Kursinformation med litteraturförteckning De nordiska språken i tid och rum 30 högskolepoäng Läsåret 2011/2012
Välkommen till De nordiska språken i tid och rum 30 högskolepoäng I detta häfte får du information om kursens innehåll och uppläggning, samt en litteraturlista för samtliga delkurser. Informationen finns även på vår webbplats <www.nordiska.su.se> där du också hittar aktuellt schema för kursen. På sista sidan i kurshäftet finns också ett utdrag ur högskolelagen där du kan läsa om de mål som gäller för all högskoleutbildning. Kursens innehåll och uppläggning 1 Runologi I, 6 högskolepoäng 2 Fornisländska I, 6 högskolepoäng 3 Handskriftsläsning och texttolkning, 6 högskolepoäng 4 Svensk språkhistoria, 6 högskolepoäng 5 Uppsats, 6 högskolepoäng Kursens lärandemål Vid kursens slut ska du kunna läsa och tolka normaliserade och onormaliserade texter från östnordiskt och västnordiskt område diskutera texternas värde för kunskap om språkliga och samhälleliga fenomen använda relevanta hjälpmedel för edition och översättning av texter identifiera och redogöra för de viktigaste utvecklingslinjerna i nordisk språkhistoria översiktligt redogöra för olika teorier om språkförändring genomföra en liten språkvetenskaplig uppsats. Betyg, examination och fortsatta studier En sjugradig betygsskala används, där betygen A E är godkända betyg och Fx F är underkända betyg. Betygskriterier framgår under de olika delkurserna nedan. Som betyg på helkurs sätts ett medelvärde av delkursernas betyg i förhållande till poängtalet. Efter kursen har du möjlighet att gå vidare till Nordiska språk med historisk inriktning, kandidatkurs 2
Kursen regleras av en kursplan Kursens mål och innehåll samt kurslitteratur regleras av en kursplan som fastställts av styrelsen för Institutionen för nordiska språk. Aktuell kursplan hittar du på vår webbplats. Även examinationsformer och närvarokrav beslutas av institutionsstyrelsen. Dessa kan inte ändras under pågående termin. Efter varje termin gör vi en översyn av kursen, och tar del av dina synpunkter på innehåll och uppläggning. Du kan meddela oss under kursens gång eller vid den särskilda utvärdering som vi ber våra studenter göra efter varje delkurs samt i slutet av hela kursen. Det här behöver du kunna För att du ska klara studierna krävs att du kan skriva texter som har tillräckligt god struktur för att vara lättbegripliga för läsaren. Du måste också ha en grundläggande behärskning av svenska på olika nivåer: stavning, böjning, ords och konstruktioners stilvärde, skiljetecken och meningsbyggnad. Du måste alltså redan från början ha relativt god förmåga att skriva den typ av svenska som man möter i texter i samhället, dvs. av annat slag än skönlitteratur. Observera att godkänt gymnasiebetyg i svenska eller svenska som andraspråk inte är någon garanti för att man uppfyller dessa krav. Om du känner dig osäker bör du kontakta studievägledaren. För att klara av kursen krävs att du har tillgång till en dator och har grundläggande kunskaper i ordbehandling och internetanvändning. Du måste också ha möjligheter att göra utskrifter. Studenter har viss tillgång till datorer vid Studentcentrum (A-huset, plan 2), Lantis och Universitetsbiblioteket. Vi förutsätter att du skaffa ett kostnadsfritt universitetskonto. Plagiat och otillåtet samarbete vid examination Vid skriftliga uppgifter, inklusive tentamina, ska du följa instruktioner för textens utformning och för hur källor ska användas. Skriftliga uppgifter ska vara självständigt formulerade. Du får inte använda formuleringar och tankegångar från någon annan utan att ange källan. Detta är plagiat och betraktas som fusk. Direkta citat ur källor ska markeras. Källhänvisningar, inklusive sidhänvisning, ska göras vid citat och referat och när du anför specifika uppgifter ur en källa, t.ex. (Hellberg 2004:220). Att skriftliga uppgifter ska vara självständigt formulerade innebär också att du inte får låta någon annan formulera uppgifter åt dig eller skriva uppgifter i samarbete med någon annan, annat än när instruktionerna