Fullständighet Rapporteringen ska täcka alla utsläpp inom den angivna systemgränsen. Eventuella undantag ska beskrivas och förklaras.

Relevanta dokument
Klimatbokslut 2014 Maj 2015

A=I&RCT=J&Q= &VED=0AHU KLIMATREDOVISNING VERKSAMHETSÅRET 2017

Klimatredovisning SVENSKA SPEL AB

Klimatbokslut 2017 September 2018

Klimatbokslut Juni Vår idé och vision års utsläpp 4. Arbete hittills 9. Att göra framöver 10

Klimatbokslut 2015 Hösten 2016

KLIMATBOKSLUT (Räkenskapsåret 2014) Toyota Sweden AB

A=I&RCT=J&Q= &VED=0AHU KLIMATREDOVISNING Verksamhetsåret 2016

Klimat- bokslut 2010

Klimatredovisning FÖRETAGET AB

Klimatrapport Sånga-Säby Hotell & Konferens

Miljöredovisning Verksamhetsåret 2014

Klimatrapport Sigtunastiftelsen Hotell & Konferens. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7)

Nordnet Citizenship bakgrund

Vad händer med vårt klimat?

Klimatrapport Alteco AB

Klimatrapport rum & kök AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se

Klimatrapport Kontaktinformation: Jens Johansson

Hagainitiativets beräkningsmetod

Klimatbokslut Falu Energi & Vatten AB

Max klimatpåverkan år 2014

Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren. Beräkningsperiod: Framtagen april 4, 2016 av Our Impacts för U&W

Del 1 Miljöledningssystemet

Fjärrvärmeleverantören Övergripande information om fjärrvärmeleverantörens ägarsituation, finansiella ställning, storlek och kundstruktur.

Klimatredovisning. Sto Scandinavia AB V E R K S A M H E T S Å R E T Framtagen i samarbete med:

Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Specialpedagogiska skolmyndigheten

BILAGA 1 Ekonomiavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Mathias Tellberg AA Miljöcontroller

Utvärdering och fortsatta nivåer för klimatkompensation av samhällsbetalda resor i Kalmar kommun

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

Policy och riktlinjer för resor i tjänsten. Policy för resor i tjänsten

RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014

Läkemedelsverkets miljöarbete 2008

Framtidens transporter. Skellefteå 9 okt. Ingela Jarlbring

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Riksgäldskontoret

Karolinska Institutets handlingsplan för miljö och hållbar utveckling 2010

begränsad klimatpåverkan

Orbiconcern/Klimatbokslut Klimatbokslut Orbiconcern

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Avisera Miljöredovisning

Vad har Göteborgs Hamn för målsättningar för minskad klimatpåverkan?

S k o g e n S l i l l a g r ö n a

Verksamhetsåret 2014

Hushållens konsumtion 2012

KLIMATREDOVISNING 2017 STO SCANDINAVIA AB

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010

Miljöprogram

2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011.

Klimatrapport Kontaktinformation: Jens Johansson 1 (6)

Dnr SU FV Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2016 och 2017

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö 2013

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Klimatrapport Water Company FÖRETAGSUPPGIFTER NYCKELTAL. Försäljning och uthyrning av vattenmaskiner

Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Klimatplan för Örebro kommun

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Riksantikvarieämbetet

Företagets logotyp. Plats för företagets logotyp 1

5 års arbete med att ställa om organisationers resande Resultat och erfarenheter

Husets energianvändning

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Borås Stads. Riktlinjer för resor

Framtidens järnväg formas idag!

2. Bilaga 1. Kravspecifikation

Klimatbokslut 2015 Hösten 2016

Inför rapportering av 2014 års utsläpp

Klimatrapport Sala Sparbank FÖRETAGSUPPGIFTER NYCKELTAL

Miljöpolicy. Miljöpåverkan & Guidelines. Ange ort Ange datum. Rev: C, , gäller från Uppgjord: Patrik Olsson, Godkänd: Mats Rönnlund

Granskning av miljö - och luftmätningar

Ansökan klimatinvesteringsstöd

Backcasting. 2. Kartläggning. 1. Målformulering. 3. Åtgärder

KLIMATREDOVISNING Verksamhetsåret 2015

KLIMATBOKSLUT (Räkenskapsåret 2013) Toyota Sweden AB

Uppföljning av KIs miljö- och hållbarhetsarbete 2011

Kommittédirektiv. Kostnadseffektiva ekonomiska styrmedel för avfall som förbränns. Dir. 2008:1. Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008.

