen (1972=100)

Trafiksäkerhetsutvecklingen

Förutsättningar för hållbar slamhantering i SITE-kommunerna

Revidering av de regionala miljömålen för Blekinge län remissupplaga juni 2007

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015

Klimatrapport Sånga-Säby Hotell & Konferens

Lu#föroreningar - växthusgaser Christer Ågren AirClim

Ansökan klimatinvesteringsstöd

Utvärdering av rötning och hemkompostering av matavfall i Västra Götaland ur ett systemperspektiv

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

Lokalt tillägg för Lerums kommun till avfallsplan A2020

Transport av avfall över gränserna (import till Sverige) påverkar behovet av dispenser för att deponera brännbart avfall då det är kapacitetsbrist

Transkript:

Kortlivade klimatpåverkande ämnen Metan och Black Carbon Källor till utsläpp i de nordiska länderna Trender, prognoser och åtgärder Reino Abrahamsson naturvårdsverket

Kortlivade klimatpåverkande ämnen Av SLCF är Metan och Black Carbon de viktigaste med värmande effekt Metan har direkt effekt som växthusgas - är en i atmosfären välblandad gas med global klimatpåverkan, - åtgärder oberoende av när eller var utsläpp/reduktioner genomförs, - ingår i Kyotoprotokollet. Metan har indirekt effekt som den viktigaste källan till tropsfäriskt ozon i de övre kallare delarna av troposfären där ozon har värmande klimatpåverkan BC bildas vid ofullständig förbränning - Direkt värmande effekt genom sina optiska egenskaper, - Absorberar solljus i atmosfären, bidrar vid nedfall på is och snö till avsmältning (albedoeffekt), - Indirekt effekt genom molnpåverkan; kylande?

Källor till utsläpp av metan Källor till metan utsläpp i Norden fördelat annorlunda än globalt - jordbruk och avfallsdeponier dominerar stort Fördelning metan utsläpp Norden Fördelning metan utsläpp Globalt Stallgödsel 12% Enteric fermentation 46% Avfallsdeponier 27% Avloppsvatten 2% Olja/gas 4% Övrigt 1% Fossilbaserad förbränning 3% Biobaserad förbränning 5% Avloppsvatten 9% Avfallsdeponier 12% Olja/gas 18% Stallgödsel 4% Kolbrytning 6% Risodling 1% Enteric fermentation 3% Jordbruk övrigt 7% Fossilbaserad förbränning 1% Biobaserad förbränning 3%

Metanutsläppen har minskat i Finland och Sverige Totala utsläpp har minskat 12 % i Norden sedan 199 Särskilt metanavgång från deponier minskar kraftigt Utsläpp från uppvärmning ökar (enskild vedeldning) Per capita utsläppen är globalt 5 kg och i Norden 4 kg. Danmark CH4 emissions 35 3 25 2 15 1 5 199 2 28 Norge CH4 emissions 35 3 25 2 15 1 5 Finland CH4 emissions 35 3 25 2 15 1 5 199 2 28 Sverige CH4 emissions 35 3 25 2 15 1 5 199 2 28 199 2 28

.och prognostiseras fortsätta minska 3 Danmark Projected CH4 emissions 3 Finland Projected CH4 emissions 25 25 2 2 15 % minskning 27-22 15 1 15 1 Metanläckage från deponier fortsätter minska 5 27 21 22 Norge Projected CH4 emissions 5 27 21 22 Sverige Projected CH4 emissions 3 3 25 25 2 2 15 15 1 1 5 5 27 21 22 27 21 22

Åtgärder i Norden för att minska metanutsläpp Jordbruk - Ändrad livsmedelskonsumtion (ersätt nötkött med vegetabilier och alternativa proteinkällor) - Rötning av stallgödsel för energiutnyttjande (fackling) - Ökad avkastning i mjölk- och köttproduktion - Foderval? Avfall - Ingen ny deponering av organiskt avfall (EU-reglering finns) - Insamling av deponigas för energiutnyttjande (fackling) - Rötning av matavfall och avloppsslam för energiutnyttjande (fackling) Minskat läckage från olja/gas utvinning Effektivare vedeldning

Källor till utsläpp av Black Carbon i Norden Fördelning av BC utsläpp i Norden 25 (GAINS) Dieseldrivna arbetsmaskiner och fordon Enskild vedeldning (Internationell sjöfart) Transport 54% Energy & Industrial 3% Flaring 4% Domestic 38% Other 1%

BC utsläppen i Norden prognostiseras minska till 22 45 % minskning 25-22 med gällande styrmedel (GAINS) Trafik och arbetsmaskiner minskar 7 % Enskild vedeldning minskar inte. Emissioner (kton) Emissioner (kton) 8 7 6 5 4 3 2 1 8 7 6 5 4 3 2 1 Danmark BC emission and prognos Domestic Transport Energy & Industrial Agricultural Flaring Other 25 22 Norge BC emission and prognos Domestic Transport Energy & Industrial Agricultural Flaring Other Emissioner (kton) Emissioner (kton) 8 7 6 5 4 3 2 1 8 7 6 5 4 3 2 1 Finland BC emission and prognos Domestic Transport Energy & Industrial Agricultural Flaring Other 25 22 Sverige BC emission and prognos Domestic Transport Energy & Industrial Agricultural Flaring Other 25 22 25 22

Åtgärder i Norden för att minska BC utsläpp (1) Integrering av klimatpåverkan i strategi för frisk luft kan öka åtgärdernas kostnadseffektivitet Enskild vedeldning (Två tredjedelar av utsläppen i Norden år 22) - Förbättrade förbränningsegenskaper på kaminer, spisar, pannor (minskar även metanutsläpp), - Skärpta miljökrav för nyinstallationer (pelletspanna), - Förtida skrotning av gamla vedpannor som ersätts med BBR+, - Komplettera gamla pannor med ackumulatortank - Elda rätt (information) - Besiktning och rådgivning

Åtgärder i Norden för att minska BC utsläpp (2) Landtransporter och arbetsmaskiner - Partikelfilter; Obligatoriskt krav för nya dieseldrivna fordon och maskiner samt retrofit av gamla, - Förtida introduktion av lastbilar och arbetsmaskiner som klarar kommande partikelkrav - Skrotning av gamla bilar och maskiner - Effektivare kontrollbesiktning som fångar högemitterare Sjöfart - Förbättrad förbränningsteknik, sänkt hastighet, skärpta miljökrav på nya fartygsmotorer, partikelfilter

Sammanfattning Utsläppen av metan är en del av Kyotoprotokollet och minskar i Norden - Förändrade konsumtionsvanor har störst potential att ytterligare minska globala utsläpp - Minska utsläppen från nötkreaturens matsmältning har begränsad potential idag och är en djurskyddsfråga, - Rötning av stallgödsel till biogas stimuleras, - Fortsatt insamling och energiutnyttjande av deponigas, Enskild vedeldning kommer att bli den allt mer dominerande källan till BC utsläpp i Norden när nya fordon och arbetsmaskiner har partikelfilter - Effektiva åtgärder är skärpta miljökrav för nyinstallation och ersättning av gamla pannor till nya som klarar BBR+

Tack för mig!