uttryckligen anger att det rör sig om en gruppuppgift eller att samarbete är tillåtet. Om plagiat eller otillåtet samarbete upptäcks blir din uppgift underkänd och du kan bli avstängd under viss tid från studier vid Stockholms universitet. Se vidare regler och föreskrifter för examination vid Stockholms universitet http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=970 Delkurs 1: Runologi I, 6 högskolepoäng Innehåll Delkursen omfattar studier av runorna som skrift (bl.a. förhållandet mellan skrift och ljud, dvs. ortografi och fonologi) och av företrädesvis nordiska runinskrifter. Inom delkursen betonas inskrifternas egenskaper som texter och som källor för språkhistorien. Delkursen orienterar även om runinskrifterna som källor för konstvetenskap, arkeologi och olika historiska discipliner. 3
Arbetsformer Undervisningen består av seminarier som huvudsakligen ägnas åt analyser och diskussioner av olika uppgifter. Närvaro Närvaron är inte obligatorisk, men rekommenderas. Examination Examination sker genom inlämningsuppgifter samt hemtentamen. Lärandemål för delkursen Vid delkursens slut ska du kunna 1) läsa och tolka runinskrifter från olika perioder 2) redogöra för runskriftens utveckling från äldsta tid till den nya tiden 3) diskutera runinskrifternas värde som källor för språkutveckling och samhälleliga fenomen Betygskriterier För godkänt betyg på delkursen krävs att samtliga lärandemål är uppfyllda (minst E). Vid betygssättningen läggs största vikten på de två första lärandemålen (40% vardera) och minst på det tredje (20%). A: Studenten läser och tolkar runinskrifter med mycket stor säkerhet samt redogör uttömmande för runskriftens utveckling. Studenten diskuterar inskrifternas värde som källor med en självständig och genomtänkt hållning till olika uppfattningar inom relevant litteratur. B: Studenten läser och tolkar runinskrifter med stor säkerhet samt redogör närmast uttömmande för runskriftens utveckling. Studenten diskuterar inskrifternas värde som källor med en genomtänkt hållning till relevant litteratur. C: Studenten läser och tolkar runinskrifter med säkerhet samt redogör tämligen uttömmande för runskriftens utveckling. Studenten diskuterar inskrifternas värde som källor med hänvisning till relevant litteratur. D: Studenten läser och tolkar runinskrifter med säkerhet. Redogörelsen av runskriftens utveckling är i stort sett relevant, men innehåller smärre felaktigheter. Studenten diskuterar inskrifternas värde som källor med hänvisning till relevant litteratur. E: Studenten läser och tolkar runinskrifter med enstaka fel. Redogörelsen av runskriftens utveckling innehåller ett antal felaktigheter eller är ofullständig. Studenten diskuterar inskrifternas värde som källor med vissa hänvisningar till relevant litteratur, men innehåller svagheter. Fx: Studenten har givit en ofullständig läsning med flera fel och tolkningen av runinskrifterna är missvisande. Redogörelsen av runskriftens utveckling innehåller ett stort antal felaktigheter och ett antal luckor. Diskussionen om inskrifternas värde som källor och om runskriftens utveckling är sporadisk eller innehåller irrelevant information. 4
F: Studenten har inte fullgjort uppgifterna och därmed inte lämnat underlag för bedömning eller löst uppgifterna på ett felaktigt sätt. Delkurs 2: Fornisländska I, 6 högskolepoäng Innehåll Delkursen innehåller fördjupade studier av fornvästnordiska (företrädesvis fornisländska) texter. Med utgångspunkt i ett antal korta, konkreta textexempel diskuteras filologiska och lingvistiska problem. För att kunna läsa och förstå texterna och för att samla faktaunderlag för diskussioner om texterna lär du dig att utnyttja dels relevanta ordböcker och grammatiska/språkhistoriska beskrivningar av språk, dels översikter från olika historiska discipliner. Delkursen innehåller även studier av nordisk litteraturhistoria. Arbetsformer Undervisningen består av seminarier. Dessemellan ska du göra hemuppgifter som redovisas muntligt och/eller skriftligt. Seminarierna används huvudsakligen till redovisning och diskussion av uppgifterna. Förutom arbetet med dina egna uppgifter skall du analysera och kritisera kurskamraternas uppgifter. Närvaro Närvaron är inte obligatorisk, men rekommenderas. Examination Examination sker löpande genom inlämning av hemuppgifter och genom hemtentamen. Lärandemål för delkursen Vid delkursens slut ska du kunna 1) läsa och tolka normaliserade fornvästnordiska texter och behärska för textläsningen relevanta hjälpmedel. 