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

HÅLL- BARHETS- BOKSLUT 2013 ett proaktivt arbete för en medveten kyrka

Bilaga 6. Samrådsredogörelse-omfattar hela renhållningsordningen

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015

Storstäderna är avgörande för Sveriges framtid Storstäderna är Sveriges ekonomiska motor och drivkraft för utveckling

Simulering av koldioxidutsläpp

Greenhouse Gas Protocol Report for U&W/ZM. Beräkningsperiod: juli juni Framtagen nov 9, 2015 av Our Impacts för U&W

VÅR MILJÖ EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM Skavsta FLYGPLATS

Strategi för klimatkompensation för flygresor

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002

Miljöbokslut /arbetad timme Nyckeltal 2004: 0,37 kg CO 2. /arbetad timme

Bioekonomi från ord till handling

Fjärrvärmeleverantören Övergripande information om fjärrvärmeleverantörens ägarsituation, finansiella ställning, storlek och kundstruktur.

Sjöbo. Medlemsmöte 2 mars

STOCKHOLMS UNIVERSITET Meteorologiska institutionen. Generell miljöpolicy vid Meteorologiska institutionen

Britt Karlsson Green Region Skåne Strateg Hållbara transporter. Den stora omställningen - 2 mars år till fossilfritt 2020 Hur ser läget ut?

fjärrvärme & miljö 2015

Regelefterlevnad yrkestrafik på väg. Redovisning av regeringsuppdrag N2012/1374/TE

Övervakning och rapportering

Omnibusundersökning - Återvinning 2007

Stockholms åtgärdsplan för klimat och energi

DML/HBL rapporteringen

Transkript:

BILAGA Klimatberäkningar enligt GHG-protokollet Ett första steg i klimatarbetet är att beräkna sin klimatpåverkan. Beräkningar är viktiga för att kunna veta var man står idag, vart man är på väg och om man kommer kunna lyckas nå sina klimatmål i framtiden. De behövs för att kunna agera och prioritera rätt i företaget. 2050 följer idag GHG-protokollet för sitt klimatbokslut. I klimatbokslutet presenterar vi våra mål och vilka åtgärder vi planerar att göra för att nå målen. All beräkning och rapportering inom 2050 sker enligt GHG-protokollets riktlinjer, Corporate Standard och Corporate Value Chain Standard. GHG är en internationell standard som följer följande principer: Relevans Rapporteringen ska på ett relevant sätt spegla företagets eller organisationens utsläpp så att den kan fungera som ett beslutsunderlag för användare både internt och externt. Fullständighet Rapporteringen ska täcka alla utsläpp inom den angivna systemgränsen. Eventuella undantag ska beskrivas och förklaras. Jämförbarhet Metoden för beräkningar ska vara konsekvent så att jämförelser kan göras över tid. Förändringar i data, systemgränser, metoder eller dylikt ska dokumenteras. Transparens All bakgrundsdata, alla metoder, källor och antaganden ska dokumenteras. Noggrannhet De beräknade utsläppen ska ligga så nära de verkliga utsläppen som möjligt. GHG-protokollet delar in utsläppen i olika områden, så kallade scopes. De är grupperade efter i vilket sammanhang utsläppen sker. Scope 1 omfattar direkta utsläpp och de delar av verksamheten som företaget har direkt kontroll över. Exempelvis utsläpp från förbränning av fossila bränslen i företagets egen tillverkningsprocess och utsläpp från egna fordon.