2) redogöra för olika fornvästnordiska texters genretillhörighet och diskutera fornvästnordiska genrer i deras samhälleliga kontext Betygskriterier För godkänt betyg på delkursen krävs att samtliga lärandemål är uppfyllda (minst E), men endast det första lärandemålets betyg är graderat. Det andra lärandemålet bedöms enbart med godkänd eller underkänd. A: Studenten kan göra korrekta läsningar och tolkningar av normaliserade fornvästnordiska texter och utnyttja relevanta hjälpmedel och kan lösa svårare språkliga och filologiska problem i texterna. Studenten kan redogöra för olika fornvästnordiska texters genretillhörighet och diskutera fornvästnordiska genrer i deras samhälleliga kontext. B: Studenten kan göra korrekta läsningar och tolkningar av normaliserade fornvästnordiska texter och utnyttja relevanta hjälpmedel och kan lösa en del svårare språkliga och filologiska 5
problem i texterna. Studenten kan redogöra för olika fornvästnordiska texters genretillhörighet och diskutera fornvästnordiska genrer i deras samhälleliga kontext. C: Studenten kan göra korrekta läsningar och tolkningar av normaliserade fornvästnordiska texter och utnyttja relevanta hjälpmedel och kan lösa språkliga och filologiska problem i texterna. Studenten kan redogöra för olika fornvästnordiska texters genretillhörighet och diskutera fornvästnordiska genrer i deras samhälleliga kontext. D: Studenten kan göra läsningar och tolkningar av normaliserade fornvästnordiska texter och utnyttja relevanta hjälpmedel med bara få smärre felaktigheter och kan lösa språkliga och filologiska problem i texterna. Studenten kan redogöra för olika fornvästnordiska texters genretillhörighet och diskutera fornvästnordiska genrer i deras samhälleliga kontext. E: Studenten kan göra läsningar och tolkningar av normaliserade fornvästnordiska texter och utnyttja relevanta hjälpmedel, men tolkningarna innehåller ett antal felaktigheter. Studenten kan redogöra för olika fornvästnordiska texters genretillhörighet och diskutera fornvästnordiska genrer i deras samhälleliga kontext. Fx: Studenten kan i viss utsträckning göra läsningar och tolkningar av normaliserade fornvästnordiska texter och utnyttja relevanta hjälpmedel, men tolkningen är ofullständig och/eller innehåller ett stort antal felaktigheter. Studentens presentation av olika fornvästnordiska texters genretillhörighet och/eller genrernas samhälleliga kontext innehåller stora brister. F: Studenten visar inte att den kan läsa och tolka normaliserade fornvästnordiska texter och/eller diskutera genreplacera fornvästnordiska texter och/eller diskutera genrernas samhälleliga kontext. Delkurs 3: Handskriftsläsning och texttolkning, 6 högskolepoäng Innehåll Delkursen innehåller träning i handskriftsläsning och tolkning av texter från svensk medeltid och äldre nysvensk tid. I delkursen studeras äldre handstilar samt skriftens och skrivdonens utveckling i Norden. Vidare presenteras och används hjälpmedel för datering och bestämning av proveniens. Med utgångspunkt i olika textutgåvor diskuteras principer för edition av äldre text. Arbetsformer Undervisningen består av seminarier. Dessemellan ska du göra hemuppgifter, som redovisas muntligt och/eller skriftligt. Seminarierna används huvudsakligen till redovisning och diskussion av uppgifterna. Förutom arbetet med dina egna uppgifter skall du analysera och kritisera kurskamraternas uppgifter. Kursen avslutas med en större hemuppgift. Närvaro Närvaron är inte obligatorisk, men rekommenderas. Examination Examination sker löpande genom inlämning av hemuppgifter och genom hemtentamen. 6
Lärandemål för delkursen Vid delkursens slut ska du kunna 1) läsa, edera och översätta enklare äldre svenska texter 2) använda relevanta hjälpmedel för edition och översättning 3) föra problematiserade diskussioner om olika typer av textutgåvor Betygskriterier För godkänt betyg på delkursen krävs att samtliga lärandemål är uppfyllda (minst E). Vid betygssättningen läggs största vikten på det första lärandemålet (50%) och mindre på de två sista (25% vardera). A: Studenten kan läsa, edera och översätta enklare äldre svenska texter och utnyttja relevanta hjälpmedel. Studenten föreslår en för texten lämplig utgåva med fyllig och problematiserad argumentering förankrad i relevant litteratur för denna utgåvas företräde. B: Studenten kan läsa, edera och översätta enklare äldre svenska texter och utnyttja relevanta hjälpmedel. Studenten föreslår en för texten lämplig utgåva med fyllig argumentering förankrad i relevant litteratur för denna utgåvas företräde. C: Studenten kan läsa, edera och översätta enklare äldre svenska texter och utnyttja relevanta hjälpmedel. Studenten föreslår en för texten lämplig utgåva med argumentering förankrad i relevant litteratur för denna utgåvas företräde. D: Studenten kan med endast få felaktigheter läsa, edera och översätta enklare äldre svenska texter och utnyttja relevanta hjälpmedel. Studenten föreslår en för texten lämplig utgåva med några argument förankrade i relevant litteratur för denna utgåvas företräde. E: Studenten kan läsa, edera och översätta enklare äldre svenska texter och utnyttja relevanta hjälpmedel. Läsning, edition och översättning innehåller dock ett antal brister. Studenten föreslår en för texten lämplig utgåva. Fx: Studenten kan läsa, edera och översätta enklare äldre svenska texter, men läsningen, editionen och översättningen är ofullständiga eller innehåller ett stort antal felaktigheter. Studenten kan inte föreslå en för texten lämplig utgåva. F: Studenten kan inte läsa, edera och översätta enklare äldre svenska texter eller har inte fullgjort uppgifterna och därmed inte lämnat underlag för bedömning. Delkurs 4: Svensk språkhistoria, 6 högskolepoäng Innehåll Delkursen innehåller en översikt av svensk språkhistoria från folkvandringstid till nutid samt av olika teoretiska synsätt på språkförändring. Förändringarna studeras med hänsyn till de språkliga nivåerna (fonologi, morfologi, lexikon och syntax) samt orsakerna till språkförändring. 7
Arbetsformer Undervisningen består av seminarier. Dessemellan ska du göra hemuppgifter, som redovisas muntligt och/eller skriftligt. Seminarierna används huvudsakligen till redovisning och diskussion av uppgifterna. Förutom arbetet med dina egna uppgifter skall du analysera och kritisera kurskamraternas uppgifter. Kursen avslutas med en större hemuppgift. Närvaro Närvaron är inte obligatorisk, men rekommenderas. Examination Examination sker genom hemtentamen. Lärandemål för delkursen Vid delkursens slut ska du kunna 1) identifiera och redogöra för de viktigaste utvecklingslinjerna i svensk språkhistoria 2) datera och genrebestämma texter utifrån specifika språkdrag 3) översiktligt redogöra för olika teorier om språkförändring. Betygskriterier För godkänt betyg på delkursen krävs att samtliga lärandemål är uppfyllda (minst E). Lärandemål 1 och 2 väger lika vid betygsättning. Betyget på delkursen avgörs normalt av det lägsta omdömet, t.ex. lärandemål 1 = B, lärandemål 2 = C ger betyget C på delkursen. I undantagsfall kan enstaka styrkor motivera ett högre betyg. A: Studenten identifierar och beskriver de viktigaste utvecklingslinjerna i svensk språkhistoria på ett uttömmande sätt med god teoretisk medvetenhet. Framställningen är felfri och mycket väl genomförd. Studenten daterar och genrebestämmer texter korrekt med uttömmande argumentering och god exemplifiering med för texten tidstypiska och genretypiska drag. B: Studenten identifierar och beskriver de viktigaste utvecklingslinjerna i svensk språkhistoria på ett närmast uttömmande sätt med teoretisk medvetenhet. Framställningen är felfri