Scope 2 omfattar indirekta utsläpp, exempelvis utsläpp från indirekta källor så som företagets förbrukning av el, kyla och fjärrvärme. Scope 3 omfattar övriga indirekta utsläpp såväl uppströms som nedströms. Klimatbokslut 2014 Kategorisering av utsläpp i scope 3 Med syfte att tydliggöra utsläppen i scope 3 tog organisationen bakom GHG-protokollet fram den nya standarden Corporate Value Chain år 2012. Den nya standarden vägleder företag i hur man redovisar sina utsläpp för hela värdekedjan, såväl uppströms som nedströms. Detta har resulterat i ett breddat scope 3, bestående av 15 kategorier, där 1-8 avser uppströms utsläpp och 9-15 avser nedströms utsläpp. Biogena utsläpp De biogena utsläppen sker vid användning av biobränslen för uppvärmning, fjärrvärmeproduktion och transporter. Vid förbränning i luft av bränslen som innehåller kol bildas koldioxid oavsett om bränslet är fossilt eller förnybart. På medellång till lång sikt är det dock bara utsläpp från fossila bränslen som bidrar till växthuseffekten eftersom biobränslen tar upp lika mycket koldioxid under sin framväxt som det släpps ut vid förbränning. Koldioxidutsläppet vid förbränning av biobränslen kallas för det biogena koldioxidutsläppet. Enligt GHG-protokollet och även i den nationella klimatrapporteringen ska det biogena koldioxidutsläppet redovisas parallellt med det fossila. I tabellen nedan redovisas därför de biogena koldioxidutsläpp parallellt med de fossila i scope 1. För 2050 har det biogena utsläppet i spope 1 skett vid bruk av personalens bilar i tjänsten där bränslet helt eller delvis har varit förnybart. Under 2014 uppgick detta utsläpp till 0,03 ton CO2 vilket var ungefär lika stort som det fossila. Utsläpp koldioxid i scope 1 2014 (ton) Fossilt Biogent Uppvärmning 6,18 0 Bil i tjänst 0,03 0,03 SUMMA 6,21 0,03 Utsläpp i scope 2 redovisade med olika beräkningsmetoder Beräkning av utsläpp i scope 2 kan enligt GHG-protokollet göras med någon av följande metoder: Market-based method, där man skiljer mellan ursprungsmärkt inköpt el, värme eller kyla och ospecificerad. Specifik utsläppsfaktor används för ursprungsmärkt produkt och utsläppsfaktor för residualmix används för ospecificerad leverans. Location-based method, där utsläppsfaktor för hela leveransen i kraft-, värme- eller kylanätet används. Enligt nya riktlinjer i GHG-protokollet skall dels vald metod deklareras, dels utsläppen med ej vald metod redovisas separat. I 2050:s klimatbokslut används Market-based method, vilken också är 1

den som Energimarknadsinspektionen föreskriver. Nedan redovisas utsläppen i scope 2 med respektive metod. Utsläpp växthusgaser i scope 2 2014 (ton) Location-based method Market-based method Fjärrvärme 0,02 0,02 Elförbrukning 0,09 0,13 SUMMA 0,11 0,15 2

2013 års utsläpp Under 2013 bidrog 2050 till utsläpp av 14 ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarade 4,2 ton per anställd. 73 procent av utsläppen härrörde från tjänsteresor, där flygresor utrikes stod för 77 procent. Nyckeltal: 2,6 ton CO 2e/omsättning. 4,2 ton CO 2e/anställd. Utsläpp växthusgaser 2013 Råvaror och material Tjänsteresor 16% 73% Flyg utrikes Godstransporter Elförbrukning 8% Uppvärmning 2% Färja 4% 77% Hotell 16% Flyg inrikes Taxi 2% Utsläpp fördelat på scope (2013) Scope 1 Scope 3 9 Bränsle- och energirelaterade utsläpp, Kapitalvaror 12% Scope 2 9% Inköpt råvara och material 6% Pendlingsresor Avfallshantering Tjänsteresor 8 Kategorier utan utsläpp: Hyrda tillgångar (uppströms) Transport (nedströms) Process av såld produkt Användning såld produkt Avfallshantering såld produkt Hyrda tillgångar (nedströms) Franchise Investeringar 3

Samlad redovisning av utsläpp för 2013 och 2014 Utsläpp växthusgaser 2013 (ton CO2e) 2014 (ton CO2e) Uppvärmning 0,27 6,68 Elförbrukning 1,10 0,14 Kyla 0,00 0,00 Tjänsteresor 10,28 2,38 Godstransporter 0,08 0,00 Pendlingsresor 0,00 0,10 Avfallshantering 0,03 0,00 Råvaror och material 2,27 4,78 SUMMA 14,03 14,08 Tjänsteresor 2013 (ton CO2e) 2014 (ton CO2e) Flyg 8,04 1,36 Tåg 0,01 0,01 Bil 0,00 0,05 Taxi 0,19 0,20 Hotell 1,65 0,18 Buss 0,03 0,00 Färja 0,36 0,54 Utsläpp fördelat per scope 2013 (ton CO2e) 2014 (ton CO2e) Scope 1 0,07 6,21 Scope 2 1,33 0,15 Scope 3 12,63 7,78 1. Inköpt råvara och material 0,77 0,84 2. Kapitalvaror 1,50 3,93 3. Bränsle- och energirelaterade utsläpp 0,05 0,50 4. Transport (uppströms) 0,00 0,00 5. Avfallshantering 0,03 0,03 6. Tjänsteresor 10,28 2,33 7. Pendlingsresor 0,00 0,14 8. Hyrda tillgångar (uppströms) 0,00 0,00 9. Transport (nedströms) 0,00 0,00 10. Process av såld produkt 0,00 0,00 11. Användning av såld produkt 0,00 0,00 12. Avfallshantering av såld produkt 0,00 0,00 13. Hyrda tillgångar (nedströms) 0,00 0,00 14. Franchise 0,00 0,00 15. Investeringar 0,00 0,00 4