och väl genomförd. Studenten daterar och genrebestämmer texter korrekt med argumentering och exemplifiering med för texten tidstypiska och genretypiska drag. C: Studenten identifierar och beskriver de viktigaste utvecklingslinjerna i svensk språkhistoria med teoretisk medvetenhet. Framställningen uppvisar endast försumbara svagheter och är väl genomförd. Studenten daterar och genrebestämmer texter korrekt med viss argumentering och exemplifiering med för texten tidstypiska och genretypiska drag. D: Studenten identifierar och beskriver de viktigaste utvecklingslinjerna i svensk språkhistoria med viss teoretisk medvetenhet. Framställningen innehåller endast ett fåtal svagheter. Studenten daterar och genrebestämmer texter korrekt med viss argumentering och exemplifiering med för texten tidstypiska och genretypiska drag. Argumenteringen och/eller exemplifieringen innehåller enstaka fel av obetydlig art. E: Studenten identifierar och beskriver de viktigaste utvecklingslinjerna i svensk språkhistoria. Framställningen innehåller en del svagheter. Studenten daterar och 8
genrebestämmer texter i huvudsak korrekt med argumentering och exemplifiering med för texten tidstypiska och genretypiska drag. Argumenteringen och/eller exemplifieringen innehåller fel och vissa luckor. Fx: Studenten identifierar och beskriver de viktigaste utvecklingslinjerna i svensk språkhistoria på ett delvis missvisande sätt. Framställningen uppvisar ett antal påfallande svagheter eller brister. Argumenteringen och/eller exemplifieringen är bristfällig. F: Studenten kan inte identifiera och beskriva de viktigaste utvecklingslinjerna i svensk språkhistoria eller har inte fullgjort uppgifterna och därmed inte lämnat underlag för bedömning. Delkurs 5: Uppsats, 6 högskolepoäng Innehåll Delkursen behandlar språkvetenskaplig teori och metod i samband med eget vetenskapligt skrivande. Delkursen innebär att studenterna genomför en liten språkvetenskaplig undersökning. Uppsatsämnet väljs i samråd med examinator i anslutning till det teoretiska innehållet i grundkursen och fortsättningskursens delkurser. Undersökningen redovisas i en uppsats som behandlas i seminarieform. Arbetsformer Undervisningen består av seminarier där uppsatsämne, teori och metod diskuteras. Du får även viss enskild handledning. Delkursen avslutas med ventileringsseminarier där du dels lägger fram och försvarar din uppsats, dels opponerar på en studiekamrats uppsats. Närvaro Närvaron är obligatorisk. Examination Examination sker genom författande och försvar av en B-uppsats samt genom en oppositionsuppgift. Kurskrav Aktivt deltagande i diskussioner om uppsatsarbetet Försvar av B-uppsats Oppositionsuppgift Lärandemål för delkursen Efter delkursen ska du kunna 1) genomföra en liten språkvetenskaplig undersökning 2) presentera undersökningen enligt aktuella normer för vetenskaplig text 3) granska och diskutera språkvetenskapliga undersökningar inom området nordistik. 9
Betygskriterier För godkänt betyg på delkursen krävs att samtliga lärandemål är uppfyllda (minst E). Betyg på lärandemål 1 bygger på en helhetsbedömning med utgångspunkt i delbedömningarna. Examinator avgör om enskilda styrkor och svagheter kan kompensera varandra. A 1) Studenten genomför, med anknytning till tidigare forskning, en undersökning inom området där en språkvetenskaplig metod har tillämpats konsekvent, noggrant och insiktsfullt syfte, metod och slutsatser stämmer överens tänkbara generella slutsatser presenteras och diskuteras utifrån de empiriska resultaten 2) Studenten presenterar undersökningen enligt aktuella normer för vetenskaplig text. 3) Studenten genomför en opposition där en annan uppsats granskas och diskuteras samt deltar i diskussion om den egna uppsatsen. B 1) Studenten genomför, med anknytning till tidigare forskning, en undersökning inom området där en språkvetenskaplig metod har tillämpats konsekvent, riktigt och noggrant syfte, metod och slutsatser stämmer överens. 2) Studenten presenterar undersökningen enligt aktuella normer för vetenskaplig text. 3) Studenten genomför en opposition där en annan uppsats värderas och diskuteras samt deltar i diskussion om den egna uppsatsen. C 1) Studenten genomför, med anknytning till tidigare forskning, en undersökning inom området där en språkvetenskaplig metod har tillämpats noggrant och i stort sett konsekvent och riktigt syfte, metod och slutsatser stämmer överens. 2) Studenten presenterar undersökningen i stort sett enligt aktuella normer för vetenskaplig text. 3) Studenten genomför en opposition där en annan uppsats granskas och diskuteras samt deltar i diskussion om den egna uppsatsen. D 1. Studenten genomför en undersökning inom området där en språkvetenskaplig metod har tillämpats i stort sett riktigt syfte, metod och slutsatser stämmer överens i det väsentliga. 2. Studenten presenterar undersökningen i stort sett enligt aktuella normer för vetenskaplig text. 3. Studenten genomför en opposition där en annan uppsats granskas och diskuteras samt deltar i diskussion om den egna uppsatsen. E 1) Studenten genomför en undersökning inom området där 10
en språkvetenskaplig metod i långa stycken har tillämpats i stort sett riktigt det finns ett samband mellan syfte, metod och slutsatser. 2) Studenten presenterar undersökningen i stort sett enligt aktuella normer för vetenskaplig text. 3) Studenten genomför en opposition där en annan uppsats granskas och diskuteras samt deltar i diskussion om den egna uppsatsen. Fx 1) Studenten genomför en undersökning där det finns en metod men den tillämpas klart osystematiskt eller felaktigt det finns stora brister i överensstämmelse mellan syfte, metod och slutsatser. och/eller 2) Studenten presenterar undersökningen på ett sätt som gör den svår att förstå. och/eller 3) Studenten genomför inte oppositionen. F 1) Studenten genomför en undersökning där det saknas överensstämmelse mellan syfte, material och metod metod och/eller begreppsapparat är inte systematisk eller saknar anknytning till språkvetenskaplig forskning Och/eller: 2) Studenten presenterar undersökningen på ett sätt som avviker markant från aktuella normer för vetenskaplig text. Och/eller: 3) Studenten genomför inte oppositionen. 11
Kurslitteratur Fastställd av institutionsstyrelsen 2009-05-05 (delkurs 1, 2, 3 och 5) Delkurs 1: Runologi I, 6 hp Andersson, Thorsten. 1971. Högbystenens runinskrift. I: Festskrift till professor Olav Ahlbäck. Studier i nordisk filologi 58. Helsingfors. S. 17-48. (Stencil, säljs på institutionen) Barnes, Michael P. 1994. On types of argumentation in runic studies. I: James E. Knirk (ed.) Proceedings of the Third International Symposium on Runes and Runic Inscriptions. Grindaheim, Norway, 8 12 August 1990. (Runrön 9.) Uppsala. S. 11 29. (Stencil, säljs på institutionen) Brink, Stefan. 1996. Forsaringen Nordens äldsta lagbud. I: Beretning fra femtende tværfaglige vikingesymposium. Højbjerg. S. 27 55. (Stencil, säljs på institutionen) Düwel, Klaus. 2001. Runenkunde. Dritte Auflage. Sammlung Metzler, Band 72. Stuttgart. (Ny upplaga) Gräslund, Anne-Sofie. 1998. Ornamentiken som dateringsgrund för Upplands runstenar. I: Audun Dybdahl & Jan Ragnar Hagland (red). Innskrifter og datering / Dating Inscriptions. (Senter for middelalderstudier, Skrifter 8.) Trondheim: Tapir. S. 73 91. (Stencil, säljs på institutionen.) eller [i 2002 Runstensstudier. Institutionen för arkeologi och antik historia, Uppsala] Jansson, Sven B.F. 1987. Runes in Sweden. Stockholm: Gidlunds. Lagman, Svante. 1989. Till försvar för runristarnas ortografi. I: Projektet De vikingatida runinskrifternas kronologi. En presentation och några forskningsresultat. (Runrön 1.) Uppsala. S. 27 37. (Stencil, säljs på institutionen) Liestøl, Aslak. 1963. Runer frå Bryggen. Særtrykk av Viking. Bergen. Nielsen, Michael Lerche. 1997. Omkring Harby-stenens personnavne, tolkning og datering. I: Blandade runstudier 2. (Runrön 11). Uppsala. S. 59 82. (Stencil, säljs på institutionen) Palm, Rune. 1992. Runor och regionalitet. (Runrön 7). S. 15 41. (Stencil, säljs på institutionen) Peterson, Lena, 1990:»Gera bro fyrir sial». En semantisk studie över en runstensfras. I: Heidersskrift til Nils Hallan på 65-årsdagen. 13 desember 1991. Oslo. S. 341 351. (Stencil, säljs på institutionen) Santesson, Lillemor. 1989. En blekingsk blotinskrift. I: Fornvännen. S. 221-229. (Stencil, säljs på institutionen) Stoklund, Marie. 1985. De nye runefynd fra Illerup ådal og en nyfundet runeindskrift fra Vimose. I: Danske Studier. S. 5-24. (Stencil, säljs på institutionen) Svärdström, Elisabeth. 1972. Svensk medeltidsrunologi. I: Rig. S. 77-97. (Stencil, säljs på institutionen) Wessén, Elias. 1957. Om vikingatidens runor. Filologiskt arkiv 6, KVHAA, Stockholm. (Stencil, säljs på institutionen) Wessén, Elias. 1969. Från Rök till Forsa. Om runornas historia under vikingatiden. Filologiskt arkiv 14, KVHAA, Stockholm. (Stencil, säljs på institutionen) Ett 30-tal runinskrifter från urnordisk tid och vikingatid, valda i samråd med examinator och studerande, i de olika urkundspublikationerna. 12
Delkurs 2: Fornisländska I, 6 hp Barnes, Michael. 1999. A New Introduction to Old Norse. London: Viking Society for Northern Research, University College. [eller: Iversen, R. 1994: Norrøn Grammatik. Oslo: Tano.] Moberg, Lennart. 1997. Stóð und árhjalmi. Kring Hákonarmál 3:8. I: Scripta Islandica 48. S. 5 12. (Stencil, säljs på institutionen.) Palm, Rune. 1997. Fornisländsk poesi 1. Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet. (Hämtas på kursplattform.) Palm, Rune. 2010. Vår gren av språkträdet. I: R. Palm, Vikingarnas språk. Stockholm: Norstedts. S. 309-402. Szokody, Oliver. 2002. Old Nordic types of texts I: Old Icelandic and Old Norwegian. I: O. Bandle et al. (red.), The Nordic Languages. An international handbook of the history of the North Germanic languages. (Vol. I). Berlin / New York: De Gruyter. S. 981 989. (Stencil, säljs på institutionen.) Wessén, Elias. 1992. De nordiska språken. (NNS, Nytryck i nordiska språk och svenska 9.) Edsbruk: Akademitryck. (Säljs på institutionen.) Isländsk prosa i översättning om ca 100 sidor enligt lärarens anvisningar. Arbetshäfte. Fornisländsk prosa. Texthäfte. (Hämtas på kursplattform.) Artiklar om ca 50 sidor tillkommer enligt lärarens anvisningar. Delkurs 3: Handskriftsläsning och texttolkning, 6 hp Carlquist, Jonas. 1997. Birgittauppenbarelserna i Cod. Holm. A 54 - deras användning och deras ställning i texttraditionen. I: Patrik Åström (red.) Studier i svensk språkhistoria 4. Stockholm: Institutionen för nordiska språk. MINS 44. Carlquist, Jonas. 2001. Handskriften som historiskt vittne. Stockholm: Sällskapet Runica & Mediaevalia. Haugen, Odd Einar. 2000. Fem argument mot filologien. I: Den fornnordiska texten i filologisk och litteraturvetenskaplig belysning. Gothenburg Old Norse Studies 2. Göteborg: Litteraturvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. S. 17 26. Holm, Gösta. 1972. Carl Johan Schlyter and textual scholarship. I: Saga och Sed. Kungl. Gustav Adolfs akademiens årsbok. S. 48 80. Svensson, Lars. 1974. Nordisk paleografi. Handbok med transkriberade skriftprov. Lund: Studentlitteratur. Wiktorsson, Per-Axel. 1985. En laghandskrift från 1400-talet och dess tillkomst. I: Nordisk tidskrift för bok och biblioteksväsen 72. S. 33 41. Wollin, Lars. 1992. Herr abboten och hans bröder. Ett censurfall i Vadstena - med filologiska implikationer, I: Språk & stil 2. Uppsala. S. 113 146. Öberg, Jan. 1970. Editionsregler för Svenskt Diplomatarium 1371 1400. I: Svenskt diplomatarium X:1. Stockholm: Kungl. vitterhets historie och antikvitetsakademien. S. I XII. Artiklar om ca 50 sidor tilkommer enligt lärarens anvisningar. Handskriftsprov om ca 10 sidor tillkommer. 13
Delkurs 4: Svensk språkhistoria, 6 hp Litteraturlistan är fastställd av institutionsstyrelsen 2012-03-07. Gäller fr o m vt 2012. Med reservation för ev. ändringar p.g.a. utgången litteratur e.d. Bianchi, Marco. 2008. Runstenar och vikingatida skriftkultur i Kronobergs län. I: Runor i Kronobergs län. Växjö: Smålands museum. S. 20 31. Stencil, säljs på institutionen. (11 s.) Czaika, Otfried. 2009. Elisabet Vasa. En kvinna på 1600-talet och hennes böcker. Stockholm: Föreningen Biblis. S. 7 8, 19 20, 28, 30 34, 37 44. Stencil, säljs på institutionen. (18 s.) Englund, Boel & Ledin, Per. 2003. Inledning. I: B. Englund & P. Ledin (red.), Teoretiska perspektiv på sakprosa. Lund: Studentlitteratur. S. 13 31. (19 s.) Falk, Cecilia. 1999. Om interna och externa förklaringar till språkförändringar. I: I. Haskå & C. Sandqvist (red.), Alla tiders språk. En vänskrift till Gertrud Petterson november. (Lundastudier i nordisk språkvetenskap A 55). Lund: Institutionen för nordiska språk, Lunds universitet, S. 88 95. Stencil, säljs på institutionen. (8 s.) Layher, William. 2008. Elephants in the garden. On wild beasts and wlwalla in the Old Swedish Dikten om kung Albrecht. I: M. Bampi & F. Ferrari (red.), Lärdomber oc skämptan. Medieval Swedish Literature Reconsidered. (Samlingar utgivna av Svenska fornskriftsällskapet. Serie 3. Smärre texter och undersökningar. 5) Uppsala. S. 81 96. Stencil, säljs på institutionen. (16 s.) Larsson, Inger, Jansson SvenBertil, Palm, Rune & Söderberg, Barbro. 2010. Den medeltida skriftkulturen i Sverige. Genrer och texter. Stockholm: Runica et Mediævalia. S. 9 18, 23 25. Stencil, säljs på institutionen. (13 s.) Ledin, Per. 2005. The development of the types of text in the 19th century. I: O. Bandle m. fl. The Nordic Languages. An International Handbook of the History of the North Germanic Languages. Volume 2. Berlin/New York: de Gruyter. S. 1483 1492. Finns som elektronisk resurs på SUB. (10 s.) Magnusson, Erik. & Rogström Lena. (red.). 2010. Studier i svensk språkhistoria 10. Språkhistoria hur och för vem? (Meijerbergs arkiv för svensk ordforskning 36.) Göteborg. Följande artiklar: Falk, Erik. Verbala förolämpningar i 1630-talets Uppsala. En talaktsanalys inom historisk pragmatik. S. 109 117. (9 s.) Källström, Magnus. Åsmund, Öpir och Önjut om individens betydelse för bilden av vikingatidens språkhistoria. S. 163 174. (12 s.) (Kommer ev. att vara tillgänglig i kursplattformen) Magnusson, Erik. 2005. VS-satser och subjektsutelämning. I: C. Falk & L.-O. Delsing (red.), Studier i svensk språkhistoria 8. (Lundastudier i nordisk språkvetenskap A 63.) Lund: Institutionen för nordiska språk, Lunds universitet. S. 231 239. Stencil, säljs på institutionen. (9 s.) Palm, Rune. 2010. Vikingarnas språk. 2a uppl. Norstedts. S. 120 166. (47 s.) 14
Pettersson, Gertrud. 2005. Svenska språket under sjuhundra år. 2a uppl. Lund: Studentlitteratur. (290 s.) Svensson, Jan. 1988. Kommunikationshistoria. Lund: Studentlitteratur. S. 49 55, 79 90. (19 s.) Teleman, Ulf. 2010. Lågtyska lånord. Om stad och land i svensk språkhistoria. I: G. Byrman, A Gustafsson & H. Rahm (red.), Svensson och svenskan. Med sinnen känsliga för språk. Festskrift till Jan Svensson den 24 januari 2010. S. 331 341. Stencil, säljs på institutionen. (11 s.) Wollin, Lars, Saarukka, A. & Stroh-Wollin, Ulla. (red.), 2007. Studier i svensk språkhistoria 9. Det moderna genombrottet - också en språkfråga? (Skrifter från svenska institutionen vid Åbo Akademi 5.) Åbo: Svenska institutionen vid Åbo Akademi. Följande artiklar: Gustafsson, Anna. Problemet ironi vid analysen av historiska texter. S. 98 103. (5 s.) Johansson, Karl G. Bröderna och världen. Prästbröderna och skriftbrukets utveckling i Vadstena kloster. S. 119 124. (6 s.) Nord, Andreas. Hypertext i trädgården. Skrift, bild och textstruktur i trädgårdshandböcker 1690 2005. S. 189 196. (8 s.) (Kommer ev. att vara tillgänglig i kursplattformen) (Ca 590 sidor) Texthäfte med historiska texter tillkommer. Artiklar om c. 50 sidor tillkommer enligt lärarens anvisningar. Delkurs 5: Uppsats, 6 hp Jospehson, Olle. 2003 8 rev. Av M. Blåsjö). Uppsatsen. Handledning för uppsatsskribenter i svenska och nordiska språk. Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet. (Kompendium, säljs på institutionen.) 15
Högskolelagen Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå följa kunskapsutvecklingen utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. 16